Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående åtgärder, af sedd a att åstadkomma en minskning i utgifterna för landtoch sjöförsvaret.

1911-03-14 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:24, Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående åtgärder, af sedd a att åstadkomma en minskning i utgifterna för landtoch sjöförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till Biksdagens kansli den 17 mars 1911 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående åtgärder,

af sedd a att åstadkomma en minskning i utgifterna för

landt- och sjöförsvaret.

(l:a Afd.)

I två likalydande, till statsutskottet hänvisade motioner, väckta den

ena (nr 43) inom Första kammaren af herr E. Blomberg och den andra

(nr 180) inom Andra kammaren af herr F. W. Thorsson m. fl. har

hemställts, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t, efter verkställd utredning angående de i motionerna

under punkterna 1 —12 upptagna frågor, för Riksdagen till nästkommande

år framlägga de förslag, hvartill utredningen må föranleda.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två af

samma motionärer väckta motioner, nr 75 i Första kammaren och nr 267

i Andra kammaren, däri sammanstämmande föreslagits, att Riksdagen ville

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t, efter verkställd

utredning angående de under punkterna 1) — 12) i förstnämnda

motioner upptagna frågor i hvad de beröra sjöförsvaret, för Riksdagen till

nästkommande år framlägga de förslag beträffande sjöförsvaret, hvartill

utredningen må föranleda.

Framställningen rörande ofvannämnda punkterna 1—11 är af följande

lydelse: *

»Med anledning af det som ofvan anförts, anse vi önskvärdt:

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en utredning angående lämpligaste

sättet för vidtagande af nedanstående åtgärder, afsedda att åstadkomma

en minskning i militärutgifterna;

Bihang till Iliksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 21 Höft. (Nr 24).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

1) Indragning af den under fjärde och femte hufvudtitlarna anställda

musikpersonalen;

2) Indragning af samtliga de till skånska kavallerifördelningen

hörande truppförbanden, jämte till kavalleriinspektionen hörande befattningar

;

3) Återställande af de för anskaffande af haubitsmateriel af Riksdagen

anvisade, ej förbrukade penningmedlen samt indragning af den för

tjänst vid detta vapen redan anställda stampersonalen;

4) Nedläggande af Karlsborgs fästning samt indragning af den för

dess försvar afsedda personalstyrkan;

5) Föreningen af kompanierna, parvis vid infanteriet och andra

vapenslag, afseende gemensam utbildning och förvaltning, samt beredande

af möjlighet att verkställa en revision af stampersonalen i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ofvan (sid. 8) angifvet förslag;

6) Indragning af det på grund af 1901 års riksdagsskrifvelse

f. o. m. 1908 utöfver hvad Kungl. Maj:t begärt å stat uppförda 72 resp.

48 volontärsbefattningarna pr infanteriregemente;

7) Indragning af det antal stamanställd personal, som motsvarar den

för befälets uppassning och skötseln af deras hästar vid armén nu använda

styrkan;

8) Indragning af det antal befälsbeställningar, hvilka på grund af

befattningshafvarnes hoftjänstgöring af vederbörande anses mindre behöfliga;

9) Indragning af befälspersonal genom införande af förtidspensionering

med viss tjänstgöringsskyldighet;

10) Utrangering af fartygsmateriel tillhörande flottan, som saknar

nutida stridsvärde, och indragning af för mobilisering på densamma anställd

personal;

11) Indragning af en del befälsbefattningar vid flottan i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det som ofvan (sid. 25) anförts.»

Punkt 12) är i motionerna något olika affattad och lyder i herr

Blombergs motion sålunda: »Inskränkningar i afseende åkasernbyggnaderna»

och i herr Thorssons m. fl. »Föranstaltande af en grundlig revision af kasernbyggnadsplanerna.

»

Beträffande hvad motionärerna till stöd för sina framställningar

anfört får utskottet hänvisa till motionerna.

