Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande sex särskilda ordinarie anslag under riksstatens fjärde hufvudtitel.

1911-05-02 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:56, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande sex särskilda ordinarie anslag under riksstatens fjärde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

1

Nr 56.

Ankom till Riksdagens kansli''den 2 maj 1911 kl. 6 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande sex särskilda ordinarie

anslag under riksstatens fjärde hufvudtitel.

(l:a Afd.)

l:o.

I punkt 18 under fjärde hufvudtiteln af den till Riksdagen den 14

januari 1911 aflåtua propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof har Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen att minska anslaget till de

värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning m. m., nu 2,877,465

kronor, med 235,101 kronor till 2,642,364 kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 13 januari 1911 har departementschefen i fråga

om beräkningen af de anslag, hvilkas storlek är direkt beroende af de

värnpliktigas tjänstgöring anfört följande:

»Innan jag börjar med de särskilda anslagen under denna hufvudtitel,

anhåller jag få erinra om att Eders Kungl. Maj:t redan beslutat

att till Riksdagen aflåta proposition om vissa ändringar i värnpliktslagen,

så att, bland annat, tjänstgöringstiden för vissa värnpliktiga skulle

nedsättas under den nuvarande och vissa värnpliktiga, som förut varit

fast anställda, befrias från repetitionsöfningarna. Dessa ändringar kommer

jag att redan i den statsverksproposition, som nu skall afgifvas,

lägga till grund för beräkningen af alla de anslag, hvilkas storlek är

direkt beroende af de värnpliktigas tjänstgöring. Härigenom blifva

dessa anslag naturligtvis lägre än eljest skulle vara förhållandet.»

Beträffande det nu förevarande anslaget har departementschefen till

ofvannämnda statsrådsprotokoll yttrat följande:

»Af detta anslag har för rullföringsväsendet å fastlandet och å

Gottland till färdkostnader och mönstringskostnader plägat utgå vissa

Bihang till Biksd. prat. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 50 Höft. (Kr 56.) 1

De värnpliktigas

aflöning,

inskrifning

och

redovisning

m. in.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

belopp, som icke beräknats direkt efter de värnpliktigas tjänstgöringsdagar.

Däremot har naturligtvis penningbidraget och penningtillskottet

plägat beräknas direkt efter tjänstgöringsdagarna.

Färdkostnaderna blefvo i de för 1910 års Riksdag framlagda beräkningarna

upptagna till 450,000 kronor. Enligt hvad arméförvaltningen

anmält, kunna de för år 1912 nedsättas till 350,000 kronor, beroende

dels på förändringen i det stora flertalets tjänstgöring, i det de

fullgöra beväringsrekrytskolan och första repetitionsöfningen i en följd,

dels ock därpå att vissa förut under ifrågavarande anslagstitel förda

kostnader, såsom exempelvis portionsersättning och penningbidrag under

de värnpliktigas färder, numera öfverförts till andra anslag eller

anslagstitlar.

Vid beräkning af tjänstgöring sdag ar nas antal har jag, såsom redan

förut (se sid. 3) anmälts, tagit hänsyn till ifrågasatta minskning i tjänstgöringstiden

för vissa värnpliktiga och befrielse från repetitionsöfningarna

för vissa värnpliktiga, som förut varit fast anställda. Men dessutom

hafva företagits några andra ändringar i de under de sista åren

använda beräkningsgrunderna. Först och främst har det med anledning

af haubitsbatteriernas tillkomst beräknats 210 man öfverflyttade

från infanteriet till artilleriet. Den viktigaste ändringen gäller dock

värnpliktskontingentens storlek. I de förutvarande beräkningsgrunderna

bär nämligen den årliga kontingenten värnpliktiga vid infanteriet beräknats

till 24,000 man. På grund af den erfarenhet, som vunnits under

de sista åren och i synnerhet år 1909, anser jag emellertid, att den

årliga kontingenten sådana värnpliktiga framdeles icke bör uppskattas

till mer än 23,300 man. Att anslaget för öfrigt tål vid en nedsättning

i beräkningsgrunderna framgår däraf, att under år 1909 nära 150,000

kronor af anslaget förblifvit oanvända.

Upptagas färdkostnaderna till 350,000 kronor och beräknas tjänstgöringsdagarnas

antal på sätt jag nu angifvit, men följas i öfrigt vanliga

beräkningsgrunder, uppgår värnpliktsanslaget för år 1912, på sätt

bil. 65 utvisar, till 2,642,364 kronor. Då det för år 1911 upptagits

till 2,87 7,465 kronor skulle det således kunna minskas med 235,101

kronor; men till förekommande af hvarje missförstånd med hänsyn

till nyss nämnda 150,000 kronor, anser jag mig böra erinra, att naturligtvis

en mycket stor del af sistnämnda minskning å 235,101 kronor

beror på den faktiska nedsättning i tjänstgöringen, som jag föreslagit.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr F. W. Thorsson inom Andra kammaren väckt motion (nr 146),

åsyftande bland annat en inskränkning af repetitionsöfningarna för värn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

3

pliktiga vid samtliga vapenslag inom armén under år 1912 med 15

dagar. I berörda motion yrkas nedsättning af vissa anslag under fjärde

hufvudtiteln med inalles 3,256,583 kronor, hvaraf 466,911 kronor skulle

belöpa sig på nu ifrågavarande anslag.

Beträffande de till stöd för motionen anförda skälen får utskottet

hänvisa till själfva motionen.

Vid beräkningen af förevarande och öfriga i detta utlåtande omnämnda

anslag har man utgått från den förutsättningen, att Kungl.

