Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48

1912-05-25 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:48, Bevillningsutskottets betänkande Nr 48

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

I

Nr 48.

Ankom till Riksdagens kansli den 27 maj kl, 10 f. m.

Betänkande, angående beräkning af bevillning ärna för år 1913.

Jämlikt 40 § riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för

år 1913 vid tillämpning af gällande eller vid innevarande Riksdag

fastställda grunder; varande här nedan de särskilda bevillningarna upptagna

i den ordning, hvari de förekomma i den till innevarande Riksdag

aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrifvelse den 13 december 1911 med inkomstberäkning för år

1913, hvilken skrifvelse finnes bilagd förberörda proposition angående

statsverkets tillstånd och behof, har statskontoret rörande inkomst- och

förmögenhetsskatten anfört följande:

»Innevarande år är det första, under hvilket de nya skattelagarna

af den 28 oktober 1910 tillämpats. Vid framläggande för 1910 års

Riksdag af förslag till dessa lagar hade Eders Kungl. Maj:t beräknat

afkastningen af nu ifrågavarande skatt till 31,500,000 kronor. I förslaget

gjorde emellertid Riksdagen vissa ändringar af beskaffenhet att

inverka på skattens afkastningsförmåga.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 saml. 40 käft. (Nr 48)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Beträffande frågan om rätt till afdrag för utskylder anförde bevillningsutskottet

i sitt betänkande nr 29 i hufvudsak följande:

I anledning af ett uttalande af kammarrätten därom, att skattskyldigs

å krono- och kommunaldebetsedlar upptagna utskylder borde

undantagas från beskattning, hade chefen för finansdepartementet, under

medgifvande af befogenheten af denna erinran, tillika framhållit den statsfinansiella

betydelsen af ett dylikt afdrag. Utskylder, därför afdrag

skulle ifrågakomma, öfverstege nog, enligt departementschefens antagande,

sammanlagdt 100,000,000 kronor. Aflinge detta belopp från sammanlagda

beskattningsbara inkomsterna i riket, måste man antagligen räkna

med en nedgång i den nya skattens afkastning med icke så litet öfver

2.000. 000 kronor. För att kunna erhålla fyllnad härför, skulle man åter

nödgas höja skatteprogressionen. I valet mellan en sådan åtgärd eller

status quo i fråga om utskylder hade departementschefen valt den senare

vägen. Denna fråga hade äfven berörts i vissa motioner, hvari yrkats

sådan ändring, att skattskyldig berättigades till afdrag för utskylder.

Enligt utskottets förmenande hade det varit i hög grad önskvärdt, att

vid den nu föreslagna omläggningen af inkomstbeskattningen den ifrågavarande

afdragsrätten, hvars principiella befogenhet torde vara oomstridd,

kunnat genomföras, utan att behofvet af statsinkomster under den närmaste

framtiden därvid tillmätts afgörande betydelse. Under nuvarande

förhållanden tilltrodde sig utskottet likväl icke att tillstyrka bifall till

det af motionärerna framställda yrkandet i hela dess vidd, men för att

i största möjliga omfattning undanröja de orättvisor i förevarande afseende,

som, därest intet afdrag för erlagda utskylder medgåfves, skulle

föranledas af de stora ojämnheterna i den kommunala beskattningen,

hade utskottet ansett sig böra nu hemställa om den ändring i 10 §,

att afdrag medgåfves för alla utskylder utom kronoutskylder, däribland

äfven inberäknade utskylder in natura eller i arbetsprestationer. Enligt

utskottet tillhandakomna beräkningar skulle härigenom uppkomma en

minskning i inkomstskatten af omkring 2,000,000 kronor, hvilken minskning

i statsinkomster emellertid syntes kunna förväntas blifva täckt dels

därigenom, att enligt numera gjorda beräkningar angående den skattpliktiga

totalförmögenheten inom landet denna visat sig med omkring

750.000. 000 kronor öfverstiga det belopp, hvartill densamma af departementschefen

beräknats uppgå, och att till följd häraf afkastningen af

förmögenhetsskatten torde blifva större än i propositionen antagits, dels

ock därigenom att äfven inkomstskatten på goda grunder kunde antagas

gifva ej oväsentligt större utbyte än hvad i afseende härå beräknats.

Med hänsyn till statsregleringen för år 1911 ansåge sig utskottet lik
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

väl ej kunna tillstyrka, att för detta år fullt afdrag för ifrågavarande

utskylder beviljades, utan borde afdraget för nämnda år begränsas till

femtio procent af samma utskylder.

Förutom nu berörda af Riksdagen jämväl beslutade förändring i

Eders Kungl. Maj:ts förslag vidtog Riksdagen äfven andra modifikationer,

af hvilka i detta sammanhang torde särskildt böra erinras om den,

som afsåg att medgifva skattskyldig rätt att vid uppskattning af inkomst

göra visst afdrag för aflöning, kost och öfriga utgifter för i den skattskyldiges

verksamhet använda hemmavarande barn öfver 15 år. Med

hänsyn till hvad sålunda förekommit, ansåg Riksdagen att inkomsttiteln

icke borde i riksstaten upptagas till högre belopp än 31,000,000 kronor.

Då den nya skatten torde kunna väntas lämna ett gynnsammare

resultat för år 1912 än för närmast föregående år, hemställde statskontoret

i sitt underdåniga utlåtande den 14 december 1910 att, utan

hänsyn till det förhållande, att år 1912 afdrag för erlagda kommunalutskylder

i deras helhet vore medgifvet, skatten i riksstaten för nämnda

år finge upptagas med oförändradt belopp. Detta förslag blef af Eders

Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändt.

