Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå.

1911-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1911:93, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af företrädaren utfå.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

3

Nr 93.

Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1911 kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp,

som han ej kunnat af företrädaren utfå.

(4:e Afd.)

I en den 21 april innevarande år till Riksdagen aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 203) bär

Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden samma dag föreslagit Riksdagen att å extra stat för

år 1912 anvisa ett anslag af 1,580 kronor, att till länsmannen i Vendels

distrikt af Uppsala län Axel Egerström utbetalas, sedan han styrkt, att

de vid laga af- och tillträdessyn den 22 juni 1904 å det honom på lön

anslagna bostället Va mantal Torsmyra nr 2 i Vendels socken anmärkta,

mot nämnda husrötebelopp svarande brister blifvit behörigen botade.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Uti en till Kungl. Magt ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län med underdånig skrifvelse den 28 februari 1911 jämte

yttrande af vederbörande kronofogde till Kungl. Maj:t ingifven ansökning

har länsmannen i Vendels distrikt Axel Egerström anfört följande.

Vid laga af- och tillträdessyn, som den 22 juni 1904 af kronofogden

med två nämndemän förrättades å det Egerström på lön anslagna

bostället V a mantal Torsmyra n:r 2 i Vendels socken mellan länsmannen

Gustaf Hedberg, afträdare, och Egerström, tillträdare, förpliktades dels

Hedberg att till Egerström utgifva 1,646 kronor 13 öre för botande af

vid synen befunna brister, dels Egerström att ofördröjligen iståndsätta

bostället i enlighet med vid synen lämnade föreskrifter. I stämning till

Uppsala läns norra domsagas häradsrätt yrkade därefter Egerström, att

berörda af- och tillträdessyn måtte fastställas samt Hedberg förpliktas

till Egerström utgifva omförmälda husrötebelopp 1,646 kronor 13 öre

jämte ränta och ersättning för rättegångskostnaderna. Häradsrätten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

meddelade dom i målet den 8 maj 1906 och biföll därvid Egerströms

talan såväl i hufvudsak som beträffande rättegångskostnader. Målet

fullföljdes af Hedberg hos Svea hofrätt, som genom dom den 15 mars

1907 återförvisade målet till häradsrätten. Genom förnyad dom den 5

oktober 1908 fann häradsrätten skäligt på det sätt bifalla käromålet,

att Hedberg förpliktades att för af hjälpande af å boställets åbyggnader

förefintliga brister samt för iståndsättande af diken och hägnader mot

betalningsbevis till Egerström genast utgifva 1,596 kronor 13 öre jämte

fem procent ränta därå från stämningsdagen den 3 januari 1906 tills

betalning skedde, hvar jämte häradsrätten förordnade, att parterna skulle

en hvar vidkännas sina kostnader i målet. Hofrätten, där Hedberg

sökte ändring jämväl i häradsrättens sistberörda dom, fann genom

numera lagakraftvunnen dom den 19 november 1909 Hedbergs ändringssökande

ej förtjäna afseende. Den 19 januari 1910 verkställdes utmätningsförsök

hos Hedberg för uttagande af Egerströms på sist omförmälda

hofrättsdom grundade fordran, hvarvid Hedberg befanns sakna

utmätningsbara tillgångar. Sedan Hedberg därefter under år 1910 aflidit,

afträddes hans egendom till urarfvakonkurs, men blef konkursen

på grund af bristande tillgångar afskrifven. Förutom den lmsrötebrist

å 1,596 kronor 13 öre, som Egerström sålunda finge vidkännas, hade

han genom den 14 oktober 1909 å bostället hållen ekonomisk besiktning

fått sig ålagdt att till nästa därefter inträffande sådan besiktning hafva

å bostället uppfört ny ladugård för eu beräknad kostnad af 1,400 kronor.

Vid sådant förhållande ansåg Egerström det ej vara med rättvisa och

billighet förenligt, att lian skulle blifva lidande för sin företrädares i

tjänsten försumlighet och insolvens. Egerström hemställer därför, att

Kungl. Maj:t måtte låta af statsmedel till honom utanordna det belopp,

hvartill ofvannämnda husrötesumma af häradsrätten nedsatts eller

1,596 kronor 13 öre jämte 5 procent ränta därå från den 3 januari

1906, till dess medlen kunde varda af statsmedel utanordnade, samt ersättning

för kostnader i anledning af omförmälda rättegång med mera

med vissa angifna belopp.

Kronofogden har på de af Egerström anförda skäl tillstyrkt nådigt

bifall till ansökningen.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har meddelat bland annat, att

ifrågavarande boställe, som af Egerström tillträdts den 14 mars 1904,

är taxeradt till 8,100 kronor samt att Egerström för förmånen af detsamma

får vidkännas afdrag å lönen med 340 kronor årligen. Då Egerström

tydligen gjort allt hvad på honom kunnat ankomma för att i laga

ordning utfå ifrågavarande husrötesumma, finner Kungl. Maj:ts befall
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

5

ningshafvande det icke kunna bestridas, att det skulle vara synnerligen

hardt, om han skulle nödgas sätta bostället i behörigt skick utan att

därför vare sig af företrädaren eller af staten såsom boställets ägare

utfå skälig godtgörelse. De betydande kostnader, Egerström enligt hvad

förut sagts skulle nödgas nedlägga på bostället, motsvara uppenbarligen,

anföres vidare, icke den förmån han kan hafva af detsamma; och då

Egerström icke äger enskild förmögenhet, komme hans ekonomiska

ställning härigenom att i betänklig grad försvagas. Kungl. Majrts befallningshafvande

har därför i likhet med kronofogden tillstyrkt bifall

till den underdåniga framställningen.