Maj:ts förslag om inskränkning i öfningstiden för vissa värnpliktiga

skulle vinna Riksdagens bifall. Den proposition om ändring i värnpliktslagen,

hvari dessa förslag innefattas, har emellertid icke af Riksdagen

bifallits; och följer däraf, att större kraf än Kungl. Maj:t beräknat,

komma att ställas på de anslag, hvilka till större eller mindre del

äro uträknade med hänsyn till de värnpliktigas tjänstgöringsdagar, eller

anslaget till de värnpliktigas aflöning, inskrifning och redovisning

m. m.,

» » arméns mathållning,

» » arméns munderingsutrustning,

» » arméns diverse intendenturbehof,

» » arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten,

® y arméns sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag in. m.

Af dessa anslag äro två förslagsanslag, nämligen det nu ifrågavarande

och anslaget till arméns mathållning, de öfriga däremot reservationsanslag.

Från förslagsanslagen kunna under alla förhållanden

erforderliga utgifter anvisas och hvad de fyra reservationsanslagen beträffar,

hafva dessa under de senare åren haft att uppvisa besparingar

till så stora belopp, att anslagen synas åtminstone för år 1912 utan

förhöjning af de af Kungl. Maj:t angifna beloppen kunna bära de

ökade utgifterna utöfver hvad Kungl. Maj:ts förslag innebär. Det synes

därför icke vara nödvändigt att af den ofvan nämnda anledningen nu

beräkna nyssberörda anslag till högre belopp än Kungl. Maj:t angifvit,

därom för öfrigt förslag icke föreligger.

Beträffande den af herr Thorsson väckta motionen får utskottet

anföra, att en inskränkning af de värnpliktigas repetitionsöfningar är

en fråga, som faller inom värnpliktslagens område, hvarför utskottet

icke anser sig behöfva upptaga nämnda förslag till bemötande. Hvad

angår det nu förevarande anslaget, hvilket, såsom nämnts, är af förslagsanslags

natur, skulle ett bifall till motionärens yrkande om anslagets

nedsättande endast medföra, att detsamma öfverskredes. Beträf
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Arméns

mathållning.

fande de reservationsanslag, som beröras af herr Thorssons motion får

utskottet vidare yttra sig i punkt 3:o af detta utlåtande.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons motion

nr 14G angående anslaget till de värnpliktigas

aflöning, inskrifning och redovisning in. m., i hvad

den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må minska

nämnda anslag, nu 2,877,465 kronor, med 235,101

kronor till 2,642,364 kronor.

2:o.

Under punkt 21 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att minska anslaget till arméns mathållning, nu 7,604,691

kronor, med 218,133 kronor till 7,386,558 kronor.

Uti åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen beträffande

detta anslag yttrat följande:

»Förslagsanslaget till arméns mathållning har allt sedan år 1908

utgått efter 58 öro per man och tjänstgöringsdag. Med denna beräkningsgrund

har visserligen hvarje år en del af anslaget blifvit oanvänd

— så till exempel vid 1909 års utgång omkring 395,000 kronor — men

hvad som icke användes, återgår, på grund af anslagets natur, till statsregleringen

i dess helhet.

Arméförv ältning en har emellertid, oaktadt berörda förhållande, ansett

det icke vara tillrådligt att göra någon nedsättning i beräkningsgrunderna

för anslaget; och har arméförvaltningen därvid framhållit, att

det är omöjligt att ett år i förväg bedöma blifvande lifsmedelspris med

någon säkerhet och att just denna omständighet varit bestämmande för

anslagets natur. Å andra sidan har arméförvaltningen icke heller velat

förorda en höjning i beräkningsgrunderna för att tillmötesgå de från

vissa håll gjorda yrkandena om en rikligare utspisning för armén.

Arméförvaltningen har nämligen funnit dessa yrkanden obefogade, då af

verkställd utredning framgår, att svenska arméns provianteringsstater

ej allenast äro fullt tillräckliga utan rikligare än någon annan armés.

Köksaffatlet.

Det vid armén uppkommande köksaffall plägar försäljas och inkomsterna

häraf tillgodoföra^ truppförbandens enskilda lägerkassor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

5

Dessa kassor äro författningsenligt afsedda uteslutande för att bereda

nytta och nöje för manskapet.

I underdånig’ skrifvelse den 4 februari 1910 hemställde civilkommissionen,

att inkomsterna af köksaffallet för framtiden måtte få ingå till

truppförbandens proviantanslag, dit de ju egentligen höra, och komma

manskapet till godo i form af förbättrad utspisning.

Då det emellertid befarades, att lägerkassorna, om de beröfvades

inkomsterna af köksaffallet, skulle vara ur stånd att fylla sitt ändamål,

erhöll arméförvaltningen anmodan att inkomma med utredning i detta

afseende.

Arméförv ältning en har nu efter vederbörandes hörande anfört, att

truppförbanden måste beredas ersättning i någon form, därest inkomsterna

af köksaffallet ej längre få disponeras för manskapets nytta och

nöje, samt att denna ersättning lämpligen bör utgöras af ett nytt anslag,

utgående med visst belopp per man och tjänstgöringsdag. Under framhållande

af att manskapets utspisning numera är af den beskaffenhet,

att en ytterligare förbättring knappast är erforderlig, har arméförvaltningen,

för den händelse civilkommissionens framställning skulle bifallas

(och då någon nedsättning i portionspriset icke torde kunna ifrågasättas),

hemställt om ett nytt ordinarie anslag, benämndt »anslag till manskapets

nytta och nöje» samt beräknadt till inemot 100,000 kronor.

