Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarbeten vid Ulriksdals slott samt för anordnande af värmeledning i vissa rum å Drottningholms slott.

1911-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:67, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarbeten vid Ulriksdals slott samt för anordnande af värmeledning i vissa rum å Drottningholms slott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1911 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan

till byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals

slott samt för anordnande af värmeledning i vissa

rum å Drottningholms slott.

(3:e Afd.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande behandling

öfver lämnad proposition, nr 175, af den 7 april 1911 har

Kungl. Maj:t under åberopande af närlagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,

att af den förefintliga behållningen i den s. k. Djurgårdskassan ett

belopp af intill 42,000 kronor må användas dels för utförande, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af ståthållareämbetet vid Ulriksdals

och Haga slott framlagdt, af öfverintendentsämbetet tillstyrkt förslag,

af byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill

hörande byggnader, dels ock för anordnande af värmeledning i vissa

rum å Drottningholms slott, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett

af kommitterade för verkställande af beslutade reparationsarbeten vid

sistnämnda slott framlagdt, likaledes af öfverintendentsämbetet tillstyrkt

förslag.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i detta

ärende anfört följande:

»I sin underdåniga skrifvelse den 17 mars 1908 angående regie- Departements.

ringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel anhöll Riksdagen, cfce/ens

Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 60 Höft. (Nr 67.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och i hvad

mån de till den s. k. Djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom

till det med kassan afsedda ändamål, användas jämväl till de kungl.

lustslottens underhåll, och därefter till Riksdagen inkomma med det

förslag, hvartill utredningen kunde gifva anledning.

I nådig proposition den 8 maj samma år hemställde därefter

Kungl. Maj:t, att Riksdagen måtte medgifva, att för utförande af byggnads-

och reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill

hörande byggnader finge af den s. k. Djurgårdsfonden användas ett

belopp af 254,000 kronor. Riksdagen biföll på det sätt Kungl. Maj:ts

framställning, att Riksdagen för sin del medgaf att tills vidare och

till dess annorlunda blefve bestämdt, för bestridande af de nödigaste

underhållsarbetena å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal

finge af de räntemedel, som tillfördes Djurgårdskassan från Djurgårdsfonden,

årligen användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor.

Sedan vissa mindre delar af de erforderliga reparations- och ombyggnadsarbetena

blifvit, i enlighet med en af arkitekten i öfverintendentsämbetet,

hofintendenten G. A. H. Lindgren utarbetad plan,

utförda under åren 1908 och 1909, hemställde Kungl. Maj:t i nådig

proposition den 4 april 1910, att Riksdagen måtte medgifva, att af den

behållning, som den s. k. Djurgårdskassan kunde lämna för år 1910,

ett belopp af intill 25,000 kronor finge användas till utförande af byggnads-

och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill hörande

byggnader.

Denna framställning vann Riksdagens bifall.

I sammanhang med tillstyrkandet af sistberörda framställning redogjorde

jag för den utredning, som i anledning af Riksdagens anhållan

verkställts angående Djurgårdsfonden och Djurgårdskassan. I det jag

hänvisar till den redogörelse, jag då lämnade, tillåter jag mig nu allenast

erinra därom, att jag i likhet med riksmarskalksämbetet ansåg att

allenast frågan om användande af Djurgårdskassans öfverskott för år

1910 då kunde komma under bedömande. I hvad mån Djurgårdskassan

framdeles kunde lämna tillgång till bestridande af kostnad för

de kungl. lustslottens underhåll, syntes mig böra bero på särskild utredning

hvarje år, till följd hvaraf frågan om ett dylikt användande af

Djurgårdskassans öfverskottsmedel borde tills vidare årligen hänskjutas

till Riksdagens pröfning.

Med underdånig skrifvelse den 23 februari 1911 har nu riksmarskalksämbetet

till Kungl. Maj:t öfverlämnat framställningar fråh

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

3

ståthållareämbetet vid Ulriksdals och Haga slott samt från kommitterade

lör verkställande af beslutade reparationsarbeten vid Drottningholms

slott angående utförande af vissa nybyggnads- och reparationsarbeten å

nämnda slott, till hvilka arbeten ifrågasatts bidrag från Djurgårdskassans

öfverskottsmedel.

