Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftning skommitténs uppdrag.
1912-03-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1912:4, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftning skommitténs uppdrag.
Dokumentets text
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till Riksdagens kansli den 6 mars 1912 kl. 11 f. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4 i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftning
skommitténs uppdrag.
I eu inom Andra kammaren väckt motion; nr 244, som hänvisats till
behandling af dess andra tillfälliga utskott, har herr Strömberg hemställt, att
Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte fästa fattigvårdslagstiftningskommitténs uppmärksamhet på den synnerliga
önskvärdheten att särskildt taga i öfvervägande: dels behofvet af
och de lämpliga formerna för en konsultativ och inspekterande central
fattigvårdsmyndighet, med uppgift såväl att tillhandagå de kommunala
fattigvårdsstyrelserna med alla de upplysningar och råd i juridiska, administrativa,
hygieniska och pedagogiska frågor, som de kunna påfordra,
som ock att öfva uppsikt öfver efterlefnaden inom alla landets kommuner
af för fattigvårdsstyrelsernas verksamhet gällande lagar och förordningar;
dels behofvet af all den offentliga barnavårdens skiljande från fattigvården
samt behofvet af en centralisation eller sammanorganisering af all den
offentliga barnavården i riket; dels behofvet af legala bestämmelser, som
ställa utom allt tvifvel, att föräldrar kunna frånkännas sin målsmansrätt
öfver sina barn, då denna målsmansrätt visar sig vara ett oöfverstigligt
hinder, i stället för ett ijänligt medel, för uppnåendet af samhällets minima
af barnavård.
I afseende på den närmare motiveringen för nämnda framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 13 samt 2 afd. i käft. (Nr i.)
2
Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 4.
Utskottet sympatiserar med många af de önskemål med afseende å
fattigvårdslagstiftningen, för Indika i motionen gifvits uttryck. Utskottet
tror ock, att den allmänna uppfattningen i flera liitliörande frågor, särskildt
i frågan om införande af en effektivare inspektion af fattigvården, är en
annan än den, som gifvit sig uttryck i föregående riksdagsuttalanden.
Äfven anser utskottet, att frågan om effektivare bestämmelser angående den
offentliga barnavården i riket är värd allt beaktande.
Men då det uppdrag, Kungl. Maj:t gifvit den kommitté, som den 21 juni
1907 tillsatts för att utarbeta förslag till förändrad lagstiftning angående fattigvården
m. m., är så omfattande, att det innesluter jämväl de önskemål, motionären
framhållit, samt utskottet därjämte bar sig bekant, att kommittén ingående
behandlat de i motionen berörda frågor och har för afsikt att i dem afgifva
utlåtande och förslag, anser utskottet, att den af motionären föreslagna
skrifvelsen till Kung]. Maj:t ej är af behofvet påkallad.
På grund häraf får utskottet hemställa,
att herr Strömbergs förevarande motion ej måtte
till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 mars 1912.
Ä utskottets vägnar:
G. P. LUNDGREN.
Reservation
af herrar Lundgren i Björna, Berg i Munkfors, Svensson i Skönsberg och
Hallén, hvilka anfört:
»Motionärens utgångspunkt är synbarligen det af Riksdagen år 1905
genom skrifvelse till Kungl. Maj:t gjorda uttalandet i fattigvårdsfrågan.
Som bekant innebär detta uttalande bl. a. visserligen ett erkännande af
behofvet af en effektivare kontroll öfver handhafvandet af fattigvården,
men innehåller dessutom den bestämda och ur sakliga synpunkter synnerligt
betydelsefulla förklaringen, att enligt Riksdagens mening denna kontroll
dock skall äfven i framtiden utöfvas ''utan anlitande af för detta
3
Andra Jcammarens andva tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
ändamål särskild! tillsatta tjänstemän’. Detta vill säga, att Riksdagen
år 1905 uttryckligen afvisar tanken på lagstiftning om eu konsultativ
och inspekterande fattigvårdsmyndighet. Som under de sista 5 eller
6 åren de svenska fattigvårdsförhållandena underkastats en grundlig undersökning,
samt de närmast intresserade kretsarna på fattigvårds- och barnavårdskongresser
tydligt uttalat sig i helt annan anda, än Riksdagen
gjorde år 1905, torde det icke vara osannolikt, att den nuvarande Riksdagen
intar en annan ståndpunkt till frågan än 1905 års Riksdag. Frågan
är nu, huruvida fattigvårdslagstiftningskommittén anser sitt uppdrag i viss
mån begränsad! genom 1905 års riksdagsskrifvelse eller huruvida kommittén
anser sig utan vidare kunna lämna ett sådant Riksdagens uttalande utan
allt afseende. Det synes oss då endast vara eu enkel konsekvens af utvecklingen,
att Riksdagen låter kommittén veta, det den nu intar eu
annan ställning än år 1905, då den sist uttalade sig i saken. Ett dylikt
uttalande synes oss också innebära en säker borgen för, att de högst behjärtansvärda
önskemål, som motionären framfört, komma att inom fattigvårdslagstiftningskommittén
erhålla det beaktande, som vi anse, att saken
förtjänar.
Tydligt är, att motionären icke begär, att detta Riksdagens nya uttalande
skall innebära något bestämdt ställningstagande till detaljfrågor,
som gifvetvis först måste noga utredas. Motionären begär endast, att
Riksdagen delvis i motsättning till sitt bestämda direktiv år 1905 skall
erkänna önskvärdheten af en grundlig utredning och på grund häraf ingående
förslag beträffande de i motionens kläm omnämnda spörsmålen.
På grund häraf anse vi, att utskottet bort hemställa, att Andra kammaren
för sin del ville besluta,
att Riksdagen i skrifvelse till Tvång]. Maj:t ville anhålla,
att Kung!. Maj:t måtte fästa fattigvårdslagstiftningskommitténs
uppmärksamhet på önskvärdheten af att taga i
öfvervägande frågorna om
dels behofvet af och de lämpliga formerna för en
konsultativ och inspekterande fattigvårdsmyndighet, med uppgift
såväl att tillhandagå de kommunala fattigvårdsstyrelserna
med alla de upplysningar och råd i juridiska, administrativa,
hygieniska och pedagogiska frågor, som de kunna
påfordra, som ock att öfva uppsikt öfver efterlefnaden inom
alla landets kommuner af för fattigvårdsstyrelsernas verksamhet
gällande lagar och förordningar;
4
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.
dels bekofvet af den offentliga barnavårdens skiljande
från fattigvården samt bebofvet af en organisering
af all den offentliga barnavården i riket;
dels bebofvet af legala bestämmelser, som ställa utom
allt tvifvel, att föräldrar kunna frånkännas sin målsmansrätt
öfver sina barn, då denna målsmansrätt visar sig vara ett
oöfverstigligt binder, i stället för ett tjänligt medel, för uppnåendet
af samhällets minima af barnavård.»
Stockholm, A.-B. Fahlcrantz’ Boktryckeri, 1912.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.