Enligt från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifter

har skatten för innevarande år uttaxerats med 33,893,136 kronor

17 öre. Motsvarande afkortningar torde, att döma efter erfarenheten

från år 1910, kunna beräknas uppgå till ungefär 540,000 kronor. Det

belopp, som för riksstatsutgifternas bestridande kan påräknas, uppgår

således till något öfver 33,000,000 kronor.

Med afseende härå och då denna inkomsttitel mera än andra är

af natur att påverkas af de uppåtgående konjunkturerna, anser statskontoret

att, äfven om man tager hänsyn till den omständigheten, att

år 1913 större afdrag är medgifvet än år 1911, man utan åsidosättande

af nödig försiktighet kan i riksstaten för år 1913 upptaga inkomstoch

förmögenhetsskatten med ett till 33,000,000 kronor förhöjdt belopp.»

Enligt ett vid propositionen angående statsverkets tillstånd och

behof fogadt statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 januari

1912 har chefen för finansdepartementet rörande denna inkomsttitel anfört

bland annat följande:

»Inkomst- och förmögenhetsskatten, för år 1912 upptagen till

31.000. 000 kronor, har af statskontoret för år 1913 beräknats till

33.000. 000 kronor. Statskontoret har härvid framhållit, att, enligt från

Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifter, skatten för år

1911 uttaxerats med 33,893,136 kronor 17 öre och att afkortningarna

att döma af erfarenheten från år 1910 kunde beräknas uppgå till unge
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

fär 540,000 kronor. Med afseende härå och då denna inkomsttitel mera

än andra vore af natur att påverkas af de uppåtgående konjunkturerna,

ansåge statskontoret, att, äfven om man toge hänsyn till den omständigheten,

att år 1913 större afdrag vore medgifvet än år 1911, man utan

åsidosättande af nödig försiktighet kunde i riksstaten för år 1913 upptaga

inkomst- och förmögenhetsskatten med ett till 33,000,000 kronor

förhöj dt belopp.

Det lärer icke behöfva betviflas, att åtminstone detta belopp skall

inflyta å ifrågavarande inkomsttitel under år 1913, i följd hvaraf jag

utgått från detsamma i mina beräkningar.»

Bevillningsutskottet, som icke har något att därvid anmärka,

hemställer,

att inkomst- och förmögenhetsskatten

måtte för år 1913 beräknas

till...............kronor

33,000,000: —

2:o.

Bevillning af fast egendom samt

af inkomst.

I ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse har

statskontoret anfört, att denna bevillning, enligt från

Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomna uppgifter, i

taxeringslängderna för år 1911 debiterats med 1,488,834

kronor 86 öre, hvaraf omkring 4 procent torde komma

att afkortas. Vid sådant förhållande har statskontoret

hemställt, att denna titel måtte i 1913 års riksstat

upptagas med 1,400,000 kronor.

Med detta belopp har ock denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1913.

Bevillningsutskottet, som ej haft något att erinra

mot den verkställda beräkningen, hemställer alltså,

att bevillningen af fast egendom

samt af inkomst måtte för år 1913

beräknas till..........kronor 1,400,000: —

Transport kronor 34,400,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 34,400,000:

3:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter.

Uti förenämnda underdåniga skrifvelse har statskontoret

beträffande denna inkomsttitel uttalat följande:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda utgifter,

som enligt nådiga förordningen den 23 oktober

1908 erläggas af vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, hvarförutom

hit äfven föras afgifter för rättighet till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänningar.

De särskilda afgifter, som sålunda innefattas under

ofvanstående titel hafva enligt räkenskaperna uppdebiterats

med:

1908

1909

1910

För rättighet till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänningar .

1,455

13

1,439

34

1,439

34

Af vissa handlande och handels-

expediter..............

250,050

—

262,756

76

257,250

—

För vissa offentliga föreställningar

5,343

—

48,037

46

76,332

03

Summa

256,848

13

312,233

56

335,021*

37

Ofvanberörda nådiga förordning den 23 oktober

1908 afser att genomföra en förhöjd och mera effektiv

beskattning af de utlänningar, hvilka här i landet gifva

eller biträda vid konserter samt dramatiska eller andra

föreställningar, och de bägge senaste årens räkenskaper

utvisa, att den med de nya bestämmelserna afsedda

verkan uppnåtts. Då emellertid ännu icke vunnits tillräcklig

erfarenhet beträffande stadgan hos denna inkomsttitel,

torde densamma i 1913 års riksstat böra

upptagas med oförändradt belopp eller 300,000 kronor.»

Med sistnämnda belopp har ock inkomsttiteln i

Transport kronor 34,400,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 34,400,000: —

fråga blifvit uppförd i Kung].. Maj:ts förslag till riksstat

för år 1913.

Bevillningsutskottet, som från statskontoret inhämtat,

att denna inkomst, enligt approximativ beräkning,

influtit med 332,695 kronor under år 1911, liar

icke något att erinra mot dess upptagande i 1913 års

stat med 300,000 kronor och hemställer förty,

att bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1913 beräknas till. . . kronor 300,000: —

4:o.

Arfsskatt.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 13

december 1911 har statskontoret rörande denna inkomsttitel

anfört följande:

»Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den

13 januari 1911 af statsregleringen för år 1912 yttrade

statsrådet och chefen för finansdepartementet beträffande

den i riksstaten upptagna inkomsttiteln stämpelmedel,

att densamma lämpligen borde uppdelas i tvenne nya

titlar, arfsskatt och öfriga stämpelmedel. En sådan

anordning syntes i viss mån betingad redan af de nya

bestämmelser rörande arfsskatten, som antagits af 1910

års Riksdag. Ån mera naturligt blefve det att så ordna

denna angelägenhet, därest Eders Kungl. Maj:t och

Riksdagen skulle godkänna det förslag till förordning

om arfsskatt och skatt å gåfva, som afgifvits af därtill

särskildt utsedda kommitterade.

