Bevillningsutskottets betänkande Nr 32
1912-05-07 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1912:32, Bevillningsutskottets betänkande Nr 32
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
1
Nr 32.
Ankom till Riksdagens kansli den 7 maj 1912 kl. 4 e. m.
Betänkande,
anledning af väckt motion om upphäfvande af tullen
å cement.
I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 15, har herr Eriksson
i Grängesberg föreslagit, »att Eiksdagen måtte besluta borttaga tullen
å cement».
Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionen.
Motionen, som gifvetvis ytterst afser att åstadkomma en nedsättning
af priset å ifrågavarande artikel, hvars prisbillighet är, omedelbart för
byggnadsindustrien och medelbart för våra bostadsförhållanden, af stor
betydelse, har utskottet funnit vara förtjänt af synnerlig uppmärksamhet.
Såsom synes af vidfogade promemoria har också utskottet på olika vägar sökt
inhämta upplysningar angående cementindustriens ställning såväl i Sverige
som i utlandet. Af denna promemoria framgår, å ena sidan, att cementmarknaden
utmärker sig genom en ofta våldsam konkurrens mellan
olika länders fabriker, men att, å andra sidan, fabrikanterna sökt skydda
sig mot denna konkurrens genom både nationella och internationella karteller.
Dessa omständigheter försvåra i hög grad bedömandet af frågan,
huruvida, med beaktande af det i vårt land genomförda skyddstullsystemet,
den tullsats, som bestämts för denna vara, är väl afvägd, eller om
öfver hufvud taget något tullskydd är för densamma nödvändigt. Ostridigt
torde nämligen vara, att eu industri, som åtnjuter det slags skydd,
som en internationell sammanslutning för tillvaratagandet af gemensamma
intressen medför, icke har samma behof af tullskydd som den industri
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 29 höft. (Nr 32.) 1
TJtsJcottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
kan hafva, hvilken ensam måste upptaga striden mot de utländska konkurrenterna.
Och när det gäller på detta sätt internationellt kartellerade
industrier, torde kunna ifrågasättas, om icke staten måste direkt inskrida
för att skydda konsumentintresset. Med industriens kartellering följer
nämligen faran af densammas monopolisering och ett utnyttjande af denna
situation till allmänhetens uppskörtande medelst oberättigadt höga priser.
Det synes utskottet vara statsmakternas oafvisliga skyldighet att vid reglerandet
af sin tullpolitik ägna synnerlig uppmärksamhet åt dessa moderna
företeelser på näringslifvets område.
I det nu föreliggande fallet torde det kunna ifrågasättas, huruvida
syftet att erhålla en prisnedsättning skulle uppnås genom eu sänkning
eller ett borttagande af tullen. Detta lärer svårligen blifva förhållandet,
så länge den internationella öfverenskommelse består, som afser att i
högsta möjliga grad utestänga den utländska konkurrensen. A andra
sidan torde den farhågan icke kunna helt tillbakavisas, att, om tullskyddet
är borta och den internationella öfverenskommelsen brister, de
utländska fabrikerna med sin i många fall enorma tillverkningskapacitet
och sina mäktiga finansiella resurser kunna komma att skada den svenska
industrien och menligt inverka på dess fortsatta utveckling.
Då det lärer vara ostridigt, att cementpriserna här i landet tidigare
varit högre, än produktionsförhållandena i och för sig nödvändiggjort,
skulle under andra förhållanden än de ofvan omtalade en tulinedsättning
varit motiverad. Dtskottet anser sig dock böra framhålla, att, såsom äfven
framgår af ofvanberörda promemoria, sid. 24, priset nedsatts såväl sistlidna
som innevarande år. Dessutom har utskottet, till följd af meddelanden
från cementindustriens målsmän, grundade skäl att uttala sin förvissning
därom, att ytterligare nedsättning med 30 öre per fat skall äga rum, så
snart normala förhållanden återinträdt på kolmarknaden och senast den
1 januari 1913, samt att, i den mån förbrukningen af cement inom
landet afsevärdt ökas och nu oförutsedda omständigheter icke lägga
hinder i vägen därför, ytterligare prissänkningar skola vidtagas, äfvensom
att man skall låta sig angeläget vara att så ordna försäljningsförhållandena,
att prissänkningarna verkligen komma den cementförbrukande
allmänheten till godo.
Då det med motionen afsedda ändamålet, nämligen att inom landet
erhålla lägre cementpriser, sålunda vinnes utan tullens borttagande eller
nedsättning och då Riksdagen hvarje år har i sin hand att, om de förutsättningar,
under hvilka utskottet nu tagit ståndpunkt till frågan, icke
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
realiseras, vidtaga ändring af tull satsen, så anser sig utskottet för närvarande
böra afstyrka den af motionären föreslagna åtgärden och hemställer
alltså,
att förevarande motion, II: 15, icke måtte af Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 7 maj 1912.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Herr friherre C. J. Beck-Friis har anhållit få antecknadt, att han
icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Bilaga.
Promemoria angående eementtulien.
De härnedan meddelade uppgifterna äro, i den män de beröra utländska förhållanden,
i allmänhet inhämtade genom utrikesdepartementet. I de fall, då dessa uppgifter
på annat sätt kommit utskottet tillhanda, äfvensom, beträffande meddelade upplysningar
rörande den svenska cementindustrien, angifves särskildt källan, där så
ansetts nödigt.
Antalet fabriker inom de olika länderna, m. in.
Sverige.
Sju fabriker:
Skånska Cement Aktiebolaget,
Ölands Nya Cement Aktiebolag,
Aktiebolaget Visby Cementfabrik,
Hellekis Aktiebolag,
Maltesholms Cementaktiebolag,
Klagstorps Kalkbrotts Aktiebolag,
Ifö Cementfabriks Aktiebolag.
Norge.
Enligt upplysning från en målsman för svenska cementindustrien finnes i
Norge endast en cementfabrik.
Danmark.
Sju fabriker:
Kongsdal,
Norden,
Ostasiatiska Kompaniets.
Aalborg,
Cimbria,
Dania,
Danmark,
Sistnämnda fabrik lärer arbeta uteslutande på export genom Kompaniets
egen försorg.
För utskottet har från svenska cementindustriens sida meddelats, att flertalet
af de danska fabrikerna helt eller delvis ägas af den världsbekanta maskinfirman
F. L. Schmidt & C:o i Köpenhamn, hvilken firma har till specialitet uppförandet
af cementfabriker och årligen anlägger ett flertal sådana öfver hela världen.
Belgien.
Tillverkning af cement bedrifves för närvarande vid 17 fabriker. Ytterligare
två dylika fabriker väntas. Dessutom lära vissa fabriker för tillverkning
af naturcement undersöka möjligheten af en öfvergång till tillverkning af artificiell
cement.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
5
Tyskland.
Den tyska fabrikationen är fördelad på åtta större distrikt, nämligen Rhenland-Westfalen,
Hannover, Schlesien, trakten kring Berlin, trakten kring Elbes
nedre lopp, Stettin, mellersta Tyskland och Sydtyskland. Af dessa sysselsätta
sig hufvudsakligen de vid Stettin och nedre Elbe belägna med export.
Olika slag af cement.
För närvarande tillverkas följande olika slag af cement:
Portlandcement (kalk- och lerhaltiga ämnen),
Romancement (kalkmärgel),
Slaggcement (basisk masugnsslagg, blandad med kalk),
Eisenportlandcement (portlandcement och masugnsslagg),
Naturcement (kalksten).
Sistnämnda cementsort fabriceras särskildt i Belgien och afsättes där så
godt som uteslutande på inhemsk marknad.
Tyskland producerar förnämligast Portlandcement samt en del slaggcement
och Eisenportlandcement.
Cementens kvaliteter.
Sverige.
En af de svenska cementfabrikerna tillsatt kommitté har vid sammanträde
den 12 februari 1912 enats om vissa normer för proftagning af den vid de anslutna
cementfabrikerna tillverkade cementen m. m.
I det mellan Cementa, å ena sidan, och cementbolagen, å andra sidan, afslutade
kontraktet af den 25 april 1911 finnes intagen följande bestämmelse:
»All Portlandcement, som levereras, skall icke allenast uppfylla alla villkor
enligt de i Sverige och Tyskland antagna normerna för Portlandcement utan
äfven stå på jämnhöjd med de bästa skandinaviska, tyska och engelska Portlandcementsorterna.
»
Belgien.
Från svenska cementindustriens sida har anförts, att den belgiska exportcementen
oftast är af underhaltig kvalitet.
Af svenska beskickningen i Bruxelles meddelas, att de nyare belgiska fabrikerna,
hvilkas tillverkningar ännu icke äro tillräckligt kända i utlandet, äro hänvisade
att i främsta rummet söka sin marknad i Belgien. Tillika meddelas dock,
att efterfrågan å belgisk cement blifvit starkare på vissa exportmarknader.
En tysk fackman säger om den belgiska cementen, att den är billig och
delvis icke helt oklanderlig,
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Tyskland.
Den tyska portlandcementen är i allmänhet af hög kvalitet. Äfven de
öfriga tyska cementsorterna torde nog i allmänhet motsvara berättigade anspråk.
Karteller och syndikat.
