Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Höjd angående planläggningen och, ledningen af arbetet på jordfrågans lösning.

1912-05-13 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1912:13, Skrifvelse till Kungl. Höjd angående planläggningen och, ledningen af arbetet på jordfrågans lösning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1912 kl. 2 e. m.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 13

<ingående herr Lindhagens motion, nr 260, om skrifvelse

till Kungl. Höjd angående planläggningen och,

ledningen af arbetet på jordfrågans lösning.

I motion inom Andra kammaren, nr 260, har herr Lindhagen

hemställt, att Riksdagen ville anhålla om Kungl. Ma;j:ts intresserade

öfvervägande, huruvida det ej är oundgängligt eller åtminstone lämpligt,

att nu omsider i arbetet på jordfrågas lösning lägges en ledande

tanke och en ordnande hand på denna sak i sin helhet.

Till stöd för denna hemställan har motionären anfört följande:

Jordfrågans aktuella problem bär numera från skilda håll och Motionen.

orter framförts till öfvervägande på snart sagdt alla tänkbara vägar.

Det finnes knappt någon detalj mera, som ej gjort sig påmind på det

ena eller andra sättet.

Under sådana förhållanden bör tiden vara inne att söka knyta

ihop de många lösa trådarna. Det måste blifva grundsatser och

sammanhang i det hela. Ansatserna att lösa frågan, som hitintills

förekommit, äro splittrade och otillräckliga. De gifva i mycket intryck

af att man måste göra något hvad som helst här och hvar

för att tillfredsställa krafvel}. Eu ledande tanke och ordnande hand

kräfves vid det statsingripande, som nu på allvar skulle börja.

basom exempel på hur planlöshet fortfarande uppenbarligen

råder, . må erinras om arbetet för ordnandet af besittningsförhållandena

till jordbruksjord och tomtmark och främjandet af medborgar
Bihang

till Riksdagens protokoll HUS. 18 samt. 4 afd. 13 käft. (Nr 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

lins ändamålsenliga bosättningar därstädes. Betänkande!! ba nyligen

afgifvits af eu skifteskommitté, eu expropriationskommitté och

en torpkommitté. Under arbete är sedan någon tid en egnahemskommitté

inom jordbruksdepartementet, eu norrländsk skogsvårdskommitté

med äfven sociala uppgifter ocli en kommitté för gemensamlietsskogar

in. in. Vidare ha nyligen tillsatts en flottningskommitté,

eu bostadskommitté, två kommitterade för att undersöka storgodsväldet

i södra och mellersta Sverige och dess skadliga verkningar

för ortsbefolkningen i olika afsenden samt en kommitterad att

undersöka verkningarna af norrländska förbudslagen, men icke, såsom

väl bort ske, af jämväl den öfriga norrlandslagstiftningen. Alla

dessa uppdrag röra sig delvis på samma områden och måste räkna

med ledande grundsatser, som böra vara enhetliga. De olika förtroendemännen,

personligen af skilda läggningar säkerligen, ha gått

eller gå sina vägar hvar för sig. Öfverblicken och sammanhanget

komma till korta, metoderna bli växlande eller otillräckliga och de

slutgiltiga lösningarna framskjutas eller förfuskas.

Enahanda äfventyrligheter hota jordfrågans öfriga hufvuddelar.

Det bör, så vidt jag förstår, af dem som vederbör uppgöras eu

plan för hela arbetet samt dess detaljer sedan rationellt inrättas därefter.

Samtidigt måste dock om möjligt genom provisorisk lagstiftning

eller andra tillfälliga åtgärder dels pågående missförhållanden

hejdas i sitt lopp och dels en hjälpsam hand omedelbart räckas åt

allt betryck, som ej kan vänta.

De hufvudsaker, det rör sig om, kunna förslagsvis grupperas

sålunda:

Speciella naturrikedomar, såsom större skogar med flottleder, större

torf mossar, vattenfall och malmer; saken gäller här att ordna besittningsförhållandena

till varaktigt allmänt och enskildt gagn.

Jordbruksjord jämte husbehofsskog och bostadsmark. Besittningsförhållandena

och kreditväsendet ordnas till varaktigt främjande af

allmänt och enskildt gagn.