Sammanfattning.

På de af arméförvaltningen anförda skäl anser jag mathållningsanslaget

böra liksom hittills beräknas efter ett portionspris af 58 öre

för hvarje man och dag. Beräknas antalet tjänstgöringsdagar på förut

(sid. 108) angifna, af mig förordade sätt, sker emellertid härigenom faktiskt

en nedsättning i beräkningsgrunderna. Detta kan ju också vara

ömkligt, då anslaget, sådant det hittills beräknats, icke på långt när

blifvit taget i anspråk.

Hvad angår köksaffallets disponerande, så lärer en utredning angående

lägerkassornas användning vara förestående, och torde vara lämpligast

att, innan ärendets afgörande, afvakta resultatet af densamma.

Under alla omständigheter synes mig icke lämpligt att nu begära upptagandet

i riksstaten af ett nytt ordinarie anslag.

Med nu af mig förordade beräkningsgrunder skulle beloppet af

mathållningsanslaget komma att för år 1912 uppgå till 7,386,557 kronor

52 öre (se bil. 66). Då anslaget för år 1911 utgör 7,604,691 kronor,

skulle det alltså kunna minskas med, i jämnt krontal, 218,133 kronor.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

Arméns

mnnderings
utrustning.

Utskottets

yttrande.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Herr Thorsson har i den under punkten l:o här ofvan omförmälda

motion nr 146 föreslagit, att jämväl detta anslag måtte nedsättas och

i sådant afseende angifvit en minskning å 541,617 kronor.

Med hänvisning till hvad utskottet här ofvan i punkt l:o anfört,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen med utslag å herr Thorssons ofvannämnda

motion angående anslaget till arméns mathållning

i hvad den skiljer sig från Kungl. Majrts förslag,

må minska nämnda anslag, nu 7,604,691 kronor,

med 218,133 kronor till 7,386,558 kronor.

3:o.

I punkt 23 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att minska anslaget till arméns munderingsutrusining nu 4,528,197

kronor, med, i jämnadt tal, 120,050 kronor till 4,408,147 kronor.

Beträffande detta anslag har föredragande departementschefen till

åberopade statsrådsprotokollet yttrat följande:

»Allt sedan den nya härordningen antogs, har detta anslag beräknats

efter 33 öre om dagen för hvarje man samt 10 öre om dagen för

hvarje häst under användning och 5 öre om dagen för hvarje häst

under uppställning i depå.

Det efter dessa grunder beräknade anslaget har emellertid visat

sig vara mer än tillräckligt. Vid 1909 års slut fanns en reservation

af öfver 78,000 kronor. Jag anser därför, att äfven i fråga om detta

anslag kan tillämpas den förut (sid. 108) angifna, af mig förordade beräkning

af antalet manskapstjänstgöringsdagar, så att anslaget något

nedsättes. 1 så fall skulle, på sätt bil. 69 utvisar, anslagsbehofvet för

år 1912 utgöra 4,408,146 kronor 92 öre.»

Jämväl i detta anslag har herr Thorsson i den under punkt l:o

härofvan omförmälda motion nr 146 föreslagit minskning och i sådant

afseende hemställt, att anslaget måtte nedsättas med 1,426,651 kronor.

Ehuru Kung]. Maj:ts förslag om inskränkning i vissa värnpliktigas

tjänstgöring icke af Riksdagen bifallits, anser sig xitskottet icke hafva

anledning att bestämma anslaget till högre belopp, än Kungl. Maj:t

föreslagit, hvarom för öfrigt förslag icke framställts, och får utskottet

i detta afseende åberopa hvad utskottet härom anfört i punkt l:o af

detta utlåtande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

7

Herr Thorsson har grundat sitt förslag dels, såsom redan i punkt l:o

omnämnts, på en inskränkning af repetitionsöfningarna för värnpliktiga

med 15 dagar, dels ock därpå att det enligt motionärens mening visat

sig, att tjänstgöringsdagarnas antal i verkligheten icke uppgått till det

beräknade och att det oaktadt en nedsättning af en beräkningsgrund,

som en gång af Riksdagen godkänts, ytterst sällan skedde, äfven om

densamma föranledde aldrig så stora behållningar å respektive anslag.

Utskottet har redan i punkt l:o af detta utlåtande framhållit, att

en inskränkning i tiden för repetitionsöfningarna förutsätter ändring i

värnpliktslagen. Det synes också vara tydligt, att då af ofvan antydda

skäl större utgifter, än Kungl. Maj:t beräknat, komma att år 1912 utgå

från de anslag, hvarmed kostnaderna för de värnpliktigas öfningar bestridas,

det icke är rådlig! att nedsätta dessa under de af Kungl. Magt

angifna beloppen, i synnerhet om anslaget, såsom det nu förevarande,

är af reservationsanslags natur.

Utskottet kan sålunda icke biträda motionärens förslag. Hvad motionären

anfört beträffande de beräkningsgrunder, som användts i fråga

om detta och andra, efter ett visst antal tjänstgörings dagar uträknade

anslag, förtjänar emellertid uppmärksammas.