Sverige.
De sju cementfabrikerna hafva bildat ett gemensamt försäljningsbolag,
»Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget», med hvilket fabrikerna af slutat ett
kontrakt af den 25 april 1911.
Danmark.
Af inhämtade upplysningar framgår, att de danska fabrikerna äro sammanslutna.
Norge.
Såsom i annat sammanhang erinras, existerar i Norge blott en enda cementfabrik.
Belgien.
I den svenska beskickningens i Bruxelles meddelanden finnes intet anfördt
rörande kartell- eller syndikatbildning i detta land.
Tyskland.
För att skydda sig mot öfverproduktionens vådor och vinna en prisförhöjning
bildades karteller och syndikat. Till 1909 års slut funnos en råd mer eller
mindre lösligt sammanbundna konventioner, försäljningsringar, m. m. Dessa
kunde emellertid till stor del icke förnyas. Efter den våldsamma konkurrens,
som sedan följde, lyckades man i oktober 1911 uppnå en öfverenskommelse,
hvarigenom de till Berliner Zementliartell sammanslutna fabrikerna upprättade gemensamt
försäljningskontor för sin afsättning till Berlin. Denna öfverenskommelse
medförde en prisförhöjning från 1912 års början med 1 mark per fat ä
170 kg. De i Tyskland för närvarande bestående kartellerna och syndikaten
uppgå till nio. Rörande dessa antecknas följande:
Rhen- Westfaliska cementsyndikatet kan möjligen komma att upplösas vid
1912 års slut, hvilket antages komma att medföra en måttlös konkurrens.
Inom den schlesislca cementindustrien föreligger sammanslutning mellan den
gamla ringen och fyra utomstående fabriker sedan år 1911.
Inom den sydtyska industrien har man lyckats bibehålla en fast sammanslutning
mellan fabrikerna och därigenom förhindra alltför stark konkurrens.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
7
Affärsmetoder.
I afseende å de gängse affärsmetoderna inom cementindustrien torde först
och främst vara att beakta de sätt, på hvilka försäljarna inom denna industri
tillförsäkra sig afsättning af sitt fabrikat.
Sverige.
Från den svenska cementindustriens sida har i denna fråga anförts följande
i en till bevillningsutskottet ingifven skrifvelse i ämnet:
»Hvad angår »Cementas» ställning till afnämare af utländsk cement, måste
man skilja emellan förbrukare af dylik cement, exempelvis byggmästare och försäljare,
hvilka göra anspråk på att jämväl sälja svensk cement.
Under eu kortare period, åren 1899—1902, under hvilken trycket från utlandet
var mycket kännbart, måste »Cementa», i likhet med hvad som än i
dag äger rum inom cementindustrien i Tyskland och på många andra affärsområden,
tillämpa den gamla satsen: »Den, som ej är med mig, är emot mig», och
således söka förhindra sina ombud att tillhandahålla svensk cement åt förbrukare
af utländsk vara. Men föreskriften härom har bortfallit redan för omkring 10
år sedan och torde väl ej nu kunna åberopas som skäl för cementtullens borttagande.
Numera har samtidig användning af svenskt och utländskt fabrikat
endast i mycket enstaka fall behöft förhindras, nämligen då försäljningsbolaget
befarat, att förväxling vid något särskildt bygge skulle kunna uppstå med utländskt
fabrik af lägre kvalitet, hvarigenom obefogade ersättningsanspråk mot
försäljningsbolaget ibland framkommit. Vid riktigheten af denna åskådning fasthåller
bolaget, men för öfrigt står det hvem som helst fritt att hos »Cementas»
ombud till gängse pris inköpa sitt behof af svensk cement, vare sig han därjämte
använder utländskt fabrikat eller icke.
Motionärens uppgift, att försäljningsbolagets direkta ombud måste förplikta
sig att taga hela sitt årsbehof uteslutande från de svenska cementfabrikerna, är
riktig. Försäljningsbolagets fordran härutinnan är berättigad och öfverensstämmer
med allmänt affärsbruk. Eu fabrikant kan nämligen icke åt sina förtroendemän
gentemot allmänheten (ombuden) inrymma rätt att drifva propaganda
äfven för konkurrerande fabrikat.
Försäljningsbolagets erfarenhet utvisar, att dess vedersakare äro att söka
bland köpmän eller förbrukare, som antingen vägrats kredit på grund af bristande
solvens eller som i regel importera utländskt fabrikat, men ändock vid
förefallande behof af svensk cement göra anspråk på inköp direkt från försäljningsbolaget.
Försäljningsbolaget har städse eftersträfvat att i möjligaste mån tillgodose
den svenska allmänheten, men då det ofta varit svårt att sammanjämka allmänhetens
önskningar med försäljningsombudens anspråk, har följden blifvit
klagomål från båda sidor. Det bär som vanligt visat sig svårt att »tjäna två
herrar».
8
Bevillningsutskottets betänkande AV 32.
Danmark.
Nedanstående bestämmelser äro hämtade ur det tryckta kontraktsformulär,
som användes af en viss dansk cementfabrik:
»För denna försäljning gälla följande villkor:
5. Att Ni hvarken direkt eller indirekt köper eller säljer cement från
andra än förut omförmälda danska fabriker och de i förbund med dem stående
utländska fabriker; på begäran meddelas, huruvida en fabrik hör till konventionen
eller icke.
6. Köp i kompani (»Fsellesskab») är icke tillåtet, och Ni är vid hvarje återförsäljning
hos köpmän, konsumtionsföreningar och andra samt vid hvarje återförsäljning
till cementvarufabrikanter förpliktad att med slutsedel förbinda Edra
köpare att vid ansvar inför Eder och oss iakttaga samma förpliktelser som Ni
iklädt Eder i denna öfverenskommelse. Sådana slutsedlar ställas af fabrikerna
till förfogande.
7. Ni är förpliktad till att hvarken direkt eller indirekt sälja eller leverera
dansk eller utländsk cement till utlandet.
I och med underskrifvandet af denna slutsedel underkastar Ni Eder och vi oss
i allo de bestämmelser, som innefattas i bifogade »Regler for Voldgiftsnsevnet for
den danske Cementhandel», antagna 1909 af cementfabrikerna —---— —-
samt försäljarnas representanter, hvaraf bland annat följer, att alla tvistigheter
angående öfverträdelser af de under punkterna 1—7 omnämnda villkoren och
påföljderna däraf skola afgöras af ifrågavarande skiljenämnd med slutlig och
förbindande verkan.
»Ni är pliktig att anmäla hvarje öfverträdelse, som kommer till Eder
kännedom.»
Enligt de nyss åberopade bestämmelserna för skiljenämnd äger denna att
ålägga böter till belopp mellan 500 och 1,500 kronor. I vissa fall kunna böterna
sättas högre eller lägre än nu angifna maximi- resp. minimibelopp.
Nämnden bestämmer äfven rörande gäldandet af de med skiljedomsförfarandet
förenade kostnaderna.
Tyskland.
I en cirkulärskrifvelse till sina medlemmar har en tysk förening af cementförbrukare
framställt klander mot de försäljningsvillkor, som de tyska portlandcementkartellerna
och syndikaten uppställt. Skrifvelsen i fråga, som är daterad
den 1 februari 1912, framhåller bland annat, att förbrukaren ålägges skyldighet
att köpa endast syndikatcement, för så vidt han icke vill betala väsentligt högre
pris eller utsätta sig för bojkott. De af föreningen åberopade, i skrifvelsen återgifna
villkoren från kartellens sida lyda i svensk öfversättning sålunda:
»Att Ni under år 1912 hvarken direkt eller indirekt rekvirerar, använder, mot
provision eller för egen räkning försäljer eller på något annat sätt afsätter cement
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
från fabriker, som icke tillhöra den mellantyska cementkartellen eller äro med
densamma förbundna i kartell (kartelliert), att Ni icke gör oberättigade afdrag
till förmån för förbundskassor, skyddsfonder eller andra dylika fonder eller vid
återförsäljning tillstädjer sådana från kundkretsens sida.
Om Ni handlar emot denna föreskrift, berättigar Ni oss att på de hos oss
eller de med oss förbundna fabrikerna under år 1912 rekvirerade eller leveranspliktiga
kvantiteterna lägga ett tilläggspris af 1 mk 50 pf per 170 kg.
Vid återförsäljning är Ni förpliktad att begagna Eder af denna efterfordringsrätt;
i annat fall är Ni våra föreningsfab riker betalningsskyldig för
efterfordringsbeloppet.
Vidare äro våra föreningsfabriker gentemot sådana återförsäljare berättigade
att omedelbart hafva ingånget kontrakt utan förpliktelse till efterleverans af
lcontraherade kvantiteter, på samma sätt som om kontraktet icke trädt i tilllämpning.
Samma bestämmelser äro tillämpliga å de konsumenter, hvilka rekvirera
varan direkt från fabrikerna, därest de rekvirera cement från fabriker utanför
föreningen.»
