Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32

1912-05-07 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:32, Bevillningsutskottets betänkande Nr 32

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 maj 1912 kl. 4 e. m.

Betänkande,

anledning af väckt motion om upphäfvande af tullen

å cement.

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 15, har herr Eriksson

i Grängesberg föreslagit, »att Eiksdagen måtte besluta borttaga tullen

å cement».

Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionen.

Motionen, som gifvetvis ytterst afser att åstadkomma en nedsättning

af priset å ifrågavarande artikel, hvars prisbillighet är, omedelbart för

byggnadsindustrien och medelbart för våra bostadsförhållanden, af stor

betydelse, har utskottet funnit vara förtjänt af synnerlig uppmärksamhet.

Såsom synes af vidfogade promemoria har också utskottet på olika vägar sökt

inhämta upplysningar angående cementindustriens ställning såväl i Sverige

som i utlandet. Af denna promemoria framgår, å ena sidan, att cementmarknaden

utmärker sig genom en ofta våldsam konkurrens mellan

olika länders fabriker, men att, å andra sidan, fabrikanterna sökt skydda

sig mot denna konkurrens genom både nationella och internationella karteller.

Dessa omständigheter försvåra i hög grad bedömandet af frågan,

huruvida, med beaktande af det i vårt land genomförda skyddstullsystemet,

den tullsats, som bestämts för denna vara, är väl afvägd, eller om

öfver hufvud taget något tullskydd är för densamma nödvändigt. Ostridigt

torde nämligen vara, att eu industri, som åtnjuter det slags skydd,

som en internationell sammanslutning för tillvaratagandet af gemensamma

intressen medför, icke har samma behof af tullskydd som den industri

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 29 höft. (Nr 32.) 1

TJtsJcottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

kan hafva, hvilken ensam måste upptaga striden mot de utländska konkurrenterna.

Och när det gäller på detta sätt internationellt kartellerade

industrier, torde kunna ifrågasättas, om icke staten måste direkt inskrida

för att skydda konsumentintresset. Med industriens kartellering följer

nämligen faran af densammas monopolisering och ett utnyttjande af denna

situation till allmänhetens uppskörtande medelst oberättigadt höga priser.

Det synes utskottet vara statsmakternas oafvisliga skyldighet att vid reglerandet

af sin tullpolitik ägna synnerlig uppmärksamhet åt dessa moderna

företeelser på näringslifvets område.

I det nu föreliggande fallet torde det kunna ifrågasättas, huruvida

syftet att erhålla en prisnedsättning skulle uppnås genom eu sänkning

eller ett borttagande af tullen. Detta lärer svårligen blifva förhållandet,

så länge den internationella öfverenskommelse består, som afser att i

högsta möjliga grad utestänga den utländska konkurrensen. A andra

sidan torde den farhågan icke kunna helt tillbakavisas, att, om tullskyddet

är borta och den internationella öfverenskommelsen brister, de

utländska fabrikerna med sin i många fall enorma tillverkningskapacitet

och sina mäktiga finansiella resurser kunna komma att skada den svenska

industrien och menligt inverka på dess fortsatta utveckling.

Då det lärer vara ostridigt, att cementpriserna här i landet tidigare

varit högre, än produktionsförhållandena i och för sig nödvändiggjort,

skulle under andra förhållanden än de ofvan omtalade en tulinedsättning

varit motiverad. Dtskottet anser sig dock böra framhålla, att, såsom äfven

framgår af ofvanberörda promemoria, sid. 24, priset nedsatts såväl sistlidna

som innevarande år. Dessutom har utskottet, till följd af meddelanden

från cementindustriens målsmän, grundade skäl att uttala sin förvissning

därom, att ytterligare nedsättning med 30 öre per fat skall äga rum, så

snart normala förhållanden återinträdt på kolmarknaden och senast den

1 januari 1913, samt att, i den mån förbrukningen af cement inom

landet afsevärdt ökas och nu oförutsedda omständigheter icke lägga

hinder i vägen därför, ytterligare prissänkningar skola vidtagas, äfvensom

att man skall låta sig angeläget vara att så ordna försäljningsförhållandena,

att prissänkningarna verkligen komma den cementförbrukande

allmänheten till godo.

Då det med motionen afsedda ändamålet, nämligen att inom landet

erhålla lägre cementpriser, sålunda vinnes utan tullens borttagande eller

nedsättning och då Riksdagen hvarje år har i sin hand att, om de förutsättningar,

under hvilka utskottet nu tagit ståndpunkt till frågan, icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

realiseras, vidtaga ändring af tull satsen, så anser sig utskottet för närvarande

böra afstyrka den af motionären föreslagna åtgärden och hemställer

alltså,

att förevarande motion, II: 15, icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 7 maj 1912.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Herr friherre C. J. Beck-Friis har anhållit få antecknadt, att han

icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Bilaga.

Promemoria angående eementtulien.

De härnedan meddelade uppgifterna äro, i den män de beröra utländska förhållanden,

i allmänhet inhämtade genom utrikesdepartementet. I de fall, då dessa uppgifter

på annat sätt kommit utskottet tillhanda, äfvensom, beträffande meddelade upplysningar

rörande den svenska cementindustrien, angifves särskildt källan, där så

ansetts nödigt.

Antalet fabriker inom de olika länderna, m. in.

Sverige.

Sju fabriker:

Skånska Cement Aktiebolaget,

Ölands Nya Cement Aktiebolag,

Aktiebolaget Visby Cementfabrik,

Hellekis Aktiebolag,

Maltesholms Cementaktiebolag,

Klagstorps Kalkbrotts Aktiebolag,

Ifö Cementfabriks Aktiebolag.

Norge.

Enligt upplysning från en målsman för svenska cementindustrien finnes i

Norge endast en cementfabrik.

Danmark.

Sju fabriker:

Kongsdal,

Norden,

Ostasiatiska Kompaniets.

Aalborg,

Cimbria,

Dania,

Danmark,

Sistnämnda fabrik lärer arbeta uteslutande på export genom Kompaniets

egen försorg.

För utskottet har från svenska cementindustriens sida meddelats, att flertalet

af de danska fabrikerna helt eller delvis ägas af den världsbekanta maskinfirman

F. L. Schmidt & C:o i Köpenhamn, hvilken firma har till specialitet uppförandet

af cementfabriker och årligen anlägger ett flertal sådana öfver hela världen.

Belgien.

Tillverkning af cement bedrifves för närvarande vid 17 fabriker. Ytterligare

två dylika fabriker väntas. Dessutom lära vissa fabriker för tillverkning

af naturcement undersöka möjligheten af en öfvergång till tillverkning af artificiell

cement.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

5

Tyskland.

Den tyska fabrikationen är fördelad på åtta större distrikt, nämligen Rhenland-Westfalen,

Hannover, Schlesien, trakten kring Berlin, trakten kring Elbes

nedre lopp, Stettin, mellersta Tyskland och Sydtyskland. Af dessa sysselsätta

sig hufvudsakligen de vid Stettin och nedre Elbe belägna med export.

Olika slag af cement.

För närvarande tillverkas följande olika slag af cement:

Portlandcement (kalk- och lerhaltiga ämnen),

Romancement (kalkmärgel),

Slaggcement (basisk masugnsslagg, blandad med kalk),

Eisenportlandcement (portlandcement och masugnsslagg),

Naturcement (kalksten).

Sistnämnda cementsort fabriceras särskildt i Belgien och afsättes där så

godt som uteslutande på inhemsk marknad.

Tyskland producerar förnämligast Portlandcement samt en del slaggcement

och Eisenportlandcement.

Cementens kvaliteter.

Sverige.

En af de svenska cementfabrikerna tillsatt kommitté har vid sammanträde

den 12 februari 1912 enats om vissa normer för proftagning af den vid de anslutna

cementfabrikerna tillverkade cementen m. m.

I det mellan Cementa, å ena sidan, och cementbolagen, å andra sidan, afslutade

kontraktet af den 25 april 1911 finnes intagen följande bestämmelse:

»All Portlandcement, som levereras, skall icke allenast uppfylla alla villkor

enligt de i Sverige och Tyskland antagna normerna för Portlandcement utan

äfven stå på jämnhöjd med de bästa skandinaviska, tyska och engelska Portlandcementsorterna.

»

Belgien.

Från svenska cementindustriens sida har anförts, att den belgiska exportcementen

oftast är af underhaltig kvalitet.

Af svenska beskickningen i Bruxelles meddelas, att de nyare belgiska fabrikerna,

hvilkas tillverkningar ännu icke äro tillräckligt kända i utlandet, äro hänvisade

att i främsta rummet söka sin marknad i Belgien. Tillika meddelas dock,

att efterfrågan å belgisk cement blifvit starkare på vissa exportmarknader.

En tysk fackman säger om den belgiska cementen, att den är billig och

delvis icke helt oklanderlig,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Tyskland.

Den tyska portlandcementen är i allmänhet af hög kvalitet. Äfven de

öfriga tyska cementsorterna torde nog i allmänhet motsvara berättigade anspråk.

Karteller och syndikat.

Sverige.