Utan att ingå i närmare granskning af de i motionerna angifna åtgärderna,

hvilka till största delen synas innebära ett uppridande af grunderna

för 1901 års härordning, får utskottet, då det framlagda förslaget,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

3

såsom i motionerna angifves, skalle innebära ett första steg fram mot

afväpning, hemställa,

att herrar Blombergs och Thorssons m. fl. ifråga
o

o

varande motioner må af Riksdagen afslås.

Stockholm den 14 mars 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer:

af herrar J. T. Larsson, A. Wiklund, P. Olsson, K. Starbäck, J.

Ström och E. A. Nilson:

Utskottets hemställan har af oss biträdts på skäl, som innefattas i

följande yttrande:

»De af herrar Blomberg och Steffen samt Thorsson m. fl. väckta

motionerna innefatta åtskilliga förslag till indragningar i fråga om för
O

Ö O c> o

svarsväsendet, hvilkas antagande enligt motionärernas uppgift skulle medföra

en besparing af c:a 20 miljoner kronor om året. Motionärerna ha

icke hemställt om en utredning, åsyftande att klargöra, huruvida de af

dem ifrågasatta åtgärderna lämpligen böra vidtagas, utan de ha trott sig

kunna utan vidare förorda en utredning angående lämpligaste sättet för

vidtagande af samma åtgärder.

Man synes då haft anledning förvänta, att motionärerna själfva bort

förebringa utredning såväl därom, att de af dem förordade indragningarnas

genomförande icke skulle medföra sådana rubbningar i befintliga organisationer,

som hade planlöshet och förvirring till följd, som därom att

just de föreslagna indragningarne äro de, som i första rummet borde

komma i fråga. Men någon tillfyllestgörande utredning i dessa afseenden

ha motionärerna icke presterat. De brister, motionerna härutinnan

företett, torde emellertid ha sin grund däri, att motionärerna åstunda

afväpning och framfört sina förslag såsom ett första steg mot detta mål.

För en sådan åskådning kan det ju svårligen te sig som en hufvudsak

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

att främja planmässighet i försvarsväsendet. Hufvudsaken måste bli, att

det minskas och minskas mycket.

Vi däremot anse det oundgängligen nödigt, att landet äger ett

väpnadt försvar, så länge nationerna i öfrigt icke nedlägga vapnen. Men

på samma gång kräfva vi, att detta försvar ordnas med iakttagande af

full planmässighet samt står i riktigt förhållande till landets ekonomiska

bärkraft. Vårt önskemål är fördenskull, att en fullständig och allsidig

undersökning rörande försvarets rätta ordnande måtte komma till stånd.

Vi skola något närmare utveckla denna vår uppfattning.

Hittills har vår försvarsfrågas skötsel ovedersägligen lidit af bristande

planmässighet. Vid en utvidgning af försvaret har i allmänhet endast

den ena försvarsgrenen, än hären, än flottan, tagits i betraktande. Och

icke ens i fråga om den försvarsgren, som sålunda vid en viss tidpunkt

varit företrädesvis uppmärksammad, ha i regel verkligt omsorgsfulla och

hållbara beräkningar uppgjorts. Ett sådant förhållande kan ej få fortfara.

Men det synes knappast möjligt att i grund ändra detsamma och att

åstadkomma en fullt tillfredsställande planmässighet utan att slå in på

en helt annan ordning än hittills blifvit följd. Hittills har det ju tillgått

så, att vid fråga om förändringar i vårt försvar de militära myndigheterna

framlagt sina önskemål, hvilka sedan pröfvats och vanligen efter

någon prutning godkänts. Vi tro, att en annan väg måste beträdas. Det

torde bli nödvändigt att i stället först söka åstadkomma en noggrann

pröfning af våra ekonomiska möjligheter och därefter, sedan man härutinnan

kommit till ett resultat, utvisande hvad vi med tillbörligt tillgodoseende

af andra samhällsbehof förmå bära i och för försvaret, anlita den

militära sakkunskapen för att utreda, huru vi för det belopp, som kan

användas för militära ändamål, må erhålla det mest effektiva och betryggande

försvar.

