Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af tullen å fläsk.

1912-05-03 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:31, Betänkande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af tullen å fläsk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1912 kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af tullen

å fläsk.

(l:a Afd.)

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 150, som hänvisats till

bevillningsutskottet, har herr Eriksson i Grängesberg föreslagit, »att Riksdagen

måtte besluta borttaga tullen å fläsk, rökt och andra slag. (Nr 55

och 56 i 1910 års tulltaxa.)»

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för detta sitt förslag

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Med erinran, att de nuvarande tullsatserna å fläsk utgöra 30 öre för

rökt fläsk och 20 öre för fläsk, andra slag, allt per kilogram, vill utskottet

till en början lämna en kortfattad historik öfver fläsktullen.

Genom beslut af 1888 års Riksdag åsattes den då tullfria artikeln Historik,

fläsk tullsatser till belopp af 25 öre per kilogram för rökt fläsk och 20

öre per kilogram för fläsk, andra slag.

Såsom hufvudsakligt skäl för införande af tull å nämnda artikel åberopade

bevillningsutskottet vid berörda riksdag, att nedgången i priset å

spannmål hade hänvisat jordbrukarna till ladugårdsskötsel och att en tull

å fläsk visat sig erforderlig för skyddandet af den inhemska svinafveln,

hvilken vore en viktig förvärfskälla särskildt för de mindre jordbrukarna.

Vidare framhöll utskottet, att skilda tullsatser borde tillämpas för rökt

fläsk, å ena sidan, och annat fläsk, å andra sidan, enär det rökta fläsket

vore dyrbarare.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 28 höft. (Nr 31.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Efter 1888 års riksdag har frågan om upphäfvande, höjning och nedsättande

af tullen å fläsk vid upprepade tillfallen varit föremål för Riksdagens

pröfning.

Vid 1890 och 1891 års riksdagar förelågo sålunda af enskilda motionärer

framburna förslag att borttaga, respektive nedsätta tullen å fläsk,

andra slag, hvarjämte vid sistnämnda års riksdag dylika förslag väcktes

jämväl beträffande tullen å rökt fläsk.

Såsom skäl för borttagande eller nedsättande af tullen å fläsk, andra

slag, den egentliga importartikeln, framhölls att tullen i fråga vore eu

lifsmedelstull, hvilken nästan uteslutande drabbade den kroppsarbetande

befolkningen, för hvilken det amerikanska fläsket, i vissa trakter, vore

oumbärligt, att tullen ej inverkade på priset å den inom landet producerade

varan utan endast höjde priset på den importerade nödvändighetsartikeln,

att svinafvelns utveckling inom landet icke vore att tillskrifva

den å fläsk åsätta tullen, enär denna näringsgren nått en rask utveckling

äfven utan dylikt skydd, samt att det vore en nationalekonomisk vinst,

om en del af den inhemska fläskkonsumtionen tillgodosåges från Amerika

och det svenska fläsket i stället vunne afsättning till högre pris å utländsk

marknad. Mot upphäfvande eller nedsättande af fläsktullen anfördes, att

en dylik åtgärd skulle alltför kännbart beröra en af jordbrukets viktigaste

binäringar, särskild! för mindre hemmansägare och jordlöpare, att tullsatsen

vore af betydelse för mejerihandteringen, hvars eljest värdelösa affallsprodukter

funne användning vid svinuppfödning, att det amerikanska

fläsket icke vore lämpligare för kroppsarbetarna än det svenska fläsket, att

de inhemska svinslakterierna, i mån af utveckling, med all sannolikhet

skulle kunna erbjuda allmänheten en med amerikanskt fläsk jämnställd inhemsk

kvalitet till billigare pris än den utländska varan, samt att det inhemska

fläsket vid vissa tillfällen icke kunde exporteras tillföljd af låga

pris å den engelska marknaden. Hvad särskildt det rökta fläsket beträffade,

vore detsamma, i den mån det vore föremål för import, mera en

öfverflödsartikel än en oundgänglig lifsförnödenhet.

Tullsatsernas bibehållande till oförändrade belopp blef Riksdagens beslut

såväl år 1890 som år 1891, sistnämnda år dock efter gemensam votering,

sedan Andra kammaren uttalat sig till förmån för en nedsättning

till 10 öre per kilogram af tullen å fläsk, andra slag.

Vid 1892 års riksdag föreslogs i kungl. proposition nedsättning af

tullen å fläsk, andra slag, till 10 öre per kilogram, därvid såsom skäl anfördes,

att fläsktullen visserligen bidragit att utveckla svinafveln inom

landet men att den dåvarande tullsatsen, som utgjorde ungefär en tredjedel

af varuvärdet, dock vore väl hög för den konsumerande allmänheten.