De sju cementfabrikerna hafva bildat ett gemensamt försäljningsbolag,

»Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget», med hvilket fabrikerna af slutat ett

kontrakt af den 25 april 1911.

Danmark.

Af inhämtade upplysningar framgår, att de danska fabrikerna äro sammanslutna.

Norge.

Såsom i annat sammanhang erinras, existerar i Norge blott en enda cementfabrik.

Belgien.

I den svenska beskickningens i Bruxelles meddelanden finnes intet anfördt

rörande kartell- eller syndikatbildning i detta land.

Tyskland.

För att skydda sig mot öfverproduktionens vådor och vinna en prisförhöjning

bildades karteller och syndikat. Till 1909 års slut funnos en råd mer eller

mindre lösligt sammanbundna konventioner, försäljningsringar, m. m. Dessa

kunde emellertid till stor del icke förnyas. Efter den våldsamma konkurrens,

som sedan följde, lyckades man i oktober 1911 uppnå en öfverenskommelse,

hvarigenom de till Berliner Zementliartell sammanslutna fabrikerna upprättade gemensamt

försäljningskontor för sin afsättning till Berlin. Denna öfverenskommelse

medförde en prisförhöjning från 1912 års början med 1 mark per fat ä

170 kg. De i Tyskland för närvarande bestående kartellerna och syndikaten

uppgå till nio. Rörande dessa antecknas följande:

Rhen- Westfaliska cementsyndikatet kan möjligen komma att upplösas vid

1912 års slut, hvilket antages komma att medföra en måttlös konkurrens.

Inom den schlesislca cementindustrien föreligger sammanslutning mellan den

gamla ringen och fyra utomstående fabriker sedan år 1911.

Inom den sydtyska industrien har man lyckats bibehålla en fast sammanslutning

mellan fabrikerna och därigenom förhindra alltför stark konkurrens.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

7

Affärsmetoder.

I afseende å de gängse affärsmetoderna inom cementindustrien torde först

och främst vara att beakta de sätt, på hvilka försäljarna inom denna industri

tillförsäkra sig afsättning af sitt fabrikat.

Sverige.

Från den svenska cementindustriens sida har i denna fråga anförts följande

i en till bevillningsutskottet ingifven skrifvelse i ämnet:

»Hvad angår »Cementas» ställning till afnämare af utländsk cement, måste

man skilja emellan förbrukare af dylik cement, exempelvis byggmästare och försäljare,

hvilka göra anspråk på att jämväl sälja svensk cement.

Under eu kortare period, åren 1899—1902, under hvilken trycket från utlandet

var mycket kännbart, måste »Cementa», i likhet med hvad som än i

dag äger rum inom cementindustrien i Tyskland och på många andra affärsområden,

tillämpa den gamla satsen: »Den, som ej är med mig, är emot mig», och

således söka förhindra sina ombud att tillhandahålla svensk cement åt förbrukare

af utländsk vara. Men föreskriften härom har bortfallit redan för omkring 10

år sedan och torde väl ej nu kunna åberopas som skäl för cementtullens borttagande.

Numera har samtidig användning af svenskt och utländskt fabrikat

endast i mycket enstaka fall behöft förhindras, nämligen då försäljningsbolaget

befarat, att förväxling vid något särskildt bygge skulle kunna uppstå med utländskt

fabrik af lägre kvalitet, hvarigenom obefogade ersättningsanspråk mot

försäljningsbolaget ibland framkommit. Vid riktigheten af denna åskådning fasthåller

bolaget, men för öfrigt står det hvem som helst fritt att hos »Cementas»

ombud till gängse pris inköpa sitt behof af svensk cement, vare sig han därjämte

använder utländskt fabrikat eller icke.

Motionärens uppgift, att försäljningsbolagets direkta ombud måste förplikta

sig att taga hela sitt årsbehof uteslutande från de svenska cementfabrikerna, är

riktig. Försäljningsbolagets fordran härutinnan är berättigad och öfverensstämmer

med allmänt affärsbruk. Eu fabrikant kan nämligen icke åt sina förtroendemän

gentemot allmänheten (ombuden) inrymma rätt att drifva propaganda

äfven för konkurrerande fabrikat.

Försäljningsbolagets erfarenhet utvisar, att dess vedersakare äro att söka

bland köpmän eller förbrukare, som antingen vägrats kredit på grund af bristande

solvens eller som i regel importera utländskt fabrikat, men ändock vid

förefallande behof af svensk cement göra anspråk på inköp direkt från försäljningsbolaget.

Försäljningsbolaget har städse eftersträfvat att i möjligaste mån tillgodose

den svenska allmänheten, men då det ofta varit svårt att sammanjämka allmänhetens

önskningar med försäljningsombudens anspråk, har följden blifvit

klagomål från båda sidor. Det bär som vanligt visat sig svårt att »tjäna två

herrar».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande AV 32.

Danmark.

Nedanstående bestämmelser äro hämtade ur det tryckta kontraktsformulär,

som användes af en viss dansk cementfabrik:

»För denna försäljning gälla följande villkor:

5. Att Ni hvarken direkt eller indirekt köper eller säljer cement från

andra än förut omförmälda danska fabriker och de i förbund med dem stående

utländska fabriker; på begäran meddelas, huruvida en fabrik hör till konventionen

eller icke.

6. Köp i kompani (»Fsellesskab») är icke tillåtet, och Ni är vid hvarje återförsäljning

hos köpmän, konsumtionsföreningar och andra samt vid hvarje återförsäljning

till cementvarufabrikanter förpliktad att med slutsedel förbinda Edra

köpare att vid ansvar inför Eder och oss iakttaga samma förpliktelser som Ni

iklädt Eder i denna öfverenskommelse. Sådana slutsedlar ställas af fabrikerna

till förfogande.

7. Ni är förpliktad till att hvarken direkt eller indirekt sälja eller leverera

dansk eller utländsk cement till utlandet.

I och med underskrifvandet af denna slutsedel underkastar Ni Eder och vi oss

i allo de bestämmelser, som innefattas i bifogade »Regler for Voldgiftsnsevnet for

den danske Cementhandel», antagna 1909 af cementfabrikerna —---— —-

samt försäljarnas representanter, hvaraf bland annat följer, att alla tvistigheter

angående öfverträdelser af de under punkterna 1—7 omnämnda villkoren och

påföljderna däraf skola afgöras af ifrågavarande skiljenämnd med slutlig och

förbindande verkan.

»Ni är pliktig att anmäla hvarje öfverträdelse, som kommer till Eder

kännedom.»

Enligt de nyss åberopade bestämmelserna för skiljenämnd äger denna att

ålägga böter till belopp mellan 500 och 1,500 kronor. I vissa fall kunna böterna

sättas högre eller lägre än nu angifna maximi- resp. minimibelopp.

Nämnden bestämmer äfven rörande gäldandet af de med skiljedomsförfarandet

förenade kostnaderna.

Tyskland.

I en cirkulärskrifvelse till sina medlemmar har en tysk förening af cementförbrukare

framställt klander mot de försäljningsvillkor, som de tyska portlandcementkartellerna

och syndikaten uppställt. Skrifvelsen i fråga, som är daterad

den 1 februari 1912, framhåller bland annat, att förbrukaren ålägges skyldighet

att köpa endast syndikatcement, för så vidt han icke vill betala väsentligt högre

pris eller utsätta sig för bojkott. De af föreningen åberopade, i skrifvelsen återgifna

villkoren från kartellens sida lyda i svensk öfversättning sålunda:

»Att Ni under år 1912 hvarken direkt eller indirekt rekvirerar, använder, mot

provision eller för egen räkning försäljer eller på något annat sätt afsätter cement

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

från fabriker, som icke tillhöra den mellantyska cementkartellen eller äro med

densamma förbundna i kartell (kartelliert), att Ni icke gör oberättigade afdrag

till förmån för förbundskassor, skyddsfonder eller andra dylika fonder eller vid

återförsäljning tillstädjer sådana från kundkretsens sida.

Om Ni handlar emot denna föreskrift, berättigar Ni oss att på de hos oss

eller de med oss förbundna fabrikerna under år 1912 rekvirerade eller leveranspliktiga

kvantiteterna lägga ett tilläggspris af 1 mk 50 pf per 170 kg.

Vid återförsäljning är Ni förpliktad att begagna Eder af denna efterfordringsrätt;

i annat fall är Ni våra föreningsfab riker betalningsskyldig för

efterfordringsbeloppet.

Vidare äro våra föreningsfabriker gentemot sådana återförsäljare berättigade

att omedelbart hafva ingånget kontrakt utan förpliktelse till efterleverans af

lcontraherade kvantiteter, på samma sätt som om kontraktet icke trädt i tilllämpning.

Samma bestämmelser äro tillämpliga å de konsumenter, hvilka rekvirera

varan direkt från fabrikerna, därest de rekvirera cement från fabriker utanför

föreningen.»

