Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912 samt i ämnet väckta motioner.

1911-04-04 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:40, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912 samt i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till Riksdagens kansli den 4 april 1911 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

fastställande af postverkets stat för driftkostnader

år 1912 samt i ämnet väckta motioner.

(4:e Afd.)

I en till Riksdagen den 13 januari innevarande år aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 6) har

Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen dels medgifva,

att den å postverkets pensionsstat för år 1911 upptagna pension

till f. d. postexpeditören H. A. Lagerström å 800 kronor må från och

med år 1912 höjas med 325 kronor och sålunda från och med nämnda

år från samma stat utgå med ett årligt belopp af 1,125 kronor; att

biträdande postexpeditören Paul Olsson Wahrenman må äga att under

sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett årligt understöd

af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter

den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom meddeladt;

samt att förre postföraren Anders Johan Eriksson må å samma

stat tilldelas ett årligt understöd af 120 kronor att till honom utbetalas

från och med 1911 års början; dels ock bestämma postverkets anslag

till driftkostnader för år 1912, förslagsvis, till 22,400,000 kronor, att

utgå direkt af postmedlen.

Slutsummorna af de uti förevarande proposition för år 1912 föreslagna

stater, jämförda med motsvarande af Kung]. Maj:t för innevarande

år fastställda, äro, enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver

vid handen, följande:

Bihang till Riksd, prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. Hd Käft. (Nr 40—41.)

!

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

StatmtsJcottets utlåtande Nr 40.

Aflöningar .......

öfvergångsstat.

Pensioner..........

Postbefordran .

Omkostnader....

År 1911.

År 1912.

kr.

12,211,800

— kr.

12,573,200

—

»

39,100

— »

37,370

—

»

240,685

— »

265,965

—

»

6,541,000

— »

6,841,000

—

»

2,625,000

- 5>

2,660,000

—

gifter.....................

»

15,000

-- ))

15,000

—

h restitutioner...

j>

17,415

- »

7,465

—

tillsammans

kr.

21,690,000

— kr.

22,400,000

—

Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen inhämtas, att

de föreslagna ändringarna i de särskilda staterna afse:

Ökning.

Aflöningar:

i anslaget till generalpoststyrelsen ...... kr. 900: —

i anslaget till distrikts och lokalförvaltningarna

................................................ » 260,500: —

i anslaget till arfvoden vid postsatio
nerna

...''................................................... » 100,000: — kr. 361,400: -

Pensioner:

genom af Kungl. Maj:t beviljade nya

understöd och pensioner................ kr. 29,710: —

genom uppförande i staten af förhöjd

pension till f. d. postexpeditören

H. A. Lagerström samt af årliga

understöd åt biträdande postexpeditören

P. Olsson Wahrenman och

förre postföraren A. J. Eriksson » 1,645:— » 31,355:_

Postbefordran:

i anslaget till postbefordran å järnväg kr. 200,000: —

i anslaget till postbefordran å landsväg

jämte lokala transporter » 100,000: — » 300,000: —

Transport kr. 692,755: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

8

Transport

kr. 692,755:

Omkostnader:

i anslaget till uniformsbeklädnad .........

kr.

30,000: —

i anslaget till posthusens underhåll......

30,000: —

i anslaget till hyror för postlokaler ...

i anslaget till blankett- och cirkulär-

»

35,000: —

tryck, skrifmaterialier m. m..........

55,000: —

i anslaget till telefonafgifter och tele-

gramporto ..........................................

»

10,000: —

» 160,000:

Summa ökning kr. 852,755: —

Minskning.

Öfver gångsstaten.

i anslaget till distrikts- och lokalförvaltningarna ............ kr. 1,730: —

Pensioner.

besparing med ............................................................................ » (5,075: —

Omkostnader.

till följd däraf att anslag för inköp af inventarier ej i

staten upptagits..................................................................... » 125,000: —

Afkortning ar och restitutioner.

minskning i anslaget med....................................................... » 9,950: —

Summa minskning kr. 142,755: —

Om från summan af ökningen ........................

dragée summan af minskningen.......................

.......................» 852,755: —

.......................» 142,755: —

erhålles det belopp af.........................................