I afgifvet betänkande hemställde bevillningsutskottet på anförda skäl om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 8

tullens borttagande helt och hållet. Dess förslag vann bifall i Andra

kammaren, hvaremot Första kammaren anslöt sig till en vid betänkandet

fogad reservation med yrkande om tullens nedsättande till det af Ivungl.

Maj:t förordade beloppet. Sistnämnda förslag blef vid gemensam votering

Riksdagens beslut.

Sedan olika förslag, afseende dels höjning, dels borttagande af gällande

tullsatser å fläsk varit föremål för Riksdagens pröfning åren 1893 och

1895 utan att likväl vinna bifall, förelågo vid 1896 års riksdag ånyo, i

motionsväg framställda, förslag beträffande såväl höjning som nedsättning eller

borttagande af nämnda tullsatser. Till förmån för en höjning af dåvarande

tull å fläsk anfördes af förslagsställarna, bland annat, att fläskprisen

vore så låga, att svinuppfödning ej längre lönade sig, att såväl större som

mindre jordbrukare ägde intresse af att högre tull åsattes förenämnda

vara, samt att det inom landet kunde produceras fett fläsk till afsättning

bland de befolkningsklasser, Indika konsumerade amerikanskt fläsk. Såsom

skäl för sänkning eller borttagande af fläsktullarna framhölls, från andra

sidan, att, då det amerikanska fläsket vore eu nödvändighetsvara för en

viss del af befolkningen, tullen å densamma endast vore att betrakta såsom

en finanstull, hvilken dock icke skyddade inhemsk produktion. Bevillningsutskottet

vid sistnämnda års riksdag ansåg, att de rådande förhållandena

motiverade en förhöjning af tullen å fläsk, andra slag, hvilket i sin tur

borde medföra en höjning jämväl i tullen å det rökta fläsket, hvaraf importen

emellertid icke vore synnerligen betydande. Utskottet hemställde

därför om en tullsats af SO öre per kilogram för rökt fläsk och en tullsats

af 20 öre per kilogram för fläsk, andra slag. T en vid utskottets betänkande

fogad reservation yrkade åtta af utskottets ledamöter bibehållandet

af de dittills gällande tullsatserna och anförde såsom skäl härför, bland

annat, att importen af fläsk minskats, under det att exporten ökats, hvarjämte

framhölls, att den dåvarande fläsktullen borde helt och hållet afskaffas,

om icke rådande tullpolitiska förhållanden ställde hinder i vägen.

Sedan Första kammaren bifallit utskottets hemställan och Andra kammaren

anslutit sig till reservanternas yrkande, segrade vid gemensam votering

utskottets hemställan om förhöjning i tullsatserna till 30 respektive

20 öre per kilogram.

Vid 1897 års riksdag framställdes af enskilda motionärer förslag om

nedsättning af tullsatserna å såväl rökt som andra slag af fläsk, hvilka

förslag emellertid af Riksdagen afslogos, beträffande fläsk, andra slag, genom

gemensam votering.

Sedermera har vid 1900 och 1902 års riksdagar af enskilda motionärer

ånyo föreslagits upphäfvande af tullen å fläsk, andra slag, hvilka förslag

emellertid af Riksdagen afslagits, bägge åren genom gemensam votering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Till de skäl, som förut anförts emot fläsktullen, åberopades vid förstnämnda

års riksdag, att införselöfverskottet af fläsk år 1899 uppgått till 9,425,000

kilogram och att detta förhållande ådagalade, att det amerikanska fläsket

icke kunde ersättas af det inhemska fläsket samt att tullen å dylikt fläsk,

utan att gagna inhemsk näring, vore en tunga för viss del af den arbetande

befolkningen. Häremot framhölls, till förmån för tullens bibehållande,

att den nedgång, som ägt rum i fråga om exporten, vore beroende af det

inhemska fläskets ökade omsättning inom landet äfvensom af öfverproduktion

i Danmark.