Rheinisch-Westfälisches Zement-Syndikat uppställer enligt 1912 års cirkulär
följande villkor för köparen:
»a) att Ni, hvarken direkt eller indirekt, bearbetar, försäljer eller afsätter
cement från fabriker, som icke tillhöra R. W:s Zement-Syndikat eller äro med
detsamma i kartell förbundna (kartelliert),
b) att Ni icke utan vårt särskilda tillstånd deltager i entreprenader öfverstigande
50,000 kg.,
c) att Ni icke erbjuder och försäljer från oss inköpt cement till någon, som
bearbetar eller afsätter andra märken än syndikatets,
d) att Ni icke, utan vårt tillstånd, låter försända eller omexpediera cementen
till andra platser än de, som finnas angifna i kontraktet; i synnerhet får icke
ommärkning förekomma.
Förekommer icke desto mindre ommärkning, är Ni oss ersättningsskyldig för
all däraf uppkommande skada, äfven om Ni kan visa, att det skett utan Eder
vetskap;
e) _att Ni, därest öfverenskommelse är med Eder träffad rörande återförsäljning,
lägger våra försäljningsvillkor till grund för Edra försäljningar och
aldrig går under de Eder af oss föreskrifna prisen, däri inbegripet, att Ni från Eder
kundkrets till samma priser, som af oss lämnas Eder, återtager emballaget.
Ni äger alltså skyldighet att alltid försälja inklusive emballage.
Hvarje öfverträdelse af förestående leverans- och betalningsvillkor berättigar
oss att efteråt tillgodoräkna oss 50 mark per 10,000 kg. redan rekvirerad vara,
med beloppet omedelbart förfallet till betalning, äfvensom att hafva leveranskontraktet
utan att Ni kan emot oss framställa några som helst skadeståndsanspråk.
»
_ Angående JBerlinerkartellen meddelas, att vederbörande agent eller återförsäljare
är vid konventionalstraff förbjuden att verkställa detaljförsäljning under vissa priser.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 29 höft. (Nr 32.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Köpares rätt att välja visst eller vissa märken af cement.
Tyskland.
Enligt meddelad upplysning hafva, i fråga om Berlinerlcartellen vederbörande
fabriker förbehållit sig rätten att vid inköp afnämarna skola vara fullkomligt
fria i valet af olika märken.
Rhen-Westfaliska syndikatet förbehåller sig emellertid i 1912 års cirkulär,
att, därest ett eller annat af syndikatets märken icke vunnit erforderlig afsättning,
hålla tillbaka de efterfrågade märkena, till dess likformighet uppnåtts.
Beträffande olika affärsmetoder antecknas dessutom följande:
Sverige.
Enligt kontrakt den 1911 mellan Cementa och cementbolagen fördelas
leveranserna af Cementa å de särskilda cementbolagen efter vissa förhållandetal,
angifna i kontraktet.
En målsman för den svenska industrien har meddelat, att det emellan den
svenska och norska industrien årligen öfverenskommits att icke konkurrera inbördes
å inhemsk marknad samt att de svenska och danska fabrikerna sinsemellan
aftala! att exportera till hvarandras länder till lika stora kvantiteter.
Danmark.
Af en målsman för den svenska cementindustrien har uppgifvits, att de
danska cementfabrikerna till en gemensam kassa afsätta ett belopp af omkring
40 öre för hvarje fat försåld cement. Denna kassa fördelas sedermera på de
olika fabrikerna efter kvantiteten exporterad vara från hvarje särskild fabrik.
Vidare har från samma håll meddelats, att den inhemska försäljningen fördelas
å de danska fabrikerna efter de kvantiteter cement, fabrikerna under näst föregående
år afsatt å såväl in- som utländsk marknad.
Tyskland.
I Hamburger Fremdenblatt för 14/ia 1911 anföres rörande en upphandling till
Stettiner-Eisenbahndirektion:
»Såsom en omedelbar följd af sammanslutningen mellan Berliner-, Stettiner-,
mellantyska och öfre schlesiska fabrikerna förelågo nu endast tre anbud från
Stettinerfabriker, under det att föregående år tio fabriker afgifvit anbud.»
I ett föredrag vid möte med tyska cementfabrikanternas förening förekommer,
bland annat, följande uttalande:
»Den sydtyska cementringen skulle icke heller behöfva årligen betala de
schweiziska cementfabrikerna stora belopp för att förhindra en betydande import
af schweizisk cement till Tyskland, om tull på cement funnes.»
Öfriga bestämmelser mellan fabrikant och afnämare.
Danmark.
Enligt ett kontraktsformulär för en viss dansk fabrik förplikta sig de inhemska
fabrikerna och med dem förbundna utländska fabriker
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
att icke sälja cement till konsumtionsföreningar (Forbrugsforeninger), partiinköpsföreningar
(Fsellesindknbsforeninger) m. fl., hvilkas ändamål är att undvika
köpmannen såsom mellanhand, samt
att icke deltaga i leveranser (Licitationer) understigande 1,000 tunnor.
Cementindustriernas ekonomi.
Sverige.
Från svenska cementindustriens sida har för utskottet framhållits, att de
svenska cementfabrikerna år 1893 till följd af öfverproduktion och skarp konkurrens
stodo på branten af ekonomisk ruin. Aren 1893—1895 voro äfven
ogynnsamma och medförde särskildt stora förluster för två fabriker. Efter tullens
införande vid 1895 års riksdag började bättre tider.
Redogörelse för de svenska cementfabrikernas ekonomiska resultat under de
gångna åren har tillställts utskottet.
Danmark.
Af utskottet meddelade upplysningar framgår, att den danska cementindustrien
uppvisar i ekonomiskt hänseende fördelaktiga resultat.
Norge.
Den norska cementfabriken har, enligt uppgift från svenska cementindustriens
sida, under tioårsperioden 1901—1909 endast åren 1906 och 1907 gifvit
utdelning till aktieägarna med 5 °/0 hvartdera året, i öfrigt ingen utdelning.
Belgien.
»Allt som allt anses denna industrigrens (cementindustriens) s ällning icke
vara blomstrande, öfverproduktion anses föreligga, flertalet fabriker gifva ingen
eller ytterst obetydlig utdelning på aktierna; några befinna sig t. o. m. i en svår
ställning; det väntas icke, att läget skall ändra sig så snart.»
De belgiska cementfabrikernas vinstresultat och utdelning å aktier framgå
af nedanstående tablåer:
Fabriken
1906
Utdelning
1907
(i %)■
1908
1909
1910
1911
A
5
—
3
—
—
—
B
C
[ stam.
\pref.
4
4,4
5
—
—
—
D
8
8
8
6
6
8
E
5
5
5
5
—
—
F
4
5
—
—
2,5
2,5
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Vinst (i kronor).
Fabriken Aktiekapital
(i kronor)
1906
1907
1908
1909
1910
1911
A
725,000
50,750
47,850
42,775
652,50
652,50
30,450
B
1,087,500
311,750
333,500
1,450
83,375
137,750
C
739,500 76,125
(+ aktier utan nom. värde).
83,375
46,400
7,250
36,975
D
2,537,500
656,125
765,600
701,800
527,075
522,000
691,650
E
1,305,000
155,875
155,875
157,850
137,485
76,125
46,400
F
1,812,500
84,825
189,225
44,225
42,005
118,175
94,975
Tyskland.
Så länge inom Tyskland den ökade produktionen höll jämna steg med konsumtionen
och dessutom exporten till främmande länder ej hindrades af införseltullar
därstädes, var den tyska cementindustrien synnerligen räntabel.
Då vid 1909 års slut de då befintliga, mer eller mindre lösligt sammanbundna
konventionerna och försäljningsringarna etc. till stor del måste upplösas, öppnades
en våldsam konkurrens. Denna nådde sin höjdpunkt under våren 1911, då
cement försåldes till priser, som ofta understego tillverkningskostnaderna. Särskildt
på Berlinermarknaden gjorde säljarna oerhörda förluster. Sedan sammanslutningar
mellan producenterna ånyo ägt rum, visar emellertid år 1912 en
omisskänlig uppåtgående konjunktur.
Enligt en till utskottet från svenska beskickningen i Berlin öfverlämnad,
i Tonindustriezeitung införd kurstabell å cementaktier hafva af 75 företag under
senaste räkenskapsår 21 icke gifvit någon utdelning, 13 en utdelning af 1—4%,
30 en utdelning af 5—10 °/o och 11 en utdelning öfverstigande 10%.
Beträffande det allmänna ekonomiska tillståndet inom den tyska cementindustrien
under år 1911 anföres i Tonindustriezeitung nr 6 för år 1912 följande
uttalande, som tillika med öfriga här nedan åberopade uttalanden ur samma
tidskrift, i öfversättning tillställts utskottet af en målsman för den svenska cementindustrien.
»Ser man tillbaka på år 1911, kan man ej beteckna detsamma
såsom glädjande, ty till följd af hvad ofvan anförts kan ett stort antal verk
återigen icke lämna några utdelningar till aktieägarne. Men den till sin spets
drifna nöden har också haft den välgörande verkan, att fabrikerna kommit till
insikt därom, att de icke allenast äro konkurrenter utan ock hafva gemensamma
intressen. Därigenom hafva åstadkommits prisöfverenskommelser inom de olika
afsättningsområdena och mellan dessa samt angränsande ömrådens sammanslutningar,
hvilka öfverenskommelser öppna bättre utsikter för nästa år.»