Det af ståthållareämbetet föreslagna nybyggnadsarbetet utgöres af

en tvättstuga; och har ståthållareämbetet med afseende härå anfört, att

tvätten vid kungsgården nu verkställes i den s. k. fasanbyggnaden i

en lägenhet, som förut varit kök och nu befunne sig i ett mycket bristfälligt

skick, så att den ej vidare kunde användas utan en genomgående

och kostsam reparation. Ståthållareämbetet finner det emellertid synnerligen

olämpligt, att tvättinrättningen vore inrymd i ett hus, som i

öfrigt användes till bostäder, och har med anledning häraf ansett det

högst behöfligt, att ny tvättstuga redan under innevarande år uppfördes,

innan den erforderliga reparationen af fasanbyggnaden sedermera ifrågasattes.

Ståthållareämbetet hade, efter framställning hos öfverintendentsämbetet

om erhållande af biträde till ritningars uppgörande, till riksmarskalksämbetet

ingifvit ritning till tvätthus jämte kostnadsförslag, uppgående

till 12,846 kronor, hvartill skulle komma kostnader för vattenoch

afloppsledningar m. m. med 4,654 kronor, så att sammanlagda

kostnaden uppginge till 17,500 kronor.

Öfriga i ståthållareämbetets nu ingifna förslag upptagna arbeten

utgöras af reparationsarbeten, nämligen dels vissa dylika arbeten, för

hvilka kostnaden beräknats till ett belopp af 7,811 kronor och hvilka

redan varit upptagna i 1910 års reparationsförslag, men då icke kunnat

utföras på grund däraf att öfriga i förslaget upptagna arbeten blifvit

mera omfattande och erfordrat större kostnader än de beräknade, beroende

på att bristerna i många fall vid utförandet visat sig större, än vid

besiktningen kunnat utrönas, samt att kostnaderna för arbete och materialier,

sedan besiktningarna och de därpå grundade beräkningarna under

åren 1907 och 1908 gjordes, år från år alltmera ökats, dels slutligen af

vissa andra reparations- och underhållsarbeten, af hvilka några, som

beröra själfva slottsbyggnaden, finnas upptagna i hofintendenten Lindgrens

ofvan omnämnda förslag, och de öfriga sedermera tillkommit och

visat sig af behofvet påkallade. Sammanlagda kostnaden af de arbeten,

ståthållareämbetet sålunda föreslagit till utförande vid Ulriksdal under

innevarande år, uppgår till 35,000 kronor.

I den af kommitterade för verkställande af beslutade reparations
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 67.

arbeten vid Drottningholms slott aflåtna skrifvelsen, hafva kommitterade

anfört, att i det förslag till åtgärder för iståndsättande af Drottningholms

slott med tillhörande byggnader, som legat till grund för Riksdagens

beslut att för ändamålet anvisa medel, äfven ingingo anordningar

för uppvärmning af kapellet samt stora trappan med angränsande vestibuler,

för hvilket ändamål vore anvisadt ett belopp af 5,000 kronor,

men att det under arbetets fortgång af skäl, som funnes angifna i

arbetschefens vid restaureringsarbetena vid skrifvelsen fogade promemoria,

visat sig synnerligen önskvärd!, att äfven stora galleriet och

biblioteket med angränsande rum i första våningen erhölle värme från

centralanläggning. 1 förenämnda promemoria framhålles, att biblioteket,

som vore ett synnerligen svåruppvärmdt rum, endast hade en öppen

spis på ena kortväggen, att de tre angränsande rummen helt och hållet

saknade eldstäder, samt att äfven galleriet saknade ursprungliga såd.ana,

men för närvarande uppvärmdes af synnerligen vanprydliga järnkaminer.