Men, kan man invända, vi ha ju redan en ekonomisk utredning

om landets bärkraft, verkställd af den så kallade palamentaidska försvarskommittén.

Härtill måste svaras, att denna utredning icke blott, efter

hvad allmänt och äfven af regeringen erkänts, i sitt nuvarande skick är

otillfredsställande, utan efter vår uppfattning, hvilka lappningar än göras

å densamma, jämväl måste förbli otillfredsställande, enär den är byggd på

alltför lösliga grunder. Det är efter vår mening icke tillfredsställande

att vid bedömande af hvad landet under en viss tidsperiod framåt behöfver

för icke-militära ändamål nöja sig med allmänna öfverslag och

godtyckligt valda siffror. Ett sådant förfarande skulle måhända kunna

gå för sig, i händelse förhållandet mellan de icke-militära krafven och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

5

hvad staten på dem kostar vore så att säga normalt. Men så är icke

fallet. Genom de för vårt land egendomliga politiska maktförhållanden,

som alltför länge fått råda, ha ju gång efter annan synnerligen viktiga

folkliga önskemål af beskaffenhet att kräfva betydande statsutgifter blifvit

undanskjutna, så att vi nu befinna oss mycket långt från det tillstånd,

som på grund af tidsomständigheterna och vårt folks förutsättningar och

utveckling i allmänhet borde vara uppnådt. Framför allt framstår dröjsmålet

med ålderdomsförsäkringen — eu fråga, hvilken redan år 1884

första gången framfördes i vår Riksdag — såsom ödesdigert. Och säkerligen

måste staten offra betydande årliga belopp för att i någon mån

söka taga igen försummelsen i det afseendet. Men äfven andra önskemål

af alltmera trängande beskaffenhet ställa mycket stora kraf på statsmedlen.

Så frigörelsen från beroendet af rusdryckerna. Så äfven nödiga

åtgärder för åstadkommande af rättvisa i beskattningen. Det synes då

vara tydligt, att endast en sådan beräkning af vår ekonomiska bärkraft,

hvilken utgår från dessa reella faktorer och med möjligaste noggrannhet

inför dem i kalkylen, kan vara tillfredsställande.

Fn ekonomisk utredning af nu antydd art borde således vara första

steget på den nya, tryggare bana, hvarpå vi skulle önska, att Sveriges

försvarsfråga snarast blefve inledd.

När man genom denna utredning nått fram till en tillförlitlig uppfattning

af hvad den årliga försvarskostnaden för den valda tidsperioden

skulle få betinga, borde frågan om dess uppdelning på de båda försvarsgrenarna,

landt- och sjöförsvaret, komma i ordningen. Fn sådan uppdelning

erfordrar emellertid en ingående undersökning om rätta förhållandet

mellan landt- och sjöförsvaret i fråga om de resp. roller de spela

för värnande af vår själfständighet. Att en undersökning af den arten

aldrig gjorts, är en af hufvudbristerna i vår försvarsfrågas hela behandling.

Böra vi framför allt lägga an på att öfva och väpna vår krigsmakt

till lands? Hvilken uppgift bör tilldelas vår flotta? Bör dess hufvuduppgift

begränsas till att genom åstadkommande af hinder eller i alla

händelser uppehåll för fiendtlig landstigning av issa områden bistå armén,

och bör således hvad den därutöfver möjligen kan uträtta icke vid uppgörande

af en flottplan tagas i betraktande, utan blott anses såsom en

möjlig, men icke beräknelig följd af eventuellt gynnsamma omständigheter?

Filer bör rent af såsom mål uppställas, att flottan skall vara tillräckligt

stor och kraftig för att söka hindra landstigning hvar som helst

på den svenska kusten? Se där frågor, som genom den utredning, hvarom

vi nu tala, måste besvaras. Svaren skola som sagdt gifva den säkra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 24.

grunden för fördelningen af tillgängliga medel mellan de båda försvarsgrenarna.

