Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen och dels i särskild proposition gjorda framställningar om tillförande af medel till fonden för rederinäringens understödjande.

1911-04-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:42, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen och dels i särskild proposition gjorda framställningar om tillförande af medel till fonden för rederinäringens understödjande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 april 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen

och dels i särskild proposition gjorda framställningar

om tillförande af medel till fonden för rederinäringens

understödjande.

(4:e Afd.)

l:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kungl. Maj:t under rubriken »Utgifter för kapitalöknings i punkt 26 föreslagit

Riksdagen att till ökning af lånefondens för rederinäringens understödjande

kapital för år 1912 anvisa ett anslag af 2,000,000 kronor.

Denna framställning sammanhänger med förslaget om nya grunder

för riksstatens uppställning, enligt hvilka, å ena sidan, statens fordran

hos Aktiebolaget Svenska östasiatiska kompaniet skulle öfverföras till

lånefonden för rederinäringens understödjande och, å andra sidan, under

inkomsttiteln: »i anspråk tagna kapitaltillgångar» skulle uppföras ett

belopp af 2,000,000 kronor, utgörande statens omförmälda fordran vid

1911 års utgång hos nämnda bolag jämte hvad af bolagets lån från

staten under år 1911 influtit såsom kapitalafbetalning.

Beträffande denna angelägenhet har departementschefen till statsrådsprotokollet

öfver fmansärenden vid fråga om riksstatens uppställning

anfört följande.

»För bildande af en lånefond till rederinäringens understödjande,

att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna grunder,

bemyndigade Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 18 maj

Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. (Nr 42.) 1

Ang. ökning

i fondens för

rederinäringens

understödjande

kapital.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

1903, riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla

statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor samt medgaf,

att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden utgående lånen verkställdes,

finge intill utgången af år 1909 tilläggas fonden. Å lyftadt

lånebelopp skulle erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med fyra

procent, och skulle det åligga statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera

den å de från fonden utlämnade lån inflytande räntan. Nådig

kungörelse angående villkoren för lån från fonden utfärdades af Kungl.

Maj:t den 18 december 1903. Utöfver nyss omförmälda belopp anvisade

Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse den 18 maj 1905, ytterligare

5,000,000 kronor och, enligt underdånig skrifvelse den 26 april 1907,

iin ytterligare 5,000,000 kronor under hufvudsakligen samma villkor och

bestämmelser, som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens

understödjande stadgats. Slutligen medgaf 1909 års riksdag,

enligt underdånig skrifvelse den 24 maj s. å., att de kapitalbetalningar,

som å de från fonden utgående lånen verkställdes, finge äfven

för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

Fondens behållning vid 1909 års slut utgjorde 14,860,615 kronor

80 öre, hvaremot svarade en skuld till riksgäldskontoret af 14,619,772

kronor 22 öre.

Enligt åberopade uppgifter från statskontoret kan fondens skuld

till riksgäldskontoret beräknas vid 1011 års slut belöpa sig till 15,000,000

kronor, hvilka böra kunna vid samma tid vara tillfullo disponerade

för utlåning. Den för år 1912 belöpande räntan torde, om hänsyn

tages därtill, att amorteringsbelopp sannolikt komma att under större

eller mindre delen af året ligga räntelösa i afvaktan på ny utlåning,

kunna väntas uppgå till 575,000 kronor.

Kommitterade erinra därom, att Riksdagen år 1907 medgaf, att

statskontoret finge på enahanda villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet,

som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens

understödjande äro stadgade, för anskaffande af fartyg bevilja Aktiebolaget

Svenska ostasiatiska kompaniet lån å tillhopa 2,000,000 kronor.

Samtidigt bemyndigades riksgäldskontoret att, i mån af behof, tillhandahålla

statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att,

i den mån de utlånade medlen eller därå förfallna räntor blefve till

statskontoret inbetalade, till riksgäldskontoret leverera hvad sålunda

guldits.

För de lån, som till följd af detta beslut utlämnats af statskontoret,

har alltså ingen utlåningsfond bildats. Låntagarens kapitalbetalningar

skola nämligen icke reserveras för fortsatt utlåning, utan återgå

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

3

till riksgäldskontoret. Utlåningen till Aktiebolaget Svenska östasiatiska

kompaniet bar sålunda ställts utanför statens öfriga af statskontoret

administrerade utlåningsrörelse. En dylik särställning är enligt kommitterades

uppfattning ur synpunkten af en likformig budgetbehandling

olämplig och skulle speciellt vålla olägenheter vid genomförandet af

den ordning för statens utlåning, som kommitterade tänkt sig.