De för uppvärmning af ifrågavarande lokaler erforderliga anordningarna

kunde till dels utföras i anslutning till de för kapellet och trappan beräknade

värmecentralerna; men för undvikande al alltför långa, dyrbara

ledningar och för rummens karaktär störande åtgärder måste ytterligare en

värmekälla anlitas med tillämpning af varmluftsystem, under det att anläggningarna

i öfrigt skulle utföras enligt varmvattensystem. Af ingenjören

H. Theorell, som uppgjort planen för värmeledningarna i slottet,

hade enligt bifogad skrifvelse kostnaderna för nu ifrågasatta tillökningar

beräknats till 7,000 kronor; och då redan anvisade medel väl erfordrades

för utförandet af därför afsedda arbeten, hafva kommitterade hemställt,

att riksmarskalksämbetet måtte vidtaga åtgärder för ställande af nämnda

belopp till koinmitterades förfogande för uppgifna ändamål.

Med anledning af förberörda tvenne framställningar har riksmarskalksämbetet

anfört följande.

De för utförande af ofvannämnda arbeten ifrågasatta beloppen,

tillsammans 42,000 kronor, kunde utan olägenhet lämnas al Djurgårdskassan.

Ifrågavarande summa öfverstege visserligen ej oväsentligt föregående

års bidrag, men dels hade Djurgårdskassan att under innevarande

år vänta den ordinarie ökning i lägenhetsarrendenas belopp,

som, på sätt ämbetet i sitt utlåtande den 20 december 1909 underdånigst

omnämnt, komme att under de närmaste aren successivt inträda,

och som för året torde uppgå till omkring 5,000 kronor, dels

hade Djurgårdskassans behållning vid 1910 års slut blifvit betydligt

större än hvad som förväntats, beroende hufvudsakligen därpå, att åt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

5

skilliga ej beräknade inkomster under året tillflutit Djurgårdskassan.

Dessa inkomster hade varit följande. Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,

som genom nådigt bref den 25 augusti 1905 erhållit tillstånd

att expropriera bland annat mark tillhörande kung!. Djurgården, hade

genom dom af Stockholms rådstufvurätt den 16 april nästlidna år blifvit

ålagdt att till riksmarskalksämbetet utgifva lösen efter ett pris af fjorton

kronor kvadratmetern, hvilket för ifrågavarande mark utgjorde ett belopp

af 184,618 kronor, äfvensom 5 procent ränta därå, räknad från

den 25 augusti 1905. Kapitalet vore ännu icke inbetaldt, men komme

att erläggas vid innevarande års slut, men den vid 1910 års slut upplupna

räntan, utgörande efter afdrag af vissa, af järnvägsbolaget på

förhand erlagda medel, 47,225 kronor 31 öre, hade inbetalts till Djurgårdskassan.

Vidare hade till följd af de stora vindfällen, som förorsakats

af en storm i början af året, betydliga kvantiteter skogseffekter

blifvit sålda, hvilket gifvit en inkomst utöfver den beräknade

af omkring 6,800 kronor. Vid 1910 års ingång hade vissa arrendefrågor

ännu varit oafgjorda, och en del afgifter, äfven från föregående år,

med anledning däraf ej inbetalda; genom dessas uppgörande hade ett

belopp af omkring 11,500 kronor tillflutit Djurgårdskassan. Bostadshyrorna

hade, delvis genom inlösta och nyinredda lägenheters uthyrande,

inbragt omkring 8,900 kronor utöfver de beräknade. Därtill

komme en ökad inkomst på vissa andra inkomstposter, såsom bankräntor,

försäljning af is, utskänkningsafgifter och diverse tillfälliga inkomster,

som efter afdrag af uppstådd minskning på vissa andra poster,

uppginge till omkring 11,600 kronor. Slutligen hade på utgiftssidan

besparing uppstått å tvenne poster, nämligen de till underhåll och anläggning

af kör- och gångvägar samt lägenhetslösen upptagna beloppen.

Till kör- och gångvägar hade beräknats en kostnad af 38,000 kronor,

hvilken tilltagits så högt på det tillgång under året måtte finnas för

ett eventuellt påbörjande af vissa påtänkta större vägarbeten och nyanläggningar.