Uttryckligen bör här betonas, att enhetligheten i försvaret alltid

måste fasthållas som ett hufvudsakligt syftemål, samt att allt bör göras,

som lämpligen kan främja detta syftemål, särskildt den från frisinnadt håll

länge och ifrigt förordade sammanslagningen af försvarsdepartementen

under en gemensam ledning.

Efter det att sålunda fördelning af tillgängliga medel mellan landtoch

sjöförsvaret kommit till stånd, borde följa en utredning om hvilken

användning som hvardera försvarsgrenens budgetsbelopp skulle erhålla.

Det bör emellertid påpekas, att härvid en mycket viktig ekonomisk synpunkt

af mera allmän innebörd måste beaktas. Detta är den, huru fördelningen

mellan ordinarie och extra ordinarie anslag inom hvarje försvarsgren

bör ske. Det säger sig nämligen själft, att, därest åt den ordinarie

staten gifves en förhållandevis för stor bredd, den extra ordinarie

staten kan komma att ganska snart visa sig för knappt tilltagen. Man

måste därför utfinna en rätt proportion dem emellan.

Vid den utredning om försvarets rätta anordning, som sålunda bör

äga rum, är efter vår mening en af de väsentligaste punkterna den, på

hvad sätt utbildningen bör ordnas. Och måste den frågan, som gifvetvis

kan röna stort inflytande af det resultat, hvartill den föregående utredningen

kommit, i sin ordning lösas med stadigt fasthållande af synpunkten

att största möjliga effektivitet varder ernådd utan folkets oskäliga

betungande. Därvid må särskildt oeftergifligen fordras, att allt sådant, som

icke har till syfte att främja stridsduglighct, måste vika platsen och allenast

det för krigets allvar verkligen nyttiga och nödiga vinna afseende.

En noggrann pröfning af de särskilda öfningar, som nu gällande reglementen

och föreskrifter för de olika vapenslagen anbefalla, måste företagas,

sakkunniga och fullständiga upplysningar gifvas om de särskilda

föreskrifternas tillämplighet vid krigstillfälle, samt alla sådana föreskrifter,

som för danande af stridsduglighet hos de värnpliktiga befinnas onödiga,

ovägerligen utgallras.

Vi hålla för sannolikt, att en sådan pröfning, där således lekmännen

ej längre finge låta sig nöjas med att taga mot på god tro de allmänna

försäkringarne från militärt sakkunnige, utan skulle pröfva och

nagelfara dem samt söka att själfva bilda sig ett omdöme, ändtligen

skulle kunna lägga en fast och tillförlitlig grund för uppfattningen om

hvad som verkligen är erforderligt för de värnpliktiges utbildande till

dugliga fosterlandsförsvarare. Bland dem, som stå nära de hemvändande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

7

värnpliktiga är den meningen för närvarande mycket utbredd, att utbildningstiden

skulle kunna afsevärdt afkortas, därest den alltigenom väl begagnades.

Och det behöfver icke sägas, hvilken stor makt ligger uppå att

allt varder gjordt för att vinna folkets förtroende för försvarsväsendet.

Skulle man vid en sådan undersökning hvarom vi talat, komma till det

resultatet, att vi genom kloka och metodiska anordningar kunde minska

den nuvarande tiden, böra hvarken förutfattade meningar eller en gång

vidtagna beslut få ställa sig hindrande i vägen för en minskning.

Af den framställning, vi här ofvan gjort, torde med full klarhet

framgå, hvarför vi icke kunna ansluta oss till motionärernas förslag. Därest

vi, som fasthålla vid nödvändigheten af ett väl ordnadt försvar, men

bestämdt fordra en grundlig och tillförlitlig undersökning om bästa sättet

att i rätt förhållande till vårt folks bärkraft anordna försvaret, sloge in

på den af motionärerna förordade vägen, skulle vårt hufvudönskemål

uppenbarligen äfventyras. Ty motionärernas förslag skulle, om det antoges,

innebära en partiell afskrifning af försvaret utan någon som helst

undersökning om att hvad som lämnades kvar verkligen vore ett planmässigt

ordnadt helt.

