Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarbeten vid Ulriksdals slott samt för anordnande af värmeledning i vissa rum å Drottningholms slott.
1911-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1911:67, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarbeten vid Ulriksdals slott samt för anordnande af värmeledning i vissa rum å Drottningholms slott.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
1
Nr 67.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1911 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan
till byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals
slott samt för anordnande af värmeledning i vissa
rum å Drottningholms slott.
(3:e Afd.)
I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande behandling
öfver lämnad proposition, nr 175, af den 7 april 1911 har
Kungl. Maj:t under åberopande af närlagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att af den förefintliga behållningen i den s. k. Djurgårdskassan ett
belopp af intill 42,000 kronor må användas dels för utförande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af ståthållareämbetet vid Ulriksdals
och Haga slott framlagdt, af öfverintendentsämbetet tillstyrkt förslag,
af byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill
hörande byggnader, dels ock för anordnande af värmeledning i vissa
rum å Drottningholms slott, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett
af kommitterade för verkställande af beslutade reparationsarbeten vid
sistnämnda slott framlagdt, likaledes af öfverintendentsämbetet tillstyrkt
förslag.
Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i detta
ärende anfört följande:
»I sin underdåniga skrifvelse den 17 mars 1908 angående regie- Departements.
ringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel anhöll Riksdagen, cfce/ens
Bihang till Riksd. prof. 1911. 4 Samt. 1 Afd. 60 Höft. (Nr 67.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och i hvad
mån de till den s. k. Djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom
till det med kassan afsedda ändamål, användas jämväl till de kungl.
lustslottens underhåll, och därefter till Riksdagen inkomma med det
förslag, hvartill utredningen kunde gifva anledning.
I nådig proposition den 8 maj samma år hemställde därefter
Kungl. Maj:t, att Riksdagen måtte medgifva, att för utförande af byggnads-
och reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill
hörande byggnader finge af den s. k. Djurgårdsfonden användas ett
belopp af 254,000 kronor. Riksdagen biföll på det sätt Kungl. Maj:ts
framställning, att Riksdagen för sin del medgaf att tills vidare och
till dess annorlunda blefve bestämdt, för bestridande af de nödigaste
underhållsarbetena å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal
finge af de räntemedel, som tillfördes Djurgårdskassan från Djurgårdsfonden,
årligen användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor.
Sedan vissa mindre delar af de erforderliga reparations- och ombyggnadsarbetena
blifvit, i enlighet med en af arkitekten i öfverintendentsämbetet,
hofintendenten G. A. H. Lindgren utarbetad plan,
utförda under åren 1908 och 1909, hemställde Kungl. Maj:t i nådig
proposition den 4 april 1910, att Riksdagen måtte medgifva, att af den
behållning, som den s. k. Djurgårdskassan kunde lämna för år 1910,
ett belopp af intill 25,000 kronor finge användas till utförande af byggnads-
och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill hörande
byggnader.
Denna framställning vann Riksdagens bifall.
I sammanhang med tillstyrkandet af sistberörda framställning redogjorde
jag för den utredning, som i anledning af Riksdagens anhållan
verkställts angående Djurgårdsfonden och Djurgårdskassan. I det jag
hänvisar till den redogörelse, jag då lämnade, tillåter jag mig nu allenast
erinra därom, att jag i likhet med riksmarskalksämbetet ansåg att
allenast frågan om användande af Djurgårdskassans öfverskott för år
1910 då kunde komma under bedömande. I hvad mån Djurgårdskassan
framdeles kunde lämna tillgång till bestridande af kostnad för
de kungl. lustslottens underhåll, syntes mig böra bero på särskild utredning
hvarje år, till följd hvaraf frågan om ett dylikt användande af
Djurgårdskassans öfverskottsmedel borde tills vidare årligen hänskjutas
till Riksdagens pröfning.
Med underdånig skrifvelse den 23 februari 1911 har nu riksmarskalksämbetet
till Kungl. Maj:t öfverlämnat framställningar fråh
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
3
ståthållareämbetet vid Ulriksdals och Haga slott samt från kommitterade
lör verkställande af beslutade reparationsarbeten vid Drottningholms
slott angående utförande af vissa nybyggnads- och reparationsarbeten å
nämnda slott, till hvilka arbeten ifrågasatts bidrag från Djurgårdskassans
öfverskottsmedel.