På grund af detta förslag, som var ämnadt att

föreläggas 1911 års Riksdag beräknade Eders Kungl.

Maj:t beloppet af arfsskatten för år 1912 till 6,000,000

kronor.

Vid behandlingen af denna inkomsttitel anförde

bevillningsutskottet, att det af departementschefen före
Transport

kronor 34,700,000: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor

bådade förslaget till särskild förordning om arfsskatt

och skatt å gåfva icke till 1911 års Riksdag ingifvits.

De af 1910 års Riksdag antagna nya bestämmelserna

rörande arfsskatten utgjorde emellertid, enligt utskottets

mening, tillräckligt skäl för att uppföra arfsskatt under

särskild titel. Beträffande frågan om det belopp, hvarmed

arfsskatten borde upptagas i riksstaten, erinrade

utskottet om innevarande års Riksdags beslut i anledning

af Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 193 med

förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§

af gällande förordning om stämpelafgiften. Berörda

proposition, hvilken blifvit af Riksdagen bifallen, innehölle

bestämmelse därom, att arfsskatt skulle utgå för

gåfva, som inom två år före arflåtares dödsfall gifvits

åt arfvinge eller testamentstagare, och innefattade därjämte

en omläggning af skatteskalorna för bouppteckningsstämpeln,

hvilken omläggning beräknats komma

att tillföra statsverket en ökad inkomst af inemot

200,000 kronor. Ingendera af de berörda förändringarna

i stämpelförordningen syntes utskottet vara af den betydenhet

att den borde föranleda en höjning af det af

Eders Kungl. Maj:t beräknade beloppet för skattetiteln

arfsskatt.

Med 6,000,000 kronor blef denna titel i 1912 års

riksstat uppförd.

Då någon erfarenhet, ägnad att leda till förändring

i förevarande inkomsttitels slutsumma, ännu icke kunnat

vinnas, hemställer statskontoret, att titeln i 1913 års

riksstat må varda upptagen med enahanda belopp som

för år 1912.»

Då utskottet icke haft anledning till erinran mot

denna inkomsttitels upptagande i riksstaten med oförändradt

belopp, hemställer utskottet,

att arfsskatten måtte för år 1913

beräknas till..........kronor

Transport kronor

34,700,000: —

6,000,000: —

40,700,0007^

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 40,700,000:

5:o.

Öfriga stämpelmedel.

Stämpelmedlen, däri inberäknadt hvad som från

och med innevarande års början benämnes arfsskatt,

hafva utgjort

år 1908 ................kronor 13,569,483

» 1909 ................ » 11,696,288

» 1910................ » 15,567,026

eller i medeltal för dessa tre år . . » 13,610,932

samt år 1911............. » 17,762,868.

Enligt uppgifter från finansdepartementet hafva

för åren 1908—1910 de stämplar, som användts till

nedannämnda handlingar, uppgått till följande belopp:

1908

1909

1910

handlingar till lagfartsprotokoll

3,486,794

SO

3,414,602

10

3,751,348

—

handlingar till inteckningsprotokoll

905,503

14

644,382

05

750,212

50

handlingar till äktenskapsförords-

protokoll ..............................

6,600

—

7,895

—

8,415

—

handlingar till bouppteckningsproto-

koll.......................................

3,138,564

45

3,270,078

45

4,337,579

—

Summa

7,537,461

89

7,336,957

60

8,847,554

50

Stämpelafgiften för spelkort, som utgör 50 öre

för hvarje kortlek, har inbragt

år 1908................kronor 152,063: —

» 1909................ » 159,810:50

» 1910................ » 169,551: —

» 1911................ » 171,102: —

Med afseende å inkomsttiteln »öfriga stämpelmedel»

har statskontoret i förutnämnda skrifvelse aufört

följande: __

Transport kronor 40,700,000:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 40,700,000: —

»För år 1908 beräknades stämpelmedlen inflyta

med 10,000,000 kronor, enär ifrågavarande statsinkomst

allt fortfarande utvisade en synnerligen stark tendens

till stegring. Statskontoret anförde i sitt den 14 december

1907 afgifna underdåniga utlåtande, att ehuru

nedgående konjunkturer kunde hafva ett menligt inflytande

på särskildt emissionsstämpeln, vore! titelns

stegringstendens i hvarje händelse så stark, att en förhöjning

till 10,500,000 kronor syntes kunna utan fara

företagas för år 1909. Särskildt syntes kunna antagas,

att beloppen af de stämplar, som skulle åsättas handlingar

till lagfartsprotokoll, inteckiiingsprotokoll och

bouppteckningsprotokoll, hvilka hade ett afgörande inflytande

på storleken af denna inkomsttitel, icke kunde

väntas blifva mindre till följd af sjunkande konjunkturer.

Med hänsyn till storleken af det år 1907 influtna

beloppet ansåg Eders Kungl. Maj:t att, äfven om någon

nedgång i denna statsinkomst, i jämförelse med hvad

som influtit år 1907, skulle kunna befaras, kunde ifrågavarande

skattetitel, oafsedt de tilltänkta förändringar i

gällande bestämmelser angående stämpelafgift, hvarom

här nedan vidare förmäles, beräknas åtskilligt högre än

statskontoret föreslagit, och syntes en förhöjning i denna

beräkning af 300,000 kronor icke kunna anses vara för

högt tilltagen.