Ehuru vi således ingalunda kunna ansluta oss till motionärernas

förslag i dess nuvarande form, finna vi dock, att åtskilliga punkter däri

kunna vara väl förtjänta af beaktande. Yi tro ock, att flera af dem vid

den allsidiga utredning, hvilken af oss framhållits såsom nödvändig, gifvetvis

borde komma under allvarligt öfvervägande.

Vi böra emellertid tillägga, att, äfven om i motionsväg förelegat

förslag om en skrifvelse till Ivungl. Maj:t med begäran om en utredning

utan den beskaffenhet och omfattning vi åstunda, vi hade grundad anledning

befara, att dess antagande likväl icke för närvarande skulle hafva

ledt till det af oss åsyftade resultatet.

Vi finna det nämligen uppenbart, att Kungl. Maj:ts nuvarande regering

icke delar vår mening om nödvändigheten af en sådan planmässighet

i försvaret, som vi anse oundgänglig. Vi anse detta framgå framför allt

af regeringens åtgärd att för Riksdagen framlägga förslag om byggande

af en pansarbåt af en alldeles ny typ utan att samtidigt förebringa någon

verklig plan för försvaret eller ens utreda, huru många pansarbåtar af

sådan typ, som borde anskaffas. Under sådana omständigheter kan det

förhållande, att regeringen funnit sig böra ställa i utsikt en utredning

om försvarets hållande inom nuvarande kostnader, icke inge oss någon

förhoppning, att vår åskådning i försvarsfrågan skulle kunna finna den sympati

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

hos regeringen, som är en nödvändig förutsättning för fitt denna åskådning

skulle kunna vinna ett ändamålsenligt förverkligande.

Då vi af angifna skäl icke finna oss kunna förorda någon åtgärd

af den art, som i de nu behandlade motionerna ifrågasatts, ha vi ansett

angeläget att, på sätt som skett, förklara i hvad mån vi likväl ansluta oss

till vissa hufvudtankar i desamma. Och till sammanfattning af hvad vi

här såsom våra egna önskemål framhållit vilja vi betona:

att en ny och allsidig utredning af försvarsfrågan bör äga rum;

att därvid först bör företagas en grundlig undersökning om hvad

landet för en viss öfverskådlig period framåt med säkerhet kan äga förmåga

att bära för försvaret;

att denna utredning bör i möjligaste måtto räkna med reella faktorer

i fråga om andra statsutgifter, som äro att vänta;

att, sedan den ekonomiska utredningen gifvit vid handen hvad å

försvarsbudgeten under den valda perioden bör kunna offras, en utredning

om betydelsen för fosterlandets värnande af den ena och den andra

försvarsgrenen bör vidtagas, med ändamål att fastställa det förhållande, i

hvilket de båda grenarna höra åtnjuta del i försvarsbudgeten;

att därefter bör utredas, huru den hvardera försvarsgrenen tillkommande

andelen i budgeten bör på det effektivaste sätt tagas i anspråk;

att försvarets enhetlighet på allt sätt främjas, särskilt genom sam - manslagning af de båda försvarsdepartementen under en gemensam

ledning;

att utbildningstiden för de olika vapenslagen bör komma under

omsorgsfullt öfvervägande, och det så, att noggrant utredes hvad som

skall inläras och huru mycken tid detta bör tagas i anspåk;

att all sådan utbildning, som icke finnes kunna vara till nytta vid

krig, utan vidare fullständigt afskaftas; samt

att vid hela denna utredning det civila elementet måtte beredas det

hufvudsakliga utrymmet, så att det militära elementet tages i anspråk

endast på de områden, där dess fackkunskap erfordras och i den omfattning,

som finnes nödig.»

af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén:

»Utskottsmajoriteten har åt förevarande motioner icke ägnat ens

skymten af saklig pröfning, hvarom också den torftiga motiveringen för

afstyrkande i någon mån bär vittne. På samma gång vi härmed mot

behandlingen af detta ärende inlägga vår bestämda gensaga, anse vi oss

— ehuru utskottets motivering egentligen befriar oss från saklig argu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

9

mentering — med några ord böra beröra det centrala i förevarande

motioner.