....................... » 710,000: —,

i

hvarmed enligt Kungl. Maj:ts förslag postverkets stat för driftkostnader

år 1912 skulle komma att öfverstiga postverkets utgiftsstater för år 1911.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

För jämförelse med förhållandena år 1911 böra härtill läggas de

under utgifter för kapitalökning af Kungl. Maj:t äskade och af Riksdagen

beviljade anslag till inköp af inventarier 125,000 kronor och till

nybyggnader 173,375 kronor.

Beträffande hvad till stöd för Kungl. Maj:ts förevarande framställning

anförts, tillåter sig utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med föreliggande ärende har utskottet till behandling

förehaft dels en inom Andra kammaren af herr J. Tynell, med

instämmande af herrar O. H. Waldén, A. Thylander och L. G. Broomé

väckt motion (nr 195), däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta, att

antalet ordinarie postvaktmästare och postiljoner i 1912 års stat måtte

bestämmas till 1,700 i stället för af Kungl. Maj:t föreslagna 1,625

samt att aflöningsstaten måtte höjas i enlighet därmed,

dels ock eu inom samma kammare af herr J. Byström väckt motion

(nr 229), däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta, att af de

nya ordinarie tjänstemannabefattningar af lägre grad, som Riksdagen

kan komma att bevilja för 1912, 100 måtte få beräknas på förordnande

under år 1911 och tillträdas, med rätt att beräkna ordinarie tjänstetid

från 1911 års ingång.

Hvad först beträffar den af Kungl. Maj:t föreslagna höjningen i

anslaget till aflöningar för generalpoststyrelsen, har utskottet intet att

däremot erinra. Likaledes har utskottet funnit sig böra förorda Kungl.

Maj:ts förslag i fråga om ökning af antalet ordinarie postexpeditörer,

förste postvaktmästare och förste postiljoner.

Hvad därefter vidkommer ordinarie postvaktmästare och postiljoner

innebär Kungl. Maj:ts förslag en ökning af dessas antal med 150, under

det herr Tynell i sin förenämnda motion hemställt om ytterligare ökning

med 75 utöfver den af Kungl. Maj:t föreslagna.

Till stöd för denna sin framställning har herr Tynell anfört följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition angående postverkets stater för år

1912 hemställes om att den ordinarie personalen måtte ökas med, bland

annat, 150 ordinarie postvaktmästare och postiljoner.

Kungl. Generalpoststyrelsen kommer till denna siffra genom att

beräkna de biträdande tjänstemännens af lägre grad tjänstålder såsom

extra till 5—4 Va år.

Beträffande beräkningen af extratiden förefaller det emellertid anmärkningsvärdt

att, under det styrelsen beträffande ökningen af antalet

ordinarie postexpeditörer riktigt nog sökt såvidt möjligt upprätthålla

den princip, som vunnit statsmakternas godkännande, nämligen att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uti ätande Nr 40.

o

tjänstemännen böra efter ett visst antal år uppnå ordinarie anställning

styrelsen beträffande tjänstemännen af lägre grad ökat extra tiden med

1—Vs år.

Den tid, som i enlighet med ett tidigare förslag af kungl. generalpoststyrelsen,

blifvit ansedd såsom skälig för utrönande af personalens

lämplighet för posttjänsten, uppgifves i Kungl. Maj:ts proposition nr 6

sid. 5 i följande ordalag:

»Befordran till ordinarie postexpeditör har nämligen ansetts böra

äga rum efter en extra tjänstetid af vid pass 6 år, hvilken tid sedermera

nedsatts till 5 år, medan tjänstetiden såsom biträdande postvaktmästare

och biträdande postiljon ansetts böra i allmänhet begränsas till

4 år.»

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas att de senare, de

lägre, tjänstemännens extratid af 4 år föregås af en aspirant- och reservtid,

varierande mellan 3 och 6 år samt att dessa tjänstemän ofta inkomma

i posttjänsten vid öfver 20 års ålder och sålunda vid tiden för

ordinarie anställning uppnått mogen ålder och i flertalet fall äro familjeförsörjare.