Det af ståthållareämbetet föreslagna nybyggnadsarbetet utgöres af
en tvättstuga; och har ståthållareämbetet med afseende härå anfört, att
tvätten vid kungsgården nu verkställes i den s. k. fasanbyggnaden i
en lägenhet, som förut varit kök och nu befunne sig i ett mycket bristfälligt
skick, så att den ej vidare kunde användas utan en genomgående
och kostsam reparation. Ståthållareämbetet finner det emellertid synnerligen
olämpligt, att tvättinrättningen vore inrymd i ett hus, som i
öfrigt användes till bostäder, och har med anledning häraf ansett det
högst behöfligt, att ny tvättstuga redan under innevarande år uppfördes,
innan den erforderliga reparationen af fasanbyggnaden sedermera ifrågasattes.
Ståthållareämbetet hade, efter framställning hos öfverintendentsämbetet
om erhållande af biträde till ritningars uppgörande, till riksmarskalksämbetet
ingifvit ritning till tvätthus jämte kostnadsförslag, uppgående
till 12,846 kronor, hvartill skulle komma kostnader för vattenoch
afloppsledningar m. m. med 4,654 kronor, så att sammanlagda
kostnaden uppginge till 17,500 kronor.
Öfriga i ståthållareämbetets nu ingifna förslag upptagna arbeten
utgöras af reparationsarbeten, nämligen dels vissa dylika arbeten, för
hvilka kostnaden beräknats till ett belopp af 7,811 kronor och hvilka
redan varit upptagna i 1910 års reparationsförslag, men då icke kunnat
utföras på grund däraf att öfriga i förslaget upptagna arbeten blifvit
mera omfattande och erfordrat större kostnader än de beräknade, beroende
på att bristerna i många fall vid utförandet visat sig större, än vid
besiktningen kunnat utrönas, samt att kostnaderna för arbete och materialier,
sedan besiktningarna och de därpå grundade beräkningarna under
åren 1907 och 1908 gjordes, år från år alltmera ökats, dels slutligen af
vissa andra reparations- och underhållsarbeten, af hvilka några, som
beröra själfva slottsbyggnaden, finnas upptagna i hofintendenten Lindgrens
ofvan omnämnda förslag, och de öfriga sedermera tillkommit och
visat sig af behofvet påkallade. Sammanlagda kostnaden af de arbeten,
ståthållareämbetet sålunda föreslagit till utförande vid Ulriksdal under
innevarande år, uppgår till 35,000 kronor.
I den af kommitterade för verkställande af beslutade reparations
-
4 Statsutskottets utlåtande Nr 67.
arbeten vid Drottningholms slott aflåtna skrifvelsen, hafva kommitterade
anfört, att i det förslag till åtgärder för iståndsättande af Drottningholms
slott med tillhörande byggnader, som legat till grund för Riksdagens
beslut att för ändamålet anvisa medel, äfven ingingo anordningar
för uppvärmning af kapellet samt stora trappan med angränsande vestibuler,
för hvilket ändamål vore anvisadt ett belopp af 5,000 kronor,
men att det under arbetets fortgång af skäl, som funnes angifna i
arbetschefens vid restaureringsarbetena vid skrifvelsen fogade promemoria,
visat sig synnerligen önskvärd!, att äfven stora galleriet och
biblioteket med angränsande rum i första våningen erhölle värme från
centralanläggning. 1 förenämnda promemoria framhålles, att biblioteket,
som vore ett synnerligen svåruppvärmdt rum, endast hade en öppen
spis på ena kortväggen, att de tre angränsande rummen helt och hållet
saknade eldstäder, samt att äfven galleriet saknade ursprungliga såd.ana,
men för närvarande uppvärmdes af synnerligen vanprydliga järnkaminer.