Rheinisch-Westfälisches Zement-Syndikat uppställer enligt 1912 års cirkulär

följande villkor för köparen:

»a) att Ni, hvarken direkt eller indirekt, bearbetar, försäljer eller afsätter

cement från fabriker, som icke tillhöra R. W:s Zement-Syndikat eller äro med

detsamma i kartell förbundna (kartelliert),

b) att Ni icke utan vårt särskilda tillstånd deltager i entreprenader öfverstigande

50,000 kg.,

c) att Ni icke erbjuder och försäljer från oss inköpt cement till någon, som

bearbetar eller afsätter andra märken än syndikatets,

d) att Ni icke, utan vårt tillstånd, låter försända eller omexpediera cementen

till andra platser än de, som finnas angifna i kontraktet; i synnerhet får icke

ommärkning förekomma.

Förekommer icke desto mindre ommärkning, är Ni oss ersättningsskyldig för

all däraf uppkommande skada, äfven om Ni kan visa, att det skett utan Eder

vetskap;

e) _att Ni, därest öfverenskommelse är med Eder träffad rörande återförsäljning,

lägger våra försäljningsvillkor till grund för Edra försäljningar och

aldrig går under de Eder af oss föreskrifna prisen, däri inbegripet, att Ni från Eder

kundkrets till samma priser, som af oss lämnas Eder, återtager emballaget.

Ni äger alltså skyldighet att alltid försälja inklusive emballage.

Hvarje öfverträdelse af förestående leverans- och betalningsvillkor berättigar

oss att efteråt tillgodoräkna oss 50 mark per 10,000 kg. redan rekvirerad vara,

med beloppet omedelbart förfallet till betalning, äfvensom att hafva leveranskontraktet

utan att Ni kan emot oss framställa några som helst skadeståndsanspråk.

»

_ Angående JBerlinerkartellen meddelas, att vederbörande agent eller återförsäljare

är vid konventionalstraff förbjuden att verkställa detaljförsäljning under vissa priser.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 29 höft. (Nr 32.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Köpares rätt att välja visst eller vissa märken af cement.

Tyskland.

Enligt meddelad upplysning hafva, i fråga om Berlinerlcartellen vederbörande

fabriker förbehållit sig rätten att vid inköp afnämarna skola vara fullkomligt

fria i valet af olika märken.

Rhen-Westfaliska syndikatet förbehåller sig emellertid i 1912 års cirkulär,

att, därest ett eller annat af syndikatets märken icke vunnit erforderlig afsättning,

hålla tillbaka de efterfrågade märkena, till dess likformighet uppnåtts.

Beträffande olika affärsmetoder antecknas dessutom följande:

Sverige.

Enligt kontrakt den 1911 mellan Cementa och cementbolagen fördelas

leveranserna af Cementa å de särskilda cementbolagen efter vissa förhållandetal,

angifna i kontraktet.

En målsman för den svenska industrien har meddelat, att det emellan den

svenska och norska industrien årligen öfverenskommits att icke konkurrera inbördes

å inhemsk marknad samt att de svenska och danska fabrikerna sinsemellan

aftala! att exportera till hvarandras länder till lika stora kvantiteter.

Danmark.

Af en målsman för den svenska cementindustrien har uppgifvits, att de

danska cementfabrikerna till en gemensam kassa afsätta ett belopp af omkring

40 öre för hvarje fat försåld cement. Denna kassa fördelas sedermera på de

olika fabrikerna efter kvantiteten exporterad vara från hvarje särskild fabrik.

Vidare har från samma håll meddelats, att den inhemska försäljningen fördelas

å de danska fabrikerna efter de kvantiteter cement, fabrikerna under näst föregående

år afsatt å såväl in- som utländsk marknad.

Tyskland.

I Hamburger Fremdenblatt för 14/ia 1911 anföres rörande en upphandling till

Stettiner-Eisenbahndirektion:

»Såsom en omedelbar följd af sammanslutningen mellan Berliner-, Stettiner-,

mellantyska och öfre schlesiska fabrikerna förelågo nu endast tre anbud från

Stettinerfabriker, under det att föregående år tio fabriker afgifvit anbud.»

I ett föredrag vid möte med tyska cementfabrikanternas förening förekommer,

bland annat, följande uttalande:

»Den sydtyska cementringen skulle icke heller behöfva årligen betala de

schweiziska cementfabrikerna stora belopp för att förhindra en betydande import

af schweizisk cement till Tyskland, om tull på cement funnes.»

Öfriga bestämmelser mellan fabrikant och afnämare.

Danmark.

Enligt ett kontraktsformulär för en viss dansk fabrik förplikta sig de inhemska

fabrikerna och med dem förbundna utländska fabriker

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

att icke sälja cement till konsumtionsföreningar (Forbrugsforeninger), partiinköpsföreningar

(Fsellesindknbsforeninger) m. fl., hvilkas ändamål är att undvika

köpmannen såsom mellanhand, samt

att icke deltaga i leveranser (Licitationer) understigande 1,000 tunnor.

Cementindustriernas ekonomi.

Sverige.

Från svenska cementindustriens sida har för utskottet framhållits, att de

svenska cementfabrikerna år 1893 till följd af öfverproduktion och skarp konkurrens

stodo på branten af ekonomisk ruin. Aren 1893—1895 voro äfven

ogynnsamma och medförde särskildt stora förluster för två fabriker. Efter tullens

införande vid 1895 års riksdag började bättre tider.

Redogörelse för de svenska cementfabrikernas ekonomiska resultat under de

gångna åren har tillställts utskottet.

Danmark.

Af utskottet meddelade upplysningar framgår, att den danska cementindustrien

uppvisar i ekonomiskt hänseende fördelaktiga resultat.

Norge.

Den norska cementfabriken har, enligt uppgift från svenska cementindustriens

sida, under tioårsperioden 1901—1909 endast åren 1906 och 1907 gifvit

utdelning till aktieägarna med 5 °/0 hvartdera året, i öfrigt ingen utdelning.

Belgien.

»Allt som allt anses denna industrigrens (cementindustriens) s ällning icke

vara blomstrande, öfverproduktion anses föreligga, flertalet fabriker gifva ingen

eller ytterst obetydlig utdelning på aktierna; några befinna sig t. o. m. i en svår

ställning; det väntas icke, att läget skall ändra sig så snart.»

De belgiska cementfabrikernas vinstresultat och utdelning å aktier framgå

af nedanstående tablåer:

Fabriken

1906

Utdelning

1907

(i %)■

1908

1909

1910

1911

A

5

—

3

—

—

—

B

C

[ stam.

\pref.

4

4,4

5

—

—

—

D

8

8

8

6

6

8

E

5

5

5

5

—

—

F

4

5

—

—

2,5

2,5

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Vinst (i kronor).

Fabriken Aktiekapital

(i kronor)

1906

1907

1908

1909

1910

1911

A

725,000

50,750

47,850

42,775

652,50

652,50

30,450

B

1,087,500

311,750

333,500

1,450

83,375

137,750

C

739,500 76,125

(+ aktier utan nom. värde).

83,375

46,400

7,250

36,975

D

2,537,500

656,125

765,600

701,800

527,075

522,000

691,650

E

1,305,000

155,875

155,875

157,850

137,485

76,125

46,400

F

1,812,500

84,825

189,225

44,225

42,005

118,175

94,975

Tyskland.

Så länge inom Tyskland den ökade produktionen höll jämna steg med konsumtionen

och dessutom exporten till främmande länder ej hindrades af införseltullar

därstädes, var den tyska cementindustrien synnerligen räntabel.

Då vid 1909 års slut de då befintliga, mer eller mindre lösligt sammanbundna

konventionerna och försäljningsringarna etc. till stor del måste upplösas, öppnades

en våldsam konkurrens. Denna nådde sin höjdpunkt under våren 1911, då

cement försåldes till priser, som ofta understego tillverkningskostnaderna. Särskildt

på Berlinermarknaden gjorde säljarna oerhörda förluster. Sedan sammanslutningar

mellan producenterna ånyo ägt rum, visar emellertid år 1912 en

omisskänlig uppåtgående konjunktur.

Enligt en till utskottet från svenska beskickningen i Berlin öfverlämnad,

i Tonindustriezeitung införd kurstabell å cementaktier hafva af 75 företag under

senaste räkenskapsår 21 icke gifvit någon utdelning, 13 en utdelning af 1—4%,

30 en utdelning af 5—10 °/o och 11 en utdelning öfverstigande 10%.

Beträffande det allmänna ekonomiska tillståndet inom den tyska cementindustrien

under år 1911 anföres i Tonindustriezeitung nr 6 för år 1912 följande

uttalande, som tillika med öfriga här nedan åberopade uttalanden ur samma

tidskrift, i öfversättning tillställts utskottet af en målsman för den svenska cementindustrien.

»Ser man tillbaka på år 1911, kan man ej beteckna detsamma

såsom glädjande, ty till följd af hvad ofvan anförts kan ett stort antal verk

återigen icke lämna några utdelningar till aktieägarne. Men den till sin spets

drifna nöden har också haft den välgörande verkan, att fabrikerna kommit till

insikt därom, att de icke allenast äro konkurrenter utan ock hafva gemensamma

intressen. Därigenom hafva åstadkommits prisöfverenskommelser inom de olika

afsättningsområdena och mellan dessa samt angränsande ömrådens sammanslutningar,

hvilka öfverenskommelser öppna bättre utsikter för nästa år.»

I fråga om de olika delarna af den tyska marknaden hafva meddelats följande

uppgifter.