I likhet med posttjänstemännens af lägre grad organisation hyser

jag den uppfattningen, att postverket i allt för stor utsträckning betjänar

sig af extra personal och att den personal, som ständigt anlitas

i daglig tjänst, bör vara ordinarie.

Det måste, synes det mig, vara Riksdagens plikt att se till, att då

en princip en gång blifvit fastställd, denna upprätthålles med de jämkningar,

som möjligen kunna betingas af sträfvandet att jämna antalet

till viss rund summa. Generalpoststyrelsens och Kungl. Maj:ts förslagbeträffande

ökningen af antalet ordinarie postvaktmästare och postiljoner

innebär emellertid ett afsteg från denna princip, hvadan jag funnit mig

föranlåten att begära ett större antal.

Sedan 150 nya ordinarie befattningar, som enligt Riksdagens beslut

skulle tillsättas från 1911 års ingång, numera blifvit besatta, återstår,

enligt hvad jag inhämtat, omkring 275 biträdande postvaktmästare och

postiljoner, Indika i denna egenskap blifvit anställda före 1907 års utgång

och som sålunda vid utgången af år 1911 uppnått 4 extraår.

Om den uppflyttning under året, som kan komma att uppstå på grund

af afgång bland ordinarie personalen, sättes till 40, såsom generalpoststyrelsen

beräknat, skulle omkring 235 nya tjänster behöfva inrättas

för att principen 4 extraår skulle vara fullföljd.

En ökning af de ordinarie postvaktmästarnes och postiljonernas

antal med 235 är lika väl förenad med postverkets behof af arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Statsutskottets utlåtande Nr 40-

krafter som det antal Kungl. Magt föreslagit, ty som synes af den

kungl. propositionen funnos i november 1910 ett antal biträdande tjänstemän

af lägre grad af 640, och generalpoststyrelsen har, enligt samma

proportion, meddelat att några indragningar af dessa tjänster icke torde

kunna äga rum.

För att emellertid få en afrundad summa har jag reducerat antalet

till 225.

Ett bifall härtill skulle medföra, att principen om fyra års anställning

som biträdande tjänstemän af lägre grad noggrannare skulle kunna

fullföljas än hvad hittills varit fallet, då ett hundratal hvarje år fått

»stå öfver». Några ändringsförslag i Kungl. Maj:ts kommande framställningar

till Riksdagen blefve därigenom för enskilda motionärer i

den punkten omintetgjorda, för det fall att fyra-års-principen därefter

konsekvent upprätthölles.»

Jämväl utskottet är af den mening, att antalet ordinarie postvaktmästare

och postiljoner bör ökas för beredande af förbättring i den

extra personalens befordringsförhållanden.

Beträffande denna ökning har utskottet ej funnit sig kunna förorda

densammas genomförande i den utsträckning, som af motionären

ifrågasatts, utan biträder utskottet hvad Kungl. Maj:t, i enlighet med

generalpoststyrelsens efter grundliga utredningar och undersökningar

gjorda hemställan, i detta afseende föreslagit; och finner utskottet en

ökning af antalet ordinarie postvaktmästare och postiljoner utöfver hvad

den af den sakkunniga myndigheten upprättade planen innebär, vara

så mycket mindre tillrådlig, som därigenom skulle kunna framkallas

kraf å liknande befordringsutsikter från andra kategorier tjänstemän

och sålunda föranledas betänkliga konsekvenser.

I sin förberörda motion har, såsom nämnts, herr Byström hemställt,

att af de nya ordinarie tjänstemannabefattningar af lägre grad, som

Riksdagen kan komma att bevilja för 1912, 100 måtte få beräknas på

förordnande under år 1911 och tillträdas med rätt att beräkna ordinarie

tjänstetid från 1911 års ingång.

Beträffande de skäl, motionären förebragt till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Hvad af motionären anförts liar ej kunnat öfvertyga utskottet om

lämpligheten att på sätt motionären föreslagit besluta en förändring i

den för innevarande år redan fastställda staten, hvarför utskottet, som

anser ett beslut i sådan riktning till sina konsekvenser alltför betänkligt,

ej anser sig kunna förorda bifall till motionen i fråga,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

7

Hvad Kung-I. Maj:t föreslagit i fråga om förhöjning med 325 kronor

af den å postverkets pensionsstat för år 1911 upptagna pension å

800 kronor till f. d. postexpeditören H. A. Lagerström liar utskottet

ansett sig böra förorda, liksom utskottet funnit Kungl. Maj:ts förslag

om årliga understöd af 1,200 kronor åt biträdande postexpeditören P.