I fråga om de olika delarna af den tyska marknaden hafva meddelats följande
uppgifter.
Rhenland— Westfaliska industrien.
Under perioden 1909—1911 hafva förhållandena lämnat mycket öfrigt att
önska i afseende å såväl produktion som priser. Det var icke möjligt att vinna
tillräcklig afsättning på grund af konkurrens från utom syndikatet stående fabriker
äfvensom från belgiska exportörer. Det anses, att åtskilliga fabriker haft be
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 13
tydande förluster. Dock torde producenter af särskildt god vara ännu kunna arbeta
med fördel.
Tonindustriezeitung skrifver om dessa förhållanden: »I Rhenska-Westfaliskg,
området råda de allra sorgligaste förhållanden. Fabrikerna inom Rhenska-Westfaliska
syndikatet gå med blott half drift, och priserna äro förlustbringande, och
alltjämt tillåter konkurrensen med icke anslutna fabriker i Westfalen och med
belgiska fabriker ingen afsevärd prisförbättring.
På så sätt har året 1911 varit mycket ogynnsamt för det Rhenska-Westfaliska
området, och i fråga om kommande året måste man befara, att tillståndet
efter syndikatets förväntade snara upplösning skall gestalta sig än sämre genom
en hänsynslös konkurrens.»
Utdelningarna i procent för de olika fabrikerna hafva varit:
Fabrik
1909
1910
Fabrik
1909
1910
A
—
7
G
10
6
B
10
6
H
—
5
C
7
I
5
—
D
—
—
J
7
4
E
4
—
K
—
—
F
15
12
L
5
—
Vissa af dessa fabriker bedrifva dock äfven annan verksamhet än cementfabrikation.
Schlesiska industrien.
Välbehöflig prisstegring har ägt rum under år 1911.
Utdelningarna hafva i procent uppgått till:
Fabrik 1909 " 1910 1911
A 1
B 4 1 3
Tonindustriezeitung skrifver: »För den schlesiska Portland-cementindustrien
medförde år 1911 såtillvida bättre framtidsutsikter, att man i slutet af föregående
års säsong lyckades att efter flerårig uppridande strid åstadkomma en
öfverenskommelse mellan den gamla schlesiska centralringen och de dittills utomstående
4 nya fabrikerna.
I finansiellt afseende hafva dessa ljusare utsikter likvisst ännu ej visat sina
verkningar, emedan alla fabrikerna i så rikt mått afslutat försäljningar i förväg
till 1911 års konkurrenspriser, att man som resultat af året väl har att anteckna
en något stigande afsättning, beroende på omtalade konkurrenspris, men äfven
lägre genomsnittspris vid försäljningen än under föregående år.
Prisnoteringarne för 1912 kunde visserligen ej höjas till tidigare läge, men
dock åter närmas normala gränser. Man kan emellertid icke på långt när räkna
på sådana utdelningar till aktieägarne, som förut voro möjliga.»
Mellan tyska cementindustrien.
Denna industri har under den senare tiden haft svårigheter på grund af
de låga priserna å B erlin ermarknaden.
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Tonindustriezeitung anför: »För de medeltyska---— — — verksam
hetsområdena
betyda viserligen öfverenskommelserna mellan de båda försäljningsringarna
en utjämning af den värsta konkurrensen, men priserna kunde icke
afsevärdt förböjas och särskildt därför, att fabrikerna i Berlin måste sälja med
mycket stor förlust för att bibehålla sin afsättning därstädes.»
Hamburgerområdet.
Fabrik Aktieutdelning i olika fabriker (i procent)
1906
1907
1908
1909
1910
1911
A*)
—
—
—
—
—
B
17
14
10
10
12
C
5
12
10
4
Hannoveranska industrien.
Tryckta förhållanden hafva rådt under åren 1910 och 1911. De förlustbringande
prisen på Berlinermarknaden hafva i hög grad bidragit till det dåliga
resultatet.
Aktieutdelningen för olika fabriker:
Fabrik 1909 1910
Fabrik
1909
1910
A —
—
E
8
6
B 4
5
F
10
5
C —
—
G
18
12
D —
—
H
5
—
Tonindustriezeitung meddelar:
»För de — — — hannoverska verksamhetsområdena betyda visserligen
öfverenskommelserna mellan de båda försäljningsringarna en utjämning af den
värsta konkurrensen, men priserna kunde icke afsevärdt förhöjas och särskildt
därför, att fabrikerna i Berlin måste sälja med mycket stor förlust för att bibehålla
sin afsättning därstädes.»
Stettinermarknaden.
Det råder intet tvifvel om att de senaste åren varit synnerligen ogynnsamma
äfven för Stettinergruppen. Under år 1911 hafva priserna i allmänhet
varit tryckta, men under år 1912 har marknaden blifvit fastare med något förhöjda
priser.
Aktieutdelningar voro:
Fabrik
1909
1910
A
14
»t)
B
14
lift)
C
5
0
*) Ingen utdelning alltsedan startandet 1898; väntas dock möjligen för 1911.
**) Väntas blifva 14 å 15 %,
***) Väntas uteblifva.
f) Inberäknadt vinst å annan rörelse.
tf) Troligtvis med anlitande af stora reserver från föregående år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
is
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Tonindustriezeitung skrifver:
»Stettinerverken hafva under 1911 haft eu tillfredsställande afsättning; dock
kunde ej heller de uppnå en genomgripande prisförbättring, dels på grund af
den starka danska och svenska konkurrensen och dels på grund af de i Berlinerområdet
ännu härskande oordnade förhållandena.
Äfven här torde utsikten till en gynnsammare utveckling under kommande
år vara för handen.»
Nedre Elbeområdet.
Tonindustriezeitung förmäler:
»Fabrikerna vid Unterelbe hafva likaledes att uppvisa eu tillräcklig omsättning
och hafva kunnat ernå något bättre priser. Dessa fabrikers export var tillfredsställande.
Utsikterna angifva en fortfarande gynnsam utveckling under
kommande år.»
Sydtyska området.
Ur Tonindustriezeitung anföres:
»Sydtyskland har otvifvelaktigt att anteckna det jämnaste affärsförlÖppet,
emedan det lyckats den sydtyska försäljningsringen att i rätt tid förhindra eller
assimilera uppdykande konkurrens. Syndikatsaftalet kunde förlängas, och prisen
höjdes, så att man kan räkna med ett jämförelsevis gynnsamt årsresultat.
Äfvenledes kan man på grund af de befintliga öfverenskommelserna för nästa år
våga hoppas på en stadig förbättring.»
Berliner marknaden.
Sedan de viktigaste grupperna inom syndikatet sprängts under år 1909,
sänktes priserna för år 1910 så lågt, att desamma icke kunde täcka produktionskostnaderna.
De fabriker, som för att ej mista sina kunder fortsatte att sälja
till Berlin, gjorde stora förluster.
Från 1912 års början har Berliner Zementkartell kunnat höja prisen med
1 mark per fat ä 170 kg.
I Tonindustriezeitung meddelas:
»Nästan lika illa som i Westfalen arta sig ännu förhållandena för detta år
(1911) på Berlinermarknaden. Den sedan början af år 1910 här rasande allas
strid mot alla nådde sin höjdpunkt under första delen af året, och priserna
sjönko till en nivå, som låg långt under själ/kostnader na. Denna strid var af
vidtgående betydelse, emedan Berlin utgör nyckeln till öfriga nordtyska afsättningsområden,
och man kunde blott tänka på en varaktig ändring af de allmänna
förhållandena under förutsättning att öfverenskommelse kunde träffas i fråga om
Berlin. Efter synnerligen långa och svåra underhandlingar, hvilka fördes af de
ledande personerna med outtröttlig arbetskraft, kunde man till sist emot slutet af
året komma till någon enighet. Denna inger hopp för kommande året om eu
stadigvarande prisförbättring och därmed om möjligheten att åter kunna förränta
det i fabrikerna nedlagda kapitalet, blott ej nybildningar uppstå, som med ett
slag förändra bilden och åter framkalla stridstillståndet.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Efter den nyligen ingångna öfverenskommelsen mellan fabrikerna af Berlinergruppen
sinsemellan och med angränsande ringar uppstod möjlighet att
fastställa genomgående högre priser för år 1912, och utsikterna för den närmaste
framtiden äro gynnsammare, för så vidt intet oförutsedt inträffar.»
Tnllförhållandena.
Sverige.
Vid 1888 års riksdag föreslogs af enskild motionär en tullsats af 40 öre per
100 kg. å den då tullfria artikeln cement. Då en tunna cement vägde c:a 180
kg. och kostade 7 å 8 kr., beräknades denna tull motsvara 10 °/o af värdet.
Motiven voro, att landet ägde rik tillgång på råmateriel samt att onödig införsel
borde förhindras.
Bevillningsutskottet delade motionärens uppfattning. Ansåg dock icke afdrag
böra äga rum för emballage.
Riksdagen biföll.
Vid 1892 års riksdag hade tullkommittén föreslagit en förhöjning af tullen
till 60 öre per 100 kg. Kungl. Maj:ts proposition förordade denna förhöjning.