Då emellertid några dylika arbeten af större omfattning

ej kunnat under året företagas, hade på detta konto en besparing uppstått

af omkring 14,600 kronor. Af det till inlösen af hus och byggnader

upptagna beloppet, 20,000 kronor, hade omkring 10,400 kronor

ej behöft användas. Om från dessa summor fråndroges ett belopp af

omkring 1,500 kronor, hvarmed utgifterna på vissa andra konti ökats,

återstode en besparing på utgiftssidan af 23,500 kronor. Sammanlagda

summan af ofvan uppräknade poster utgjorde i rundt tal: på inkomstsidan

en ökning af 86,000 kronor och på utgiftssidan en besparing af

23,500 kronor, eller tillsammans 109,500 kronor, hvilket utgjorde Djur
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

gårdskassans behållning vid 1910 års slut. Riksmarskalksämbetet betonade

härvid, att, såsom af ofvan meddelade redogörelse framginge,

största delen af den på inkomstsidan uppkomna ökningen föranledts af

tillfälliga inkomster.

Ofvan omförmälda, af ståthållareämbetet å Ulriksdals och Haga

slott samt kommitterade för verkställande af reparationsarbetena vid

Drottningsholms slott till riksmarskalksämbetet ingifna förslag till arbeten

vid ifrågavarande slott ansåge sig riksmarskalksämbetet böra i

underdånighet förorda; och då Djurgård skas sans ställning vid 1910 års

slut medgåfve, att de ifrågaställda beloppen utan olägenhet af kassan

utbetalades, tillstyrkte riksmarskalksämbetet, att af Djurgårdskassans

öfverskott finge utbetalas 35,000 kronor till de af ståthållareämbetet

å Ulriksdals och Haga slott föreslagna byggnads- och reparationsarbetena

samt 7,000 kronor till de af kommitterade föreslagna arbetena för anordnande

af centraluppvärmning i vissa angifna rum å Drottningholms

slott.

I det belopp, tillsammans 42,000 kronor, som riksmarskalksämbetet

sålunda föreslagit till utgående från Djurgårdskassan, skulle då

äfven ingå den räntan å 254,000 kronor motsvarande summa, som enligt

Riksdagens skrifvelse den 1 juni 1908 ställts till Kungl. Maj:ts disposition

i och för bestridande af de nödvändigaste underhållsarbetena vid Haga

och Ulriksdal.

I afgifvet underdånigt utlåtande har öfverintendentsämbetet anmält,

att ämbetet icke funnit något att för sin del erinra vare sig mot de

afsedda arbetena eller de för dessas utförande beräknade belopp.

Såsom framgår af den af mig förut åberopade utredning rörande

Djurgårdskassan, för hvilken finnes meddelad närmare redogörelse i det

vid omförmälda nådiga proposition den 4 april 1910 fogade utdrag af

statsrådsprotokollet, har af de s. k. Djurgårdskommitterade beräknats,

att Djurgårdskassan under tjuguårsperioden 1910—1929 skall kunna

bidraga till de kungl. lustslottens underhåll med i medeltal 50,000

kronor om året. Härtill kommer att, enligt hvad riksmarskalksämbetet

upplyst, ett betydande opåräknadt öfverskott i kassan erhållits under

år 1910, och jämväl för innevarande år är en ökning af inkomsterna

för kassan att motse. Det är häraf uppenbart, att kassan med sitt

öfverskott mer än väl mäktar tillgodose de anspråk, som genom riksmarskalksämbetets

förevarande framställning skulle ställas på densamma

innevarande år.»

Under sådana förhållanden och då de ifrågasatta byggnads- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

7

reparationsarbetena syntes departementchefen lämpligen böra komma till

utförande, hemställde departemenschefen om aflåtande af förenämnda

proposition.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må medgifva att af den förefintliga

behållningen i den s. k. Djurgårdskassan ett belopp

af intill 42,000 kronor må användas dels för utförande,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af ståthållareämbetet

vid Ulriksdals och Haga slott framlagdt, af

öfverintendentsämbetet tillstyrkt förslag, af byggnadsoch

reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill

hörande byggnader, dels och för anordnande af värmeledning

i vissa rum å Drottningholms slott, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ett af kommitterade för

verkställande af beslutade reparationsarbeten vid sistnämnda

slott framlagdt, likaledes af öfverintendentsämbetet

tillstyrkt förslag.

Stockholm den 5 maj 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:151 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ls proposition till Riksdagen angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till bgggnadsoch a1 i texten