Till följd af nådig remiss har kammarkollegium den 16 mars 1911

i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, därvid kammarkollegium på grund

af hvad i ärendet förekommit och då det syntes vara med billighet öfverensstämmande,

att Egerström erhåller godtgörelse för den utgift för boställets

iståndsättande han får vidkännas till följd af företrädarens oförmåga

att gälda ifrågavarande husrötebrist, hemställt, att förevarande

underdåniga ansökning måtte så till vida bifallas, att Egerström berättigas

att såsom ersättning i berörda afseende af allmänna medel uppbära

l,o96 kionor, att till honom utbetalas, då han styrkt att ifrågavarande

brister å bostället blifvit behörigen botade.

Därefter har statskontoret den 27 mars 1911 afgifvit infordradt utlåtande

öfver förevarande ansökning.

I likhet med kammarkollegium och Kungl. Majrts befallningshafvande

anser statskontoret det vara obilligt, att Egerström, oaktadt lian ej kunnat

utfå det ifrågavarande husröteersättningsbeloppet, skall stå i ansvar

för de vid af- och tillträdessynen den 22 juni 1904 å bostället anmärkta

brister; och finner statskontoret alltså, sedan dessa brister blifvit af

Egerström botade, ersättning härför skäligen böra honom af allmänna

medel beredas.

. Statskontoret erinrar vidare, att Kungl. Maj:t jämlikt två särskilda

nådiga bref af den 10 oktober 1890 samt nådigt bref den 24 juli 1896

i likartade fall tilldelat innehafvare af ecklesiastika boställen ersättning

från prästerskapets löneregleringsfond. I nu föreliggande fall anser statskontoret

annan utväg ej förelinnas än att af Riksdagen äska nödigt anslag.

Hvad ersättningens belopp angår, torde enligt statskontorets mening

det ej höra ifrågakomma att, såsom Egerström begärt, kronan skulle

gälda jämväl ränta å husröteboloppet äfvensom rättegångskostnader; och

då, enligt hvad af handlingarna i ärendet framgår, Egerström vid ekonomisk

_ besiktning den 14 oktober 1909 ålagts att uppföra nytt fä-, fåroch

svinhus i stället för det förut befintliga, samt han alltså ej behöfBihang

till Biksd. prof. 1911. 4 Sami. 1 Afd. 78 Raft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

ver verkställa de vid af- och. tillträdessynen a sistnämnda lins föreslrrifna

till en kostnad af 99 kronor uppskattade reparationerna, anser statskontoret

detta belopp böra fråndragas den af Egerström begärda summan

af 1,596 kronor 13 öre.

Såsom de i ärendet hörda myndigheter framhållit, synes det vara

med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Egerström erhåller

godtgörelse för den husrötesumma, han varit berättigad att af företrädaren

utfå men på grund af dennes insolvens icke utfått.

Med anledning af statskontorets hemställan, att från husrötesumman

skulle afdragas den beräknade kostnaden för reparationer å fä-, får- och

svinhus, har jag låtit infordra upplysningar angående i hvad män berörda

reparationer blifvit verkställda, innan Egerström vid den ekonomiska besiktningen

i oktober 1909 ålades uppföra nybyggnad för ändamålet. Härvid

har upplysts, att af de vid af- och tillträdessynen år 1904 föreskrifna, till

99 kronor beräknade reparationerna å berörda hus största delen eller i

syneinstrumentet till en kostnad af 83 kronor upptagna arbeten blilvit föie

1909 års ekonomiska besiktning utförda, hvaremot återstående, till 16 kronor

beräknade reparationer icke blifvit verkställda. 1 rån husrötesumman,

1 596 kronor 13 öre, synas således böra afdragas 16 kronor. .

’ I likhet med kammarkollegium och statskontoret finner jag Egerströms

anhållan att statskontoret skall godtgöra honom ränta å husrötebeloppet

äfvensom rättegångskostnaderna icke böra bifallas».

På grund af hvad till statsrådsprotokollet sålunda anförts, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen med bifall till Kungl. Maj:t proposition

må å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag

af 1,580 kronor, att till länsmannen i-Vendels distrikt

af Uppsala län Axel Egerström utbetalas, sedan han

styrkt, att de vid laga af- och tillträdessyn den 22

juni 1904 å det honom på lön anslagna bostället Va

mantal Torsmyra nr 2 i Vendels socken anmärkta,

mot nämnda husrötebelopp svarande brister blifvit behörigen

botade.

Stockholm den 16 maj 1911.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri,'' 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:191 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett liusrötebelopp, som han ej kunnat af fö s. 1 i texten