Rhenland— Westfaliska industrien.

Under perioden 1909—1911 hafva förhållandena lämnat mycket öfrigt att

önska i afseende å såväl produktion som priser. Det var icke möjligt att vinna

tillräcklig afsättning på grund af konkurrens från utom syndikatet stående fabriker

äfvensom från belgiska exportörer. Det anses, att åtskilliga fabriker haft be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 13

tydande förluster. Dock torde producenter af särskildt god vara ännu kunna arbeta

med fördel.

Tonindustriezeitung skrifver om dessa förhållanden: »I Rhenska-Westfaliskg,

området råda de allra sorgligaste förhållanden. Fabrikerna inom Rhenska-Westfaliska

syndikatet gå med blott half drift, och priserna äro förlustbringande, och

alltjämt tillåter konkurrensen med icke anslutna fabriker i Westfalen och med

belgiska fabriker ingen afsevärd prisförbättring.

På så sätt har året 1911 varit mycket ogynnsamt för det Rhenska-Westfaliska

området, och i fråga om kommande året måste man befara, att tillståndet

efter syndikatets förväntade snara upplösning skall gestalta sig än sämre genom

en hänsynslös konkurrens.»

Utdelningarna i procent för de olika fabrikerna hafva varit:

Fabrik

1909

1910

Fabrik

1909

1910

A

—

7

G

10

6

B

10

6

H

—

5

C

7

I

5

—

D

—

—

J

7

4

E

4

—

K

—

—

F

15

12

L

5

—

Vissa af dessa fabriker bedrifva dock äfven annan verksamhet än cementfabrikation.

Schlesiska industrien.

Välbehöflig prisstegring har ägt rum under år 1911.

Utdelningarna hafva i procent uppgått till:

Fabrik 1909 " 1910 1911

A 1

B 4 1 3

Tonindustriezeitung skrifver: »För den schlesiska Portland-cementindustrien

medförde år 1911 såtillvida bättre framtidsutsikter, att man i slutet af föregående

års säsong lyckades att efter flerårig uppridande strid åstadkomma en

öfverenskommelse mellan den gamla schlesiska centralringen och de dittills utomstående

4 nya fabrikerna.

I finansiellt afseende hafva dessa ljusare utsikter likvisst ännu ej visat sina

verkningar, emedan alla fabrikerna i så rikt mått afslutat försäljningar i förväg

till 1911 års konkurrenspriser, att man som resultat af året väl har att anteckna

en något stigande afsättning, beroende på omtalade konkurrenspris, men äfven

lägre genomsnittspris vid försäljningen än under föregående år.

Prisnoteringarne för 1912 kunde visserligen ej höjas till tidigare läge, men

dock åter närmas normala gränser. Man kan emellertid icke på långt när räkna

på sådana utdelningar till aktieägarne, som förut voro möjliga.»

Mellan tyska cementindustrien.

Denna industri har under den senare tiden haft svårigheter på grund af

de låga priserna å B erlin ermarknaden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Tonindustriezeitung anför: »För de medeltyska---— — — verksam
hetsområdena

betyda viserligen öfverenskommelserna mellan de båda försäljningsringarna

en utjämning af den värsta konkurrensen, men priserna kunde icke

afsevärdt förböjas och särskildt därför, att fabrikerna i Berlin måste sälja med

mycket stor förlust för att bibehålla sin afsättning därstädes.»

Hamburgerområdet.

Fabrik Aktieutdelning i olika fabriker (i procent)

1906

1907

1908

1909

1910

1911

A*)

—

—

—

—

—

B

17

14

10

10

12

C

5

12

10

4

Hannoveranska industrien.

Tryckta förhållanden hafva rådt under åren 1910 och 1911. De förlustbringande

prisen på Berlinermarknaden hafva i hög grad bidragit till det dåliga

resultatet.

Aktieutdelningen för olika fabriker:

Fabrik 1909 1910

Fabrik

1909

1910

A —

—

E

8

6

B 4

5

F

10

5

C —

—

G

18

12

D —

—

H

5

—

Tonindustriezeitung meddelar:

»För de — — — hannoverska verksamhetsområdena betyda visserligen

öfverenskommelserna mellan de båda försäljningsringarna en utjämning af den

värsta konkurrensen, men priserna kunde icke afsevärdt förhöjas och särskildt

därför, att fabrikerna i Berlin måste sälja med mycket stor förlust för att bibehålla

sin afsättning därstädes.»

Stettinermarknaden.

Det råder intet tvifvel om att de senaste åren varit synnerligen ogynnsamma

äfven för Stettinergruppen. Under år 1911 hafva priserna i allmänhet

varit tryckta, men under år 1912 har marknaden blifvit fastare med något förhöjda

priser.

Aktieutdelningar voro:

Fabrik

1909

1910

A

14

»t)

B

14

lift)

C

5

0

*) Ingen utdelning alltsedan startandet 1898; väntas dock möjligen för 1911.

**) Väntas blifva 14 å 15 %,

***) Väntas uteblifva.

f) Inberäknadt vinst å annan rörelse.

tf) Troligtvis med anlitande af stora reserver från föregående år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

is

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Tonindustriezeitung skrifver:

»Stettinerverken hafva under 1911 haft eu tillfredsställande afsättning; dock

kunde ej heller de uppnå en genomgripande prisförbättring, dels på grund af

den starka danska och svenska konkurrensen och dels på grund af de i Berlinerområdet

ännu härskande oordnade förhållandena.

Äfven här torde utsikten till en gynnsammare utveckling under kommande

år vara för handen.»

Nedre Elbeområdet.

Tonindustriezeitung förmäler:

»Fabrikerna vid Unterelbe hafva likaledes att uppvisa eu tillräcklig omsättning

och hafva kunnat ernå något bättre priser. Dessa fabrikers export var tillfredsställande.

Utsikterna angifva en fortfarande gynnsam utveckling under

kommande år.»

Sydtyska området.

Ur Tonindustriezeitung anföres:

»Sydtyskland har otvifvelaktigt att anteckna det jämnaste affärsförlÖppet,

emedan det lyckats den sydtyska försäljningsringen att i rätt tid förhindra eller

assimilera uppdykande konkurrens. Syndikatsaftalet kunde förlängas, och prisen

höjdes, så att man kan räkna med ett jämförelsevis gynnsamt årsresultat.

Äfvenledes kan man på grund af de befintliga öfverenskommelserna för nästa år

våga hoppas på en stadig förbättring.»

Berliner marknaden.

Sedan de viktigaste grupperna inom syndikatet sprängts under år 1909,

sänktes priserna för år 1910 så lågt, att desamma icke kunde täcka produktionskostnaderna.

De fabriker, som för att ej mista sina kunder fortsatte att sälja

till Berlin, gjorde stora förluster.

Från 1912 års början har Berliner Zementkartell kunnat höja prisen med

1 mark per fat ä 170 kg.

I Tonindustriezeitung meddelas:

»Nästan lika illa som i Westfalen arta sig ännu förhållandena för detta år

(1911) på Berlinermarknaden. Den sedan början af år 1910 här rasande allas

strid mot alla nådde sin höjdpunkt under första delen af året, och priserna

sjönko till en nivå, som låg långt under själ/kostnader na. Denna strid var af

vidtgående betydelse, emedan Berlin utgör nyckeln till öfriga nordtyska afsättningsområden,

och man kunde blott tänka på en varaktig ändring af de allmänna

förhållandena under förutsättning att öfverenskommelse kunde träffas i fråga om

Berlin. Efter synnerligen långa och svåra underhandlingar, hvilka fördes af de

ledande personerna med outtröttlig arbetskraft, kunde man till sist emot slutet af

året komma till någon enighet. Denna inger hopp för kommande året om eu

stadigvarande prisförbättring och därmed om möjligheten att åter kunna förränta

det i fabrikerna nedlagda kapitalet, blott ej nybildningar uppstå, som med ett

slag förändra bilden och åter framkalla stridstillståndet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Efter den nyligen ingångna öfverenskommelsen mellan fabrikerna af Berlinergruppen

sinsemellan och med angränsande ringar uppstod möjlighet att

fastställa genomgående högre priser för år 1912, och utsikterna för den närmaste

framtiden äro gynnsammare, för så vidt intet oförutsedt inträffar.»

Tnllförhållandena.

Sverige.

Vid 1888 års riksdag föreslogs af enskild motionär en tullsats af 40 öre per

100 kg. å den då tullfria artikeln cement. Då en tunna cement vägde c:a 180

kg. och kostade 7 å 8 kr., beräknades denna tull motsvara 10 °/o af värdet.

Motiven voro, att landet ägde rik tillgång på råmateriel samt att onödig införsel

borde förhindras.

Bevillningsutskottet delade motionärens uppfattning. Ansåg dock icke afdrag

böra äga rum för emballage.

Riksdagen biföll.

Vid 1892 års riksdag hade tullkommittén föreslagit en förhöjning af tullen

till 60 öre per 100 kg. Kungl. Maj:ts proposition förordade denna förhöjning.