Senast förevar frågan om tullen å fläsk vid 1910 års riksdag, då af

ett flertal motionärer gemensamt föreslogs, att, i afvaktan på en af motionärerna

ifrågasatt utredning och tullfrågans därpå följande upptagande

till afgörande i hela dess omfattning, Riksdagen måtte besluta att borttaga

tullen å fläsk, rökt och andra slag. Bevillningsutskottet ansåg förutsättningen

för motionärernas yrkande böra förfalla och fann sig med hänsyn

härtill icke böra tillstyrka själfva yrkandet. Dessutom kunde, enligt utskottets

förmenande, mot ett bifall till förslaget i fråga anföras de tungt

vägande skäl, som förut ofta anförts och godkänts inom Riksdagen. I

afgifven reservation yrkade tre af utskottets ledamöter, att tullen å fläsk,

andra slag, måtte upphäfvas. Utskottets förslag segrade i Första kammaren,

hvaremot Andra kammaren biföll den i ärendet afgifna reservationen. Vid

gemensam votering vann utskottets förslag Riksdagens bifall med 207 röster

mot 154, de senare afgifna för bifall till nyssnämnda reservation.

För ett bedömande, huruvida skäl föreligga att helt eller delvis tillmötesgå

det af motionären framställda förslaget, torde det vara af synnerlig

vikt att närmare granska storleken af den import och export, som

under de senare åren ägt rum beträffande ej mindre artikeln fläsk än

äfven lefvande svin. Utskottet har därför ansett sig böra här nedan

meddela de i dylikt hänseende förefintliga statistiska uppgifterna, afseende

tiden från och med år 1888.

Importen af fläsk (i kg.):

1888 alla slag

5,447,631

1889 rökt

7,863

andra

slag

4,790,482

1890

12,255

»

»

8,207,578

1891

10,974

»

»

6,327,162

1892

7,554

»

7,313,155

1893

6,233

>

3,654,576

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

1894

rökt

5,804 andra slag

6,014,222

1895

>

5,933

»

6,113,770

1896

5,450

>

12,282,979

1897

»

4,571

»

4,347,158

1898

»

4,953

»

10,233,428

1899

5,818

»

>

11,481,401

1900

5,594

>

10,669,249

1901

»

7,184

>

»

10,137,005

1902

7,131

>

>

5,685,358

1903

6,469

5,133,897

1904

»

7,218

»

5,058,012

1905

»

7,070

3,869,331

1906

9,484

»

»

7,276,463

1907

>

11,187

saltadt

6,574,065 annat 4,111

1908

8,470

>

4,604,200 * 1,375

1909

10,664

>

1,079,036 » 2,195

1910

>

7,694

1,057,338 » 898

1911

7,771

»

2,261,821 > 765

Exporten af fläsk (i kg.):

1888

alla slag

4,734.635

1889

rökt

26,076

andra

slag

7,440,627

1890

3,285

5,957,953

1891

1,354

»

5,032,841

1892

»

1,269

>

6,663,754

1893

»

662

»

»

6,577,759

1894

»

1,170

»

8,063,197

1895

»

1,156

>

9,687,789

1896

1

3,909

7,063,822

1897

>

3,086

»

»

4,250,359

1898

823

»

3,137,880

1899

»

2,316

2,421,474

1900

99

>

>

1,221,346

1901

»

70

1,068,542

1902

359

»

2,240,606

1903

1,904

»

»

2,722,069

1904

»

100

»

2,613,394

1905

■»

—•

2,060,717

1906

—

»

523,791

;) 1911 års importsiffror endast ungefärliga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

1907

rökt

969

saltadt

1,635,384

annat 100,737

1908

>

423

»

2,540,304

» 243,045

1909

269

»

2,106,864

» 54,690

1910

»

80

2,769,839

» 221,704

1911

498

4,904,639

* 1,760,188

Lefvande svin (i kg.):

Import

Export

Import

Export

1888...........

......... 212,612

18,756

1900............

7,882

2,479

1889...........

......... 87,051

237,121

1901............

........ 11,482

890

1890...........

......... 70,228

170,189

1902.............

........ 6,455

25,472

1891...........

......... 69,289

341,109

1903.............

........ 4,814

22,884

1892............

......... 38,566

396,555

1904.............

........ 3,472

10,587

1893............

......... 29,637

257,034

1905.............

........ 6,422

‘9,298

1894............

......... 18,760

294,850

1906.............

......... 15,511

1,525

1895............

......... 10,804

617,573

1907.............

........ 6,945

3,340

1896............

......... 3,509

1,899,273

1908.............

........ 6,528

10,126

1897............

......... 15,979

776,257

1909.............

........ 4,434

61,007

1898............

......... 19,889

—

1910.............

........ 5,305

53,885

1899............

......... 12,168

1,260

1911............

........ 4,755

373,744

De nu anförda siffrorna torde, såsom äfven motionären velat framhålla,

gifva vid handen, att importen af fläsk under de senaste 6 åren

väsentligen nedgått, samtidigt hvarmed exporten af denna vara ökats.

Importen af lefvande svin är, såsom synes, numera rätt obetydlig.