Statens jorddonationer, medvetna eller bortglömda, till jordbruket,

industrien och städerna tillvaratagas, där så med gällande författningar

ännu kan ske, och i annat fall få nya åtgärder öfvervägas

för ändamålens upprätthållande.

Krediten för främjandet af bosättningar ne och utnyttjande af

naturrikedomarne omdanas planmässigt, så, att den verkligt tjänar

dessa ändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra kammarens fjärde tillfälliga ulskolls ullätande Nr 13.

Jordvärdereformen, som är en beskattningsfråga för sig, men

också kan inverka mer eller mindre på de förestående frågorna,

måste med allvar skärskådas.

Provisoriska åtgärder kraf vas på alla jordfrågans områden för

att på sätt ofvan sagts omedelbart komma till undsättning, där fara

ligger i dröjsmål.

Givetvis äro dessa hufvudgrupper af frågor ej helt fristående,

utan ingripa åtskilligt bär och hvar i hvarandra, hvithet ej heller

får förglömmas.

Såsom af motionärens motivering framgår, innefattar jordfrågan,

på hvars lösning motionären önskar, att man bör lägga eu ledande

tanke och eu ordnande hand, eu mångfald af hvar för sig stora och

svårlösta detaljfrågor, ensartade blott därutinuan, att de alla hafva

med jorden och dess besittningsförhållanden att göra. Om nästan

alla de af motionären uppräknade frågorna gäller också, att de mest

skiftande meningar om rätta sättet att lösa dem hafva framträdt

och ännu länge torde komma att framträda hos vårt folk.

År sålunda den förevarande motionen till sin innebörd synnerligen

omfattande, så är däremot dess motivering så mycket mer

knapphändig. Den är därtill hållen i mycket allmänna ordalag, och

den innehåller inga förslag eller riktlinjer för frågans lösning. Den

såsom bilaga meddelade promemoria, hvilken motionären inlämnat

till utskottet, kan icke heller sägas gifva den ledning till frågans

bedömande, som ett så omfattande förslag som motionärens torde

] utkalla.

Utskottet, som erkänner önskvärdheten af att enhetliga, ledande

grundsatser bli gällande i arbetet på att vinna den möjligast bästa

slutgiltiga lösning af de många med hvarandra otvifvelaktigt sammanhängande

problem, som kunna sammanfattas under benämningen

jordfrågan, har dock icke ansett sig kunna framställa några direktiv

för eu sådan hemställan till Kungl. Maj.t, som motionären begärt.

Då utskottet dessutom är af den uppfattningen, att Kungl.

Maj:t med all säkerhet torde komma att se till, det de olika detaljfrågorna,

efter hand som de hunnit utredas, komma att sammanföras

under enhetliga Jmfvudprinciper, finner utskottet eu riksdagsskrivelse

i förevarande ämne verkningslös.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

Utskottet får därför hemställa,

att herr Lindhagens förevarande motion icke

måtte till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den It) maj 1912.

På utskottets vägnar:

HICKA HD SANDLER.

Reservation

mot motiveringen af herrar Sandler, Nilsson i Kristianstad och Lindqvist

i Kosta, som anfört:

Då vi äro med motionären fullt ense i hvad han angifvit som

jordpolitikens ledande tanke — nämligen att jorden bör vara till för

alla, och att den icke får utnyttjas som eu handelsvara, hvilken bereder

vinst utan arbete — samt äfven däri, att det hittills brustit i

enhetlighet på detta område, vilja vi uttala vår anslutning till motionärens

uppfattning i detta hänseende. Emellertid hafva vi icke

kunnat biträda motionärens yrkande, då vi icke ansett de förutsättningar

föreligga, förutan Indika eu riksdagsskrivelse i ämnet ej vore

till verklig båtnad för den ledande tankens förverkligande: nämligen

bestämdt angifvande af dels Indika spörsmål som skola i jordfrågan

innefattas, dels huru den ledande tanken skall i de många delvis

olikartade frågorna tillämpas, dels ock slutligen Hägra direktiv rörande

eu sådan bättre planläggning af arbetet, som tager sammanhanget

tillvara utan att försena specialfrågors lösning.