Sålunda torde årligen vid statsregleringens uppgörande böra tillses,

i hvilket förhållande det verkliga antalet tjänstgöringsdagar visat sig

stå till det beräknade och huruvida icke med anledning af detta antals

uppgående eller nedgående ändringar i vederbörande ordinarie anslagböra

vidtagas. Att detta också ursprungligen varit afsedt, finner utskottet

framgå af hvad dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

yttrade till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 i

fråga om lämpligheten att fördela kostnaden för de värnpliktigas vapenöfningar

emellan skilda anslag, af hvilka vissa vore af reservationsanslags

natur. Berörda yttrande lyder sålunda:

»Mot en dylik fördelning af berörda kostnader har invändts, att

vissa af dessa, som till följd af de värnpliktig-es växlande numerär svårligen

på förhand kunna beräknas och därför fortfarande borde åt förslagsanslag

bestridas, skulle komma att falla på i riksstaten uppförda reservationsanslag,

nämligen: »arméns munderingsutrustning», »armens diverse

intendentur- och sjukvårdsbehof» äfvensom »arméns kasernutredning samt

ved, ljus och vatten». Jag kan dock icke finna, att några olägenheter

däraf . uppstå, om årligen vid statsregleringarnas uppgörande tillses,

huruvida antalet af de värnpliktige under nästföregående år undergått

någon afsevärd förändring och nämnda anslag sålunda befunnits mindre

väl motsvara de på dem belöpande utgifter, samt i dylikt fall rättelser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Arméns

diverse intendenturbehof.

i anslagens belopp äga rum. Att en sådan rättelse härigenom kommer

att inträda först ett år senare än förhållandena kräft, anser jag fullt uppvägas

af den reda och ordning i räkenskaperna, som vinnes genom tilllämpandet

af bestämda grunder för beräknande af anslagen samt genom

det därigenom möjliggjorda undvikandet af de för noggrann kontroll af

utgifterna synnerligen olämpliga omföringarne mellan anslagen.»

På grund af hvad utskottet anfört får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons motion

nr 146 angående anslaget till arméns munderingsutrustning

i hvad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må minska nämnda anslag, nu 4,528,197 kronor, med,

i jämnadt tal, 120,050 kronor till 4,408,147 kronor.

4:o.

I punkt 24 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att minska anslaget till arméns diverse intendenturbehof nu 786,072

kronor, med, i jämnadt tal, 22,468 kronor till 763,604 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till åberopade statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Detta anslag har de sista åren beräknats efter 6 öre per man och

tjänstgöringsdag. Vid 1909 års utgång fanns emellertid en reservation

af öfver 48,000 kronor, och jag anser därför anslaget kunna bära den

nedsättning, som uppstår, om antalet tjänstgöringsdagar beräknas på

förut (sid. 108) angifna, af mig förordade sätt. I enlighet härmed skulle

anslaget för år 1912 komma att uppgå till 763,603 kronor 68 öre (se

bil. 70).»

I herr Thorssons i punkt l:o här ofvan omförmälda motion (nr 146)

föreslås en minskning i förevarande anslag med 259,391 kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkterna

Ro och 3:o anfört, får utskottet äfven i fråga om detta anslag afstyrka

berörda motion och tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons ofvanberörda

motion angående anslaget till arméns diverse

intendenturbehof, i hvad den skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, må minska nämnda anslag, nu 786,072

kronor, med, i jämnadt tal, 22,468 kronor till 763,604

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

9

5:o.

Kungl. Maj:t har i punkt 25 af fjärde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att höja anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och

vatten, nu 1,777,056 kronor, med, i jämnadt tal, 122,530 kronor till

1,899,586 kronor.

I afseende å detta anslag har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Å ifrågavarande anslag fanns från år 1909 en reservation af

130,000 kronor.

Arméförv ältning en har emellertid upplyst, att denna reservation erfordras

för att täcka en del af de erforderliga kostnaderna för redan

ombesörjd behöflig anskaffning af sängfiltar och sängar med anledning

af de nya årsklasser, livilka ytterligare inkallats och komme att inkallas

till repetitionsöfningarna, hvarigenom under dessa den förutvarande

tjänstgörande manskapsstyrkan väsentligen ökades.

Befintligheten af ofvan nämnda reservation syntes därför icke vara

af betydelse för anslagsbehofvet för år 1912.

Icke heller torde detta anslagsbehof i någon nämnvärd grad röna

inverkan af ifrågasatta bestämmelser om:

Bestridandet af kostnaderna för uppvärmning och belysning af mäss- och

samlingslokaler vid armén.

Vid armén finnas särskilda mäss- och samlingslokaler för officerare,

för underofficerare och för manskap. Storleken af dessa med tillhörande

kök dels enligt nuvarande förhållanden dels sedan beslutade nybyggnads-

och forändringsarbeten för ordnande af sådana lokaler blifvit

fullbordade framgår af nedanstående tabell:

för officerare.

för underofficerare.

för manskap.

kbm.

kbm.

kbm.

rum, serveringsrum

och tamburer ..

. 33,466

8,411

24,212

kök................................

3,447

1,109

3,346

sedermera

för officerare.

för underofficerare.

för manskap.

kbm.

kbm.

kbm.

rum, serveringsrum

och tamburer .

.. 34,372

13,773

61,414

kök................................

3,631

649

3,804

Bihang till Bilcsd. prat. 1911. d Sami. 1 Afd. SO Höft. 2

Arméns

kasernutredning

samt

ved, ljus

och vatten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Samtliga dessa lokaler anordnas på kronans bekostnad, och all

vattenförbrukning i dem bekostas af statsverket.