Utskottet har vidare funnit sig böra lämna följande, ur den officiella

statistiken hämtade uppgifter rörande den omfattning, i hvilken fläsk

importeras med hänsyn till de olika länder, från hvilka den hufvudsakliga

införseln af denna artikel äger rum till Sverige.

o o

Importen af fläsk, alla slag, fördelad på olika länder (i kg.):

Norge Danmark Tyska riket Storbritannien Nordamerika

1907 ................................. 1,188,724 64,473 77,425 71,232 5,167,650

1908 ................................ 1,256,396 55,012 37,844 12,065 3,245,501

1909 ................................. 359,979 15,596 2,636 11,538 688,747

1910 ................................. 94,069 2,974 2,762 4,505 955,020

1911 ................................. 117,807 3,262 6,680 22,276 2,115,921

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 7

Af dessa uppgifter framgår, att den allra största delen af det importerade

fläsket utgöres af amerikansk vara, särskildt som äfven det från

Norge importerade fläsket åtminstone till öfvervägande del torde leda sitt

ursprung från Nordamerika.

Då vid ärendets behandling under föregående riksdagar frågan om

tull eller tullfrihet satts i visst beroende af de rådande fläskprisen, torde

det, enligt utskottets mening, vara af vikt att taga kännedom om de

under senare tider gängse prisen å denna artikel. Det torde därvid vara

erforderligt att taga hänsyn ej blott till de inom vårt land noterade

prisen å inhemskt och amerikanskt fläsk utan äfven, med afseende fästadt

å våra egna exportförhållanden, jämväl till de pris, som varit gällande

för svenskt fläsk å den utländska marknad, där det svenska fläsket i

främsta rummet söker sin afsättning, nämligen den engelska.

Utskottet har vidare ansett sig böra, till ytterligare belysande af nu

föreliggande fråga, meddela uppgifter rörande det danska fläskets pris å

inhemsk marknad äfvensom å den engelska marknaden.

Utskottet vill emellertid förutskicka, att de här nedan meddelade

uppgifterna möjligen icke äro med hvarandra fullt jämförbara, enär desamma

äro hämtade ur olika källor och det icke varit utskottet möjligt

att, med beräknande af de olika för prissättningen bestämmande förhållandena,

såsom varans kvalitet, betalningsvillkor, speditionskostnader, agentprovision

och dylikt, åstadkomma sins emellan helt och hållet jämförbara

prisuppgifter. För vinnande af största möjliga öfverensstämmelse i sådant

hänseende meddelas emellertid samtidigt tillgängliga upplysningar rörande

varans kvalitet m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Pris i Stochliolm å svenskt fläsk (öre pr kg.).

(Enligt Stockholms handelskammares årsberättelser.)

1903x)

19043)

19052)

19063)

19074)

19086) 19096) 19106)

19116)

Januari........

. 83

80,5

74

98

98

81

81

103

96

Februari.....

. 81

77

72

96

93

74

82

99

92

Mars ...........

. 78

76,5

79

99

90

71

85

102

87

April...........

. 79

7.6

85

102

86

72

86

98

86

Maj ..............

. 80

79

88

108

88

69

97

105

85

Juni..............

. 84

79

86

106

90

73

102

no

89

Juli..............

. 89

82

95

108

92

87

102

108

90

Augusti .....

. 91

83,5

102

114

96

90

99

107

92

September..

. 93

86

94

116

98

91

105

109

85

Oktober .....

. 85

76

98

100

91

86

103

99

.77

November ..

. 83

75

96

106

85

79

101

96

79

December ..

„ 82

74,5

98

102

78

76

99

93

80

Medeltal.....

. 84

79

89

105

90

79

95

102

86,5

»Slaktade hela djur---vid försäljning till återförsäljare i Stockholm---—

följande medelpriser---för god kvalitet.»

2) »Slaktade hela djur---vid försäljning till återförsäljare i Stockholm —--

följande medelpriser» (inkl. försäljningsprovision m. m.J.

3) »Slaktade hela djur —---vid försäljning till återförsäljare i Stockholm---

följande medelpriser.»

4) »Priserna under året.»

5) »Fläskprisen.»

®) »Medelprisen för hvarje månad.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

9

Medelpris i Stockholm å amerikanskt fläsk

(kronor pr 100 kg. eif oförtulladt Stockholm.).

(Efter Stockholms handelskammares årsberättelser.)

1903

1904

1905

1906

1907

1908

Januari.........

. 82: 40

62: 70

61: 79

71: 65

86: 87

66: 28

Februari ......

. 85: 08

67: 17

62: 70

73: 44

87: 78

59: 11

Mars...............