Bevillningsutskottet ansåg, att en tull, motsvarande 10 % af värdet, vore tillräckligt

hög. Naturligt skydd förefunnes genom dryga fraktkostnader. Exporten hade

stegrats efter tullens införande. Förordade bibehållandet af tullen 40 öre per 100 kg.

Mot bevillningsutskottets afstyrkande reserverade sig ledamöterna från Första

kammaren under framhållande af de betydliga kapital, som tillverkningen af

cement kräfde, och den skarpa konkurrensen från England och Tyskland.

Andra kammaren biföll utskottets hemställan, Första kammaren reservationen.

Vid gemensam votering segrade den förstnämnda.

Vid 1895 års riksdag väcktes af enskild motionär förslag om höjning af

tullen till 60 öre per 100 kg. Importen af cement hade stegrats under år 1894,

och cementfabrikerna arbetade under tryckta förhållanden.

Bevillningsutskottet erinrade om förslaget vid 1892 års riksdag. Skälen för

afslag vore fortfarande giltiga. Cementindustrien hade alltjämt gått ramåt. Med

hänsyn därtill afstyrkte utskottet motionen. Fem reservanter yrkade bifall till

den föreslagna tullförhöjningen. Reservanternas förslag segrade vid gemensam

omröstning med 104 ja i Första kammaren och 117 ja i Andra kammaren mot

41 nej i Första och 102 nej i Andra kammaren.

Norge.

Tullen å cement utgår med 30 öre, minimalsats, och 50 öre maximalsats,

allt per 100 kg.

Danmark.

Tullfrihet å cement.

Tullfrihet å cement.

Belgien.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningstitskottets betänkande Nr 32.

17

Tyskland.

Trots skyddstullspolitikens inaugurerande år 1879 hyllades inom cementindustrien

allmänt frihandelsståndpunkten. Orsakerna härtill voro

1) den tyska varans höga kvalitet,

2) det naturliga skydd varan ägde genom dyra fraktkostnader,

3) farhåga för tulls införande i andra länder.

Så infördes cementtull i Sverige, Italien, Norge, Rumänien, Ryssland,

Schweiz och Österrike-Ungarn. Detta skadade Tysklands export. Sedan Belgien,

Österrike och Schweiz börjat exportera cement till Tyskland, uppstod inom sistnämnda

land önskan om tullskydd.

År 1902 framställde »Verein deutscher Portlandzementfabrikanten» fordran

på en tull af 1 mark per 100 kg. Denna fordran efterkoms icke, men i 1902 års

tariff upptogs en tullsats af 50 pf. per 100 kg. Denna tullsats användes emellertid

såsom »spets» vid traktatsunderhandlingarna, och cement är fri från införseltull

för samtliga stater, hvilka åtnjuta behandling som mest gynnad nation.

Till Bevillningsutskottet har öfverlämnats ett exemplar af det protokoll, som

förts vid sammanträde med nyssnämnda förening. Ur förhandlingarna anföras i

detta sammanhang följande uttalanden:

»För en del år sedan voro nog så många cementindustriidkare af den

meningen, att vår industri icke behöfde någon skyddstull. I dag lärer ingen

vara af den åsikten. Tiderna hafva blifvit annorlunda för vår industri.»

En talare hade sökt att i preussiska handelsministeriet få reda på, hvarför

det icke beviljats tullskydd åt den tyska cementindustrien. Det hade då svarats,

att man vore fast öfvertygad om nödvändigheten af en tull å cement, att

»Reichsamt des Innern» vid afslutandet af de nya handelstraktaterna energiskt

kämpat för cementindustrien men dessvärre icke lyckats, enär tullen i fråga måst

användas såsom kompensationsobjekt.

Nedanstående länder hade åsatt följande tullsatser per 100 kg.

Frankrike 60 centimer, Österrike 1 Krone (vid traktat),

Schweiz 1 franc, Ryssland 1 mark 30 pf. (0,is rubel pr pud),

Spanien 5 pesetas guld, Sverige 60 öre.

Portugal 350 reis,

»Sverige gör anspråk på 0,60 kronor per 100 kg. i tull, men man får hoppas,

att de tyska ombuden måtte lyckas genomdrifva tullfri införsel af tyskt cement

till Sverige, då är redan mycket vunnet.»

»Att få igenom en tull på svenskt cement af 0,so mark för 100 kg. i dén

tysk-svenska handelstraktaten är på grund af förmånsklausulen omöjligt. Tullfriheten

på cement är fastslagen genom den tysk-belgiska handelstraktaten.

Förrän den år 1917 utlöper, kan man alltså icke tänka på att införa någon

cementtull.»

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 29 käft. (Nr 32.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Allmän redogörelse för gällande tullsatser i utlandet.

Från svenska cementindustriens sida har tillställts utskottet nedanstående

sammanställning, enligt uppgift lämnad af det tyska »Reichsamt des Innern».

Tullsatserna äro beräknade i

kronor pr 100 kg. kronor pr 100 kg.

maximalsats minimalsats maximalsats minimalsats

Belgien

fri

Rumänien (portlandcement) 1.44

Bulgarien 1,44

0.90

Ryssland

2.15

1.78

Danmark

fri

Schweiz

0.72

England

fri

Serbien

Finland

fri

a) romancement

1.80

1.08

Frankrike

b) portlandcement

2.88

1.80

a) hastigt hårdnande 0.43

0.29

c) slagg etc.

2.88

1.80

b) långsamt hårdnande 0.65

0.43

Spanien (bruttovikt)

0.36

Grekland

2.81

Turkiet

11 % af värdet

Ralien

Tyskland

0.45

fri

a) hastigt hårdnande O.90

0.36

Nordamerika

b) annan

O.oo

portlandcement o. d.

Nederländerna

fri

a) i fat och säckar (bruttovikt) 0.66

Norge 0.5o

0.30

_ b) lös

0.58

,

Portugal

1.41

Osterrike-U ngarn

1.36

0.76

Lättnader för cementindustrien i olika länder.

Danmark.

En målsman för den svenska cementindustrien har framhållit, att den danska

cementindustrien äger följande fördelar framför den svenska.

1) Relativt liten utsträckning af det inhemska afsättningsområdet, hvarigenom

fraktafgifterna blifva minimala, beröringen med kundkretsen intimare och försäljningskostnaderna

mindre,

2) Tullfrihet för säckemballage,

3) Tullfria maskiner,

4) Lägre pris på tegel,

5) Krita till råmaterial, under det att den svenska industrien är hänvisad

till kalk. .

Österrike.

Enligt upplysning af tysk fackman hafva de österrikiska järnvägsförvaltningarna

beviljat specialtariffer för cement.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Svårigheter för cementindustrien i olika länder.

Sverige.

Jämför »Danmark» under rubriken »Lättnader för cementindustrien i olika

länder»!

Af en svensk industriman bär framhållits,

att cementindustrien genom den hastiga tekniska utvecklingen har stort behof

af afskrifningar å material, m. m.

samt att den svenska industrien, såsom varande af jämförelsevis liten omfattning,

intager en däraf beroende ofördelaktig ställning till större utländska

industrier.

Tyskland.

Den tyska cementindustrien har att bära särskilda omkostnader på grund af

den inhemska sociala lagstiftningen.

En tysk industriman har framhållit, att den tyska cementindustrien måste med

1,5—1,6 miljoner mark bära de sociala bördorna (»soziale Låsten»).

Öfverproduktion.

Sverige.

Enligt uttalande af tysk fackman föreligger öfverproduktion i Sverige.

Danmark.

Enligt uttalande af tysk fackman föreligger öfverproduktion i Danmark.

Norge.

Enligt uttalande af tysk fackman föreligger öfverproduktion i Norge.

Belgien.

Öfverproduktion anses föreligga. Detta bestyrkes af uttalanden från såväl

svenska som tyska cementindustriernas sida.

Tyskland.

En tysk fackman karaktäriserar den tyska öfverproduktionen som enorm.

England.

En svensk fackman anser öfverproduktion föreligga i England.

Exportprisen.

(»Dumping»)

Rörande denna fråga anföres af en målsman för den svenska cementindustrien

i en till utskottet ingifven skrifvelse:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

»Till förklaring af utlandets prisuppgifter och försäljningsbolagets pris vid

export till främmande länder kan man icke utgå från ett enda genomsnittstillverkningspris.

Enklast vore visserligen, om hvarje tillverkadt fat cement kunde

vid försäljningen i lika mån bidraga till fabrikens kostnader och därutöfver lämna

lika stor andel av vinsten, hvilket förutsätter att hela tillverkningen skulle säljas

till samma pris. Tillverkningspriset vore då lätt att angifva, men helt annorlunda

ställer sig saken i verkligheten, då omsättningen till sådana absolut vinstgifvande

priser är begränsad och fabrikernas produktionsförmåga betydligt större.

Konsumtionen i Sverige af cement motsvarar mindre än 50 procent af fabrikernas

sammanlagda produktionsförmåga. Under dessa förhållanden måste fabrikerna

räkna äfven med ett 2:dra tillverkningspris, som täcker allenast materialocb

arbetskostnader men icke lämnar bidrag till allmänna omkostnader eller förräntning

af och afskrifning å fabrikernas anläggningskostnad. Detta 2:dra tillverkningspris

utgör begränsningen för försäljningsbolagets lägsta exportpris.