Manskapets lokaler uppvärmas och erhålla lyse på kronans bekostnad,

för så vidt nämligen icke marketenterirörelsen därstädes öfverlåtits

på enskild person, ty då får denne vidkännas dessa kostnader. Beträffande

öfriga lokaler äro dessa visserligen i den mån af mera enskild

natur, att de officerare och underofficerare, hvilka af tjänstgöring tidvis

äro så bundna vid sin kasern, att de icke hinna besöka sina hem, nödgas

intaga sina måltider i dessa lokaler, men de äro därjämte och hufvudsakligen

afsedda för militära ändamål, såsom till samling i tjänsteärenden,

krigsspel och andra öfningar inomhus, äfvensom för vistelse

under kortare uppehåll under tjänstgöringen. Därför pläga också officers-

och underofficersmässlokaler, med undantag af därtill hörande kök

och ekonomirum, uppvärmas och belysas på kronans bekostnad.

Städning och öfrig renhållning af lokalerna verkställes af officersoch

underofficerskårernas privata mässbetjäning eller, beträffande manskapsmässarna,

af manskapet.

Alla de kostnader, som statsverket i nu angifna afseenden får vidkännas

för vatten, lyse och uppvärmning, drabba anslaget till arméns

kasernutredning m. m.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har ansett, att de i regel

rådande faktiska förhållandena vid armén, hvad beträffade bekostande

af eldning, belysning m. m. af de i kronans etablissemang befintliga

mäss- och samlingslokaler, utan tvifvel grundade sig på en uppfattning

af kronans skyldighet att i allmänhet tillhandahålla därför erforderliga

medel, en uppfattning, hvars riktighet torde få anses gifven. Departementet

ville därför föreslå, att samtliga för arméns officerare, underofficerare

och manskap i kronans etablissemang upplåtna mäss- och

samlingslokaler — med undantag af dithörande kök och ekonomirum —

måtte eldas och belysas på statens bekostnad; dock skulle så icke

ske med de lokaler, där marketenterirörelsen utöfvades af en entreprenör,

enär uppvärmning och belysning i dem skulle bekostas af denne.

Utgifterna för lyse borde dock få bestridas af statsmedel blott för tiden

från revelj till senast en half timme efter den s. k. tystnads signalen

samt i fråga om officers- och underofficersmässar under öfrig tid af

dygnet endast, då lokalerna användes för militärt ändamål, såsom vidtagande

af förberedelser för nattliga öfningar, hållande af föredrag i

ämnen, som beröra tjänsten m. m. Kostnaderna för vatten i lokalerna,

köken och betjäningsrummen däri inräknade, skulle gäldas af kronan,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

11

hvaremot statsverket icke borde belastas med några utgifter för städning

och öfrig renhållning. Någon nämnvärd ökning af utgifterna under

anslaget till arméns kasernutredning m. m. torde härigenom icke

komma att uppstå.

Eftersom kronan bestridt utgifterna för ifrågavarande mässars anordnande

och till större delen för desammas möblering, synes mig

däraf blifva en naturlig följd, att samma lokaler, i den mån de användas

för militära ändamål, med afseende å eldning, belysning m. m. likställas

med kasernetablissemangets öfriga lägenheter. Intendentsdepartementets

förslag, som för öfrigt till allra största delen grundar sig

på rådande praxis, torde därför icke innebära någon afvikelse från hittills

följda principer. Blott i en punkt synes det mig innebära fara

för orättvisa, nämligen däruti att kronan skulle underlåta att bekosta

betysningen i de lokaler, där marketenterirörelse genom entreprenörer

bedrefves. Ty om entreprenören skall vidkännas denna kostnad, är

måhända den möjligheten icke alldeles utesluten, att han kan taga igen

utgiften genom försämrade varor eller ökade priser, som manskapet

sedan får vidkännas. För att förekomma detta synes det under alla

omständigheter nödigt att utfärda ■ särskilda kontrollföreskrifter. Systemet

med manskapsmässarnas uthyrande till entreprenörer håller

emellertid allt mer på att försvinna. Det skulle därför innebära en

obetydlig kostnadsökning för staten, om äfvén sådana manskapets

mässlokaler, som innehafvas af entreprenörer, belystes och uppvärmdes

på statens bekostnad. Till och med med denna utsträckning af statens

skyldigheter skulle i allt fall beräkningsgrunderna för kasernutredningsanslaget

ej behöfva ändras.

Anslag sb ekofvet för är 1912.

Alldeles oafsedt frågan om uppvärmning och belysning af mässlokalerna

bär dock föreslagits ändring af dessa grunder.

I de för 1910 års Riksdag framlagda beräkningarna upptogos: vissa

belopp för fanjunkare och sergeanter med vederlikar, 11 öre för hvarje

manskapstjänstgöringsdag och 2 öre för hvarje hästtjbotgöringsdag. I

förhållande till föregående år utgjorde detta en höjning med 1 öre för hvarje

tjbotgöringsdag. Arméförvaltningen hade begärt en ökning af 2 öre

per tjänstgöringsdag, men enligt hvad det vid 1910 års statsverksproposition

fogade protokollet gifver vid handen, ansåg jag höjningen för år

1911 kunna begränsas till 1 öre, dock höll jag det icke för otroligt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

att ifrågavarande anslag på anförda skäl kunde behöfva ytterligare

höjas.

Arméförvaltningen har nu anfört, att med den omfattning, som infanteritruppförbandens

kasernering komme att hafva fått in på år 1912,

vore det af skäl, som i 1910 års statsverksproposition anförts, nödvändigt,

att anslaget ökades; och ansåge arméförvaltningen denna ökning

icke böra bestämmas lägre, än att anslaget för år 1912 måtte utgå med

12 öre per manskapstjänstgöringsdag och 3 öre per hästunderhållsdag.