Enligt det af Eders Kungl. Maj:t sedermera framlagda

förslaget till en ny stämpelafgift vid köp och byte

af fondpapper skulle denna nya skatt utgå med 1 krona

50 öre på 1,000 kronor vid direkt öfverlåtelse af aktier

och banklotter samt med 1 krona på 1,000 kronor vid

direkt öfverlåtelse af obligationer. Eders Kungl. Maj: t

föreslog, att denna nya statsinkomst skulle beräknas

inflyta med 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte visserligen

berörda skattesatser till respektive 1 krona och

50 öre. Men då de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar

med afseende å skattens ekonomiska resultat

syntes mycket försiktiga, höll Riksdagen före, att be
Transport

kronor 40,700,000: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 40 höft. (Nr 48.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 40,700,000: —

rörda ändringar i afseende på skattesatserna icke behöfde

föranleda till reduktion af det under denna inkomsttitel

uppförda totalbelopp. Riksdagen beräknade därför, att

stämpelmedlen komme att år 1909 inflyta med 11,300,000

kronor.

Under den 6 november 1908 utfärdade Eders

Kungl. Maj:t nådig förordning om särskild stämpelafgift

vid köp och byte af fondpapper att träda i kraft den

1 januari 1909.

I betraktande af det belopp, hvarmed stämpelmedlen

under år 1908 influtit, ansåg chefen för finansdepartementet,

enligt det vid statsverkspropositionen

fogade protokollet öfver finansärenden för den 12 januari

1909, att, äfven om beloppet i viss mån framkallats af

särskilda omständigheter (nämligen däri ingående emissionsstämpel

för en särskild bolagsbildning af för våra

förhållanden ovanligt stor omfattning), likväl, särskildt

vid det förhållandet, att från och med år 1909 öfverlåtelsestämpeln

å fondpapper trädt i kraft, stämpelmedlen

för år 1910, i den mån desamma skulle utgå

enligt dittills gällande bestämmelser, kunde beräknas

till ett belopp af 12,500,000 kronor.

1909 års Riksdag beslöt, uppå Eders Kungl. Maj:ts

förslag, en ökad stämpelbeskattning särskildt genom

införande af växelstämpel, och genom nådiga kungörelser

den 5 juni 1909 angående ändrad lydelse af vissa

paragrafer af förordningen den 18 september 1908 angående

stämpelafgiften samt i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelafgift vid köp

och byte af fondpapper meddelades bestämmelser om de

nya stämpelsatserna till efterrättelse.

Det finansiella utbytet af de sålunda införda nya

stämpelskatterna beräknades af Eders Kungl. Maj:t och

Riksdagen till 1,800,000 kronor; och inkomsttiteln i sin

helhet uppfördes i 1910 års riksstat med 14,300,000

kronor.

Vid 1910 års Riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t__

Transport kronor 40,700,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor

en höjning af arfsskatten, hvilken beräknades medföra

en ökad stämpeluppbörd med omkring 2,700,000 kronor.

Sedan Riksdagen i hufvudsak bifallit förslaget till

förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i

stämpelförordningen och nådig förordning i ämnet blifvit

af Eders Kungl. Maj:t utfärdad den 23 april 1910 och

trädt i kraft den 1 maj samma år, blef stämpelskatten

i 1911 års riksstat uppförd med ett till 17,000,000

kronor förhöj dt belopp.

Statskontoret hemställde i underdånigt utlåtande

den 14 december 1910, att denna inkomsttitel måtte i

1912 års riksstat upptagas med oförändradt belopp.

Såsom ofvan är nämndt, föreslog Eders Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen till innevarande års Riksdag,

att inkomsttiteln skulle uppdelas i tvenne nya titlar,

arfsskatt och öfriga stämpelmedel. Med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag uppfördes i riksstaten för år 1912

arfsskatt med 6,000,000 kronor och öfriga stämpelmedel

med 11,000,000 kronor eller tillhopa med samma belopp,

hvarmed stämpelmedlen äro uppförda i 1911 års riksstat.

Af hvad statskontoret nu anfört framgår, att efter

år 1906 införda ändringar i stämpelbeskattningen beräknats

skola medföra ökning i den årliga stämpeluppbörden,

uppgående till

från och med den 1 jan. 1909 kr. 500,000: —

» » » » 1 » 1910 ytterligare » 1,800,000: —

» » » » 1 maj » » » 2,700,000: —

tillsammans kronor 5,000,000: —

Antages det finansiella utbytet af de nya stämpelskatterna

hafva motsvarat de vid deras införande gjorda

beräkningarna, befinnas de med hvarandra jämförliga

belopp, hvarmed denna skatt på grund af äldre bestämmelser

— och således utan hänsyn till nyss angifna

poster å tillsammans 5,000,000 kronor — influtit, vara

Transport kronor

11

40,700,000: —

40,700,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 40,700,000:

år 1907 ......kronor 11,707,520: —

» 1908 ...... » 13,569,483: —

» 1909 ...... )) 11,196,288: —

» 1910...... » 11,767,026: —

Bortser man från år 1908, då, såsom redan

framhållits, undantagsförhållanden i viss mån voro

rådande, visar sig den starka stegringstendens, som

förut utmärkt denna skattetitel, hafva under de senare

årens tryckta konjunkturer upphört. Detta förhållande

rubbas icke i någon högre grad däraf, att under tiden

14 december 1910—13 december 1911, såsom förut

nämnts, influtit ett belopp af 17,117,053 kronor 20 öre,

då däruti de efter år 1907 införda stämpelskatterna

ingå med ett beräknadt belopp af 5,000,000 kronor.