Då dessa förutsättningar icke i tillräcklig grad föreligga genom

motionen hemställa vi, i liket med utskottet,

att herr Lindhagens förevarande motion icke

måtte till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarem fjärde tillfälliga utskotta utledande Nr 13.

5

Från motionären har dessutom ingått följande

Bilaga 1.

P. M,

i anledning af motionen nr 260 i Andra kammaren om behofvet af eu ledande

tanke och eu ordnande hand i arbetet på jordfrågans lösning i sin helhet.

Jorden är jämte arbetet den grundläggande faktorn i samhällets ekonomiska

lif. Det kräfves därför att finna det enhetliga i den stora mångfald, hvaraf

jordfrågan består, och att på samma gång äfven ägna tillbörlig uppmärksamhet

åt samtliga skiftande detaljer. Man måste med andra ord lägga en bärande

tanke på det hela och sedan låta den såsom en röd tråd genomtränga det stora

innehållet. Men äfven om man begränsar sig till att bedöma hvarje hufvudafdelning

af ämnet för sig mera efter opportunitetssynpunkter, så kan dock i

alla fäll icke undvaras en vägledande eftertanke.

Den förra vägen är gifvetvis den enda slutgiltiga och bör därför helst inslås

från början. Olika åskådningar kunna till äfventyra härvid göra sig gällande.

För min de! synes den ledande tanken på jordfrågan uppenbarligen ej kunna

vara någon annan än denna:

1) att jorden är en mänsklighetens gemensamma tillhörighet och att hvarje

människa bär en naturlig rätt att, såvidt möjligt, få sitt oafvisliga behof af

jord tillgodosedt (»jord åt alla»);

2) att jorden följaktligen skall tjäna produktionen, konsumtionen och individernas

kraf på frihet samt sålunda ej får utnyttjas såsom eu handelsvara,

hvilken på det stora flertalet människors bekostnad bereder vinst utan arbete

åt några få (»jordocker»).

Först med en sådan utgångspunkt kunna möjligheter yppas att sedan på

ett fruktbart sätt lägga en ordnande hand öfver den stora sakens rika innehåll.

En sådan metod att enhetligt gripa sig an med ämnet såsom en social

fråga ha statsmakterna hitintills ej inlåtit sig på, om än osammanhängande ansatser

därtill här och hvar sporadiskt kommit till uttryck.

Till belysning må lämnas några exempel bland många, hämtade från följande

hufvudgrupper, hvari ämnet kan uppdelas.

A. Samii alla domänen.

Statsmakterna hafva bär i sin hand att tillämpa rationella grundsatser i

jordfrågans lösning. Statsdomänerna böra därför också bevaras och ökas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts tillålande Nr 13.

l:o) Jordbruksdomäner.

För dessas utnyttjande synas tre grundsatser böra gälla. De böra förbehållas

de fattigaste, ändamålet måste betryggas för framtiden samt brukarens

rätt och frihet skyddas.

Sedan 1874 pågår eu oaflåtlig utförsäljning åt mindre jordbruksdomäner

företrädesvis till den högstbjudande utan verklig omtanke för ofvannämnda tre

synpunkter. Ej ens skogens sköflande anses angeläget att förhindra. Så pågår

det fortfarande.

En lagstiftning om ett rationellt upplåtelsesätt, som tillgodoser de tre uppgifterna,

dröjer alltjämt. Där man försökt med ett surrogat därför, såsom vid

upplåtelser af jordbrukslägenheter å kronopark^- i de sex nordligaste länen, har

lagts på anordningen en ganska byråkratisk prägel, som bereder de fattiga svårigheter

att få jord samt behörigen tillgodoser brukarens rätt och frihet.

2:o) Samhällelig tomtmark.

Samma grundsatser böra äfven här gälla som förordats för upplåtelse af

samhällelig jordbruksjord till småbruk.