Svenska folket belastas hårdare än någon jämförlig nation i nutiden

af militärbördor. Att 1901 års härordning var ett ödesdigert missgrepp,

erkännes inom allt vidare lager af folket. De beräkningar om försvarsutgifterna,

på hvilka 1901 års härordning grundades, ha visat sig vilseledande.

Långt innan 1901 års härordning blifvit genomförd, hade militärbördorna

vida öfverstigit hvad som den gången förespeglades Riksdagen.

Icke desto mindre fortsätter den gemensamma voteringsmajoriteten, som

representerar nationens fåtal, att votera nya rustningar i strid mot en

allt starkare växande folkmening, som kräfver minskning i stället för

ökning af bördorna.

Inför dessa förhållanden ha motionärerna ansett som sin oafvisliga

plikt gentemot landet att framlägga förslag, som afse att hejda rustningarna,

och i hvilka anvisats vägar att inom en närliggande tid kunna

få till stånd en verklig begränsning af försvarsutgifterna. Förslagen rikta

sig, såsom motionärerna påvisat, i viktiga punkter mot »uppenbart slöseri

med mänsklig och materiell försvarskraft». De borde därför kunna till

gemensamt arbete kring sig samla — utan hänsyn till eljest växlande

principiella ståndpunkter i försvarsfrågan — alla vänner af eu sund och

sparsam hushållning. Då utskottsmajoriteten icke i något hänseende jäfvat

riktigheten af de i motionerna gjorda uttalandena eller anfört något

bärande skäl mot en utredning i enlighet med motionärernas förslå»-, ha

vi ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen i anledning af förevarande motioner

ville besluta:

l:o) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville

verkställa utredning, huruvida och i hvad mån den under fjärde och

femte hufvudtitlarna anställda musikpersonalen måtte kunna indragas samt

därefter för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen må

kunna föranleda;

2:o) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, och därpå

grundadt förslag till indragning af samtliga de till skånska kavallerifördelningen

hörande truppförbanden, jämte till kavalleriinspektionen hörande

befattningar;

3:o) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning huruvida

icke dels de af Riksdagen för anskaffande af haubitsmateriel anvisade,

Bihang till Riksdagens prot. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

ej förbrukade penningmedlen, böra återbäras, dels den för tjänst vid dessa

vapen redan anställda stampersonalen bör indragas, samt att Kungl. Maj:t

därefter ville för Riksdagen framlägga förslag i ärendet;

4:o) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag

om nedläggande af Karlsborgs fästning samt indragning af den för dess

försvar afsedda personalstyrkan;

5:o) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes

verkställa utredning, huruvida och i hvad mån genom vidtagande af de

åtgärder, som i motionerna under punkterna 5 och 11 föreslagits, besparing

af befälskrafter inom försvaret må kunna äga rum, samt för

Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen må kunna föranleda;

6:o) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag

om indragning af befäls- och manskapsbeställningar inom försvaret genom

vidtagande af de åtgärder, som föreslås i motionerna under punkterna

6—9;

7:o) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag

till utrangering af flottan tillhörande fartygsmateriel, som saknar nutida

stridsvärde, och indragning af för mobilisering på densamma anställd

personal; samt

8:o) i skrifvelse till Kungl, Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t

verkställa utredning, huruvida och i hvad mån genom en grundlig revision

af kasernbyggnadsplanerna inskränkningar i afseende å kasernbyggnaderna

må kunna göras, samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredning

föranleder.»

*

Det skulle här antecknas, att herrar F. Berg och A. Ekman icke

deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAGET 1911.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse.

I statsutskottets utlåtande nr 24, sid. 7, rad. 13 nedifrån

ståt-; utan den beskaffenhet och omfattning vi åstunda, vi hade

läs: utaf den beskaffenhet och omfattning vi åstunda, vi hafva

Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 21 Käft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.