Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående afskaffande af lastpenningarna.

1912-02-16 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:3, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående afskaffande af lastpenningarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 16 februari 1912 kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående afskaffande af lastpenningarna.

I en inom Andra kammaren vackt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 44, af herr Indebetou m. fl., har föreslagits,

»att Kiksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kungl. Maj:t täcktes för nästkommande Riksdag framlägga förslag om lastpenningarnas

omedelbara afskaffande eller successiva afskrifning på sådant

sätt, att då den s. k. engelska skeppsmätningsregeln införts, den nuvarande

lastpenningens storlek å 10 öre pr afgiftspliktig ton bibehålies oförändrad

för ångfartygen men sänkes till 8 öre pr ton för segelfartyg och pråmar,

samt att sedermera afskrifning årligen äger rum i samma proportion.»

Till stöd härför hafva motionärerna anfört:

»Sedan den af Kungl. Maj:t den 2 februari 1907 tillsatta skeppsmätningskommittén

till chefen för sjöförsvarsdepartementet öfverlämnat sitt betänkande

och förslag angående ifrågasatt öfvergång till den s. k. engelska

regeln i svensk skeppsmätningslagstiftning, har frågan om att afskaffa eller

förminska lastpengarna åter kommit på dagordningen.

Alltsedan riksdagen 1840—1841 har denna fråga vid olika tillfällen

varit föremål för Riksdagens behandling på grund af såväl kungl. propositioner

som enskilda motioner utan att hafva fått någon slutgiltig lösning.

Otvifvelaktigt torde frågan åter blifva föremål för statsmakternas behandling

under innevarande riksdagsperiod och redan nästkommande riksdag

torde man hafva anledning förvänta, att nödiga ändringsförslag af

nu gällande bestämmelser om lastpengar, fyr- och båkafgifter in. m. blifva

af regeringen framlagda.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 3 käft. (Nr 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr. 5.

Lastpenningar

benämnas som bekant den afgift af 10 öre pr afgiftspliktig ton, som fartygen

hafva att erlägga dels vid första ankomst från eller första afgång

till utlandet, oafsedt om fartyget innehar last eller ej, och dels vid hvarje

förnyadt inkommande från utlandet, då fartyget innehar last samt lossar

större eller mindre del däraf. Till belysande af denna afgifts verkliga

innebörd förtjänar att här anföra hvad slceppsmätningskommittén säger därom

i sitt betänkande.

Mot denna afgift är missnöjet bland redarne allmänt. Från deras

sida framhålles, att, äfven om de hårdt känna fyr- och båkafgiften, de

åtminstone hafva beträffande samma afgift den tillfredsställelsen, att den

upptages för ändamål, som lända sjöfarten till fromma. Annorlunda vore

förhållandet med lastpenningarna, som inräknas i riksstaten. Lastpenningarna

användas således icke, i motsats till hvad som ägde rum i början

efter deras tillkomst, för något sjöfartens ändamål, utan verkade enbart

tyngande såsom en extra beskattning.

Någon giltig grund till en sådan beskattning anse redarne icke förefinnas.

Det förhållande att staten gynnar sjöfarten medelst subventioner

och rederilån kunde nämligen ingalunda motivera lastpenningarna, subventionerna

komme endast vissa ångbåtslinjer till godo och kunde således icke

utgöra giltig grund för att belasta hela utrikes sjöfarten med denna tryckande

afgift. Eederilånen, med deras billiga räntefot å fyra procent, vore

visserligen mycket fördelaktiga, men denna fördel kunde uppskattas till

högst 170,000 kronor — rederilånens sammanlagda belopp vore 17 millioner

och de utlämnades eu procent billigare än redarne å andra håll i allmänhet

kunde erhålla penningar för — och lånen innebure icke någon

uppoffring från statsverkets sida utan tvärtom, eftersom staten torde upplåna

dessa penningar mot ännu billigare ränta än fyra procent. En annan

skatt, grundskatten, som påhvilade en särskild näring, nämligen jordbruket,

hade ock blifvit borttagen, ehuru samtidigt samma näring genom tullskydd

erhållit en viktig förmån. Enär exporten från och importen till Sverige

alltmer ombesörjdes af svenska fartyg, hade det ofta anförda skälet mot

afskaffande af lastpenningarna, nämligen att främmande fartyg skulle mest

vinna därpå, förlorat i betydelse.

En enskild motionär vid 1895 års riksdag anförde bl. a. följande beaktansvärda

ord: Tå goda grunder kunde man fråga, hvarför transportmedlet

till sjöss, fartyget, som betraktades som lösegendom, skulle i be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

8

skattningsväg behandlas annorlunda än transportmedlen på land, såsom

järnvägs- och spårvagnar samt andra befordringsmedel för gods och passagerare.

De hade alla samma uppgift, och sjötrafiken vore minst lika

viktig som de öfriga befordringsmedlen’.

Dessa uttalanden torde vara nog att anföra såsom skäl för det rättvisa

i rederiernas vid upprepade tillfällen gjorda framställningar till statsmakterna

om afskrifvandet af denna rederinäringen hårdt drabbande extra skatt.