Olsson Wahrenman och af 120 kronor åt förre postföraren A. J. Eriksson

väl grundade.

Hvad Kung]. Maj:t i öfrigt uti förevarande proposition föreslagit

har utskottet jämväl funnit sig böra biträda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

1) att Riksdagen må

a) medgifva,

att den å postverkets pensionsstat för år 1911

upptagna pension till f. d. postexpeditören H. A. Lagerström

å 800 kronor må från och med år 1912 höjas

med 325 kronor och sålunda från och med nämnda år

från samma stat utgå med ett årligt belopp af 1,125 kronor;

att biträdande postexpeditören Paul Olsson Wahrenman

må äga att under sin återstående lifstid å postverkets

pensionsstat uppbära ett årligt understöd af

1,200 kronor att utgå'' från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets

tjänst varder honom meddeladt; samt

att förre postföraren Anders Johan Eriksson må

å samma stat tilldelas ett årligt understöd af 120 kronor

att till honom utbetalas från och med 1911 års

början;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

afslag å herr Tynells förevarande motion, bestämma

postverkets anslag till driftkostnader för år 1912, förslagsvis,

till 22,400,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

2) att herr Byströms ofvan omförmälda motion

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 april 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILL1NG.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

Reservationer:

Vid punkt 1, mom. b (angående anslaget till postverkets driftkostnader

för år 1912):

af herrar J. T. Larsson, friherre J. C. Beck-Friis, A. Ekman, Å.

V. Rydén, J. J. Byström, A C. Lindblad och C. G. Thor, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag i denna del bort hafva följande lydelse:
»Jämväl

utskottet-----befordringsförhållanden.

Enligt utskottet tillhandakomna upplysningar gestalta sig för närvarande

dessa förhållanden sålunda att, sedan från 1911 års början 150

nya postvaktmästar- och postiljonsbefattningar samt några gamla sådana,

hvilka blifvit lediga, tillsatts, hvarjämte åtskilliga biträdande postvaktmästare

och postiljoner, som voro i tur att befordras, förbigåtts,

återstodo, om man bortser från de förbigångna:

166 obefordrade med tjänstetid 4 —31/2 år

88 » » » 3Vi—3 »

224 » » kortare tjänstetid.

Antages, att af dessa ett antal af 190 (150 nya + med beräkning åt

vanlig årsåtgång 40) befordras under innevarande år, skulle alltså vid 1912

års början kvarstå obefordrade 64 åt andra och samtliga af tredje gruppen.

För de 64, som tillhörde andra gruppen, skulle tjänstetiden den 1

januari 1912 utgöra:

för 21

» 19

» 17

» 7

4 år 3 månader

4 » 2 »

4 » 1 »

4 »

För dem, som tillhörde tredje

dag utgöra:

för 10 ....................

>» 10 ....................

» 5 ....................

» 40 .....................

» 8 .....................

» 12 ....................

» 11 ....................

gruppen, skulle tjänstetiden samma

3 år 11 månader

3 » 10 »

3 » 9 »

3 » 8 »

3 » 7 »

3 » 6 »

3 » 5 »

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

9

för

6''.............

..... 3

år

4

månader

»

6 ..............

...... 3

»

3

»

»

6 ...............

...... 3

»

2

»

»

3 ...............

...... 3

1

»

10...............

3

»

»

97 mindre

än 3

»

Utskottet, som delar den i det af kommissionen för afgifvande af yttrande

och förslag beträffande lönereglering för postverket afgifna betänkande

uttalade uppfattning, att tiden för tjänstgöring såsom extra

postbetjänt i allmänhet bör begränsas till 4 år, håller emellertid också

före, att denna tid bör betraktas såsom minimitid för tjänstgöring såsom

extra, så att befordran till ordinarie icke må äga ruin förrän

efter sådan tjänstgöring under minst 4 år.