Bevillningsutskottet ansåg, att en tull, motsvarande 10 % af värdet, vore tillräckligt
hög. Naturligt skydd förefunnes genom dryga fraktkostnader. Exporten hade
stegrats efter tullens införande. Förordade bibehållandet af tullen 40 öre per 100 kg.
Mot bevillningsutskottets afstyrkande reserverade sig ledamöterna från Första
kammaren under framhållande af de betydliga kapital, som tillverkningen af
cement kräfde, och den skarpa konkurrensen från England och Tyskland.
Andra kammaren biföll utskottets hemställan, Första kammaren reservationen.
Vid gemensam votering segrade den förstnämnda.
Vid 1895 års riksdag väcktes af enskild motionär förslag om höjning af
tullen till 60 öre per 100 kg. Importen af cement hade stegrats under år 1894,
och cementfabrikerna arbetade under tryckta förhållanden.
Bevillningsutskottet erinrade om förslaget vid 1892 års riksdag. Skälen för
afslag vore fortfarande giltiga. Cementindustrien hade alltjämt gått ramåt. Med
hänsyn därtill afstyrkte utskottet motionen. Fem reservanter yrkade bifall till
den föreslagna tullförhöjningen. Reservanternas förslag segrade vid gemensam
omröstning med 104 ja i Första kammaren och 117 ja i Andra kammaren mot
41 nej i Första och 102 nej i Andra kammaren.
Norge.
Tullen å cement utgår med 30 öre, minimalsats, och 50 öre maximalsats,
allt per 100 kg.
Danmark.
Tullfrihet å cement.
Tullfrihet å cement.
Belgien.
Bevillningstitskottets betänkande Nr 32.
17
Tyskland.
Trots skyddstullspolitikens inaugurerande år 1879 hyllades inom cementindustrien
allmänt frihandelsståndpunkten. Orsakerna härtill voro
1) den tyska varans höga kvalitet,
2) det naturliga skydd varan ägde genom dyra fraktkostnader,
3) farhåga för tulls införande i andra länder.
Så infördes cementtull i Sverige, Italien, Norge, Rumänien, Ryssland,
Schweiz och Österrike-Ungarn. Detta skadade Tysklands export. Sedan Belgien,
Österrike och Schweiz börjat exportera cement till Tyskland, uppstod inom sistnämnda
land önskan om tullskydd.
År 1902 framställde »Verein deutscher Portlandzementfabrikanten» fordran
på en tull af 1 mark per 100 kg. Denna fordran efterkoms icke, men i 1902 års
tariff upptogs en tullsats af 50 pf. per 100 kg. Denna tullsats användes emellertid
såsom »spets» vid traktatsunderhandlingarna, och cement är fri från införseltull
för samtliga stater, hvilka åtnjuta behandling som mest gynnad nation.
Till Bevillningsutskottet har öfverlämnats ett exemplar af det protokoll, som
förts vid sammanträde med nyssnämnda förening. Ur förhandlingarna anföras i
detta sammanhang följande uttalanden:
»För en del år sedan voro nog så många cementindustriidkare af den
meningen, att vår industri icke behöfde någon skyddstull. I dag lärer ingen
vara af den åsikten. Tiderna hafva blifvit annorlunda för vår industri.»
En talare hade sökt att i preussiska handelsministeriet få reda på, hvarför
det icke beviljats tullskydd åt den tyska cementindustrien. Det hade då svarats,
att man vore fast öfvertygad om nödvändigheten af en tull å cement, att
»Reichsamt des Innern» vid afslutandet af de nya handelstraktaterna energiskt
kämpat för cementindustrien men dessvärre icke lyckats, enär tullen i fråga måst
användas såsom kompensationsobjekt.
Nedanstående länder hade åsatt följande tullsatser per 100 kg.
Frankrike 60 centimer, Österrike 1 Krone (vid traktat),
Schweiz 1 franc, Ryssland 1 mark 30 pf. (0,is rubel pr pud),
Spanien 5 pesetas guld, Sverige 60 öre.
Portugal 350 reis,
»Sverige gör anspråk på 0,60 kronor per 100 kg. i tull, men man får hoppas,
att de tyska ombuden måtte lyckas genomdrifva tullfri införsel af tyskt cement
till Sverige, då är redan mycket vunnet.»
»Att få igenom en tull på svenskt cement af 0,so mark för 100 kg. i dén
tysk-svenska handelstraktaten är på grund af förmånsklausulen omöjligt. Tullfriheten
på cement är fastslagen genom den tysk-belgiska handelstraktaten.
Förrän den år 1917 utlöper, kan man alltså icke tänka på att införa någon
cementtull.»
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 29 käft. (Nr 32.)
3
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Allmän redogörelse för gällande tullsatser i utlandet.
Från svenska cementindustriens sida har tillställts utskottet nedanstående
sammanställning, enligt uppgift lämnad af det tyska »Reichsamt des Innern».
Tullsatserna äro beräknade i
kronor pr 100 kg. kronor pr 100 kg.
maximalsats minimalsats maximalsats minimalsats
Belgien
fri
Rumänien (portlandcement) 1.44
Bulgarien 1,44
0.90
Ryssland
2.15
1.78
Danmark
fri
Schweiz
0.72
England
fri
Serbien
Finland
fri
a) romancement
1.80
1.08
Frankrike
b) portlandcement
2.88
1.80
a) hastigt hårdnande 0.43
0.29
c) slagg etc.
2.88
1.80
b) långsamt hårdnande 0.65
0.43
Spanien (bruttovikt)
0.36
Grekland
2.81
Turkiet
11 % af värdet
Ralien
Tyskland
0.45
fri
a) hastigt hårdnande O.90
0.36
Nordamerika
b) annan
O.oo
portlandcement o. d.
Nederländerna
fri
a) i fat och säckar (bruttovikt) 0.66
Norge 0.5o
0.30
_ b) lös
0.58
,
Portugal
1.41
Osterrike-U ngarn
1.36
0.76
Lättnader för cementindustrien i olika länder.
Danmark.
En målsman för den svenska cementindustrien har framhållit, att den danska
cementindustrien äger följande fördelar framför den svenska.
1) Relativt liten utsträckning af det inhemska afsättningsområdet, hvarigenom
fraktafgifterna blifva minimala, beröringen med kundkretsen intimare och försäljningskostnaderna
mindre,
2) Tullfrihet för säckemballage,
3) Tullfria maskiner,
4) Lägre pris på tegel,
5) Krita till råmaterial, under det att den svenska industrien är hänvisad
till kalk. .
Österrike.
Enligt upplysning af tysk fackman hafva de österrikiska järnvägsförvaltningarna
beviljat specialtariffer för cement.
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Svårigheter för cementindustrien i olika länder.
Sverige.
Jämför »Danmark» under rubriken »Lättnader för cementindustrien i olika
länder»!
Af en svensk industriman bär framhållits,
att cementindustrien genom den hastiga tekniska utvecklingen har stort behof
af afskrifningar å material, m. m.
samt att den svenska industrien, såsom varande af jämförelsevis liten omfattning,
intager en däraf beroende ofördelaktig ställning till större utländska
industrier.
Tyskland.
Den tyska cementindustrien har att bära särskilda omkostnader på grund af
den inhemska sociala lagstiftningen.
En tysk industriman har framhållit, att den tyska cementindustrien måste med
1,5—1,6 miljoner mark bära de sociala bördorna (»soziale Låsten»).
Öfverproduktion.
Sverige.
Enligt uttalande af tysk fackman föreligger öfverproduktion i Sverige.
Danmark.
Enligt uttalande af tysk fackman föreligger öfverproduktion i Danmark.
Norge.
Enligt uttalande af tysk fackman föreligger öfverproduktion i Norge.
Belgien.
Öfverproduktion anses föreligga. Detta bestyrkes af uttalanden från såväl
svenska som tyska cementindustriernas sida.
Tyskland.
En tysk fackman karaktäriserar den tyska öfverproduktionen som enorm.
England.
En svensk fackman anser öfverproduktion föreligga i England.
Exportprisen.
(»Dumping»)
Rörande denna fråga anföres af en målsman för den svenska cementindustrien
i en till utskottet ingifven skrifvelse:
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
»Till förklaring af utlandets prisuppgifter och försäljningsbolagets pris vid
export till främmande länder kan man icke utgå från ett enda genomsnittstillverkningspris.
Enklast vore visserligen, om hvarje tillverkadt fat cement kunde
vid försäljningen i lika mån bidraga till fabrikens kostnader och därutöfver lämna
lika stor andel av vinsten, hvilket förutsätter att hela tillverkningen skulle säljas
till samma pris. Tillverkningspriset vore då lätt att angifva, men helt annorlunda
ställer sig saken i verkligheten, då omsättningen till sådana absolut vinstgifvande
priser är begränsad och fabrikernas produktionsförmåga betydligt större.
Konsumtionen i Sverige af cement motsvarar mindre än 50 procent af fabrikernas
sammanlagda produktionsförmåga. Under dessa förhållanden måste fabrikerna
räkna äfven med ett 2:dra tillverkningspris, som täcker allenast materialocb
arbetskostnader men icke lämnar bidrag till allmänna omkostnader eller förräntning
af och afskrifning å fabrikernas anläggningskostnad. Detta 2:dra tillverkningspris
utgör begränsningen för försäljningsbolagets lägsta exportpris.