För tomtmark har emellertid genom lagstiftningen inrättats ett nytt upplåtelsesätt

i den så kallade tomträtten. Lagen förutsätter dock, att dess innehåll

skall närmare utformas vid tillämpningen. Det har dock visat sig omöjligt

att uppkalla något intresse hos statsmakterna att fastställa enhetliga hufvudgrunder

för upplåtelse af statsjord med tomträtt. För Trollhättan fastslogs utan

vidare i administrativ väg en af vederbörande styrelse förordad metod, hvilken,

framkommen under Stockholms stads utredning af frågan, sedan förkastades af

stadsfullmäktige med stor majoritet, såsom i olika afseenden ej lämpad för

ändamålet. År 1911 begärdes Riksdagens medgifvande om upplåtelse af egendomen

Mörby till boställe åt statstjänare och redogjordes härvid för vissa tornträttsvillkor,

Indika emellertid ej underställdes Riksdagen utan också skulle afgöras

administrativt. Båda dessa fall bereddes i civildepartementet. I år har

efter samfälld beredning inom försvarsdepartementen framlagts för Riksdagen

upplåtelse af tomter vid Vaxholm med tomträtt. Här ha underställts Riksdagen

äfven villkoren, hvilka för Girigt hufvudsakligen öfverensstämma med Stockholms

stads bestämmelser och ej med statens villkor vid Trollhättan.

Med statsmaktens initiativ till inrättandet af tomträtt för samhällelig tomtmark

står ej i samklang det fortgående upplåtande utan tillräcklig omtanke af

exempelvis Hvitfeldtska stipendieinrättningens skärgårdslägenheter.

Andra upplåtelseformer för allmän tomtmark äro återköpsrätt och förköpsrätt.

Dessa har det ännu ej lyckats att få införlifvade med vår lagstiftning.

8: o) Skogsdomäner.

En pågående utvidgning af dessa anses allmänt böra äga rum. Men att

ge stadga åt denna grundsats genom att exempelvis få i statens budget infördt

ett ordinarie anslag för ändamålet, har dock icke lyckats. I ett skogsland som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

7

vårt, borde detta dock vara själfskrifvet. Det är den planlösa försäljningen af

jordbruksdomäner, som nu får väsentligen släppa till medlen och äfven just

därför anses böra upprätthållas.

Förslag har upprättats om en förbättrad skogsundervisning. Men denna

tar hänsyn endast till det tekniska. Någon utbildning för de sociala uppgifter,

skogsstaten också har sig pålagda, har man icke tänkt sig vara erforderlig.

Två kommittéer ha tillsatts för att utarbeta grunder för en bättre skötsel

af statens skogar. Den ena, hvars uppdrag omfattat de norra delarna af riket,

har nyligen afgifvit sitt betänkande. De viktiga sociala uppgifter, som de norrländska

statsskogarne och de under statens kontroll ställda enskilda skogarna,

särskild! lappmarksskogarne, skola fylla, har väsentligen förbigåtts i detta betänkande.

Den af 1904 års Riksdag begärda lagstiftningen för bildande af gemensamhetsskogar

har trots påminnelser och sakens brådska ej rönt någon som helst

intresserad behandling hos myndigheterna, och ännu har ingenting gjorts för att

påskynda saken.

4:o) Vattenfallsdomäner.

På sistone har uppmärksamhet på dessa trängt sig fram. Intresse förefinnes

att utnyttja dem och på många håll äfven att värna om kronans rätt till desamma.

Striden om vattenfallsprocesserna är dock ett uttryck för osäkerheten i

uppfattningarne på detta område. Planmässigheten lämnar också mycket öfrig!

att önska, när ett regeringsförslag år 1911, med förkastande af nästföregående

års af Riksdagen antagna förslag, ville upplåta statens vattenfall till enskilde

för nära ett århundrade, mot samma afgäld hela tiden som vid upplåtelsens

början, ett förslag, som det också lyckades att genomdrifva, om än med någon

afprutning.

5:o) Grufdomäner.

Efter det kronans gamla regal rätt till grufvor uppgafs, har statsmaktens

tillvaratagande af kronans rätt till malmfyndigheter åtminstone på statens egen

mark varit en oaflåtlig historia om bristande förutseende och försummade

tillfällen.

6:o) Kronans jorddonationer.

De störa jorddonationerna till jordbruket, industrien och städerna ha väsentligen

förspillts genom de enskilda intressenas företagsamhet, administrationens

oefterrättlighet och domstolarnes formalism.