, 90: 46

66: 28

61: 79

77: 03

80: 61

61: 79

April ............

91: 36

62: 25

65: 38

80: 61

84: 19

63: 59

Maj.................

. 88: 67

59: 71

66: 28

80: 61

84: 19

64: 49

Juni...............

. 82: 40

64: 05

71: 65

82: 40

82: 40

68: 07

Juli ...............

. 81: 50

68: 96

74: 33

84: 19

80: 61

75: 24

Augusti.........

. 72: 54

69: 42

80: 61

85: 98

82: 40

75: 24

September ...

77: 92

71: 65

77: 03

82: 40

78: 82

77: 03

Oktober.........

74: 33

69: 42

72: 54

78: 82

77: 03

78: 82

November ...

64: 49

64: 05

69: 87

77: 92

75: 24

77: 92

December......

59: 11

61: 79

68: 07

83: 29

69: 87

79: 71

Medelpris å amerikanskt fläsk i Stockholm

(kronor per 100 kg. eif oförtulladt Stockholm.).

(Efter uppgift från enskild firma.)

1909

1910

1911

l:a kvartalet..............................

........................... 82: 40

113: 74

95: 39

2:a » ..............................

........................... 93: 15

119: 57

79: 27

3:e » ..............................

........................... 106: 35

102: 56

81: 06

4:e » .............................

........................... 100: 76

90: 92

81: 06

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 28 höft. (Nr 31.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Pris d svenskt fläsk å engelska marknaden (kronor per 100 kg.).

(Efter uppgift från Sveriges landtbrukskonsulent i England.)

Januari ......

Februari......

Mars............

April .........

Maj ............

Juni............

Juli ............

Augusti .....

September...

Oktober......

November...

December ...

1908

96: 73—103: 90

82:40— 89: 57

82:40— 84:19

91:36- 93:15

89:57— 94:94

100: 31—105: 69

114: 64—121:81

107:48—118:23

116: 44—120: 02

105: 69—111:06

98:52—103: 90

93:15— 98: 52

1909

98:52—102: 11

96: 73—105: 69

105: 69—111:06

112: 85—116:44

121:81—127:18

111: 06—120:02

121:81—134:35

125: 39—132: 56

125: 39—130: 77

118:28—123:60

121:81—128: 97

116:44—121:81

1910

116:44—120: 02

121:81—125:39

130: 77—132: 56

120: 02—125: 39

123: 60—128: 97

136:14—139: 72

141: 52—145:10

134: 35-137: 93

130: 77—134: 35

120: 02—123: 60

114:64—116:44

112:85—116:44

1911

112:85—116:44

114: 64—118:23

116:44—120:02

105:69—109:27

103: 90—109: 27

116:44—125: 39

111: 06—118: 23

118:23—123: 60

114: 64—118:23

94:94—100: 31

91:36—100:31

85:98— 91: 36

Medelpris å danskt fläsk ä dansk marknad (öre per kg.).

(Efter Grosserer-Societetets årsberättelser.)

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

Januari............

... 82

75,8

76

93,6

87,6

80,4

83

100,8

Februari .........

.... 78

75

84,6

98,8

90

74

84

101,8

Mars..................

... 80,4

74,6

90,4

100,4

89,4

72

87,6

107,6

April..................

.... 82

71

93

100,4

88

74,4

90,4

106

Maj ..................

... 84,4

74,6

96,8

94

88,6

74,4

98

106

Juni.................

... 86

75

94,8

92,4

93,4

82

100

110,4

Juli ..................

... 89,6

75

94,8

95

92

91,2

101,6

115

Augusti............

... 93,8

78,6

98,8

96,4

98,2

88

102,8

113

September ......

... 91

76,6

92,8

95,6

91,6

90

103,6

107,6

Oktober............

... 83

75,6

89,6

92,4

90,6

85,2

101

102

November ......

... 79,6

75,6

91,6

88,4

86,6

81,6

103

95

December.........

... 75

73,2

90,8

85

78,6

79,6

102

95,6

Medeltal x)83

2) 74,5

3)90

4) 94

O

00

CO

O

3) 96

3)105,5

J) »For prima Svin i alle Sorteringer».

2) »For Svin af alle Sorteringer, smaa og store, prima og sekunda.»

3) »Svineprisen.»

4) »Den her i Landet for Svin betalte Pris».

6) »Den her i Landet ved Privatslagterierne betalte Pris.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

11

Pris å danskt fläsk å engelska marknaden (kronor pr 100 kg.).*)

(Efter uppgift af Sveriges landtbrukskonsulent i England.)