Men om än den direkta vinst, som kan erhållas utöfver material- och arbetskostnaden,

ofta är mycket liten, kan man i allmänhet uträkna en icke oväsentlig

fördel däri, att fabriken hålles i jämnare drift, att arbetarestammen kan beredas

arbete äfven under vintertiden, att lagringstiden för den färdiga produkten

förkortas m. m., genom hvilket allt arbetskostnaden å fabrikens totala produktion

förhållandevis minskas.

Då motionären säger sig vara förvissad om att exporten sker utan förlust,

bar han således rätt, men däremot orätt, då han antager, att minst det belopp,

som de svenska köparne få betala utöfver exportpriset, skulle vara bolagets vinst.

Ofverskottet å det svenska försäljningspriset utöfver materialkostnader och

arbetslöner måste nämligen i första rummet täcka samtliga allmänna omkostnader,

skatter, räntor och afskrifningar för hela den tillverkade kvantiteten i den

mån exportpriset icke bidrager därtill. Genom den synnerligt hastiga tekniska

utvecklingen inom cementindustrien har särskild behofvet af afskrifningar knappast

kunnat fullt tillgodoses, och för de svenska cementfabrikerna med deras

jämförelsevis lilla produktion bar därför ett öfverpris af kronor 1: 50 å 2 kronor

pr fat cement utöfver material- och arbetskostnaden erfordrats för att täcka afskrifningar

och lämna en skälig vinst på det använda kapitalet.

Af det anförda torde det vara uppenbart, att de uti motionen angifna omständigheterna,

hvilkas riktighet jag ej varit i tillfälle kontrollera, att från Stettin

exporteras cement till Sverige till kronor 4: 20 per fat fritt Stettin, och att cement

från Belgien, som oftast är af mycket underhaltig kvalitet, kan importeras

oförtulladt till 4: 50 ä 5 kronor pr fat, icke alls i och för sig utgöra bevis för

att cementpriset i Sverige är för högt, ty samma skäl kan ju föreligga för dessa

prisnoteringar som för svenska fabriker att exportera cement till priser, som icke

lämna bidrag till omkostnader etc.

Genom en hejdlös konkurrens har cementpriset i större delen af Tyskland

under åren 1910 och 1911 bragts ned till än lägre belopp. Svenska beskickningen

i Berlin skrifver därom i sin fjolårsberättelse, intagen i »Svensk Export»

nr 422, följande:

''Den tyska cementindustrien har sedan år tillbaka i högre grad än kanske

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

någon annan industri varit en tummelplats för ''Griinderi-verksamhet, och följden

har blifvit, att en mängd nya företag växt fram, oaktadt de gamla icke vetat,

huru och hvar de skulle vinna afsättning för sin produktion. Härtill kommer,

att en mördande konkurrens rådt mellan de olika fabrikerna eller de för öfrigt

löst sammanhållna ''Verbande’, samt att äfven, särskildt i västra Tyskland, utländsk

vara täflat med den inhemska. För 1910 års vidkommande medförde den stora

arbetsinställelsen inom byggnadsfacket stora svårigheter inom cementindustrien,

som måste söka afsättning för sin produktion utomlands till föga lönande, ja,

ibland förlustbringande priser.’

Dessutom har från svenska beskickningen i Berlin framhållits, att en del

af den tyska produktionen måste till låga priser exporteras till utlandet.

Utländsk konkurrens.

Jämför uppgifterna under rubrikerna Import och Export m. fl.

Sverige.

I en tysk industrimans anförande vid tyska portlandcementfabrikantföreningens

möte i februari 1911 förekommer följande uttalande:

»Sverige gör anspråk på 0,eo kronor pr 100 kg i tull, men man får hoppas,

att de tyska ombuden måtte lyckas genomdrifva tullfri införsel af tyskt cement

till Sverige, då är redan mycket vunnet.»

Från svenska cementindustriens sida har meddelats, att »Atlas Portland

Cement Company» med en uppgifven tillverkningskapacitet af 2,890,000 ton per

år sökt mellanhand för afsättning i Sverige. Frakten för cement har uppgifvits

för sträckan NewYork—Köpenhamn till

Kr.

pr normalfat.

pr fat (180 kg. brutto)................................................... 2: 94

» säckar (174 kg. brutto)............................................ 2: 44

Äfven om dessa höga fraktkostnader för närvarande torde hindra konkurrens på

svensk marknad, har dock inom utskottet framhållits, att den nordamerikanska

tillverkningen i allt fall kan väntas konkurrera med den svenska industriens

export på vissa länder.

Norge.

Enligt uttalande af svensk

Norge.

industriman råder stark utländsk konkurrens i

Tyskland.

Konkurrens från Belgien föreligger.

Vid tyska portlandcementfabrikantföreningens möte i februari 1911 framhölls

i ett föredrag,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

att det förelåge en exempellös invasion af belgiskt cement, hvilket nedsatte

prisen å tyskt cement,

att de skandinaviska fabrikerna, i synnerhet i Sverige, gjorde sig oangenämt

bemärkta på exportmarknaden,

att den nordamerikanska cementfabrikationen innebure en stor fara för den

tyska fabrikationen,

samt att de schweiziska cementfabrikerna måste betalas för att icke exportera

till den sydtyska ringens afsättningsområde.

Ur Tonindustriezeitung nr 6 för år 1912 anföres:

»De till följd af tullarna uppnådda höga priserna inom Sverige hafva i

första hand gjort detta lands industri till en af de farligaste konkurrenterna.

Denna verkan förökas genom den svenska regeringens subvention åt ångbåtsiinjer.

Särskildt kännbart träffar oss denna täflan i Syd-Amerika och Nederländska

Ost-Indien, alltså på marknader, hvilka vi hittills betraktat såsom våra.»

Import och export.

Sverige.

(enl. statistiken)

Import (i ton):

1889 .

... 6,416

1900 cement, alla slag

1,941

1890

.. 5,757

1901 »

2,868

1891

... 896

1902 »

9,822

1892

720

1903

11,145

1893 ..

852

1904 »

10,526

1894 ..

2,425

1905 »

10,999

1895 ...

... 4,270

1906 »

13,136

1896 ...

. 2,901

1907 järnslaggcement

203

annan cement

17,598

1897 ...

... 1,826

1908

613

»

5,545

1898 ...

... 1,656

1909

168

»

12,776

1899 ...

... 1,363

1910

0,5

»

15,438

1911 »

2,085

»

22,744

Export

(i ton):

1889

... 7,300

1900 cement, alla slag 42,564

1890

14,132

1901 »

17,794

1891 ..

14,322

1902 »

19,449

1892 ...

. 25,128

1903

21,319

1893

. 41,399

1904

27,509

1894

29,896

1905 »

38,504

1895

. 31,029

1906 »

45,960

1896 ...

... 22,991

1907 järnslaggcement

324

annan cement

17,728

1897 ...

... 27,112

1908 »

181

33,984

1898

... 28,676

1909

0,2

»

33,197

1899

... 31,101

1910 »

0,1

»

73,350

1911 >

0,2

»

108,653

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

23

Exportöfverskottet utgjorde alltså (i ton)

1889

.................. 884

1901

14,926

1890

................. 8,375

1902

.... 9,627

1891

.........13,426

1903

.. 10,174

1892

.... 24,408

1904

.. . 16,983

1893

..... 40,547

1905

.... 27,605

1894

27,471

1906

.... 32,824

1895

.................. 26,759

1907

252

1896

.................. 20,090

1908

.... 28,006

1897

.................. 25,286

1909

.... 20,253

1898

.................. 27,020 .

1910

. 57,912

1899

................. 29,738

1911

.... 83,824

1900

.................. 40,623

Importen och

exporten, fördelade på de olika främmande länderna.

, utvisa för

åren

1906-

-1910 följande:

Importen (i ton)

(efter länder).

Norge

Danmark Belgien

Nederländerna

Storbrittanien

Tyska riket

1906

. 51

5,103 —

9

55

7,919

1907

. 115

4,670 1,105

106

87

11,655

1908

145

2,425 1,898

300

. 190

1,198

1909

. 330

4,599 2,030

60

1,454

4,470

1910

. 504

2,799 1,987

121

271

9,746

Exporten (i ton)

(efter länder).

Britt.

Eur. Tyska Nord- Bra-

Syd- Sanda

Norge

Danmark

Finland Ryssland riket amerika Argentina silien Chile Mexiko

Afrika öarna

1906

6

11,223

14,327 9,838 1,264 6,329 126

- 250 —

2,597 —

1907

—

2,030

9,868 3,399 26

871 1,225

- 90 —

540

1908

13

6,135

14,787 7,038 297

— 4,249 11 — —

1,595 —

1909

11,759

2,843

8,437 5,724 —

— 3,713 180 — 180

360 —

1910

—

15,707

11,705 15,489 2,773

— 16,832

- — —

900 9,850

Belgien.

Exporten

(i ton).

1907

1908

1909

727,122

573,757

654,485

1910 .....

1911 .....

715,171

829,243

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

De viktigaste exportländerna samt exportkvantiteterna voro år 1911:

Land. Exportkvantitet (ton).