Men om än den direkta vinst, som kan erhållas utöfver material- och arbetskostnaden,
ofta är mycket liten, kan man i allmänhet uträkna en icke oväsentlig
fördel däri, att fabriken hålles i jämnare drift, att arbetarestammen kan beredas
arbete äfven under vintertiden, att lagringstiden för den färdiga produkten
förkortas m. m., genom hvilket allt arbetskostnaden å fabrikens totala produktion
förhållandevis minskas.
Då motionären säger sig vara förvissad om att exporten sker utan förlust,
bar han således rätt, men däremot orätt, då han antager, att minst det belopp,
som de svenska köparne få betala utöfver exportpriset, skulle vara bolagets vinst.
Ofverskottet å det svenska försäljningspriset utöfver materialkostnader och
arbetslöner måste nämligen i första rummet täcka samtliga allmänna omkostnader,
skatter, räntor och afskrifningar för hela den tillverkade kvantiteten i den
mån exportpriset icke bidrager därtill. Genom den synnerligt hastiga tekniska
utvecklingen inom cementindustrien har särskild behofvet af afskrifningar knappast
kunnat fullt tillgodoses, och för de svenska cementfabrikerna med deras
jämförelsevis lilla produktion bar därför ett öfverpris af kronor 1: 50 å 2 kronor
pr fat cement utöfver material- och arbetskostnaden erfordrats för att täcka afskrifningar
och lämna en skälig vinst på det använda kapitalet.
Af det anförda torde det vara uppenbart, att de uti motionen angifna omständigheterna,
hvilkas riktighet jag ej varit i tillfälle kontrollera, att från Stettin
exporteras cement till Sverige till kronor 4: 20 per fat fritt Stettin, och att cement
från Belgien, som oftast är af mycket underhaltig kvalitet, kan importeras
oförtulladt till 4: 50 ä 5 kronor pr fat, icke alls i och för sig utgöra bevis för
att cementpriset i Sverige är för högt, ty samma skäl kan ju föreligga för dessa
prisnoteringar som för svenska fabriker att exportera cement till priser, som icke
lämna bidrag till omkostnader etc.
Genom en hejdlös konkurrens har cementpriset i större delen af Tyskland
under åren 1910 och 1911 bragts ned till än lägre belopp. Svenska beskickningen
i Berlin skrifver därom i sin fjolårsberättelse, intagen i »Svensk Export»
nr 422, följande:
''Den tyska cementindustrien har sedan år tillbaka i högre grad än kanske
21
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
någon annan industri varit en tummelplats för ''Griinderi-verksamhet, och följden
har blifvit, att en mängd nya företag växt fram, oaktadt de gamla icke vetat,
huru och hvar de skulle vinna afsättning för sin produktion. Härtill kommer,
att en mördande konkurrens rådt mellan de olika fabrikerna eller de för öfrigt
löst sammanhållna ''Verbande’, samt att äfven, särskildt i västra Tyskland, utländsk
vara täflat med den inhemska. För 1910 års vidkommande medförde den stora
arbetsinställelsen inom byggnadsfacket stora svårigheter inom cementindustrien,
som måste söka afsättning för sin produktion utomlands till föga lönande, ja,
ibland förlustbringande priser.’
Dessutom har från svenska beskickningen i Berlin framhållits, att en del
af den tyska produktionen måste till låga priser exporteras till utlandet.
Utländsk konkurrens.
Jämför uppgifterna under rubrikerna Import och Export m. fl.
Sverige.
I en tysk industrimans anförande vid tyska portlandcementfabrikantföreningens
möte i februari 1911 förekommer följande uttalande:
»Sverige gör anspråk på 0,eo kronor pr 100 kg i tull, men man får hoppas,
att de tyska ombuden måtte lyckas genomdrifva tullfri införsel af tyskt cement
till Sverige, då är redan mycket vunnet.»
Från svenska cementindustriens sida har meddelats, att »Atlas Portland
Cement Company» med en uppgifven tillverkningskapacitet af 2,890,000 ton per
år sökt mellanhand för afsättning i Sverige. Frakten för cement har uppgifvits
för sträckan NewYork—Köpenhamn till
Kr.
pr normalfat.
pr fat (180 kg. brutto)................................................... 2: 94
» säckar (174 kg. brutto)............................................ 2: 44
Äfven om dessa höga fraktkostnader för närvarande torde hindra konkurrens på
svensk marknad, har dock inom utskottet framhållits, att den nordamerikanska
tillverkningen i allt fall kan väntas konkurrera med den svenska industriens
export på vissa länder.
Norge.
Enligt uttalande af svensk
Norge.
industriman råder stark utländsk konkurrens i
Tyskland.
Konkurrens från Belgien föreligger.
Vid tyska portlandcementfabrikantföreningens möte i februari 1911 framhölls
i ett föredrag,
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
att det förelåge en exempellös invasion af belgiskt cement, hvilket nedsatte
prisen å tyskt cement,
att de skandinaviska fabrikerna, i synnerhet i Sverige, gjorde sig oangenämt
bemärkta på exportmarknaden,
att den nordamerikanska cementfabrikationen innebure en stor fara för den
tyska fabrikationen,
samt att de schweiziska cementfabrikerna måste betalas för att icke exportera
till den sydtyska ringens afsättningsområde.
Ur Tonindustriezeitung nr 6 för år 1912 anföres:
»De till följd af tullarna uppnådda höga priserna inom Sverige hafva i
första hand gjort detta lands industri till en af de farligaste konkurrenterna.
Denna verkan förökas genom den svenska regeringens subvention åt ångbåtsiinjer.
Särskildt kännbart träffar oss denna täflan i Syd-Amerika och Nederländska
Ost-Indien, alltså på marknader, hvilka vi hittills betraktat såsom våra.»
Import och export.
Sverige.
(enl. statistiken)
Import (i ton):
1889 .
... 6,416
1900 cement, alla slag
1,941
1890
.. 5,757
1901 »
2,868
1891
... 896
1902 »
9,822
1892
720
1903
11,145
1893 ..
852
1904 »
10,526
1894 ..
2,425
1905 »
10,999
1895 ...
... 4,270
1906 »
13,136
1896 ...
. 2,901
1907 järnslaggcement
203
annan cement
17,598
1897 ...
... 1,826
1908
613
»
5,545
1898 ...
... 1,656
1909
168
»
12,776
1899 ...
... 1,363
1910
0,5
»
15,438
1911 »
2,085
»
22,744
Export
(i ton):
1889
... 7,300
1900 cement, alla slag 42,564
1890
14,132
1901 »
17,794
1891 ..
14,322
1902 »
19,449
1892 ...
. 25,128
1903
21,319
1893
. 41,399
1904
27,509
1894
29,896
1905 »
38,504
1895
. 31,029
1906 »
45,960
1896 ...
... 22,991
1907 järnslaggcement
324
annan cement
17,728
1897 ...
... 27,112
1908 »
181
33,984
1898
... 28,676
1909
0,2
»
33,197
1899
... 31,101
1910 »
0,1
»
73,350
1911 >
0,2
»
108,653
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
23
Exportöfverskottet utgjorde alltså (i ton)
1889
.................. 884
1901
14,926
1890
................. 8,375
1902
.... 9,627
1891
.........13,426
1903
.. 10,174
1892
.... 24,408
1904
.. . 16,983
1893
..... 40,547
1905
.... 27,605
1894
27,471
1906
.... 32,824
1895
.................. 26,759
1907
252
1896
.................. 20,090
1908
.... 28,006
1897
.................. 25,286
1909
.... 20,253
1898
.................. 27,020 .
1910
. 57,912
1899
................. 29,738
1911
.... 83,824
1900
.................. 40,623
Importen och
exporten, fördelade på de olika främmande länderna.
, utvisa för
åren
1906-
-1910 följande:
Importen (i ton)
(efter länder).
Norge
Danmark Belgien
Nederländerna
Storbrittanien
Tyska riket
1906
. 51
5,103 —
9
55
7,919
1907
. 115
4,670 1,105
106
87
11,655
1908
145
2,425 1,898
300
. 190
1,198
1909
. 330
4,599 2,030
60
1,454
4,470
1910
. 504
2,799 1,987
121
271
9,746
Exporten (i ton)
(efter länder).
Britt.
Eur. Tyska Nord- Bra-
Syd- Sanda
Norge
Danmark
Finland Ryssland riket amerika Argentina silien Chile Mexiko
Afrika öarna
1906
6
11,223
14,327 9,838 1,264 6,329 126
- 250 —
2,597 —
1907
—
2,030
9,868 3,399 26
871 1,225
- 90 —
540
1908
13
6,135
14,787 7,038 297
— 4,249 11 — —
1,595 —
1909
11,759
2,843
8,437 5,724 —
— 3,713 180 — 180
360 —
1910
—
15,707
11,705 15,489 2,773
— 16,832
- — —
900 9,850
Belgien.
Exporten
(i ton).
1907
1908
1909
727,122
573,757
654,485
1910 .....
1911 .....
715,171
829,243
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
De viktigaste exportländerna samt exportkvantiteterna voro år 1911:
Land. Exportkvantitet (ton).