De för uppvärmning af ifrågavarande lokaler erforderliga anordningarna
kunde till dels utföras i anslutning till de för kapellet och trappan beräknade
värmecentralerna; men för undvikande al alltför långa, dyrbara
ledningar och för rummens karaktär störande åtgärder måste ytterligare en
värmekälla anlitas med tillämpning af varmluftsystem, under det att anläggningarna
i öfrigt skulle utföras enligt varmvattensystem. Af ingenjören
H. Theorell, som uppgjort planen för värmeledningarna i slottet,
hade enligt bifogad skrifvelse kostnaderna för nu ifrågasatta tillökningar
beräknats till 7,000 kronor; och då redan anvisade medel väl erfordrades
för utförandet af därför afsedda arbeten, hafva kommitterade hemställt,
att riksmarskalksämbetet måtte vidtaga åtgärder för ställande af nämnda
belopp till koinmitterades förfogande för uppgifna ändamål.
Med anledning af förberörda tvenne framställningar har riksmarskalksämbetet
anfört följande.
De för utförande af ofvannämnda arbeten ifrågasatta beloppen,
tillsammans 42,000 kronor, kunde utan olägenhet lämnas al Djurgårdskassan.
Ifrågavarande summa öfverstege visserligen ej oväsentligt föregående
års bidrag, men dels hade Djurgårdskassan att under innevarande
år vänta den ordinarie ökning i lägenhetsarrendenas belopp,
som, på sätt ämbetet i sitt utlåtande den 20 december 1909 underdånigst
omnämnt, komme att under de närmaste aren successivt inträda,
och som för året torde uppgå till omkring 5,000 kronor, dels
hade Djurgårdskassans behållning vid 1910 års slut blifvit betydligt
större än hvad som förväntats, beroende hufvudsakligen därpå, att åt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
5
skilliga ej beräknade inkomster under året tillflutit Djurgårdskassan.
Dessa inkomster hade varit följande. Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,
som genom nådigt bref den 25 augusti 1905 erhållit tillstånd
att expropriera bland annat mark tillhörande kung!. Djurgården, hade
genom dom af Stockholms rådstufvurätt den 16 april nästlidna år blifvit
ålagdt att till riksmarskalksämbetet utgifva lösen efter ett pris af fjorton
kronor kvadratmetern, hvilket för ifrågavarande mark utgjorde ett belopp
af 184,618 kronor, äfvensom 5 procent ränta därå, räknad från
den 25 augusti 1905. Kapitalet vore ännu icke inbetaldt, men komme
att erläggas vid innevarande års slut, men den vid 1910 års slut upplupna
räntan, utgörande efter afdrag af vissa, af järnvägsbolaget på
förhand erlagda medel, 47,225 kronor 31 öre, hade inbetalts till Djurgårdskassan.
Vidare hade till följd af de stora vindfällen, som förorsakats
af en storm i början af året, betydliga kvantiteter skogseffekter
blifvit sålda, hvilket gifvit en inkomst utöfver den beräknade
af omkring 6,800 kronor. Vid 1910 års ingång hade vissa arrendefrågor
ännu varit oafgjorda, och en del afgifter, äfven från föregående år,
med anledning däraf ej inbetalda; genom dessas uppgörande hade ett
belopp af omkring 11,500 kronor tillflutit Djurgårdskassan. Bostadshyrorna
hade, delvis genom inlösta och nyinredda lägenheters uthyrande,
inbragt omkring 8,900 kronor utöfver de beräknade. Därtill
komme en ökad inkomst på vissa andra inkomstposter, såsom bankräntor,
försäljning af is, utskänkningsafgifter och diverse tillfälliga inkomster,
som efter afdrag af uppstådd minskning på vissa andra poster,
uppginge till omkring 11,600 kronor. Slutligen hade på utgiftssidan
besparing uppstått å tvenne poster, nämligen de till underhåll och anläggning
af kör- och gångvägar samt lägenhetslösen upptagna beloppen.
Till kör- och gångvägar hade beräknats en kostnad af 38,000 kronor,
hvilken tilltagits så högt på det tillgång under året måtte finnas för
ett eventuellt påbörjande af vissa påtänkta större vägarbeten och nyanläggningar.