Någon anledning att för ifrågavarande speciella fall bibehålla en

särskild form, hvarigenom enhetligheten i statskontorets utlåningsrörelse

brytes, synes icke heller förefinnas. Villkoren för utlåningen äro ju

desamma som för rederilånen. Det synes därför ganska naturligt, att

lånen till Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet anses utlämnade

från rederilånefonden. Kompaniets kapitalbetalningar borde då också

ingå till denna fond. Kommitterade föreslå alltså (sid. 97), att statens

fordran hos Aktiebolaget Svenska östasiatiska kompaniet öfverföres till

rederilånefonden samt att de inbetalningar till statskontoret, som kompaniet

framdeles må komma att verkställa, behandlas på samma sätt,

som för motsvarande inbetalningar å andra lån från rederilånefonden

är föreslaget.

Under år 1911 kommer Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet

att af det uppburna lånet, 2,000,000 kronor afbetala 333,333 kronor

33 öre, i följd hvaraf dess skuld vid 1912 års ingång kommer att belöpa

sig till 1,666,666 kronor 67 öre.

Den ränta, som inflyter för år 1911, lärer böra inbetalas till riksgäldskontoret,

under det att 1912 års ränta, enligt planen för btidgetomläggningen,

bör tillflyta statsregleringen, samt riksgäldskontoret erhålla

sina ränteutgifter för detta lån täckta på enahanda sätt som för

öfrig förräntning af statsskulden.

De för rederilånefonden år 1912 belöpande räntor, inberäknadt

räntorna för omförmälda till Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet

utlämnade lån, lära, enligt ofta åberopade meddelande från statskontoret,

kunna antagas uppgå till omkring 640,000 kronor, och har jag för afsikt

att vid beräkningen af statsverkets inkomster upptaga detta belopp

såsom fondens afkastning år 1912. Tillika kommer jag att, under förutsättning

af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, hemställa om upptagande

under inkomsttiteln: »i anspråk tagna kapitaltillgångar» af

statens fordran vid 1911 års utgång af bemälda kompani jämte hvad

af berörda lån under år 1911 influtit såsom kapitalafbetalning, äfvensom

om uppförande under gruppen »utgifter till kapitalökning» af ett motsvarande

anslag å 2,000,000 kronor till förstärkning af rederilånefonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Ang. beredande

af

ytterligare

medel för

utlåning från

fonden för

rederinäringens

understödjande.

Efter det budgetreformen blifvit beslutad, lärer Eders Kungl. Maj:t

vilja, uppå förnyad underdånig föredragning, meddela erforderliga föreskrifter

om bokföringen af rederilånefondens tillgångar.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

i förevarande hänseende föreslagit, får alltså hemställa,

att Riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag till ökning af lånefondens för rederinäringens

understödjande kapital för år 1912 anvisa ett anslag

af 2,000,000 kronor.

2:o) I en den 27 januari innevarande år till Riksdagen aflåten,

till statsutskottets förberedande behandling öfverlämnad proposition

(nr 42) har Kung!. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de

från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,

finge äfven för tiden efter år 1911 intill utgången af år 1913

tilläggas fonden.

Åberopade statsrådsprotokollet är af följande lydelse:

»På därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har Riksdagen

hvart och ett af åren 1903, 1905 och 1907 anvisat ett belopp af

5,000,000 kronor till en lånefond för rederinäringens understödjande,

att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna

grunder, hvilka belopp riksgäldskontoret bemyndigats att i mån af

behof tillhandahålla statskontoret, som skulle hafva att till riksgäldskontoret

inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande

räntan, hvarjämte Riksdagen vid beloppens anvisande hvarje gång medgifvit,

att de kapitalafbetalningar, som verkställdes å de från fonden

utgående lånen, finge intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

Vidare har 1909 års Riksdag för beredande af ytterligare medel

för utlåning från ifrågavarande fond, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning medgifva, att de kapitalafbetalningar,

som verkställdes å de från fonden utgående lånen, finge äfven för tiden

efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

I fråga om användningen af det utaf 1903 års Riksdag anvisade

belopp å 5,000,000 kronor utfärdade Kungl. Maj: t den 18 december

1903 nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor

och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från förevarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

5

fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvaltning

handhafves af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för befrämjande

af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt i aflägsna

farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis

kommer att understödjas med lån från fonden, och att, därest sådant

lån sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i öfrigt

lika förhållande att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka fartyget

vid svensk verkstad.

Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser

må här erinras om följande.

Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter

kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt

lånebelopp utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat

skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,

som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt

lån icke inom två månader efter därom erhållet föreläggande aflämnats

säkerhet, som kan af statskontoret godkännas, skall rätten till lånets

utbekommande anses förverkad. Å lyftadt lånebelopp skall erläggas

årlig ränta från lyftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts

under två år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex

åren årligen återbetalas en sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet,

så att hela lånet varder senast inom utgången af det åttonde året till

fullo guldet.

Genom särskilda nådiga kungörelser den 2 juni 1905, den 3 maj

1907 och den 5 juni 1909 har Kungl. Maj:t sedermera beträffande de

af Riksdagen åren 1905, 1907 och 1909 anvisade medlen till ifrågavarande

fond förordnat, att jämväl ifråga om lån från dessa medel

skulle lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som stadgats

genom kungörelsen den 18 december 1903.

De af Riksdagen sålunda beviljade medlen, tillhopa 15,000,000

kronor, jämte genom kapitalafbetalningen till fonden återinflutna medel

hafva, efter kommerskollegii hörande, af Kungl. Maj:t genom nådiga

bref den 15 april, den 6 maj och den 29 juli 1904, den 15 juli 1905,

den 26 januari och den 2 februari 1906, den 20 september och den

31 december 1907, den 21 augusti och den 18 december 1908, den

10 juli 1909 samt den 21 januari och den 1 juli 1910 fördelats.

Antalet under hvarje särskildt år af Kungl. Maj:t såväl pröfvade som

beviljade ansökningar samt summan af sökta och beviljade lånebelopp

framgår af följande tablå:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

År då lån fördelats.

Antal af

Kungl. Maja

pröfvade

ansökningar.

Summa

sökta och.

pröfvade

lånebelopp

kr.

Antal

beviljade

ansökningar.

I dessa an- sökningar

begärda

lånebelopp

kr.

Summa

beviljade

lånebelopp

kr.

1904 .................................

33

7,560,000

18

5,585,000

5,000,000

1905 .................................

5

685,000

5

685,000

685,000

1906 .................................

35

8,859,000

31

8,084,000

4,960,000

1907 .................................

(50

13,332,000

48

12,115,000

5,748,000

1908 .................................

29

7,420,000

10

3,900,000

965,000

1909 .................................

23

3,785,000

14

3,010,000

1,235,000

1910 .................................

27

6,366,000

11

4,696,000

1,629,000

Till nya fördelningar återstå härefter de medel, som ytterligare

inflyta till fonden genom återbetalningar intill utgången af innevarande

år, hvilka återbetalningar enligt uppgift från statskontoret kunna beräknas

till 2,418,241 kronor 90 öre.

Då Riksdagens beslut torde innebära, att de medel, som genom

återbetalningar inflyta efter år 1911, skola återgäldas till riksgäldskontoret,

finnas efter nämnda års utgång icke några tillgångar att

använda för ifrågavarande ändamål.

Enligt af statskontoret meddelad uppgift skola af de för närvarande

utestående lånen från lånefonden till rederinäringens understödjande

efter år 1911 återbetalas följande kapitalbelopp, nämligen:

1912

sammanla

gdt kronor 2,747,408: 5 5

1913

„ 2,323^666:55

1914

„ 2,209,499: ss

1915

??

„ 1,422,733: 24

1916

??

,, 826,166: 62

1917

??

„ 558,999:9 7

1918

??

„ 271,500: —

Nu har kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 24 december

1910 gjort framställning om beredande af ytterligare medel för

utlåning från fonden till rederinäringens understödjande och i sådant

afseende anfört hufvudsakligen följande.