Slutligen må till bestyrkande af det lämpliga och rättvisa uti att afskrifningen

af dessa s. k. lastpenningar måtte ske i samband med införandet

af den engelska mätningsregeln anföras ett uttalande i denna sak

af skeppsmätningskommittén: ''Med hänvisning till de ofvan refererade

skälen för lastpenningarnas afskaffande vilja kommitterade emellertid ifrågasätta,

huruvida ej måhända nu, om engelska regeln införes, ett lämpligt

tillfälle skulle erbjuda sig för fortgående i riktning mot lastpenningarnas

successiva afskrifning. Höjes nämligen ej afgiften pr ton för ångfartyg,

kan, om den för år 1908 åstadkomna statistiska utredningen härvid lägges

till grund, en minskning i lastpenningarna förväntas till belopp af 120,525

kronor om året, däraf skulle komma på svenska fartyg 58,624 kronor och

på främmande fartyg 61,901 kronor. Förblifver vid eventuell öfvergång

till engelska regeln afgiften för ångfartyg oförändrad, böra emellertid af

skal, som kommitterade anfört vid motiven till fyr- och båkafgiften, lastpenningarna

för andra fartyg sänkas, enligt kommitterades mening till 8

öre pr ton. Såsom af bil. nr 9 framgår skulle lastpenningarna för segelfartygen

då blifva tillsammans 79,769 kronor, utgörande en minskning af

19,942 kronor, och hela minskningen således blifva 140,467 kronor’.

Vid bedömandet af dessa siffror bör man dock beakta det sakförhållandet,

att de äro hämtade ur 1908 års sjöfartsstatistik, och att förhållandet

mellan det svenska och utländska tonnage som besöker svenska hamnar

alltmer utvecklar sig till Sveriges förmån, i det att varutransporten

mellan Sverige och utländska hamnar för hvarje år allt mer och mer ombesörj

es af svenska fartyg.»

Den af Kung!. Maj:t den 2 februari 1907 tillsatta skeppsmätningskommittén

har i sitt den 30 september 1911 afgifna betänkande ifrågasatt,

huruvida icke, om den engelska skeppsmätningsregeln blefve hos oss

införd, ett lämpligt tillfälle skulle erbjuda sig för lastpenningarnas successiva

afskrifning. Med erinran att frågan om lastpenningarnas afskaffande

— hvilken vid flera tillfällen varit föremål för Kung!. Maj:ts och lliks
-

Utekottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr S.

clagens uppmärksamhet — härmed ånyo förts fram, hafva motionärerna

uttalat, att denna fråga otvifvelaktigt komme att blifva föremål för statsmakternas

behandling under innevarande riksdagsperiod och sannolikt,

genom förslag från Kungl. Maj:t, redan vid nästkommande riksdag.

Motionärernas förslag innebär nu, att Riksdagen skulle i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om förslag i ämnet till nästkommande Riksdag

äfvensom att förslaget måtte afse antingen lastpenningarnas omedelbara

afskaffande eller ock deras afskrifning-på sådant sätt att, under förutsättning

af den engelska skeppsmätningsregelns införande, desamma nedsattes

till vissa af motionärerna angifna belopp samt sedermera genom årliga afskrifningar

småningom komme att upphöra.

Äfven om man bortser från att förevarande förslag är framställdt

under förutsättning af att den engelska skeppsmätningsregeln blir införd i

Sverige — eu fråga, hvarom hvarken Kungl. Maj:t eller Riksdagen hittills

uttalat sig — finner utskottet i motionärernas egen framställning, däri,

såsom nyss erinrats, uttalas förvissningen om att förslag i fråga om

ändrade bestämmelser rörande lastpenningarna vore att inom den närmaste

framtiden från Kungl. Maj:t förvänta, starka skäl för Riksdagen att icke

redan nu intaga ståndpunkt i frågan. Härför talar äfven den omständigheten,

att, enligt hvad utskottet inhämtat, frågan äfven i annan väg än

den nyss angifna blifvit föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. Tvenne

enskilda korporationer hafva nämligen inkommit med underdåniga framställningar

om lastpenningarnas afskrifning. Sedan utlåtande häröfver afgifvits

af vederbörande myndigheter, hvilket lär komma att ske inom kort,

blir ärendet i sinom tid föremål för Kungl. Maj:ts pröfning.

Nu anförda förhållanden skulle i och för sig utgjort tillräckliga skäl

för utskottet att afstyrka bifall till den föreliggande motionen. Härtill

kommer såsom en ytterligare anledning att afvakta resultatet af den pröfning

af frågan, som på grund af redan gjorda, nj7ss berörda framställningar

lär vara att af Kungl. Maj:t förvänta, den omständigheten, att ett

uttalande af Riksdagen i denna fråga enligt utskottets mening förutsätter

en ganska omfattande utredning i skilda riktningar. I sådant afseende må

framhållas, hurusom undersökas borde, i hvilket förhållande den inkomst,

staten har af lastpenningarna, tillföres af svenskt och utländskt tonnage. För

utskottet tillgängliga, i bil. nr 9 till skeppsmätningskommitténs ofvan omförmälda

betänkande meddelade, såsom approximativa angifna siffror utvisa

för år 1908 367,236 kronor för svenskt och 321,483 kronor för utländskt

tonnage. Beträffande senare år finnas, såvidt utskottet kunnat erfara, ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

räkningar i berörcla hänseende icke verkställda, men skulle säkerligen vara

af betydelse för frågans bedömande. Äfven torde böra utredas, hvilka afgifter

af motsvarande art utkräfvas af svenska fartyg i de mest besökta

utländska hamnarna.

Under framhållande af att lastpenningarna, enligt inhämtad upplysning,

beräknas år 1911 hafva tillfört statsverket en inkomst af icke mindre

än 705,975 kronor 40 öre, vill utskottet icke underlåta att slutligen såsom

sin mening uttala, att man bör vara betänksam mot att genom en

skattelindring af den beskaffenhet motionären afser minska statsverkets

inkomster.

På grund af nu anförda skäl hemställer utskottet,

att herr Indebetous förevarande motion, IT: 44,

icke må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1912.

o

A bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

t

Bihang till Jiiksdagens protokoll 1912. 7 samt. 3 käft. (Nr 3.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag*, Stockholm 1912.

%

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.