Under sådana förhållanden lärer det icke kunna

ifrågasättas att höja det i riksstaten för år 1912 beräknade

skattebeloppet. Å andra sidan anser statskontoret,

att, då bättre tider nu synas vara att förvänta,

det icke är förenadt med någon risk att bibehålla beloppet

oförändradt. Statskontoret hemställer således, att liksom

statskontoret i det föregående föreslagit i afseende

på arfsskatt, äfven »öfriga stämpelmedel» må i 1913

års riksstat upptagas med enahanda belopp som för

år 1912.»

I öfverensstämmelse med statskontorets sålunda

afgifna förslag har äfven denna inkomsttitel blifvit upptagen

i Kung]. Maj:ts förslag till 1913 års riksstat.

Bevillningsutskottet vill i detta sammanhang erinra

därom, att, genom beslut vid innevarande års riksdag,

den hittills vid upprättandet af skogsafverkningskontrakt

erforderliga stämpelafgiften efter nästa års

ingång icke vidare skall utgå. Det har emellertid

icke låtit sig göra att verkställa en beräkning rörande

den inkomstminskning, som kan väntas blifva en följd

af Riksdagens berörda beslut. Då emellertid titeln__

Transport kronor 40,700,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor

»öfriga stämpelmedel» för nästlidet år utvisar en uppbörd,

som med mera än 700,000 kronor öfverstiger den

i Kungl. Maj:ts förslag till 1913 års riksstat beräknade,

Lar utskottet ansett, att förevarande inkomsttitel bör

kunna upptagas till det i berörda förslag beräknade

beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att öfriga stämpelmedel måtte

för år 1913 beräknas till . . . kronor

6:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid 1911 års riksdag beräknades

till 62,000,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna

utgjort

år 1908 ..............kronor

1909 .............. »

1910 .............. »

»

»

eller i medeltal

samt år 1911

för dessa tre år

57,224,921

58,495,400

60,867,455

58,862,592

61,781,435

I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret

beträffande tulluppbörden, bland annat, anfört:

»För januari—november innevarande år hafva,

enligt meddelande från generaltullstyrelsen, de debiterade

tullmedlen utgjort 56,991,455 kronor 83 öre; och skulle

därest uppbörden för innevarande månad blefve lika

med den för december månad nästlidet år eller 4,904,272

kronor 47 öre, för år 1911 uppgå till 61,895,728 kronor

30 öre. _

40,700,000: —

11,000,000: —

Transport kronor 51,700,000:—-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 51,700,000: —

Tulluppbörden

utgjorde

År 1910.

År 1911.

i

j Minskning.

Ökning.

Under januari.........

4,918,958

92

4,042,827

68

876,131

24

»

februari.........

4,100,095

13

4,287,028

84

—

—

186,933

71

»

mars............

4,873,671

91

5,325,431

45

—

—

451,759

54

»

april ............

5,651,563

42

4,928,510

30

723,053

12

—

_

»

maj ...........

4,925,199

90

5,398,131

53

—

—

472,931

63

»

juni ............

4,366,019

65

4,585,580

13

—

—

219,540

48

juli...............

4,746,640

57

4,742,624

47

4,016

10

—

_

»

augusti.........

4,931,233

80

5,401,162

42

—

—

469,928

62

september......

6,155,037

50

5,812,099

41

342,938

09

_

_

»

oktober ........

6,109,522

02

5,956,332

46

153,189

56

_

_

»

november......

5,977,440

32

6,511,747

14

- f

534,306

82

»

december......

4,904,272

47

—

—

- 1

-1

- ''

Häraf framgår, att tulluppbörden under innevarande

år på det kela företett en obetydlig stegring,

medan densamma vissa månader högst betydligt understigit

uppbörden under motsvarande månader nästlidet år.

Bevillningsutskottet vid årets riksdag anförde i

fråga om den nya tulltaxa, som Riksdagen antagit, och

som sedermera, jämlikt nådiga förordningen den 9 juli

1911, trädt i kraft från och med den 1 innevarande

månad:

''Huruvida någon mera afsevärd förändring i tulluppbörden

häraf kan vara att vänta, torde, särskildt i

betraktande däraf, att tullförhöjningarna lära vara ägnade

att i någon mån minska importen af de varor, som däraf

drabbas, svårligen för närvarande kunna afgöras.’

Under dessa förhållanden vågar icke statskontoret

föreslå någon förhöjning i inkomsttiteln, som i riksstaten

för år 1912 är upptagen till 62,000,000 kronor, men

anser å andra sidan med hänsyn till de förbättrade

konjunkturerna, att tullmedlen för år 1913 böra kunna

beräknas till samma belopp, hvilket därför uppförts i

bifogade förslagstabell.»

Transport kronor 51,700,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 51,700,000: —

Såsom af förut om förmälda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden framgår, liar, vid detta ärendes föredragning

inför Kungl. Maj:t, chefen för finansdepartementet

anfört följande:

»Statskontoret har beräknat tullmedlen för år 1913

till 62,000,000 kronor eller samma belopp, med hvilket

denna inkomsttitel är uppförd i riksstaten för år 1912.

Härvid har ämbetsverket räknat med den om ock obetydliga

stegring, som tulluppbörden företett under de

11 första månaderna år 1911 i jämförelse med samma

månader 1910.