Tyskland............................. 81,943
Brasilien.............................. 45,066
Egypten .............................. 41,071
Frankrike ........................ 47,439
Land. Exportkvantitet (ton).
Storbrittannien .................. 64,547
Nederländerna ...... 162,969
Argentina........................... 168,575
Den belgiska cementen har rönt
marknader.
Importen utgjorde i ton:
1885 ..................... 40,569
1890 ........................ 20,900
1895 ........................ 27,275
starkare» efterfrågan på vissa export
-
1900 ........................ 77,288
1905 ....................... 148,008
1910 ........................ 242,663
Tyskland.
Exporten utgjorde i ton:
1885 ........................ 345,633
1890 341,931
1895 424,965
1900 ................. 54 ,992
1905 ........................ 617,892
1910 ................. 725,833
Exportöfverskottet utgjorde alltså i ton:
1885 305,064 1900 466,704
1890 321,031 1905 469,884
1895 397,690 1910 483,170
Nordamerika
(enligt uppgift från svenska cementindustrien)
är Exporten. ton
1908 .................. 85,000
1909 ....................................... 178,500
1910 ....................................... 419,900
Produktionen.
Sverige.
(enl. statistiken).
År
Antal
Antal
Tillverknings-
Tillverkning
? _
Antal
Antal
Tillverknings-
Tillverkning
fabriker
arbetare
värde kr.
ton
År
fabriker
arbetare
värde kr.
ton
1889
7
1,254
1,134,834
30,379
1900
6
1,336
4,213,878
125,959
1890
6
1,158
1,769,366
47,863
1901
6
1,172
3,204,477
95,135
1891
5
1,150
1,806,882
56,209
1902
7
1,106
2,765,744
84,647
1892
7
1,130
2,152,548
54,107
1903
7
1,172
4,192,309
129,048
1893
6
1,066
1,880,253
70,816
1904
7
1,238
4,210,073
144,362
1894
6
1,112
1,719,825
63,049
1905
7
1,298
4,874,084
167,611
1895
5
831
1,585,650
56,808
1906
6
1,165
5,122,821
173,921
1896
5
1,130
2,181,354
75,041
1907
6
1,354
6,402,010
194,395
1897
5
1,129
2,512,728
81,147
1908
7
1,289
7,101,375
222,125
1898
5
1,288
3,527,993
103,459
1909
7
1,160
7,064,035
220,115
1899
5
1,439
4,173,024
122,811
1910
7
1,291
8,480,233
257,756
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 25
Enligt upplysningar från inhemska cementindustriens sida kan den svenska
industriens produktionsförmåga beräknas till mera än 400,000 ton årligen.
Belgien.
Den belgiska produktionen har ständigt ökats under de fem sista åren.
Några siffror kunna dock ej uppgifvas.
Tyskland.
Med ledning af de under afdelningen »Import och export» meddelade uppgifter
angående den tyska exportens storlek samt den under afdelningen »Exportens
förhållande till produktionen» intagna procentuella beräkningen erhållas
följande produktionssiffror för Tj^skland.
År
Ton
År
Ton
1885 .
............ 761,305
1900 .. .
............ 3,199,953
1890
............ 1,512,970
1905 . .
............ 3,634,659
1895 ...........
............ 2,033,325
1910.....
............ 4,971,459
Den tyska cementindustrin beräknas kunna tillverka 8,500,000 ton årligen.
Den faktiska produktionen uppgår alltså till inemot 60 % af produktionskapaciteten.
Nordamerika.
(Enligt uppgifter från tyska cementindustrien).
År Ton År Ton
1885 ........................ 25,500 1910 ........................ 12,410,000
Exportens förhållande till produktionen.
Sverige.
(enl. statistiken.)
År
Produktion
(i ton)
Export
(i ton)
Förhållandet
mellan export
och produktion
i 0|0
År
Produktion
(i ton)
Export
(i ton)
Förhållandet
mellan export
och produktion
i o|o
33,7
1889
30,379
7,300
24
1900
125,959
42,564
1890
47,863
14,132
29,5
1901
95,135
17,794
18,7
1891
56,209
14,322
25,5
1902
84,647
19,449
23
1892
54,107
25,128
46,4
1903
129,048
21,319
16,6
1893
70,816
41,399
58,5
1904
144,362
27,509
19,1
1894
63,049
29,896
47,4
1905
167,611
38,504
22,9
1895
56,808
31,029
54,6
1906
173,921
45,960
26,4
1896
75,041
22,991
30,6
1907
194,395
18,053
9,3
1897
81,147
27,112
33,4
1908
222,125
34,165
15,4
1898
103,459
28,676
27,7
1909
220,115
33,197
15,1
1899
122,811
31,101
25,3
1910
257,756
73,351
28,5
Bihang till Riksdagens protokoll 1912.
7 samt. 29 käft.
(Nr 32).
4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Tyskland.
%
%
1885...................
................. 45,4
1900...................
................. 17,o
1890...................
......... 22,6
1905...................
................. 17,o
1895...................
20,9
1910..................
................. 14,6
Vid sammanträde med de tyska portlandcementfabrikanternas förening har
i ett föredrag såsom orsaker till den relativa minskningen i den tyska exporten
framhållits följande orsaker:
1) Ökning af cementproduktionen i England, Belgien, Danmark, Sverige och
Österrike, till hvilka man måste taga hänsyn vid de transoceaniska affärerna.
2) Uppblomstrande cementindustrier i länder, på hvilka den tyska cementexporten
förut var ganska betydande.
3) De engelska kolonialväldenas tullskrankor.
Enligt samma källa har Tyskland numera endast Holland och Finland till
stora afsättningsområden. Exporten på Danmark hade förut varit stor, men nu
exporterade Danmark i stället. Mycket vore vunnet genom tullfrihet vid införsel
till Sverige.
Nordamerika.
från svenska och tyska cementindustrierna).
Förhållandet
Produktion Export mellan export och produktion,
ton. ton. 0jQ
. 12,410 419,900 2,95
Konsumtionen
(i ton).
Sverige.
(enl. statistiken)
År
Tillverkning.
Exportöfver-
skott
Konsumtion.
År
Tillverkning.
Exportöfver-
skott.
Konsumtion.
1889
30,379
884
29,495
1900
125,959
40,623
85,336
1890
47,863
8,375
39,488
1901
95,135
14,926
80,209
1891
56,209
13,426
42,783
1902
84,647
9,627
75,020
1892
54,107
24,408
29,699
1903
129,048
10,174
118,874
1893
70,816
40,547
30,269
1904
144,362
16,983
127,379
1894
63,049
27,471
35,578
1905
167,611
27,605
140,006
1895
56,808
26,759
30,049
1906
173,921
32,824
141,097
1896
75,041
20,090
54,951
1907
194,395
252
194,143
1897
81,147
25,286
55,861
1908
222,125
28,006
194,119
1898
103,459
27,020
76,439
1909
220,115
20,253
199,862
1899
122,811
29,738
93,073
1910
257,756
57,912
199,844
Enligt upplysning från den svenska cementindustriens sida är den svenska
konsumtionen mindre än 50 % af de svenska fabrikernas sammanlagda produktionsförmåga.
(Enligt uppgift
År
1910 ............................
27
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Tyskland.
Den inhemska konsumtionen understiger den inhemska produktionen (inemot
5,000,000 ton); dock kan den exakta konsumtionskvantiteten icke uppgifvas.
Cementpriserna.
Sverige.
Enligt uppgift från svenska cementindustrien i en till utskottet ingifven
framställning hafva under åren 1893—1912 prisnoteringarna utgjort i kronor per
170 kg., eif Stockholm och Göteborg, inklusive emballage:
eif Stockholm eif Göteborg
Lägst
Högst
Lägst
Högst
1893
pr
7i
fat
6: 10
6: 75
6: —
6: —
»
7»
skr
6: 34
6: 99
6: 24
6: 24
1894
»
7i
fat
&
3/s
skr...
6: 30
6: 90
5: 75
6: 25
1895
»
»
»
»
J>
»
6: 20
6: 90
5: 50
6: 40
1896
»
»
»
»
»
6: 70
7: 50
6: 50
7: 25
1897
»
»
»
»
»
6: 70
7: 50
6: 50
7: 25
1898
»
»
»
»
»
»
6: 70
7: 50
6: 50
7: 25
1899
»
»
»
»
»
»
6:85
7: 50
6: 75
7: 25
1900
»
»
»
»
»
*) 6: 75
7: 50
6: 75
7: 50
1901
»
»
»
»
»
»
6: 75
7: 50
6: 75
7:50
1902
»
2>
»
»
»
6: 40
7: 50
6: 40
7: 25
1903
»
»
»
»
»
»
6: 40
7: 25
6: 40
7: 25
1904
Jan./Juni
pr
Vi
fat & 3/s skr ........
6: —
6: 75
6: 25
6: 50
1904
Juli/Dec.
»
3>
» » » »
5: 50
6: 25
5: 75
6: —
1905
pr
Yi
fat
&
S/3
skr..........................
