Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående en allsidig utredning rörande tullsystemets verkningar m. m.

1912-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:33, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående en allsidig utredning rörande tullsystemets verkningar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 maj 1912 kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till

Kungl. Maj:t angående en allsidig utredning rörande

tullsystemets verkningar m. m.

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 151, kar herr Eriksson

i Grängesberg hemställt, att Riksdagen måtte besluta,

-Datt i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Ivungl. Maj:t måtte låta

skyndsamt verkställa en möjligast allsidig utredning rörande tullsystemets

verkningar samt lämpligheten af dess afskrifning eller modifiering,

hvarvid särskildt bör beaktas, i hvad mån lifsmedelstullarna till skada för

befolkningens breda lager och till förfång för vårt lands konkurrenskraft

på världsmarknaden verka till fördyring af lefnadskostnaderna, samt för

Riksdagen framlägga de förslag, denna utredning må föranleda;

att likaledes hos Kungl. Maj:t anhålla, att, i samband med denna

utredning, måtte uppgöras en plan för att, dels genom besparingar och

dels genom beredande af andra inkomstkällor för staten, ordna frågans

statsfinansiella sida, därest Riksdagen finner sig böra, sedan utredningen

föreligger, besluta lifsmedelstullarnas fullständiga afskaffande samt däremot

svarande eller eljest påkalladt borttagande af eller nedsättning i öfriga

tullsatser.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet

hänvisa till motionen.

Af motionärernas yrkande såväl som af den förutgående motiveringen

framgår, att den i motionen ifrågasatta utredningen icke skulle inskränka

sig till att allenast blifva en undersökning rörande de verkningar, tullsystemet

medfört å olika områden inom vårt ekonomiska lif, utan att denBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 30 käft. (Nr 33—34.J 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

samma fastmera skulle från början inriktas på möjligheten att helt

eller åtminstone i betydande omfattning afskrifva det nu gällande tullsystemet.

Med den innebörd, motionärernas förslag sålunda äger, torde detsamma

böra bedömas ur synpunkten, huruvida det under nu rådande förhållanden

är tänkbart att, med behörig hänsyn tagen till såväl statens

som näringarnas intressen, vidtaga en så väsentlig rubbning i vår nationalekonomiska

politik, som de af motionärerna i utsikt ställda åtgärderna

innebära.

Då tullsystemet tjänar två särskilda ändamål, det ena att skydda

inhemsk produktion mot utländsk konkurrens och det andra att tillföra

statsverket inkomster, torde det vara af vikt att närmare skärskåda, huru

dessa båda intressen kunna påverkas af nyssnämnda åtgärder.

Hvilken uppfattning man än må hysa om lämpligheten däraf, att

skyddstullspolitiken öfverhufvud inom vårt land kommit till tillämpning, torde

det, sedan tullarna nu en gång införts och näringslifvet inrättat sig därefter,

få anses obestridligt, att frågan om tullskydd eller frihandel därigenom

blifvit bragt i ett väsentligen annat läge än förut. Vid sidan af

detta principiella skäl bör äfven beaktas, att den inhemska produktionen

å ena sidan har mycket begränsade afsättningsmöjligheter inom eget land

och å andra sidan är utsatt för trycket af främmande länders med rikare

kapitaltillgång och större afsättningsområden eller eljest under gynnsammare

förhållanden bedrifna produktion, hvars konkurrenskraft ofta afsevärdt

ökas genom trustbildning eller annan sammanslutning.

Hvad särskildt lifsmedelstullarna beträffar, synas motionärerna vilja

framhålla, att dessa i främsta rummet borde afskrifvas eller nedsättas. Därvid

bör emellertid icke förbises, att lifsmedelstullarna stå i så nära förhållande

till industritullarna, att nedsättning eller afskaffande af de förra

säkerligen icke kan företagas, utan att samtidigt med fog komma att framställas

enahanda kraf beträffande de sistnämnda.

Äfven om man bedömer förevarande fråga ur den andra af ofvan angifna

synpunkter, den statsfinansiella, skall man finna, att en afskrifning eller mera

allmän nedsättning af gällande tullar svårligen är genomförbar. Statens inkomster

af tulluppbcrden uppgå för närvarande till öfver sextio millioner

kronor om året. Att helt eller till väsentlig del afskrifva denna betydande

inkomstpost skulle under nuvarande förhållanden säkerligen möta synnerligen

stora svårigheter, allrahelst man torde böra räkna med möjligheten

af en framtida väsentlig minskning af de inkomster, som tillföras statsverket

genom rusdryckshandteringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 33.

3

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 151, icke måtte af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 maj 1912.

På bevillingsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

af herrar Bäckström, Christiernson, friherre Palmstierna och Rundgren.

Herrar friherre Beck-Friis och Rökig hafva anhållit få antecknadt,

att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.