Tyskland............................. 81,943

Brasilien.............................. 45,066

Egypten .............................. 41,071

Frankrike ........................ 47,439

Land. Exportkvantitet (ton).

Storbrittannien .................. 64,547

Nederländerna ...... 162,969

Argentina........................... 168,575

Den belgiska cementen har rönt

marknader.

Importen utgjorde i ton:

1885 ..................... 40,569

1890 ........................ 20,900

1895 ........................ 27,275

starkare» efterfrågan på vissa export
-

1900 ........................ 77,288

1905 ....................... 148,008

1910 ........................ 242,663

Tyskland.

Exporten utgjorde i ton:

1885 ........................ 345,633

1890 341,931

1895 424,965

1900 ................. 54 ,992

1905 ........................ 617,892

1910 ................. 725,833

Exportöfverskottet utgjorde alltså i ton:

1885 305,064 1900 466,704

1890 321,031 1905 469,884

1895 397,690 1910 483,170

Nordamerika

(enligt uppgift från svenska cementindustrien)

är Exporten. ton

1908 .................. 85,000

1909 ....................................... 178,500

1910 ....................................... 419,900

Produktionen.

Sverige.

(enl. statistiken).

År

Antal

Antal

Tillverknings-

Tillverkning

? _

Antal

Antal

Tillverknings-

Tillverkning

fabriker

arbetare

värde kr.

ton

År

fabriker

arbetare

värde kr.

ton

1889

7

1,254

1,134,834

30,379

1900

6

1,336

4,213,878

125,959

1890

6

1,158

1,769,366

47,863

1901

6

1,172

3,204,477

95,135

1891

5

1,150

1,806,882

56,209

1902

7

1,106

2,765,744

84,647

1892

7

1,130

2,152,548

54,107

1903

7

1,172

4,192,309

129,048

1893

6

1,066

1,880,253

70,816

1904

7

1,238

4,210,073

144,362

1894

6

1,112

1,719,825

63,049

1905

7

1,298

4,874,084

167,611

1895

5

831

1,585,650

56,808

1906

6

1,165

5,122,821

173,921

1896

5

1,130

2,181,354

75,041

1907

6

1,354

6,402,010

194,395

1897

5

1,129

2,512,728

81,147

1908

7

1,289

7,101,375

222,125

1898

5

1,288

3,527,993

103,459

1909

7

1,160

7,064,035

220,115

1899

5

1,439

4,173,024

122,811

1910

7

1,291

8,480,233

257,756

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 25

Enligt upplysningar från inhemska cementindustriens sida kan den svenska

industriens produktionsförmåga beräknas till mera än 400,000 ton årligen.

Belgien.

Den belgiska produktionen har ständigt ökats under de fem sista åren.

Några siffror kunna dock ej uppgifvas.

Tyskland.

Med ledning af de under afdelningen »Import och export» meddelade uppgifter

angående den tyska exportens storlek samt den under afdelningen »Exportens

förhållande till produktionen» intagna procentuella beräkningen erhållas

följande produktionssiffror för Tj^skland.

År

Ton

År

Ton

1885 .

............ 761,305

1900 .. .

............ 3,199,953

1890

............ 1,512,970

1905 . .

............ 3,634,659

1895 ...........

............ 2,033,325

1910.....

............ 4,971,459

Den tyska cementindustrin beräknas kunna tillverka 8,500,000 ton årligen.

Den faktiska produktionen uppgår alltså till inemot 60 % af produktionskapaciteten.

Nordamerika.

(Enligt uppgifter från tyska cementindustrien).

År Ton År Ton

1885 ........................ 25,500 1910 ........................ 12,410,000

Exportens förhållande till produktionen.

Sverige.

(enl. statistiken.)

År

Produktion

(i ton)

Export

(i ton)

Förhållandet

mellan export

och produktion

i 0|0

År

Produktion

(i ton)

Export

(i ton)

Förhållandet

mellan export

och produktion

i o|o

33,7

1889

30,379

7,300

24

1900

125,959

42,564

1890

47,863

14,132

29,5

1901

95,135

17,794

18,7

1891

56,209

14,322

25,5

1902

84,647

19,449

23

1892

54,107

25,128

46,4

1903

129,048

21,319

16,6

1893

70,816

41,399

58,5

1904

144,362

27,509

19,1

1894

63,049

29,896

47,4

1905

167,611

38,504

22,9

1895

56,808

31,029

54,6

1906

173,921

45,960

26,4

1896

75,041

22,991

30,6

1907

194,395

18,053

9,3

1897

81,147

27,112

33,4

1908

222,125

34,165

15,4

1898

103,459

28,676

27,7

1909

220,115

33,197

15,1

1899

122,811

31,101

25,3

1910

257,756

73,351

28,5

Bihang till Riksdagens protokoll 1912.

7 samt. 29 käft.

(Nr 32).

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Tyskland.

%

%

1885...................

................. 45,4

1900...................

................. 17,o

1890...................

......... 22,6

1905...................

................. 17,o

1895...................

20,9

1910..................

................. 14,6

Vid sammanträde med de tyska portlandcementfabrikanternas förening har

i ett föredrag såsom orsaker till den relativa minskningen i den tyska exporten

framhållits följande orsaker:

1) Ökning af cementproduktionen i England, Belgien, Danmark, Sverige och

Österrike, till hvilka man måste taga hänsyn vid de transoceaniska affärerna.

2) Uppblomstrande cementindustrier i länder, på hvilka den tyska cementexporten

förut var ganska betydande.

3) De engelska kolonialväldenas tullskrankor.

Enligt samma källa har Tyskland numera endast Holland och Finland till

stora afsättningsområden. Exporten på Danmark hade förut varit stor, men nu

exporterade Danmark i stället. Mycket vore vunnet genom tullfrihet vid införsel

till Sverige.

Nordamerika.

från svenska och tyska cementindustrierna).

Förhållandet

Produktion Export mellan export och produktion,

ton. ton. 0jQ

. 12,410 419,900 2,95

Konsumtionen

(i ton).

Sverige.

(enl. statistiken)

År

Tillverkning.

Exportöfver-

skott

Konsumtion.

År

Tillverkning.

Exportöfver-

skott.

Konsumtion.

1889

30,379

884

29,495

1900

125,959

40,623

85,336

1890

47,863

8,375

39,488

1901

95,135

14,926

80,209

1891

56,209

13,426

42,783

1902

84,647

9,627

75,020

1892

54,107

24,408

29,699

1903

129,048

10,174

118,874

1893

70,816

40,547

30,269

1904

144,362

16,983

127,379

1894

63,049

27,471

35,578

1905

167,611

27,605

140,006

1895

56,808

26,759

30,049

1906

173,921

32,824

141,097

1896

75,041

20,090

54,951

1907

194,395

252

194,143

1897

81,147

25,286

55,861

1908

222,125

28,006

194,119

1898

103,459

27,020

76,439

1909

220,115

20,253

199,862

1899

122,811

29,738

93,073

1910

257,756

57,912

199,844

Enligt upplysning från den svenska cementindustriens sida är den svenska

konsumtionen mindre än 50 % af de svenska fabrikernas sammanlagda produktionsförmåga.

(Enligt uppgift

År

1910 ............................

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Tyskland.

Den inhemska konsumtionen understiger den inhemska produktionen (inemot

5,000,000 ton); dock kan den exakta konsumtionskvantiteten icke uppgifvas.

Cementpriserna.

Sverige.

Enligt uppgift från svenska cementindustrien i en till utskottet ingifven

framställning hafva under åren 1893—1912 prisnoteringarna utgjort i kronor per

170 kg., eif Stockholm och Göteborg, inklusive emballage:

eif Stockholm eif Göteborg

Lägst

Högst

Lägst

Högst

1893

pr

7i

fat

6: 10

6: 75

6: —

6: —

»

7»

skr

6: 34

6: 99

6: 24

6: 24

1894

»

7i

fat

&

3/s

skr...

6: 30

6: 90

5: 75

6: 25

1895

»

»

»

»

J>

»

6: 20

6: 90

5: 50

6: 40

1896

»

»

»

»

»

6: 70

7: 50

6: 50

7: 25

1897

»

»

»

»

»

6: 70

7: 50

6: 50

7: 25

1898

»

»

»

»

»

»

6: 70

7: 50

6: 50

7: 25

1899

»

»

»

»

»

»

6:85

7: 50

6: 75

7: 25

1900

»

»

»

»

»

*) 6: 75

7: 50

6: 75

7: 50

1901

»

»

»

»

»

»

6: 75

7: 50

6: 75

7:50

1902

»

2>

»

»

»

6: 40

7: 50

6: 40

7: 25

1903

»

»

»

»

»

»

6: 40

7: 25

6: 40

7: 25

1904

Jan./Juni

pr

Vi

fat & 3/s skr ........

6: —

6: 75

6: 25

6: 50

1904

Juli/Dec.

»

3>

» » » »

5: 50

6: 25

5: 75

6: —

1905

pr

Yi

fat

&

S/3

skr..........................

