Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå.
1911-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1911:93, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
3
Nr 93.
Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1911 kl. 3 e. in.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp,
som han ej kunnat af företrädaren utfå.
(4:e Afd.)
I en den 21 april innevarande år till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 203) bär
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden samma dag föreslagit Riksdagen att å extra stat för
år 1912 anvisa ett anslag af 1,580 kronor, att till länsmannen i Vendels
distrikt af Uppsala län Axel Egerström utbetalas, sedan han styrkt, att
de vid laga af- och tillträdessyn den 22 juni 1904 å det honom på lön
anslagna bostället Va mantal Torsmyra nr 2 i Vendels socken anmärkta,
mot nämnda husrötebelopp svarande brister blifvit behörigen botade.
Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen
anfört följande:
»Uti en till Kungl. Magt ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Uppsala län med underdånig skrifvelse den 28 februari 1911 jämte
yttrande af vederbörande kronofogde till Kungl. Maj:t ingifven ansökning
har länsmannen i Vendels distrikt Axel Egerström anfört följande.
Vid laga af- och tillträdessyn, som den 22 juni 1904 af kronofogden
med två nämndemän förrättades å det Egerström på lön anslagna
bostället V a mantal Torsmyra n:r 2 i Vendels socken mellan länsmannen
Gustaf Hedberg, afträdare, och Egerström, tillträdare, förpliktades dels
Hedberg att till Egerström utgifva 1,646 kronor 13 öre för botande af
vid synen befunna brister, dels Egerström att ofördröjligen iståndsätta
bostället i enlighet med vid synen lämnade föreskrifter. I stämning till
Uppsala läns norra domsagas häradsrätt yrkade därefter Egerström, att
berörda af- och tillträdessyn måtte fastställas samt Hedberg förpliktas
till Egerström utgifva omförmälda husrötebelopp 1,646 kronor 13 öre
jämte ränta och ersättning för rättegångskostnaderna. Häradsrätten
4
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
meddelade dom i målet den 8 maj 1906 och biföll därvid Egerströms
talan såväl i hufvudsak som beträffande rättegångskostnader. Målet
fullföljdes af Hedberg hos Svea hofrätt, som genom dom den 15 mars
1907 återförvisade målet till häradsrätten. Genom förnyad dom den 5
oktober 1908 fann häradsrätten skäligt på det sätt bifalla käromålet,
att Hedberg förpliktades att för af hjälpande af å boställets åbyggnader
förefintliga brister samt för iståndsättande af diken och hägnader mot
betalningsbevis till Egerström genast utgifva 1,596 kronor 13 öre jämte
fem procent ränta därå från stämningsdagen den 3 januari 1906 tills
betalning skedde, hvar jämte häradsrätten förordnade, att parterna skulle
en hvar vidkännas sina kostnader i målet. Hofrätten, där Hedberg
sökte ändring jämväl i häradsrättens sistberörda dom, fann genom
numera lagakraftvunnen dom den 19 november 1909 Hedbergs ändringssökande
ej förtjäna afseende. Den 19 januari 1910 verkställdes utmätningsförsök
hos Hedberg för uttagande af Egerströms på sist omförmälda
hofrättsdom grundade fordran, hvarvid Hedberg befanns sakna
utmätningsbara tillgångar. Sedan Hedberg därefter under år 1910 aflidit,
afträddes hans egendom till urarfvakonkurs, men blef konkursen
på grund af bristande tillgångar afskrifven. Förutom den lmsrötebrist
å 1,596 kronor 13 öre, som Egerström sålunda finge vidkännas, hade
han genom den 14 oktober 1909 å bostället hållen ekonomisk besiktning
fått sig ålagdt att till nästa därefter inträffande sådan besiktning hafva
å bostället uppfört ny ladugård för eu beräknad kostnad af 1,400 kronor.
Vid sådant förhållande ansåg Egerström det ej vara med rättvisa och
billighet förenligt, att lian skulle blifva lidande för sin företrädares i
tjänsten försumlighet och insolvens. Egerström hemställer därför, att
Kungl. Maj:t måtte låta af statsmedel till honom utanordna det belopp,
hvartill ofvannämnda husrötesumma af häradsrätten nedsatts eller
1,596 kronor 13 öre jämte 5 procent ränta därå från den 3 januari
1906, till dess medlen kunde varda af statsmedel utanordnade, samt ersättning
för kostnader i anledning af omförmälda rättegång med mera
med vissa angifna belopp.
Kronofogden har på de af Egerström anförda skäl tillstyrkt nådigt
bifall till ansökningen.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har meddelat bland annat, att
ifrågavarande boställe, som af Egerström tillträdts den 14 mars 1904,
är taxeradt till 8,100 kronor samt att Egerström för förmånen af detsamma
får vidkännas afdrag å lönen med 340 kronor årligen. Då Egerström
tydligen gjort allt hvad på honom kunnat ankomma för att i laga
ordning utfå ifrågavarande husrötesumma, finner Kungl. Maj:ts befall
-
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
5
ningshafvande det icke kunna bestridas, att det skulle vara synnerligen
hardt, om han skulle nödgas sätta bostället i behörigt skick utan att
därför vare sig af företrädaren eller af staten såsom boställets ägare
utfå skälig godtgörelse. De betydande kostnader, Egerström enligt hvad
förut sagts skulle nödgas nedlägga på bostället, motsvara uppenbarligen,
anföres vidare, icke den förmån han kan hafva af detsamma; och då
Egerström icke äger enskild förmögenhet, komme hans ekonomiska
ställning härigenom att i betänklig grad försvagas. Kungl. Majrts befallningshafvande
har därför i likhet med kronofogden tillstyrkt bifall
till den underdåniga framställningen.