Om detta arméförvaltningens förslag bifölles, skulle kasernutredningsanslaget

under loppet af två år höjas med 2 Öre per tjbotgöringsdag.

Det kan ju förefalla vara väl mycket, men man måste betänka,

hvilken betydlig förändring inträdt i fråga om de förhållanden, som

ligga till grund för anslaget, framför allt den fortgående kaserneringen.

Förr pågingo vapenöfningarna så godt som uteslutande de varma

och ljusa sommarmånaderna, nu hafva de utsträckts att omfatta tiden

omkring april—september. Härtill kommer, att i den mån tvuppförbanden

kaserneras, tages kasernutredningsanslaget allt mer och mer i anspråk

äfven under vintermånaderna för de till kasernerna förlagda skolorna.

Skillnaden framgår tydligast, om man ser på de olika kostnader, som

kasernutredningsanslaget fordom fått och nu får vidkännas för ett

infanteriregemente. För ett indelt infanteriregemente uppgingo de förr

till 1,500 å 2,000 kronor; nu uppgå de för ett dylikt truppförband till

omkring 4,500 kronor, och för ett kaserneradt infanteriregemente stiga

de till i medeltal öfver 25,000 kronor.

Enligt 1901 års härordning skall ifrågavarande anslag också vid

öfvergångstidens slut vara höjdt icke blott med det öre per tjbotgöringsdag,

som nu är i fråga, utan med ytterligare 1 öre.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig icke

kunna annat än tillstyrka arméförvaltningens förevarande framställning.

Beräknas antalet manskapstj botgöringsdag^ på förut (sid. 108) angifna,

af mig förordade sätt, blir ökningen i allt fall icke alltför betjMlig.

I enlighet med hvad jag nu anfört, har jag låtit beräkna anslagsbehofvet

för år 1912 (se bil. 71).»

I herr Thorssons i punkt l:o) härofvan omförmälda motion (n:r 146)

föreslås en minskning i förevarande anslag med 475,550 kronor.

Då utskottet icke har något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

föreslagit, får utskottet med hänvisning till hvad utskottet ofvan under

punkterna l:o och 3:o anfört, hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

13

att Riksdagen må, med afslag å herr Thorssons

motion angående anslaget till arméns kasernutredning

samt ved, ljus och vatten, höja detta anslag, nu 1,777,056

kronor, med, i jämuadt tal, 122,530 kronor till 1,899,586

kronor.

6:o.

Uti punkt 26 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att minska anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt

hofbeslag m. in., nu 376,593 kronor, med 4,407 kronor till 372,186

kronor.

Departementsahefen har beträffande detta anslag till åberopade

statsrådsprotokollet yttrat följande:

. »Detta anslag upptogs i statsregleringen för år 1911 till 376,593

kronor, beräknadt efter 2 öre för man och tjbotgöringsdag och efter

3,3 öre om dagen för hvarje kronan tillhörig häst, rusthållshäst eller

legd häst.

Armé/orvältningen har anmält, att å anslaget torde från år 1910

finnas en behållning af omkring 32,000 kronor, men då denna väl behöfves

för pågående förbättring af sjukvårdsmaterielen samt anskaffning

af utredning till sjukhusen vid de nyuppförda kasernetablissemangen

m. m., har arméförvaltningen ansett, att någon ändring af beräkningsgrunderna

för ifrågavarande anslag icke bör ifrågakomma.

Äfven detta anslag anser jag emellertid med hänsyn till nämnda

behållning kunna bära den nedsättning, som uppkommer, om antalet

manskapstjänstgöringsdagar beräknas på förut (sid. 108) angifna, af mig

förordade sätt. Anslagsbehofvet för år 1912 skulle då uppgå till

372,185 kronor 97 öre (se bil. 72).»

I herr Thorssons i punkt l:o härofvan omförmälda motion (n:r 146)

föreslås en minskning i förevarande anslag med 86,463 kronor.

Utskottet, som äfven i fråga om detta anslag åberopar hvad utskottet

ofvan i punkterna l:o och 3:o anfört, hemställer,

att Riksdagen, med afslag å herr Thorssons motion

n:r 146 angående anslaget till arméns sjuk- och

veterinärvård samt hofbeslag in. m. i hvad den skiljer

sig från Kungl. Maj:ts förslag, må minska nämnda

Arméns

sjuk- och

veterinärvård

samt hofbeslag

m. m,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

anslag, nu 376,593 kronor, med 4,407 kronor till

372,186 kronor.

Stockholm den 2 maj 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer:

af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén, som yrkat, att utskottet

måtte hemställa:

beträffande punkten ho

att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts

förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska

anslaget till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och

redovisning m. in., nu 2,877,465 kronor, med 439,456

kronor till 2,438,009 kronor;

beträffande punkten 2:o

att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts

förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska

anslaget till arméns mathållning, nu 7,604,691 kronor,

med 509,769 kronor till 7,094,922 kronor;

beträffande punkten 3:o

att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts

förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska

anslaget till arméns munderingsutrustning, nu 4,528,197

kronor, med 1,408,530 kronor till 3,119,667 kronor;

beträffande punkten 4:o

att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts

förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

15

slaget till arméns diverse intendenturbekof, nu 786,072

kronor, med 256,096 kronor till 529,976 kronor;

beträffande punkten 5:o

att Riksdagen må med afslag å Kungl. Maj:ts

framställning minska anslaget till arméns kasernutredning

samt ved, ljus och vatten, nu 1,777,056 kronor,

med 468,299 kronor till 1,308,757 kronor;

beträffande punkten 6:o

att Riksdagen må med anledning af Kungl. Maj:ts

förslag och herr Thorssons motion nr 146 minska

anslaget till sjuk- och veterinärvård samt hofbeslag, nu

376,593 kronor, med 85,365 kronor till 291,228 kronor.