På sista tiden har från statsmaktens sida uppmärksamheten börjat riktas

på detta statsekonomiska sorgespel. Men motståndet är starkt och ett inträngande

å alla detaljerna kräfver eu större nitälskan, än som hitintills kunnat uppbringas.

För öfrig! har det ännu ej lyckats att fä upp frågan om jorddonationerna

till städerna till någon som helst aktuell behandling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

B. Speciella naturrikedomar i enskildes besittning.

Det gäller här att bibehålla dessa åt näringarne och den stora allmänheten

samt att således skydda dem mot spekulation och rofdrift. Fara ligger också

öfverallt i dröjsmål. Frågorna äga ett samband, som ej kan uppgifvas.

l:o) Vattenfallen.

En begynnande lagstiftning om koncession finnes. En kommitté arbetar nu

på ämnet, men har erhållit en öfvermäktig juridisk och teknisk sammansättning.

Ett förslag till ny vattenrättslag ur väsentligen juridiska och tekniska synpunkter

har ock upprättats. Frågans sociala innebörd har väsentligen saknat

representation i kommittén. Yattenfallsägare ha därföre i förslaget tillerkänts

en betydligt vidgad rätt att öka sin egendoms värde genom uppdämning, utan

att fråga ens uppstått om andel för det allmänna i den oförtjänta värdehöjningen

eller om befogenheten att sålunda kunna fråntaga småbrukare det väsentliga

underlaget för hem och härd samt ekonomisk utkomst.

Det brännande spörsmålet om vattenkraftens bortskänkande i kongsådra

för all framtid lämnas åt sitt öde.

2: o) Malmer.

Andra kammaren har uttalat sig för den fria inmutningsrättens utbyte mot

koncession. Denna fråga är däremot alldeles bordlagd och under tiden — hav

spekulationen fria händer.

3:o) Större skogar.

En kommitté är tillsatt för att behandla några framkomna — speciella

petita om den enskilda skogsvården, med rätt för kommittén visserligen att

äfven taga enskilda initiativ. Några direktiv har kommittén ej fått och således

ej heller order att komma med successiva förslag, när det brådskar. Den af

1904 års Riksdag begärda lagstiftning för bildande af allmänningsskogar, hvarom

Andra kammaren sedermera gjort påminnelser såsom brådskande och efterlängtad,

lärer komma sist i kommitténs åtanke, oaktadt ett lagförslag i ämnet för länge

sedan är utarbetadt.

4:o) Större torfmossar.

Frågan om dessas skyddande mot spekulation ligger i vida fältet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

9

C. Enskild jordbruksfond.

Frågan gäller här dels att skydda bestående själfständiga småbruk, dels att

befria beroende småbruk och dels att skaffa jord för nya småbruk och dels

slutligen att bereda långvarig kredit för det hela. Det gäller ock att skydda

ändamålets bestånd för efterkommande samt brukarens rätt och frihet.

Arbetet har inriktats hitintills främst på att skapa nya småbruk, som ställa

sig dyra, och utan tanke på deras framtida bestånd. Bemödandet däremot att

upprätthålla gamla färdiga jordbruk på bolagshemman och torp komma sent och

dröjande, ehuru de borde vara de första. Skilda kommittéer och beredningar

hafva utan plan och sammanhang sysslat härmed godtyckligt efter olika åskådningssätt.

Såsom exempel må åberopas de skilda uppfattningarne om expropriation

såsom medel att anskaffa jord till nya småbruk.

Norrlandskommittén förordade expropriation å bolagsjord endast för nya

jordbruk, men reservanter åter äfven för utbrytning af de färdiga jordbruken.

Torpkommittén tar alldeles afstånd från expropriation af färdiga jordbrukslägenheter.

Expropriationskommittén lämnar saken oafgjord.

Jordbruksdepartementets egnahemskommitté, som också sysslar med samma

sak, har ännu ej afgifvit något betänkande.

Vattenrättskommittén förordar åter till förmån för enskilda vattenrättsegare

vidgad rätt till expropriation af jordbrukarnes jord.