Till följd af nådig remiss har kammarkollegium den 16 mars 1911
i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, därvid kammarkollegium på grund
af hvad i ärendet förekommit och då det syntes vara med billighet öfverensstämmande,
att Egerström erhåller godtgörelse för den utgift för boställets
iståndsättande han får vidkännas till följd af företrädarens oförmåga
att gälda ifrågavarande husrötebrist, hemställt, att förevarande
underdåniga ansökning måtte så till vida bifallas, att Egerström berättigas
att såsom ersättning i berörda afseende af allmänna medel uppbära
l,o96 kionor, att till honom utbetalas, då han styrkt att ifrågavarande
brister å bostället blifvit behörigen botade.
Därefter har statskontoret den 27 mars 1911 afgifvit infordradt utlåtande
öfver förevarande ansökning.
I likhet med kammarkollegium och Kungl. Majrts befallningshafvande
anser statskontoret det vara obilligt, att Egerström, oaktadt lian ej kunnat
utfå det ifrågavarande husröteersättningsbeloppet, skall stå i ansvar
för de vid af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å bostället anmärkta
brister; och finner statskontoret alltså, sedan dessa brister blifvit af
Egerström botade, ersättning härför skäligen böra honom af allmänna
medel beredas.
. Statskontoret erinrar vidare, att Kungl. Maj:t jämlikt två särskilda
nådiga bref af den 10 oktober 1890 samt nådigt bref den 24 juli 1896
i likartade fall tilldelat innehafvare af ecklesiastika boställen ersättning
från prästerskapets löneregleringsfond. I nu föreliggande fall anser statskontoret
annan utväg ej förelinnas än att af Riksdagen äska nödigt anslag.
Hvad ersättningens belopp angår, torde enligt statskontorets mening
det ej höra ifrågakomma att, såsom Egerström begärt, kronan skulle
gälda jämväl ränta å husröteboloppet äfvensom rättegångskostnader; och
då, enligt hvad af handlingarna i ärendet framgår, Egerström vid ekonomisk
_ besiktning den 14 oktober 1909 ålagts att uppföra nytt fä-, fåroch
svinhus i stället för det förut befintliga, samt han alltså ej behöfBihang
till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 78 Raft. 2
6
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
ver verkställa de vid af- och. tillträdessynen a sistnämnda lins föreslrrifna
till en kostnad af 99 kronor uppskattade reparationerna, anser statskontoret
detta belopp böra fråndragas den af Egerström begärda summan
af 1,596 kronor 13 öre.
Såsom de i ärendet hörda myndigheter framhållit, synes det vara
med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Egerström erhåller
godtgörelse för den husrötesumma, han varit berättigad att af företrädaren
utfå men på grund af dennes insolvens icke utfått.
Med anledning af statskontorets hemställan, att från husrötesumman
skulle afdragas den beräknade kostnaden för reparationer å fä-, får- och
svinhus, har jag låtit infordra upplysningar angående i hvad män berörda
reparationer blifvit verkställda, innan Egerström vid den ekonomiska besiktningen
i oktober 1909 ålades uppföra nybyggnad för ändamålet. Härvid
har upplysts, att af de vid af- och tillträdessynen år 1904 föreskrifna, till
99 kronor beräknade reparationerna å berörda hus största delen eller i
syneinstrumentet till en kostnad af 83 kronor upptagna arbeten blilvit föie
1909 års ekonomiska besiktning utförda, hvaremot återstående, till 16 kronor
beräknade reparationer icke blifvit verkställda. 1 rån husrötesumman,
1 596 kronor 13 öre, synas således böra afdragas 16 kronor. .
’ I likhet med kammarkollegium och statskontoret finner jag Egerströms
anhållan att statskontoret skall godtgöra honom ränta å husrötebeloppet
äfvensom rättegångskostnaderna icke böra bifallas».
På grund af hvad till statsrådsprotokollet sålunda anförts, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:t proposition
må å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag
af 1,580 kronor, att till länsmannen i-Vendels distrikt
af Uppsala län Axel Egerström utbetalas, sedan han
styrkt, att de vid laga af- och tillträdessyn den 22
juni 1904 å det honom på lön anslagna bostället Va
mantal Torsmyra nr 2 i Vendels socken anmärkta,
mot nämnda husrötebelopp svarande brister blifvit behörigen
botade.
Stockholm den 16 maj 1911.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri,'' 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1911:191 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett liusrötebelopp, som han ej kunnat af fö s. 1 i texten