Det synes utskottet önskvärdt, att, med iakttagande häraf, tiden för

tjänstgöring såsom extra i största möjliga mån blifver för ifrågavarande

befattningshafvare lika tillmätt, så att icke för ett antal de fyra åren

endast med en obetydlighet öfverskridas, under det andra få vänta fem

år eller mera på befordran till ordinarie.

Ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle visserligen i viss mån

tillgodose dessa synpunkter, men utskottet förmenar, att ett inrättande

af ett antal nya ordinarie befattningar utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit

skulle vara i väsentlig grad ägnadt att mera bidraga till åstadkommande

af största möjliga likformighet beträffande tiden för ifrågavarande

tjänstemäns befordran till ordinarie. Tillsättandet af nya ordinarie

befattningar i större utsträckning än Kungl. Maj:ts förslag afser

skulle väl kunna medföra, att något år ett större antal tjänstemän uppflyttades

till ordinarie och ett annat år de uppflyttade blefve färre, men

då detta icke innebär någon rubbning i tjänstemännens antal, hvilket

blir detsamma, vare sig respektive befattningshafvare äro extra eller

ordinarie, och då den skillnad i lönehänseende, som af en dylik ökning

betingas, är relativt obetydlig, under det att den stora betydelsen för

tjänstemännen att ej behöfva vänta alltför länge utöfver de fyra åren

på befordran till ordinarie ej lärer kunna bestridas, har utskottet ansett

den anmärkta omständigheten icke böra utgöra hinder för ökning af

antalet ordinarie befattningar utöfver hvad Kungl. Maj:t föreslagit.

En så stor ökning, som af motionären föreslagits, skulle emellertid,

enligt hvad i ärendet förefintlig utredning gifver vid handen, kunna

medföra, att till följd af afgång under året så många af den extra personalen

uppflyttades till ordinarie, att för några af dessa tiden för tjänstgöring

såsom extra komme att understiga den tid af fyra år, hvilken

Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

utskottet såsom nämnts ansett böra vara minimum för sådan tjänstgöring,

vid hvilket förhållande utskottet gifvetvis ej kunnat förorda ökningens

genomförande i denna utsträckning. Utskottet har nämligen ansett,

att såväl meranämnda princip beträffande minimitiden för tjänstgöring

såsom extra som ock angelägenheten att personalen ej må behöfva

vänta afsevärdt utöfver nämnda tid på sin befordran äfvensom att

största möjliga likformighet må uppnås i fråga om tiden för denna befordran

skulle i vederbörlig mån tillgodoses, därest herr Tynells motion

i så måtto bifölles, att antalet nya ordinarie postvaktmästar- och

postiljonsbefattningar bestämdes till 200.

Én sådan förhöjning i antalet skulle innebära en ökning i den af

Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsstaten i dess helhet med 5,000 kronor,

hvartill emellertid komme en höjning af anslaget till ortstillägg med

ett belopp, uppgående till, enligt hvad utskottet inhämtat, 7,600 kronor.

I sin förberörda motion — — — — — sig böra biträda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

1) att Riksdagen må

a) medgifva,

att den-----1911 års början;

b) i anledning af Kungl. Maj:ts framställning

och herr. Tynells förevarande motion bestämma postverkets

anslag till driftkostnader för år 1912, förslagsvis,

till 22,412,600 kronor att utgå direkt af postmedlen.

»

Vid punkt 2 (angående herr J. J. Byströms motion om retroaktiv

verkan af ett eventuellt beslut om inrättande af vissa nya ordinarie

tjänstemannabefattningar af lägre grad vid postverket);

af herr J. J. Byström, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att förenämnda motion måtte af Riksdagen bifallas.

Det skulle här antecknas, att herrar E. A. G. A. Wijjcander, grefve

C. O. Taube, F. Berg, F. W. Thorsson och K. Starbäck icke deltagit i

förestående ärendes behandling inom utskottet, äfvensom att grefve

A. F. Wachtmeister icke närvarit vid ärendets slutbehandling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:183 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition angående fastställande af postverkets stat för driftkostnader år 1912. s. 10 i texten