Det skulle här antecknas, att herrar E. A. G. A. Wijkander, K.

Starbäck och A. Ekman icke deltagit i förestående ärendes behandling

inom utskottet, herr Starbäck på grund af arbete inom annat utskott.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Bil. nr 64

(till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsväsenden

den 13 januari 1911).

Beräkning

af antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under år 1912.

Infanteriet...............

Kavalleriet...............

Artilleriet...............

Ingenjörtrupperna...........

Tjänstgöringsdagar.

Summa

tjänst-

görings-

dagar.

Däraf med

penning- tillskott

enligt § 35

mom. 2

värnplikts- lagen.

å 0,20

krona.

å 0,50

krona.

2,869,250

593,001

994,995

270,992

275.860

1,428,150

66,318

160,704

52,776

125,550

4,297,400

659,319

1,155,699

323,768

401,410

206,359

298,517

79,176

Summa

5,004,098

1,833,498 | 6,837,596

584,052

s. 17 Kontrollera mot PDF

i

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

17

Bil. nr 65

(till statsrådsprotokollet).

Beräkning

af statsanslaget för de värnpliktigas aflöning, inskrifning och

redovisning m. m. år 1912.

Kronor.

Summa

kronor.

Kalif öring sväsendet å fastlandet:

Till rullföringsomrädesbefälbafvare med biträden, enligt stat .

» byra, eldning, belysning samt städning af 74 expeditions- lokaler å 500 kronor ..................

» bestridande af telefonafgifter...............

17S,485

37,000

4,500

—

219,985

Kullfäring sväsendet å Gottland, förslagsvis.............

För tillsyn af förråd inom kompaniområdena, frivilliga öfningar

m. fl. fredsåtgärder å Gottland för landstormens använ- dande vid krigstillfälle, förslagsvis...........

10,000

3,000

13,000

Färdkostnader, förslagsvis.....................

—

—

350,000

—

Mönstring skostnader m. m., förslagsvis...............

—

—

25,000

—

Penningbidrag, enligt vidfogade beräkning (Bil. nr 64) af de värn- pliktigas vid bären tj änstgöringsdagar under år 1912:

5,004,098 tj änstgöringsdagar å 0,20 krona.........

1,833,498 d:o » 0,50 » .........

1,000.819

916,749

60

1,917,568

60

Penningtillskott, enligt vidfogade beräkning (Bil. nr 64), på grund af

35 § mom. 2 af värnpliktslagen för:

584.052 tjänstgöringsdagar å 0,20 krona..........

116,810

40

Summa kronor

—

2,642,364

—

Bihang till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 50 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Bil. nr 66

(till statsrådsprotokollet).

Beräkning

af statsanslaget för arméns mathållning år 1912.

Infanteriet.

3,266,166''tjänstgöringsdagar å 0,58 krona..................

Summa

kronor.

1,894,376

28

Kavalleriet.

1,118,027 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona..................

648,455

66

Artilleriet.

1,023,095 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona.................

593,395

10

Ingenjörtrupperna.

313,170 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona...................

181,638

60

Triingcn.

177,390 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona...................

102,886

20

De värnpliktige.

6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,58 krona.................

3,965,805

68

Summa kronor

7,386,557

52

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

19

Bil. nr 69

(till statsrådsprotokollet).

Beräkning

af statsanslaget för arméns munderingsutrustning år 1912.

Kronor.

Summa

kronor.

Infanteriet.

3,266,186 tjänstgöringsdagar å 0,S3 krona.............

—

—

1,077,834

78

Kavalleriet.

1,118,027 manskapstjänstgöringsdagar å 0,33 krona........

368,948

91

1,867,170 hästtjänstgöringsdagar å 0,io krona..........

186,717

—

114,268 underhållsdagar för hästar i depå å 0,05 krona.....

5,713

40

561.379

31

Artilleriet.

1,023,095 tjänstgöringsdagar å 0,33 krona .............

—

—

337,621

35

Ingcnj örtr tipp er na.

313,170 tjänstgöringsdagar å 0,33 krona.............

—

~

103,346

10

Trängcn.

177,390 manskapstjänstgöringsdagar å 0,33 krona.........

58,538

70

130,200 hästtjänstgöringsdagar å 0,10 krona...........

13,020

—

71,558

70

De värnpliktige.

6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,33 krona............

—

2,256,406

68

Summa kronor

—

4,408,146

92

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Bil. nr 70

(till stats rådsprotokollet).

Beräkning

af statsanslaget för arméns diverse intendenturbehof år 1912.

Infanteriet.

3,257,916 tjänstgöringsdagar (marsehdagar frånräknade) å 0,06 krona ....

Summa

kronor.

195,474

96

Kavalleriet.

1,117,561 tjänstgöringsdagar (marsehdagar frånräknade) å 0,06 krona ....

67,053

66

Artilleriet.

1,023,095 tjänstgöringsdagar ä 0,06 krona................

61,385

70

Ingenjörtrupperna.

313,170 tjänstgöringsdagar å 0,06 krona...................

18,790

20

Trängen.

177,390 tjänstgöringsdagar å 0,06 krona.............

10,643

40

De värnpliktige.

6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,06 krona...............