1908 1909

Januari......

96:

73-

-107:

48

98:

52-

-105:

Februari ...

82:

40-

- 93:

15

96:

73-

-109:

Mars.........

82:

40-

- 85:

98

105:

69-

-114:

April.........

91:

36-

- 94:

94

112:

85-

-120:

Maj...........

89:

57-

- 98:

52

121:

81-

-130:

Juni .......

100:

31-

-109:

27

111:

06-

-123:

Juli .........

114:

64-

-125:

39

121:

81-

-137:

Augusti ...

107:

48-

-121:

81

125:

39-

-136:

September

116:

44-

-123:

60

125:

39-

-134:

Oktober ...

105:

69-

-114:

64

118:

23-

-127:

November

98:

52-

-107:

48

121:

81-

-130:

December

93:

15-

-102:

11

116:

44

125:

1910 1911

69

120:

02-

-123:

60

114:

64-

-121:

81

27

123:

60-

-128:

97

116:

44-

-120:

02

64

130:

77-

-134:

35

120:

02-

-125:

39

02

121:

81-

-127:

18

109:

27-

-120:

02

77

127:

18-

-130:

77

105:

69-

-120:

02

60

137:

73-

-141:

52

120:

02-

-128:

97

93

145:

10-

-148:

68

114:

64-

-127:

18

14

136:

14-

-145:

10

120:

02-

-130:

77

35

132:

56-

-139:

72

114:

64-

-123:

60

18

121:

81-

-128:

97

94:

94-

-109:

27

77

116:

44-

-121:

81

91:

36-

-107:

48

39

111:

06-

-118:

23

85:

98-

-100:

31

Såsom utskottet i det föregående påvisat, utgöres det till vårt land

importerade fläsket hufvudsakligen af amerikansk vara. De kvantiteter

annat fläsk, som hit införas, äro däremot icke af nämnvärd omfattning.

Det amerikanska fläsket är, såsom allmänt kändt, dels fetare än det

inom vårt land producerade, dels ock af sådan beskaffenhet, att det bättre

än det svenska lämpar sig för långvarig förvaring äfven under ogynnsamma

förhållanden. Båda dessa omständigheter i förening hafva också

gjort detta fläsk, framför den svenska varan, särdeles lämpligt såsom

lifsmedel för vissa grupper af vårt lands befolkning, särskild! skogsarbetarna

i de nordligare delarna af landet. För dessa arbetare utgör nämligen

det amerikanska fläsket ett lifsmedel af synnerligen högt näringsvärde,

på samma gång som det i hög grad lämpar sig för proviantering

vid långvarigt arbete utom hemorten. Också har det amerikanska fläsket

sedan lång tid tillbaka ansetts såsom ett nästan oundgängligt näringsmedel

för nyssnämnda befolkningsgrupper. Att döma af de förut anförda import
*)

Enligt samtidigt lämnad upplysning äga dessa noteringar afseende jämväl å vissa

högre kvalitéer danskt fläsk, hvilka kvalitéer, beträffande svenskt fläsk, icke utbjudas å

engelska marknaden. Räknadt efter medelkvalitén är det danska fläsket, allt efter marknaden,

1 å 2 sh. pr cwt — kr. 1: 79—3: 58 per 100 kg. — dyrare än svenskt fläsk.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

siffrorna har en nedgång under de senaste åren ägt rum beträffande konsumtionen

af ifrågavarande artikel. Utskottet har trott sig finna anledningen

härtill i det vid ärendets behandling inom utskottet upplysta förhållandet,

att det amerikanska fläsket numera lärer så godt som uteslutande användas

till proviant vid skogsarbeten och dylikt, under det att konsumtionen

däraf i öfrigt torde vara mycket ringa.

Af de förut meddelade uppgifterna rörande prisen å svenskt fläsk,

å ena sidan, samt amerikanskt, å andra sidan, framgår, att sistnämnda artikel,

med inräknande af nu utgående tull, under de sista åren ställt sig

dyrare än den svenska varan på den inhemska marknaden, hvilket förhållande

ytterligare bestyrker den uppfattningen, att under vissa omständigheter

det amerikanska fläsket icke kan med fördel ersättas af inom landet

producerad vara.

Det har då för utskottet stått klart, att det svenska fläsket och det

amerikanska måste betraktas såsom två, från hvarandra i afseende å kvalitet

och afsättningsmöjligheter väsentligt skiljaktiga näringsmedel, hvaraf

då äfven torde följa, att konsumtionen af svenskt fläsk icke kan sägas stå

i egentligt beroende af det amerikanska fläskets importerande.