5: 75
6: 25
5: 75
6: —
1906
»
»
»
»
»
»
5: 90
6: 25
5: 75
6: —
1907
»
7>
»
»
»
»
6: 90
7: 10
6: 75
6: 85
1908
»
»
»
»
.. 6: 90
7: 10
6: 75
6: 75
1909
»
»
»
»
»
.. 6: SO
7: —
6: 75
6: 75
1910
2A
skr
6: 65
6: 85
6: 60
6: 60
1911
Jan./Juni
pr
skr..........................
6: 65
6: 85
6: 60
6: 60
1911
Juli/Dec.
»
.. 6: 40
6: 60
6: 35
6:35
1912
pr
V*
skr
............. 6: 15
6: 35
6: 10
6: 10
I berörda framställning anföres tillika följande:
»Priserna för öfriga orter i landet hafva fastställts i förhållande till nämnda
priser för Stockholm och Göteborg och med hänsyn till de olika fraktkostnaderna,
Vid försäljningar till statsverket har i allmänhet någon mindre reduktion af priserna
tillämpats.
*) Fr. o. m. år 1900 är priset för Stockholm beräknadt »fritt å kaj», som ställer sig omkring
10 öre pr 170 kg. dyrare än leverans »eif».
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
Vid försäljningar till utlandet hafva priserna måst rättas efter konkurrensen
å världsmarknaden. Såväl i Finland som S:t Petersburg har försäljningsbolaget
lyckats under en lång följd af år upparbeta en god marknad, som emellertid under
de senare åren angripits genom konkurrens till låga priser från Tyskland och
Danmark. Försäljningar till transoceaniska länder, under sista tiden hufvudsakligen
till Argentina och Ostasien, hafva måst göras till priser, som ofta endast
täckt material- och arbetskostnader, men i hvilka icke kunnat inräknas andel
i allmänna omkostnader eller förräntning af och afskrifning å fabrikernas anläggningskostnad.
»
Af en målsman för svenska cementindustrien har uppgifvits, att det lägsta
försäljningspris, som betingats, varit kr. 3: 35 per 170 kg. fritt ombord fabrikshamn,
inclusive emballage, och gällt export till Java. Dock framhölls från
samma håll, att detta pris icke torde hafva täckt tillverkningskostnaderna.
Danmark.
Nu gällande pris har från svenska cementindustriens sida uppgifvits till
kr. 5: 95 per 170 kg. eif dansk hamn, inclusive emballage i halfsäckar. På grundpriset
verkställes sedermera vid kalenderårets utgång viss rabatt alltefter årsleveransens
storlek och uppgående
till 30 öre per 170 kg. netto för levererade 500 tunnor
40
55
60
65
» » » » » » 2,000 »
» » » » » » 5,000 »
» » » » » - » 10,000 »
Dessutom äger köparen rätt att vid återförsäljning åtnjuta eu ytterligare
rabatt af 15 öre per 170 kg. för levererade 250 tunnor.
Belgien.
. Exportprisen.
(kr. per 170 kg.)
år pris leveransvillkor
1909 4: 06—4: 35 fritt ombord Antwerpen
1910 4: 13—4: 35 »
1911 4: 21—4: 53 »
1912 4: 35—4: 53
Det bär icke angifvits, huruvida dessa priser äro in- eller exelusive emballage,
ej heller huruvida rabatt åtnjutes vid större försäljningar.
Exportprisen anses lönande. Prisen å den inhemska marknaden äro emellertid,
såsom här nedan framgår, betydligt lägre.
år
1912
Inhemska marknadspris.
(kr. per 170 kg.)
pris leveransvillkor
2: 71—2: 95 fob eller fbv fabrik,
exklusive säck.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32. 29
De inhemska marknadspriserna hafva de senaste åren varit i starkt nedåtgående,
i synnerhet sedan år 1909.
Det naturliga cementet är betydligt billigare. Dess pris noterades i svenskt
mynt år 1911 till kr. 1: 10 och år 1912 till kr. 1: 23, allt per 170 kg. Huruvida
dessa pris gällde in- eller exclusive emballage m. m., är icke kändt. De
inhemska prisen i Belgien anses icke gifva någon vinst.
Tyskland.
Nedanstående prisuppgifter äro grundade dels å meddelanden från svenska
beskickningen i Berlin, dels ock å till utskottet från annat håll öfverlämnade tidningsnotiser.
Prisen äro uträknade i kronor per 170 kg. och hafva engros-,
detalj- samt entreprenadpriser upptagits hvar för sig.
Område.
Pris i kr.
pr 170 kg.
In- eller
exclusive Leveransplats,
emballage.
Kvantitet m. m.
En
grospriser:
Berlin .......................
5: —
Incl.
1907.
Fritt i pråm eller
2,550—3,400 ton.
järnvägsvagn
Berlin.
Berlin .......
5: 90
Incl.
1908.
Fritt i pråm eller
järnvägsvagn
Berlin.
2,550—3,400 ton.
Berlin ........................
5: —
Incl.
1909.
Fritt i pråm eller
2,550—3,400 ton.
järnvägsvagn
Berlin.
Berlin ......................
3: 82,
. 3: 78 L
3: 38)
Incl.
1910.
Fritt i pråm eller
järnvägsvagn
Berlin.
»Konventionspris».
Rabatt ej beräknad.
Hamburg— Altona.
4:31
3:81
Incl. 1
Excl. |
1911.
j- Fritt skepp.
Direkta inköp från fa- brik till årskvantitet
af 2,550—5,100 ton.
Hamburg—Altona......
4: 35
3: 85
Incl. 1
Excl. J
I Fritt järnvägsvagn,
bangård.
Direkta inköp från fa- brik till årskvantitet
af 2,550—5,100 ton.
Bhenland—W estf alen
4: 43
Incl.
Fritt järnvägssta- tion eller hamn i
Köln.
8 % rabatt inberäknad.
30
Bevillningsutskottets'' betänkande Nr 32.
Område.
Schleswig—Holstein
etc.
Stettin........................
Rhenland—W estf alen
Hamburg—Altona......
Schleswig—Holstein
Berlin ........................
Stettin
Hamburg—Altona
Stettin...................
Rhenland—W estfalen
Hamburg—Altona.....
Berlin............... 4:91
Stettin ......................
Berlin ... .
In- eller
■Pri® exclusive Leveransplats. Kvantitet m. m.
pr 170 kg, embailage.
4: 59 Incl. 1 Fritt järnvägsvagn, Minst 2,500 ton.
4:05 Excl.) bangård.
5:22 Fritt järnvägsvagn, -
4: 771 Incl. Stettin.
4: 051
1912.
4:85 Incl. Fritt järnvägsstation 8% rabatt inberäknad,
eller hamn i Köln.
4: 47
Incl. |
Fritt bangård eller
2,550—5,100 ton.
8: 97
Excl./
skepp.
4:81
Incl.
4: 27
Excl.
Fritt järnvägsvagn,l
bangård. j
[ Minst 2,500 ton.
4:23
Excl.
Fritt fartyg.
4:91
Incl.
Fritt järnväg eller
(7s s:r).
lager, Berlin.
5: —
Incl.
Fritt järnväg eller
(fat).
lager, Berlin.
5:67
Incl.
Fritt järnvägsvagn,
5: 17
Stettin.
4: 50
Detaljpriser:
1911.
4: 32
Excl.
Fritt byggnadsplats.
5: 76]
1
5:23
f Incl.
Fritt byggnadsplats.
4: 501
1
1912.
5: 81
Incl.
Fritt järnvägssta-
—
tion eller hamn i
Köln.
4: 18
Excl.
2,550—5,100 ton.
-5: 85
?
Fritt byggnadsplats.
6: 21]
1
5: 721
Incl.
Fritt byggnadsplats.
4: 95
Entreprenadpriser.
1909.
3: 29
Excl.
Fritt fabriksstation.
Arsleverans till järn-
vägsförvaltning.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 32.
31
Område.
Pris i kr.
pr 170 kg.
In- eller
exclusive
emballage.
Leveransplats.
1910.
Kvantitet m. m.
Berlin .................
........ 1:98
Excl.
Fritt fabriksstation.
1911.
15,000 ton till järn- vägsf örvaltning.
Hamburg ..........
........ 8: 83 Excl. j
(säckar)
4: 13 Excl. (fat)
i Fritt byggnadsplats
r i Hamburg.
5,000 ton till Ham- burgs stad.
Berlin .......
Stettin .................
....... 2: 88 Excl.
........ 2:91 Incl. ,
(säckar) 1
3: 67 Incl. (fat)J
Fritt fabriksstation.
j. Fritt fabriksstation.
1912.
Arsleverans till Berlins
stad.
4,000 ton till järnvägs- förvaltning.
Danzig...............
........ 3: 06
?
Fritt fabriksstation.
5,000 ton till järnvägs- förvaltning.
bl euköiln
........ 4: 95
Excl.
Fritt fabriksstation.
2,500 ton till Neu- köllns stad.
Hannover ..........
........ 3: 06
?
Fritt fabriksstation.
4,660 ton till järnvägs- förvaltning.
Magdeburg..........
....... 3: 14
?
Fritt fabriksstation.
700 ton till järnvägs- förvaltning.
Berlin ................
........ 4: 54
(i säck)
?
Fritt fabriksstation.
1,365 ton till järn- vägsförvaltning.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.