Två andra kommittén, skifteskommittén och flottningskommittén, få likaledes

ej betraktas såsom enstaka företeelser, utan såsom en länk i kedjan af omtanke

för främjande af en förnuftig ordning med jordbruksjorden och ett varaktigt

skydd för småbrukareklassen. Den förra kommittén, som afgifvit sitt betänkande,

synes företrädesvis fattat sitt uppdrag tekniskt med åsidosättande i viktiga delar

af de sociala insatser, som kunnat falla inom dess uppgift. Och den nyligen

tillsatta flottningskommittén, som har att syssla med ett ämne af utomordentlig

betydelse för den hotade norrländska småbrukareklassen, synes redan genom

sin sammansättning och det försvar därför, som offentligt afgifvits, nästan vara

förutbestämd att gå samma vägar.

Ett annat exempel på bristande sammanhang i de många uppslagen till

utredningar kan hämtas från norrlandslagstiftningen, hvilken ju såsom ett socialt

experiment bör noga följas i sina verkningar och för öfrig! såsom bekant bl ef

ineffektiv i flere afseenden. Nu har nyligen en person blifvit utsedd att undersöka

verkningarne endast af den norrländska förbudslagen, under det undersökning

ej skall äga rum angående de öfriga norrlandslagarna, oaktadt de äga organiskt

samband med den förstnämnda, för öfrigt i och för sig beröra viktiga

spörsmål samt dessutom lämpligen kunna undersökas med anlitande af den apparat,

som måste igångsättas för den förstnämnda undersökningen.

Samtidigt ha tillsatts två personer att undersöka olägenheterna för jordbruket

och missförhållanden för ortsbefolkningen i öfrigt, som kunna uppstå

af storgodsbildningarne i mellersta och södra delarne af riket. För detta uppdrag

är det dock uppenbarligen af största betydelse att taga kännedom om verkningarne

af norrlandslagstiftningen, med hvilken äfven detta uppdrag har ett

intimt samband. Detta samband är emellertid i det nu ifrågasatta arbetet afklipp!.

Bihang till Resdagens protokoll 1912. 13 samt 4 afd. 13 käft. (Nr 13) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

D. Enskild tomtmark.

En uppgift är här bland annat att dels skydda själfständiga bostadslägenheter,

dels att i behjärtansvärda fall frigöra bostadslägenheter på annans grund

och dels skaffa ny tomtmark för bostäder och andra folkliga ändamål. Med

detta ämne ha flere kommittéer varit sysselsatta utan plan och inbördes sammanhang.

Expropriationskommittén och torpkommittén ha hvar för sig afgifvit betänkanden

äfven i denna sak. Jordbruksdepartementets egnah emskom mitté

arbetar sedan någon tid äfven i detta ämne och den nyligen tillsatta b ostad skommittén

skall också efter eget godtfinnande syssla med samma sak, därvid

den dock erhållit en erinran om lämpligheten af ett samarbete med jordbruksdepartementets

kommitté. Norrlandskommittén på sin tid hade i uppdrag att

syssla endast med jordbruket, men i sin utredning ansåg den sig ej kunna

alldeles undgå att äfven söka vinna någon belysning om tomt- och bostadsförhållandena.

Såsom belysande exempel på splittringen kan äfven här liksom under den

föregående rubriken åberopas de skiljaktiga resultat, hvartill expropriationskommittén

och torpkommittén äfven på denna punkt kommit i fråga om expropriationens

omfattning, om hvem som skall utöfva expropriationsrätten och om

grunderna för jordlösen. Hvad de båda andra kommittéerna härutinnan skola

föreslå, känner man ännu ej och norrlandskommittén har, som sagd!, ej ansett sig

äga framlägga något förslag härom, ehuru väl reservationsvis vissa riktlinjer äfven

i fråga om tomtmarken kommit till uttryck i motiveringen.

E. Kredit för jordbruks- och bostadsändamål.

F. Andra uppgifter i jordfrågan

såsom jord värdereformen, stadssamhällenas förvandling till trädgårdsstäder m. m.

G. Provisorisk lagstiftning

och andra åtgärder för afhjälpande af det aktuella nödläget i afbidande på omfattande

utredningars resultat,

äro också hufvuduppgifter, som enligt erfarenheten i mångfaldiga hänseenden

ropa efter eu ledande tanke och en ordnande hand i arbetet på desamma.

Oskär Eklunds boktr., Stockholm 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.