Uppgifter om de debiterade tullmedlen föreligga

nu jämväl för december månad 1911. De utgöra lör

nämnda månad 4,785,622 kronor 81 öre och för hela

året 1911 61,778,285 kronor 41 öre eller 118,629 kronor

80 öre mera än år 1910, då de debiterade tullmedlen

utgjorde 61,659,655 kronor 61 öre. Då tullmedlen i

1911 års riksstat beräknats till 60,000,000 kronor, utvisar

denna inkomsttitel ett öfverskott af 1,778,285

kronor 41 öre.

Med hänsyn därtill att tullinkomsterna år 1911

faktiskt öfverstigit motsvarande inkomster under år 1910,

lära under eljest enahanda förhållanden lika starka skäl

för deras uppförande med 62,000,000 kronor få anses

förefinnas nu som för ett år sedan, och då några nya

faktorer, som kunna förväntas inverka på frågan, efter

det att sistlidna års Riksdag beräknade berörda inkomstbelopp,

icke lära hafva tillkommit, har jag i likhet

med statskontoret ansett mig kunna upptaga förevarande

inkomsttitel med oförändradt belopp, 62,000,000 kronor.»

Utskottet får med afseende å denna inkomsttitel

erinra därom, att Riksdagen innevarande år, bland annat,

beslutat nedsätta tullen å fläsk, andra slag, från

20 till 12 öre per kilogram, en nedsättning, som efter

beräkning af 1911 års importsiffror medför en inkomstminskning

af omkring 160,000 kronor för år.

Transport kronor 51,700,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 51,700,000: —

Då utskottet emellertid icke kunnat finna denna

väntade inkomstminskning likasom icke heller de i

fiffigt af innevarande års Riksdag beslutade ändringar

i gällande tullsatser, vara af någon afsevärd betydelse

vid beräknandet af de under år 1913 inflytande tullmedlen

och då utskottet i fiffigt icke haft anledning

till erinran mot det i förslaget till 1913 års riksstat för

denna inkomsttitel upptagna beloppet,

hemställer utskottet,

att tullmedlen måtte för år 1913

beräknas till..........kronor 62,000,000: —

7:o.

Bränn vinstillverkningsskatten.

Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade

skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under

nedannämnda år utgjort:

år 1906 ...........

„ 1907 ............

„ 1908 ...........

„ 1909 ............

„ 1910 ..............

eller i medeltal för dessa fem år

liter 39,822,435

„ 41,316,201

„ 40,519,377

„ 40,355,244

„ 39,221,751

„ 40,247,002

Medeltalet för femårsperioden 1905—1909 uteiorde

40,107,175 liter. J

Enligt hvad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat,

har tillverkningen under år 1911 uppgått till

37,374,028 liter och under de fyra första månaderna af

år 1912 till 17,811,591 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets

nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt öfver

femårsperioden 1906—1910:

Transport kronor 113,700,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48. 17

Transport kronor 113,700,000: —

Influten skatt.

Restitution för

Statsverket

behållet.

denatureradt

brännvin.

för högt erlagd

skatt.

år 1906

27,156,221

2,719,962

1,002

24,435,257

» 1907

26,575,367

2,770,178

13,309

23,791,880

» 1908

24,458,555

3,078,698

18,242

21,361,615

» 1909

22,486,704

3,317,840

5,844

19,163,020!

» 1910

24,413,892

2,770,082

11,307

21,632,503 |

Enligt åt utskottet inhämtade upplysningar belöpte

sig skatten under år 1911 till 24,379,685 kronor

och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift

för denatureradt brännvin med 2,556,506 kronor,

i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna

skattetitel — frånsedt nu ej känd restitution af för högt

erlagd skatt — under år 1911 utgjorde 21,823,179

kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren

1908—1910 uppgått till 20,719,046 kronor.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse den 13 december

1911 har statskontoret erinrat, att för åren 1904 och

1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000 kronor,

men att. då densamma under dessa år icke influtit med

så höga belopp, titeln i riksstaten för år 1906 nedsatts

till 24,000,000 kronor samt för åren 1907 och 1908 till

23,500,000 kronor. I 1909 års riksstat hade inkomsttiteln

ånyo uppförts med 24,000,000 kronor, hvilken

beräkning bestämts af det höga belopp, hvarmed skatten

influtit under åren 1906 och 1907. Emellertid hade

1908 års uppbörd utvisat en afgjord nedgång, och statskontoret

hade därför funnit förhållandena kräfva en

nedsättning, hvadan ämbetsverket hemställt, att titeln i

1910 års riksstat skulle uppföras med 23,500,000 kronor.

Med anledning däraf att ifrågavarande skatt under

åren 1904—1907 icke uppgått till högre belopp än i

Transport kronor 113,700,000: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 40 höft. (Nr 48.) 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 113,700,000:

medeltal 22,932,994 kronor, hade emellertid Kung!.

Maj:t ansett försiktigheten kräfva, att denna inkomsttitel

ej beräknades till högre belopp än 23,000,000 kronor,

och Riksdagen hade ansett, att den sänkning, som statsverkets

behållna inkomst å ifrågavarande inkomsttitel

under åren 1907—1908 utvisat, borde föranleda, att

beräkningen af inkomsttitelns belopp för år 1910 ytterligare

sänktes med 500,000 kronor till 22,500,000

kronor.