410,255

76

Summa kronor

763,603

68

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

21

Bil. nr 71

(till statsrådsprotokollet).

Beräkning

af statsanslaget för arméns kasernutredning samt ved,

ljus och vatten år 1912.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Infanteriet.

380 fanjunkare med vederlikar å 130 kronor . . .

49,400

997 sergeanter med d:o å 100 » ...

99,700

149,100

3,257,916 tjänstgöringsdagar (marscMagar frånräknade)

å 0,12 krona........

_

390,949

92

540,049

92

Kavalleriet.

66 fanjunkare med vederlikar å 130 kronor . .

8,580

_

156 sergeanter med d:o å 100 »

15,600

—

24.180

1,117,561 manskapstjänstgöringsdagar (marschdagar från- räknade) å 0.12 krona . .

134,107

32

1,981,438 hästtjänstgöringsdagar å 0,03 krona.....

—

—

59,443

14

217,730

46

Artilleriet.

157 styckjunkare med vederlikar å 130 kronor . .

20,410

—

395 sergeanter med d:o å 100 >

39,500

—

59,910

1,023,095 manskapstjänstgöringsdagar å 0,12 krona

—

—

122,771

40

1,028,145 hästtjänstgöringsdagar å 0,03 krona.....

—

—

30,844

35

213,525

75

In gen jörtrupp ernå.

49 fanjunkare med vederlikar å 130 kronor . .

6,370

98 sergeanter med d:o å 100 >

9,800

16,170

313,170 manskapstjänstgöringsdagar å 0,12 krona . .

—

37,580

10

82,823 hästtjänstgöringsdagar å 0,03 krona .

—

~l

2,484

39

56,235 (

)9

Transport

—

-|

— |-

1,027,541 |i

J2

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

-

—

1,027,541 |

22

Trängen.

36 fanjunkare å 130 kronor...........

110 sergeanter med vederlikar å 100 kronor ....

177,390 manskapstjänstgöringsdagar å 0,12 krona . . .

130,200 hästtjänstgöringsdagar a 0,03 krona......

4,680

11,000

—

15,680

—

—

21,286

3,906

80

40.872

80

Intendenturkåren.

80 förvaltare å. 130 kronor..............

—

—

—

—

10,400

-''

Krigsskolan.

2 fanjunkare å 130 kronor..............

—

—

—

—

260

“

De värnpliktige.

fi 837 Fköfi tjänstp-öringsdagar å 0,12 krona.......

_

820.511

52

Summa kronor

—

I -

1-

1,899,585

54

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

23

Bil. nr 72

(till statsrådsprotokollet).

Beräkning

af statsanslaget för arméns sjuk- och veterinärvård

samt hofbeslag m. m. år 1912.

Infanteriet.

3,257,916 tjänstgörings dagar (marschdagar frånräknade) å 0,02 krona

Kavalleriet.

1,117,561 manskapstjänstgöringsdagar (marsehdagar frånräknade)

å 0,02 krona................

5,358 stamhästar i 365 dagar eller 1,955,670 hästtjänstgöringsdagar

242 rusthåll shästar i 44 » » 10,648 »

504 ersättningsremonter från föregående

år i 244 dagar eller 122,976 »

504 nyinköpta remonter i 200 dagar

eller ........ 100,800 »

504 stamhästar (beräknade att kasseras)

i 30 dagar eller . . 15,120 »

Samma 2,205,214

> å 0,033 krona

Artilleriet.

1,023,095 manskapstjänstgöringsdagar å 0,02 krona........

2,449 stamhästar i 365 dagar eller 893,885 hästtjänstgöringsdagar

220 ersättningsremonter från föregående

år i 244 dagar eller 53,680 »

232 nyinköpta remonter i 200 dagar

eller......... 46,400 »

220 stamhästar (beräknade att kasseras)

i 30 dagar..... 6,600 »

120 ökningsremonter i 92 dagar

eller........... 11,040 »

....... 116,260 ''»

legda hästar i

Summa 1,127,865

» a 0,033 krona

Transport

Kronor.

22,351

22

72,772 [06

20,461

90

37,219

55

Summa

kronor.

65,158

32

95,123

57,681

217,963

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Transport

Ingenj örtrupperna.

313,170 manskapstjänstgöringsdagar å 0,02 krona.........

143 stamhästar i 365 dagar eller 52,195 hästtjänstgöringsdagar

13 ersättningsremonter från föregående

år i 244 dagar eller 3,172 »

13 nyinköpta remonter i 200 dagar

eller......... 2,600

13 stamliästar (beräknade att kasseras)

i 30 dagar eller . . . 390 »

3 ökningsremonter i 92 dagar

eller............

legda hästar i

276

29,962

Summa 88,595

» å 0,033 krona

Trängen.

177,390 manskapstjänstgöringsdagar å 0,02 krona.........

324 stamhästar i 365 dagar eller 118,260 hästtjänstgöringsdagar

30 ersättningsremonter frånföre
gående

år i 244 dagar eller 7,320 »

30 nyinköpta remonter i 200 dagar

eller......... 6,000

SO stamhästar (beräknade att kasseras)

i 30 dagar eller . . . 900 »

legda hästar i ... . . . 11,040

Summa 143,520

De värnpliktige.

6,837,596 tjänstgöringsdagar å 0,02 krona . . .

Kronor.

å 0,033 krona

Summa kronor

Summa

kronor.

6,263

40

217,963

05

2,923

64

3,547

80

4,736

16

9,187

04

8,283

136,751

96

92

-| 372,185

97

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:4 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet. s. 1 i texten