5: 75

6: 25

5: 75

6: —

1906

»

»

»

»

»

»

5: 90

6: 25

5: 75

6: —

1907

»

7>

»

»

»

»

6: 90

7: 10

6: 75

6: 85

1908

»

»

»

»

.. 6: 90

7: 10

6: 75

6: 75

1909

»

»

»

»

»

.. 6: SO

7: —

6: 75

6: 75

1910

2A

skr

6: 65

6: 85

6: 60

6: 60

1911

Jan./Juni

pr

skr..........................

6: 65

6: 85

6: 60

6: 60

1911

Juli/Dec.

»

.. 6: 40

6: 60

6: 35

6:35

1912

pr

V*

skr

............. 6: 15

6: 35

6: 10

6: 10

I berörda framställning anföres tillika följande:

»Priserna för öfriga orter i landet hafva fastställts i förhållande till nämnda

priser för Stockholm och Göteborg och med hänsyn till de olika fraktkostnaderna,

Vid försäljningar till statsverket har i allmänhet någon mindre reduktion af priserna

tillämpats.

*) Fr. o. m. år 1900 är priset för Stockholm beräknadt »fritt å kaj», som ställer sig omkring

10 öre pr 170 kg. dyrare än leverans »eif».

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

Vid försäljningar till utlandet hafva priserna måst rättas efter konkurrensen

å världsmarknaden. Såväl i Finland som S:t Petersburg har försäljningsbolaget

lyckats under en lång följd af år upparbeta en god marknad, som emellertid under

de senare åren angripits genom konkurrens till låga priser från Tyskland och

Danmark. Försäljningar till transoceaniska länder, under sista tiden hufvudsakligen

till Argentina och Ostasien, hafva måst göras till priser, som ofta endast

täckt material- och arbetskostnader, men i hvilka icke kunnat inräknas andel

i allmänna omkostnader eller förräntning af och afskrifning å fabrikernas anläggningskostnad.

»

Af en målsman för svenska cementindustrien har uppgifvits, att det lägsta

försäljningspris, som betingats, varit kr. 3: 35 per 170 kg. fritt ombord fabrikshamn,

inclusive emballage, och gällt export till Java. Dock framhölls från

samma håll, att detta pris icke torde hafva täckt tillverkningskostnaderna.

Danmark.

Nu gällande pris har från svenska cementindustriens sida uppgifvits till

kr. 5: 95 per 170 kg. eif dansk hamn, inclusive emballage i halfsäckar. På grundpriset

verkställes sedermera vid kalenderårets utgång viss rabatt alltefter årsleveransens

storlek och uppgående

till 30 öre per 170 kg. netto för levererade 500 tunnor

40

55

60

65

» » » » » » 2,000 »

» » » » » » 5,000 »

» » » » » - » 10,000 »

Dessutom äger köparen rätt att vid återförsäljning åtnjuta eu ytterligare

rabatt af 15 öre per 170 kg. för levererade 250 tunnor.

Belgien.

. Exportprisen.

(kr. per 170 kg.)

år pris leveransvillkor

1909 4: 06—4: 35 fritt ombord Antwerpen

1910 4: 13—4: 35 »

1911 4: 21—4: 53 »

1912 4: 35—4: 53

Det bär icke angifvits, huruvida dessa priser äro in- eller exelusive emballage,

ej heller huruvida rabatt åtnjutes vid större försäljningar.

Exportprisen anses lönande. Prisen å den inhemska marknaden äro emellertid,

såsom här nedan framgår, betydligt lägre.

år

1912

Inhemska marknadspris.

(kr. per 170 kg.)

pris leveransvillkor

2: 71—2: 95 fob eller fbv fabrik,

exklusive säck.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 29

De inhemska marknadspriserna hafva de senaste åren varit i starkt nedåtgående,

i synnerhet sedan år 1909.

Det naturliga cementet är betydligt billigare. Dess pris noterades i svenskt

mynt år 1911 till kr. 1: 10 och år 1912 till kr. 1: 23, allt per 170 kg. Huruvida

dessa pris gällde in- eller exclusive emballage m. m., är icke kändt. De

inhemska prisen i Belgien anses icke gifva någon vinst.

Tyskland.

Nedanstående prisuppgifter äro grundade dels å meddelanden från svenska

beskickningen i Berlin, dels ock å till utskottet från annat håll öfverlämnade tidningsnotiser.

Prisen äro uträknade i kronor per 170 kg. och hafva engros-,

detalj- samt entreprenadpriser upptagits hvar för sig.

Område.

Pris i kr.

pr 170 kg.

In- eller

exclusive Leveransplats,

emballage.

Kvantitet m. m.

En

grospriser:

Berlin .......................

5: —

Incl.

1907.

Fritt i pråm eller

2,550—3,400 ton.

järnvägsvagn

Berlin.

Berlin .......

5: 90

Incl.

1908.

Fritt i pråm eller

järnvägsvagn

Berlin.

2,550—3,400 ton.

Berlin ........................

5: —

Incl.

1909.

Fritt i pråm eller

2,550—3,400 ton.

järnvägsvagn

Berlin.

Berlin ......................

3: 82,

. 3: 78 L

3: 38)

Incl.

1910.

Fritt i pråm eller

järnvägsvagn

Berlin.

»Konventionspris».

Rabatt ej beräknad.

Hamburg— Altona.

4:31

3:81

Incl. 1

Excl. |

1911.

j- Fritt skepp.

Direkta inköp från fa- brik till årskvantitet

af 2,550—5,100 ton.

Hamburg—Altona......

4: 35

3: 85

Incl. 1

Excl. J

I Fritt järnvägsvagn,

bangård.

Direkta inköp från fa- brik till årskvantitet

af 2,550—5,100 ton.

Bhenland—W estf alen

4: 43

Incl.

Fritt järnvägssta- tion eller hamn i

Köln.

8 % rabatt inberäknad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets'' betänkande Nr 32.

Område.

Schleswig—Holstein

etc.

Stettin........................

Rhenland—W estf alen

Hamburg—Altona......

Schleswig—Holstein

Berlin ........................

Stettin

Hamburg—Altona

Stettin...................

Rhenland—W estfalen

Hamburg—Altona.....

Berlin............... 4:91

Stettin ......................

Berlin ... .

In- eller

■Pri® exclusive Leveransplats. Kvantitet m. m.

pr 170 kg, embailage.

4: 59 Incl. 1 Fritt järnvägsvagn, Minst 2,500 ton.

4:05 Excl.) bangård.

5:22 Fritt järnvägsvagn, -

4: 771 Incl. Stettin.

4: 051

1912.

4:85 Incl. Fritt järnvägsstation 8% rabatt inberäknad,

eller hamn i Köln.

4: 47

Incl. |

Fritt bangård eller

2,550—5,100 ton.

8: 97

Excl./

skepp.

4:81

Incl.

4: 27

Excl.

Fritt järnvägsvagn,l

bangård. j

[ Minst 2,500 ton.

4:23

Excl.

Fritt fartyg.

4:91

Incl.

Fritt järnväg eller

(7s s:r).

lager, Berlin.

5: —

Incl.

Fritt järnväg eller

(fat).

lager, Berlin.

5:67

Incl.

Fritt järnvägsvagn,

5: 17

Stettin.

4: 50

Detaljpriser:

1911.

4: 32

Excl.

Fritt byggnadsplats.

5: 76]

1

5:23

f Incl.

Fritt byggnadsplats.

4: 501

1

1912.

5: 81

Incl.

Fritt järnvägssta-

—

tion eller hamn i

Köln.

4: 18

Excl.

2,550—5,100 ton.

-5: 85

?

Fritt byggnadsplats.

6: 21]

1

5: 721

Incl.

Fritt byggnadsplats.

4: 95

Entreprenadpriser.

1909.

3: 29

Excl.

Fritt fabriksstation.

Arsleverans till järn-

vägsförvaltning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.

31

Område.

Pris i kr.

pr 170 kg.

In- eller

exclusive

emballage.

Leveransplats.

1910.

Kvantitet m. m.

Berlin .................

........ 1:98

Excl.

Fritt fabriksstation.

1911.

15,000 ton till järn- vägsf örvaltning.

Hamburg ..........

........ 8: 83 Excl. j

(säckar)

4: 13 Excl. (fat)

i Fritt byggnadsplats

r i Hamburg.

5,000 ton till Ham- burgs stad.

Berlin .......

Stettin .................

....... 2: 88 Excl.

........ 2:91 Incl. ,

(säckar) 1

3: 67 Incl. (fat)J

Fritt fabriksstation.

j. Fritt fabriksstation.

1912.

Arsleverans till Berlins

stad.

4,000 ton till järnvägs- förvaltning.

Danzig...............

........ 3: 06

?

Fritt fabriksstation.

5,000 ton till järnvägs- förvaltning.

bl euköiln

........ 4: 95

Excl.

Fritt fabriksstation.

2,500 ton till Neu- köllns stad.

Hannover ..........

........ 3: 06

?

Fritt fabriksstation.

4,660 ton till järnvägs- förvaltning.

Magdeburg..........

....... 3: 14

?

Fritt fabriksstation.

700 ton till järnvägs- förvaltning.

Berlin ................

........ 4: 54

(i säck)

?

Fritt fabriksstation.

1,365 ton till järn- vägsförvaltning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.