Statskontoret erinrade vidare, hurusom ämbetsverket

i skrifvelse den 14 december 1909 med förslagtill

statsinkomsternas beräkning för år 1911 framhållit,

att den starka nedgången under år 1909 sannolikt härrörde

från de förhållanden, som stode i samband med

storstrejken, och syntes sålunda endast få tillskrifvas

ett öfvergående inflytande. Ehuru inkomsttiteln i medeltal

under treårsperioden 1906—1908 utgjort 23,196,251

kronor mot 22,843,017 kronor i medeltal under åren

1904—1908 hade statskontoret med hänsyn till den

stora osäkerhet, som alltid visat sig vidlåda denna titels

beräkning, dock funnit sig böra hemställa om en nedsättning

däri till 22,000,000 kronor. Med detta belopp

hade också Kungl. Maj:t uppfört denna skattetitel i förslaget

till riksstat för år 1911, men Riksdagen hade,

med hänsyn till den nedgående tendensen hos titelns

afkastning, funnit försiktigheten kräfva, att någon, om

ock mindre jämkning nedåt gjordes i nämnda beräkning

och därför uppfört brännvinstillverkningsskatten

i 1911 års riksstat med ett belopp af 21,800,000 kronor.

1 sin underdåniga skrifvelse den 14 december

1910 hade statskontoret därefter anfört, att ofvan åberopade

siffror för åren 1909 och 1910 synts hafva

konstaterat, att 1909 års nedgång betingats af tidiälliga

omständigheter, men att äfven om verkningarna af de

senaste årens depression för det dåvarande finge anses

vara på väg att minskas, statskontoret likväl ansett en

nedsättning i beräkningen af denna skattetitel vara af__

Transport kronor 113,700,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 113,700,000:—

vunnen erfarenhet betingad; och hade statskontoret på

den grund hemställt om dess upptagande i 1912 års

stat med 21,000,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den

13 januari 1911 hade chefen för finansdepartementet

anfört, att den af statskontoret ifrågasatta minskningen

synts honom vara något mera omfattande, än af omständigheterna

nödvändiggjorts. En allmän tendens

till nedgång hade visserligen gjort sig gällande vid

denna inkomsttitel, men då i allt fäll densamma under

år 1910, enligt hvad då vore kändt, gifvit eu nettouppbörd

af 21,732,000 kronor, hade det icke synts behöflig!

att för år 1912 beräkna densamma lägre än till

21,500,000 kronor.

Detta belopp hade äfven på Kungl. Maj:ts förslag

blifvit af Riksdagen i 1912 år riksstat uppfördt.

I sin den 13 december 1911 dagteckuade, förut

åberopade skrifvelse har statskontoret anfört, att, ehuru

den anmärkningsvärdt jämna minskningen i brännvinstillverkningen

allt sedan år 1907 manade till försiktighet

vid beräkning af ifrågavarande skatteinkomst, man

likväl syntes med hänsyn till de under år 1910 influtna

och år 1911 inflytande skattebeloppen, kunna i riksstaten

för år 1913 uppföra skattetiteln med oförändradt

belopp, 21,500,000 kronor.

Med detta belopp har äfven inkomsttiteln ifråga

upptagits i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1913.

Med hänsyn till den nedåtgående tendens, som

under de senare åren otvetydigt karaktäriserar denna

inkomsttitel, har utskottet funnit försiktigheten kräfva,

att någon om ock obetydlig jämkning nedåt vidtages

i den af Kungl. Maj:t följda beräkningen, och hemställer

utskottet alltså,

att bränvinstillverkningsskatten

måtte för år 1913 beräknas till kronor 21,300,000: —

Transport kronor 135,000,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 135,000,000:

8:o.

Sockerskatten.

I sin förut berörda skrifvelse anför statskontoret

beträffande sockerskatten följande:

»Enligt den af 1905 års lagtima Riksdag antagna

beskattning af socker skulle för allt socker, som efter

den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit

infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas

en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som

till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt

tulltaxan. 1908 års Riksdag höjde emellertid skattesatsen

för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till 15 Va

öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga

sockerkonsumtionen i riket:

år 1900—1901 .

„ 1901—1902 .

„ 1902—1903 .

„ 1903—1904 .

„ 1904—1905 .

„ 1905—1906 .

„ 1907

„ 1908

„ 1909

„ 1910

råsocker

100,999

ton.

11

106,004

11

11

107,681

11

n

110,824

11

11

108,530

11

ii

118,494

11

raffinad

117,525

11

11

116,686

11

11

99,726

11

11

116,826

11

Skatten beräknades i 1911 års riksstat till 19,000,000

kronor, och med hänsyn därtill att komsumtionens stegringstendens

icke syntes vara fullt så stark, som vid

föregående beräkningar antagits, ansåg sig statskontoret

i sin underdåniga skrifvelse den 14 december 1910

icke kunna föreslå någon förhöjning för år 1912, ehuru__

Transport kronor 135,000,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 135,000,000: —

skatten under nämnda år skulle utgå efter eu skattesats,

som vore ta öre högre än under åren 1909—

1911. Skatten blef också sedermera i 1912 års riksstat

uppförd med oförändrad t belopp, 19,000,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hafva

till fritt bruk utlämnats 116,918,661 kilogram. Om under

innevarande månad utlämnas lika mycket som under

december månad nästlidet år eller 10,708,130 kilogram,

skulle sammanlagda kvantiteten af till fritt bruk underår

1911 utlämnadt socker uppgå till 127,626,791 kilogram.

Den debiterade skatten har, enligt meddelande

från kontrollstyrelsen, intill nästlidne månads slut utgjort

17,419,822 kronor 60 öre. Förutsatt, att under

innevarande månad skatten skulle debiteras med lika

stort belopp som under samma månad nästlidet år eller

1,591,089 kronor 92 öre, skulle årets uppbörd kunna

beräknas till 19,010,912 kronor 52 öre.