De understöd från statens sida, hvilka i form af rederilån lämnats

de svenska redarna, hade utan tvifvel varit af mycket stor betydelse

för den svenska sjöfartsnäringen. Dessa understöd hade i afsevärd man

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

7

beredt näringen tillgång på rörelsekapital samt kraftigt bidragit till

att befrämja den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt

å aflägsna farvatten. För att den utveckling, den svenska sjöfartsnäringen

numera vunnit, icke måtte lida afbräck, syntes det kollegium

rådligast, att tillgång på dylika lån bereddes för ytterligare någon tid.

Härtill komme den särskilda omständigheten, att denna näring på grund

af de ogynnsamma konjunkturer, hvarunder densamma under senare

åren arbetat, ännu någon tid framåt komme att vara i behof af kraftigt

stöd från statens sida.

På grund af hvad sålunda anförts, har kommerskollegium hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte, att de

kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden till rederinäringens

understödjande utgående lånen verkställas, måtte få äfven för tiden

efter år 1911 intill utgången af år 1913 tilläggas fonden.

Efter erhållen nådig remiss har statskontoret den 9 innevarande

januari afgifvit underdånigt utlåtande öfver kommerskollegii berörda

framställning och därvid tillstyrkt densamma.

Den svenska sjöfarten har visserligen under det sista årtiondet

undergått en rask och glädjande utveckling, och man torde kunna

antaga, att de understöd, som af staten beredts denna näringsgren j

form af bland annat rederilån, härtill i icke ringa grad bidragit. A

andra sidan är emellertid att märka, att sjöfartsnäringen på senare

åren arbetat under delvis mycket tryckta konjunkturer och att depressionen

på den internationella sjöfraktmarknaden torde vara långt ifrån

till ända.

Vid sådant förhållande synes det icke vara välbetänkt att nu

undandraga den svenska sjöfartsnäringen det stöd, densamma under en

följd af år haft uti rederilånen. En sådan åtgärd, företagen vid innevarande

tidpunkt, skulle tilläfventyrs rent af i viss mån förtaga den

goda verkan, som de hittills utdelade lånen medfört.

Jag anser alltså, att mycket goda skäl tala för det af kommerskollegium

framställda förslaget.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra därom, att Eders

Kungl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof bland de frågor, som beröra

regleringen af statens utgifter för kapitalökning på min hemställan

föreslagit Riksdagen, att statens fordran hos aktiebolaget svenska ostasiatiska

kompaniet, hvilket bolag i enlighet med af 1907 års Riksdag

därom fattadt beslut beviljats ett lån å tillhopa 2,000,000 kronor på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Utskottets

yttrande.

enahanda villkor som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens

understödjande, måtte öfverflyttas till rederilånefonden tillika med den

kapitalafbetalning å bolagets lån, som under år 1911 komme att inflyta.

Härigenom skulle rederilånefonden från och med år 1912 komma

att uppgå till 17,000,000 kronor och tillgången på lånemedel ökas

med summan af de på åren 1911—1913 belöpande amorteringarna å

bolagets ifrågavarande lån, för hvart och ett af åren uppgående till

333,333 kronor 33 öre.

Beträffande de kapitalafbetalningar, som kunna tilläggas fonden

efter år 1911, torde af Eders Kungl. Maj:t framdeles, i likhet med

hvad nu gäller, höra stadgas, att ansökningar om erhållande af lån

från de genom afbetalningarna till fonden inflytande medel skola till

finansdepartementet ingifvas före den 1 april och den 1 oktober hvarje år.»

Utskottet har ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

Utskottet, som trott sig finna, att för närvarande icke förefinnes

någon nöjaktig kontroll öfver användningen af de såsom rederilån utlämnade

medlen, har velat i detta sammanhang uttala önskvärdheten

däraf, att sådana bestämmelser varda utfärdade, att genom dem må

åstadkommas en effektiv kontroll därå, att de från ifrågavarande fond

utlämnade lånebeloppen verkligen blifva använda för det ändamål,

fonden är afsedd att främja.

Utskottet hemställer,

. att Riksdagen må medgifva, att de kapitalafbetal
ningar,

som å de från lånefonden för rederinäringens

understödjande utgående lånen verkställas, må äfven

för tiden efter år 1911 intill utgången af år 1913

tilläggas fonden.

Stockholm den 6 april 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTBYCKERI-AKTIEBOLAO. 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:240 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen och dels i särskild proposition gjorda framställningar om tillförande af me s. 5 i texten