Det har visserligen under ärendets behandling inom utskottet meddelats,

att man inom vårt land redan påbörjat sådan beredning af fläsk,

att man skulle kunna erbjuda en i afseende å förvaringsmöjligheter o. d.

med amerikanskt fläsk jämnställd inhemsk produkt, men det har, å andra

sidan, ännu icke kunnat visas, att en dylik inhemsk vara verkligen ersätter

det amerikanska fläsket. Därest en gång dylikt resultat kan vinnasr torde

ock, enligt utskottets förmenande, den inhemska varan kunna med framgång

upptaga konkurrensen med den utländska produkten, äfven utan

nuvarande höga tullskydd.

Med hänsyn till det amerikanska fläsket hafva alltså betänkligheter

icke synts möta mot en nedsättning af gällande tullsatser.

För utskottet bar då uppställt sig frågan, huruvida, med hänsyn till

en förefintlig eller möjlig utländsk konkurrens beträffande annat fläsk än

det amerikanska, den inhemska fläskproduktionen kan anses vara i behof

af det tullskydd, densamma nu åtnjuter. I dylikt afseende tillåter sig utskottet

framhålla, att de i det föregående meddelade prisuppgifterna för

fläsk å svensk marknad, jämförda med prisnoteringarna å marknaden i det

land, hvarifrån en konkurrens kan väntas, nämligen Danmark, ingalunda

gifva stöd för farhågan om en skadlig utländsk konkurrens, enär fläskprisen

i nämnda land under senare tid snarare synas öfver- än understiga

de svenska.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Såsom motionären framhållit och äfven de statistiska siffrorna utvisa,

har den inhemska fläskproduktionen under de senare åren visat glädjande

framsteg. Oafsedt huruvida denna framgång är att tillskrifva det tullskydd,

denna näring åtnjutit, eller huruvida densamma är en följd af

det till gagn för svinafveln och exporten nedlagda arbetet från det allmännas

och enskildes sida, torde, såvidt utskottet kan finna, denna inhemska

näringsgren numera befinna sig i en så god ställning och äga

så goda förutsättningar för en gynnsam framtida utveckling, att densamma

icke torde erfordra ett tullskydd, som enligt gällande fläskpris kan beräknas

till mellan 20 och 25 procent af varans värde. Då dessutom denna

tull, såsom utskottet förut framhållit, så godt som uteslutande drabbar

en viss del af vår befolkning — som ingalunda kan räknas till de i ekonomiskt

hänseende gynnsamt lottade — har utskottet funnit starka skäl

föreligga att icke längre bibehålla nämnda höga tullskydd. Att, såsom

motionären föreslagit, helt och hållet upphäfva den nu utgående fläsktullen

har utskottet emellertid icke kunnat förorda. Försiktigheten torde

nämligen bjuda att icke nu vidtaga en så väsentlig rubbning af bestående

förhållanden, och utskottet har, med hänsyn därtill, stannat vid att föreslå

allenast en nedsättning af de nu gällande tullsatserna. En tullsats af

12 öre per kilogram för fläsk, andra slag, den hufvudsakliga importartikeln

— motsvarande 12—15 procent af varuvärdet — har då synts utskottet

vara fullt tillräcklig att för hvarje fall skydda den inhemska fläskproduktionens

berättigade intressen. Hvad det rökta fläsket beträffar, har visserligen

en nedsättning af gällande tullsats synts vara af jämförelsevis liten

betydelse, då denna artikel importeras i ringa omfattning och, i den mån

den förekommer till import, knappast torde vara att betrakta såsom ett

oundgängligt lifsmedel, men utskottet har likväl ansett sig böra för densamma

föreslå en tullsats, som till nyssnämnda af utskottet förordade tullsats

för fläsk, andra slag, står i samma proportion, som den till hvilken

de nu gällande tullsatserna å ifrågavarande två artiklar äro inbördes

bestämda.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herr Erikssons i

Grängesberg förevarande motion, II: 150, måtte bestämma

tullen å rökt fläsk till 18 öre per kilogram

samt tullen å fläsk, andra slag, till 12 öre per kilogram

samt att, i följd häraf, tulltaxans rubriker nr 55 och

56 skola erhålla följande ändrade lydelse:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Fläsk:

55. rökt.................................... 1 kg. 18 öre

56. andra slag........................ 1 kg. 12 öre.

