Betänkande, i anledning af dels Kungl. JSIajits proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning, dels ock en i ämnet väckt motion.
1912-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1912:43, Betänkande, i anledning af dels Kungl. JSIajits proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning, dels ock en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
1
Nr 43.
Ankom till Riksdagens kansli den 14 maj 1912 kl. 3 e. in,
Betänkande, i anledning af dels Kungl. JSIajits proposition med
förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 mom.
6 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning,
dels ock en i ämnet väckt motion.
Genom proposition, nr 227, af den 26 april 1912, hvilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under ''åberopande af
tvenne propositionen i utdrag bilagda statsrådsprotokoll öfver finansarenden,
föreslagit Riksdagen att antaga följande
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning.
Härigenom förordnas,, att § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrifning skall erhålla följande ändrade lydelse:
Mom. 6. Ledamot af statsrådet, som för utöfning af statsrådsBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 36 käft. (Nr 43.) 1
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betä?ikande Nr 43.
ämbetet afflytta!- från den ort, hvarest lian vid utnämningen var bosatt,
äger utan binder häraf fortfarande vara där mantalsskrifven.
År någon, som blifvit af Kungl. Maj:t förordnad till ledamot i
kommitté eller kommission eller mottagit uppdrag att såsom sakkunnigbiträda
inom statsdepartement eller af Riksdagen erhållit särskildt uppdrag,
för uppdragets fullgörande bosatt å annan ort än den, där han
förut haft sitt hemvist, äger han fortfarande vara mantalsskrifven å
sistnämnda ort, om han där innehar tjänst, äger fastighet eller idkar
rörelse.
Den, som i och för arbete eller uppdrag af tillfällig beskaffenhet
uppehåller sig å annan ort än den, där han är bosatt, må ej af sådan
anledning mantalsskrifvas å uppehållsorten.
Beträffande motiveringen till nu återgifna förslag tillåter sig utskottet
hänvisa till propositionen.
I sammanhang med den kungl. propositionen har utskottet till
behandling forehaft en inom Andra kammaren af herr Carlson i HerrIjunga
i ämnet väckt motion, nr 323, hvari hemställts, »att Riksdagen
vid antagande af föreliggande förslag måtte komplettera detta så, att
andra styckets sista mening må få följande lydelse: om han där innehar
tjänst, äger eller brukar fastighet eller idkar rörelse».
I afseende å hvad motionären anfört till stöd för sitt ifrågavarande
yrkande får utskottet hänvisa till motionens innehåll.
I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet en
ändring i mantalsskrifningsförordningen vara erforderlig för att tillförsäkra
personer, hvilka för fullgörande af sådana offentliga uppdrag, som
omförmälas i andra stycket af ofvan intagna förslag, bosätta sig å annan
ort än den, där de förut haft sitt hemvist, möjlighet att fortfarande vara
mantalsskrifna å sistnämnda ort.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall den, som af dylik anledningflyttar
till annan ort, äga rätt att i fråga om mantalsskrifningen välja
mellan den förra boningsorten och den, där han vid mantalsskrifningen
är bosatt, dock att såsom villkor för mantalsskrifning å den förra orten
skall gälla, att han därstädes innehar tjänst, äger fastighet eller idkar
rörelse. Beträffande dessa villkor har i ofvanberörda motion yrkats
sådan ändring, att äfven den, som å den förra boningsorten brakar
fastighet, må äga rätt att där fortfarande vara mantalsskrifven. Den
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
utvidgade möjlighet till valfrihet i fråga om mantalsskrifningsort, som
motionärens förslag innebär, synes utskottet vara befogad.. Emellertid
torde, äfven med den af motionären föreslagna kompletteringen af bestämmelsen
i fråga, åtskilliga fall kunna inträffa, då den afsedda valfriheten
icke skulle kunna finna stöd i författningen. I sådant hänseende
kan exempelvis påpekas, att beträffande en kroppsarbetare bestämmelsen
svårligen skulle kunna vinna tillämpning. Utskottet har därför kommit
till den uppfattningen, att hvad som åsyftas med det af Kungl. Maj:t
framlagda förslaget icke kan fullt vinnas, med mindre de villkor uteslutas,
som enligt sistnämnda förslag begränsa möjligheten att kunna
mantalsskrifvas å den förra boningsorten. Någon olägenhet af en i
sådant syfte ändrad bestämmelse torde icke heller vara att befara.
På grund af hvad sålunda anförts, far utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med anledning af Kungl.
Maj:ts föreliggande proposition, nr 227, och herr
Carlsons i Herrljunga i anledning däraf väckta motion,
II: 323, för sin del antaga följande
Förordning om ändrad lydelse af § 3 inom. <> i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning.
Härigenom förordnas, att § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrifning skall erhålla följande ändrade lydelse:
Mom. 6. Ledamot af statsrådet, som för utöfning af statsrådsämbetet
afflytta!- från den ort, hvarest han vid utnämningen var bosatt,
äger utan hinder häraf fortfarande vara där mantalsskrifven.
År någon, som blifvit af Kungl. Maj:t förordnad till ledamot i
kommitté eller kommission eller mottagit uppdrag att såsom sakkunnig
biträda inom statsdepartement eller af Riksdagen erhållit särskildt uppdrag,
för uppdragets fullgörande bosatt å annan ort än den, där han
förut haft sitt hemvist, äger han fortfarande vara mantalsskrifven å
sistnämnda ort.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.
Den, som i och för arbete eller uppdrag- af tillfällig beskaffenhet
uppehåller sig å annan ort än den, där han är bosatt, må ej af sådan
anledning mantalsskrifvas å uppehållsorten.
Stockholm den 14 maj 1912.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. Gr. KARLSSON.
STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1912:223 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti s. 5 i texten