Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftning skommitténs uppdrag.

1912-03-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1912:4, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftning skommitténs uppdrag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 mars 1912 kl. 11 f. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4 i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t

angående vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftning

skommitténs uppdrag.

I eu inom Andra kammaren väckt motion; nr 244, som hänvisats till

behandling af dess andra tillfälliga utskott, har herr Strömberg hemställt, att

Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte fästa fattigvårdslagstiftningskommitténs uppmärksamhet på den synnerliga

önskvärdheten att särskildt taga i öfvervägande: dels behofvet af

och de lämpliga formerna för en konsultativ och inspekterande central

fattigvårdsmyndighet, med uppgift såväl att tillhandagå de kommunala

fattigvårdsstyrelserna med alla de upplysningar och råd i juridiska, administrativa,

hygieniska och pedagogiska frågor, som de kunna påfordra,

som ock att öfva uppsikt öfver efterlefnaden inom alla landets kommuner

af för fattigvårdsstyrelsernas verksamhet gällande lagar och förordningar;

dels behofvet af all den offentliga barnavårdens skiljande från fattigvården

samt behofvet af en centralisation eller sammanorganisering af all den

offentliga barnavården i riket; dels behofvet af legala bestämmelser, som

ställa utom allt tvifvel, att föräldrar kunna frånkännas sin målsmansrätt

öfver sina barn, då denna målsmansrätt visar sig vara ett oöfverstigligt

hinder, i stället för ett ijänligt medel, för uppnåendet af samhällets minima

af barnavård.

I afseende på den närmare motiveringen för nämnda framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 samt 2 afd. i käft. (Nr i.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 4.

Utskottet sympatiserar med många af de önskemål med afseende å

fattigvårdslagstiftningen, för Indika i motionen gifvits uttryck. Utskottet

tror ock, att den allmänna uppfattningen i flera liitliörande frågor, särskildt

i frågan om införande af en effektivare inspektion af fattigvården, är en

annan än den, som gifvit sig uttryck i föregående riksdagsuttalanden.

Äfven anser utskottet, att frågan om effektivare bestämmelser angående den

offentliga barnavården i riket är värd allt beaktande.

Men då det uppdrag, Kungl. Maj:t gifvit den kommitté, som den 21 juni

1907 tillsatts för att utarbeta förslag till förändrad lagstiftning angående fattigvården

m. m., är så omfattande, att det innesluter jämväl de önskemål, motionären

framhållit, samt utskottet därjämte bar sig bekant, att kommittén ingående

behandlat de i motionen berörda frågor och har för afsikt att i dem afgifva

utlåtande och förslag, anser utskottet, att den af motionären föreslagna

skrifvelsen till Kung]. Maj:t ej är af behofvet påkallad.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att herr Strömbergs förevarande motion ej måtte

till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1912.

Ä utskottets vägnar:

G. P. LUNDGREN.

Reservation

af herrar Lundgren i Björna, Berg i Munkfors, Svensson i Skönsberg och

Hallén, hvilka anfört:

»Motionärens utgångspunkt är synbarligen det af Riksdagen år 1905

genom skrifvelse till Kungl. Maj:t gjorda uttalandet i fattigvårdsfrågan.

Som bekant innebär detta uttalande bl. a. visserligen ett erkännande af

behofvet af en effektivare kontroll öfver handhafvandet af fattigvården,

men innehåller dessutom den bestämda och ur sakliga synpunkter synnerligt

betydelsefulla förklaringen, att enligt Riksdagens mening denna kontroll

dock skall äfven i framtiden utöfvas ''utan anlitande af för detta

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra Jcammarens andva tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

ändamål särskild! tillsatta tjänstemän’. Detta vill säga, att Riksdagen

år 1905 uttryckligen afvisar tanken på lagstiftning om eu konsultativ

och inspekterande fattigvårdsmyndighet. Som under de sista 5 eller

6 åren de svenska fattigvårdsförhållandena underkastats en grundlig undersökning,

samt de närmast intresserade kretsarna på fattigvårds- och barnavårdskongresser

tydligt uttalat sig i helt annan anda, än Riksdagen

gjorde år 1905, torde det icke vara osannolikt, att den nuvarande Riksdagen

intar en annan ståndpunkt till frågan än 1905 års Riksdag. Frågan

är nu, huruvida fattigvårdslagstiftningskommittén anser sitt uppdrag i viss

mån begränsad! genom 1905 års riksdagsskrifvelse eller huruvida kommittén

anser sig utan vidare kunna lämna ett sådant Riksdagens uttalande utan

allt afseende. Det synes oss då endast vara eu enkel konsekvens af utvecklingen,

att Riksdagen låter kommittén veta, det den nu intar eu

annan ställning än år 1905, då den sist uttalade sig i saken. Ett dylikt

uttalande synes oss också innebära en säker borgen för, att de högst behjärtansvärda

önskemål, som motionären framfört, komma att inom fattigvårdslagstiftningskommittén

erhålla det beaktande, som vi anse, att saken

förtjänar.

Tydligt är, att motionären icke begär, att detta Riksdagens nya uttalande

skall innebära något bestämdt ställningstagande till detaljfrågor,

som gifvetvis först måste noga utredas. Motionären begär endast, att

Riksdagen delvis i motsättning till sitt bestämda direktiv år 1905 skall

erkänna önskvärdheten af en grundlig utredning och på grund häraf ingående

förslag beträffande de i motionens kläm omnämnda spörsmålen.

På grund häraf anse vi, att utskottet bort hemställa, att Andra kammaren

för sin del ville besluta,

att Riksdagen i skrifvelse till Tvång]. Maj:t ville anhålla,

att Kung!. Maj:t måtte fästa fattigvårdslagstiftningskommitténs

uppmärksamhet på önskvärdheten af att taga i

öfvervägande frågorna om

dels behofvet af och de lämpliga formerna för en

konsultativ och inspekterande fattigvårdsmyndighet, med uppgift

såväl att tillhandagå de kommunala fattigvårdsstyrelserna

med alla de upplysningar och råd i juridiska, administrativa,

hygieniska och pedagogiska frågor, som de kunna

påfordra, som ock att öfva uppsikt öfver efterlefnaden inom

alla landets kommuner af för fattigvårdsstyrelsernas verksamhet

gällande lagar och förordningar;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

dels bekofvet af den offentliga barnavårdens skiljande

från fattigvården samt bebofvet af en organisering

af all den offentliga barnavården i riket;

dels bebofvet af legala bestämmelser, som ställa utom

allt tvifvel, att föräldrar kunna frånkännas sin målsmansrätt

öfver sina barn, då denna målsmansrätt visar sig vara ett

oöfverstigligt binder, i stället för ett tjänligt medel, för uppnåendet

af samhällets minima af barnavård.»

Stockholm, A.-B. Fahlcrantz’ Boktryckeri, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.