Då emellertid några dylika arbeten af större omfattning
ej kunnat under året företagas, hade på detta konto en besparing uppstått
af omkring 14,600 kronor. Af det till inlösen af hus och byggnader
upptagna beloppet, 20,000 kronor, hade omkring 10,400 kronor
ej behöft användas. Om från dessa summor fråndroges ett belopp af
omkring 1,500 kronor, hvarmed utgifterna på vissa andra konti ökats,
återstode en besparing på utgiftssidan af 23,500 kronor. Sammanlagda
summan af ofvan uppräknade poster utgjorde i rundt tal: på inkomstsidan
en ökning af 86,000 kronor och på utgiftssidan en besparing af
23,500 kronor, eller tillsammans 109,500 kronor, hvilket utgjorde Djur
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
gårdskassans behållning vid 1910 års slut. Riksmarskalksämbetet betonade
härvid, att, såsom af ofvan meddelade redogörelse framginge,
största delen af den på inkomstsidan uppkomna ökningen föranledts af
tillfälliga inkomster.
Ofvan omförmälda, af ståthållareämbetet å Ulriksdals och Haga
slott samt kommitterade för verkställande af reparationsarbetena vid
Drottningsholms slott till riksmarskalksämbetet ingifna förslag till arbeten
vid ifrågavarande slott ansåge sig riksmarskalksämbetet böra i
underdånighet förorda; och då Djurgård skas sans ställning vid 1910 års
slut medgåfve, att de ifrågaställda beloppen utan olägenhet af kassan
utbetalades, tillstyrkte riksmarskalksämbetet, att af Djurgårdskassans
öfverskott finge utbetalas 35,000 kronor till de af ståthållareämbetet
å Ulriksdals och Haga slott föreslagna byggnads- och reparationsarbetena
samt 7,000 kronor till de af kommitterade föreslagna arbetena för anordnande
af centraluppvärmning i vissa angifna rum å Drottningholms
slott.
I det belopp, tillsammans 42,000 kronor, som riksmarskalksämbetet
sålunda föreslagit till utgående från Djurgårdskassan, skulle då
äfven ingå den räntan å 254,000 kronor motsvarande summa, som enligt
Riksdagens skrifvelse den 1 juni 1908 ställts till Kungl. Maj:ts disposition
i och för bestridande af de nödvändigaste underhållsarbetena vid Haga
och Ulriksdal.
I afgifvet underdånigt utlåtande har öfverintendentsämbetet anmält,
att ämbetet icke funnit något att för sin del erinra vare sig mot de
afsedda arbetena eller de för dessas utförande beräknade belopp.
Såsom framgår af den af mig förut åberopade utredning rörande
Djurgårdskassan, för hvilken finnes meddelad närmare redogörelse i det
vid omförmälda nådiga proposition den 4 april 1910 fogade utdrag af
statsrådsprotokollet, har af de s. k. Djurgårdskommitterade beräknats,
att Djurgårdskassan under tjuguårsperioden 1910—1929 skall kunna
bidraga till de kungl. lustslottens underhåll med i medeltal 50,000
kronor om året. Härtill kommer att, enligt hvad riksmarskalksämbetet
upplyst, ett betydande opåräknadt öfverskott i kassan erhållits under
år 1910, och jämväl för innevarande år är en ökning af inkomsterna
för kassan att motse. Det är häraf uppenbart, att kassan med sitt
öfverskott mer än väl mäktar tillgodose de anspråk, som genom riksmarskalksämbetets
förevarande framställning skulle ställas på densamma
innevarande år.»
Under sådana förhållanden och då de ifrågasatta byggnads- och
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
7
reparationsarbetena syntes departementchefen lämpligen böra komma till
utförande, hemställde departemenschefen om aflåtande af förenämnda
proposition.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
att Riksdagen må medgifva att af den förefintliga
behållningen i den s. k. Djurgårdskassan ett belopp
af intill 42,000 kronor må användas dels för utförande,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af ståthållareämbetet
vid Ulriksdals och Haga slott framlagdt, af
öfverintendentsämbetet tillstyrkt förslag, af byggnadsoch
reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill
hörande byggnader, dels och för anordnande af värmeledning
i vissa rum å Drottningholms slott, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ett af kommitterade för
verkställande af beslutade reparationsarbeten vid sistnämnda
slott framlagdt, likaledes af öfverintendentsämbetet
tillstyrkt förslag.
Stockholm den 5 maj 1911.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:151 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ls proposition till Riksdagen angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till bgggnadsoch a1 i texten