Stockholm den 3 maj 1912.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservationer:

l:o) mot utskottets hemställan:

af herrar Vennersten, friherre C. J. Beck-Friis, Trapp, Ollas Ericsson,

Lyckholm, Antonsson, Jesperson, Nilsson i Bonarp och Knaust, hvilka anfört'':

»Af utskottets uttalanden i förevarande tullfråga framgår otvetydigt,

att utskottet finner den inhemska fläskproduktionen fortfarande vara i behof

af skydd, ehuruväl utskottet anser detta skydd utan olägenhet kunna reduceras.

Den af utskottet förebragta utredningen synes oss dock ingalunda

gifva stöd för sistberörda mening. Den anförda prisstatistiken utvisar

nämligen, att under senare år det amerikanska fläsket vid olika tillfällen

stått så lågt i pris, att det nuvarande tullskyddet måst i betydlig mån

eller till och med i sin helhet utnyttjas. Härtill kommer, att Rysslands

alltjämt stigande fläskexport kan förväntas söka sig marknad äfven i vårt

land, att förutsättningar redan finnas för export hit från Danmark af

mindervärdigt fläsk; samt att äfven andra produktionsområden kunna framträda

täflande. Det torde då vara uppenbart, att det nuvarande skyddet

fortfarande har samma uppgift att fylla som hittills samt att den af utskottet

föreslagna nedsättningen af fläsktullen skulle, särskildt under låga

prislägen i utlandet, åstadkomma en ökad import af fläsk. Den vinst, som

i så fall för tillfället kunde uppkomma för konsumenterna, lärer dock icke

kunna uppväga de afsättningssvårigheter, som skulle uppstå för utöfvarne

af den inhemska fläskproduktionen, hvilka till stor del utgöras af landets

mindre jordbrukare och småbrukare. Sådana prisfluktuationer skulle utan

tvifvel äfven föranleda minskning i fläskproduktionen. Häraf åter blefve

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31. 15

följden, att konsumenterna vid höga prislägen i utlandet finge vidkännas

en prisökning utöfver den, som eljest behöft ifrågakomma.

Mot ett rubbande af tullskyddet tala emellertid äfven andra omständigheter.

Det amerikanska fläsket användes, såsom är kändt, här i landet hufvudsakligen

af den skogsarbetande befolkningen i Norrland, hvilken framför

svenskt fläsk föredrager det utländska på grund af dettas lämplighet

att, äfven i rått tillstånd, användas för provianteringsändamål. Nu hafva

dock kraftiga ansträngningar börjat göras för att inom landet framställa

en vara, som i nämnda afseende skulle blifva fullt jämställd med den

amerikanska. Det synes äfven finnas goda grunder för den förhoppningen

att kunna lyckas därutinnan dels med tillhjälp af förändrade saltningsmetoder

samt tillräckligt lång och ändamålsenlig lagring dels ock genom

att låta i utfodringen ingå den numera tullfria majsen.

Ett ytterligare skäl synes äfven tala för att söka göra oss oberoende

af den amerikanska fläskexporten. Enligt hvad statistiken utvisar, stegras

nämligen fläskkonsumtionen i Nordamerika vida hastigare än produktionen.

Fortfar detta förhållande, hvilket är all anledning antaga, kan nämnda

export inom ej alltför aflägsen framtid i hufvudsak upphöra; och är det

då af vigt, att fläsk af samma beskaffenhet produceras inom landet.

Under den utveckling, hvari vår fläskproduktion, på sätt ofvan nämnts,

nu befinner sig och med hänsyn till såväl denna närings äfven af utskottet

obestridda behof att fortfarande åtnjuta skydd mot utländsk konkurrens

som hvad vi i öfrigt här ofvan anfört, är det enligt vår mening

betänkligt att rubba det nu existerande tull skyddet för näringen i fråga.

På grund häraf hemställa vi,

att förevarande motion, II: 150, icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.»

2:o) mot utskottets motivering:

af herrar Bäckström, Christiernson, friherre Palmstierna och Rundgren,

hvilka anfört:

»Såsom af utskottets motivering och den i ärendet gjorda utredningen

framgår, saknar fläsktullen betydelse för den inhemska fläskproduktionen,

men fördyrar afsevärdt det amerikanska fläsk, Norrlands skogsarbetare

oundgängligen behöfva. Under sådana förhållanden ha vi ansett, att

fläsktullen i enlighet med motionärens hemställan bort fullständigt upphäfvas.

Sedan det emellertid visat sig att majoritet detta år icke kunnat

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

uppbringas härför inom utskottet ha vi i syfte att omedelbart vinna någon

nedsättning af priset å importeradt fläsk biträdt det inom utskottet

framställda yrkandet om en nedsättning af tullen med 12 öre för rökt

fläsk och 8 öre för fläsk, andra slag.»

Därjämte har herr friherre Trolle begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A, B., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.