Om man för år 1913 beräknar samma sockerkonsumtion,

som bär ofvan angifvits för innevarande år,

eller 127,626,791 kilogram, skulle skattebeloppet efter

16 öre per kilogram uppgå till 20,420,286 kronor 56 öre.

Emellertid är en lägre skattesats af endast 13 öre per

kilogram ännu under år 1913 medgifven för sockerfabriken

i Lidköping med en tillverkning af något öfver

8.000. 000. kilogram. Med hänsyn härtill har statskontoret

i bifogade tabell upptagit sockerskatten till

20.000. 000 kronor.)''

I denna beräkning har Kung! Maj:t icke föreslagit

någon förändring.

Bevillningsutskottet, som inhämtat, att sockerskatten,

hvilken i budgeten ingår med det debiterade

beloppet, under år 1911 debiterats med 18,560,333 kronor,

har icke funnit anledning- till erinran mot den föreslagna

beräkningen och hemställer alltså,

att sockerskatten måtte för år

1913 beräknas till ......kronor 20,000,000: ---

Transport kronor 155,000,000:"LT

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 155,000,000: —

9:o.

Punschskatten.

Denna skatt, hvilken utgår med 60 öre för hvarje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i

1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års Riksdag en särskild stämpelafgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats

äfven för arrak och rom, höjdes beräkningen af denna

inkomsttitel för år 1907 till 1,500,000 kronor, men

sänktes för år 1908 till 1,450,000 kronor. Från och

med år 1909 har denna skatt varit i riksstaten upptagen

till 1,500,000 kronor.

Skatten har influtit med:

år 1908 ..............kronor 1,593,012: —

» 1909 .............. )> 1,559,721: —

» 1910.............. » 1,693,655: —

eller i medeltal för dessa tre år » 1,615,463: —

samt år 1911........... » 1,743,515: —

I förut berörda skrifvelse har statskontoret be
-

träffande denna inkomsttitel, bland annat anfört:

»Under tiden januari—13 december innevarande år

har punschstämpelafgift influtit med 1,617,399 kronor 87

öre. Under förutsättning att under återstående delen af

innevarande månad skulle inflyta dylik afgift till lika

belopp som under samma tid nästföregående år eller

99,292 kronor 79 öre, skulle årets punschstämpeluppbörd

kunna beräknas till 1,716.692 kronor 66 öre.

På grund af denna inkomsttitels jämna stigning

föreslår statskontoret, att densamma må i 1913 års riksstat

upptagas med ett till 1,700,000 kronor förhöjdt

belopp.»

Transport kronor 155,000,000:

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 155,000,000: *—

1 öfverensstämmelse med statskontorets hemställan

har inkomsttiteln i förslaget till riksstat för år 1913

upptagits med ett till 1,700,000 kronor förhöjdt belopp.

Utskottet, som icke har något att däremot erinra,

hemställer,

att stämpelafgiften för försäljning

af punsch, arrak och rom för år

1913 beräknas till ......kronor 1,700,000: —

10:o.

Maltskatten.

Denna skatt har influtit med

år 1908...............kronor 2,923,276: —

» 1909............... » 2,893,311: —

» 1910............... » 5,369,027: —

År 1911 har denna skatt uppgått till 5,305,824

kronor, hvaraf dock restituerats 241,915 kronor, i följd

hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel

för sistnämnda år utgjorde 5,063,909 kronor.

Statskontoret har i sin förenämnda skrifvelse den

13 december 1911, bland annat, anfört följande:

»Enligt 1909 års Riksdags beslut höjdes skattesatsen

för hvarje vid skattepliktigt bryggeri vid tillverkning

af maltdrycker användt kilogram malt till 23

öre, dock att för de första under tillverkningsåret afverkade

100,000 kilogrammen skulle utgöras endast 17

öre för kilogram och för de nästa 100,000 kilogrammen

20 öre för kilogram. Med anledning af denna skattesatsförhöjning

uppfördes maltskatten i 1910 års riksstat med

6,400,000 kronor.

1 sitt den 14 december 1909 afgifna underdåniga

utlåtande angående inkomstberäkning för år 1911 yttrade

statskontoret, att skatten visserligen under år 1909

lämnade ett, med hänsyn därtill att skatteförhöjningen

Transport kronor 156,700,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 156,700,000: —

trädde i kraft den 1 oktober nämnda år, synnerligen

otillfredsställande resultat, men att detta förhållande

syntes äga sin direkta förklaringsgrund i det ekonomiska

läget under detta år och alltså vore af öfvergående

natur. Statskontoret ansåg sig därför sakna

skäl föreslå någon rubbning i den vid skatteförhöjningen

godkända beräkningen, utan hemställde, att ifrågavarande

inkomsttitel måtte i 1911 års riksstat upptagas med

oförändradt belopp.

Af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll

öfver finansärenden för den 14 januari 1910 inhämtas,

att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning

inför Eders Kungl. Maj:t — efter omförmälande

af statskontorets ofvanberörda hemställan — vidare anfört,

bland annat, att försiktigheten syntes bjuda att

något sänka denna beräkning, enär det ville synas,

som om en mera allmän sänkning i konsumtionen af

malt- och andra sprithaltiga drycker gjorde sig gällande.

Utan åsidosättande af nödig försiktighet syntes dock

nedsättningen i beräkningen af maltskattens afkastning

kunna begränsas till omkring tio procent af maltskattens

för år 1910 beräknade belopp. Enligt departementschefens

hemställan blef för den skull skatten i Eders

Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1911 upptagen

med 5,800,000 kronor, och Riksdagen gjorde däri ingen

ändring.

På grund af det belopp, hvartill, enligt gjorda

beräkningar, maltskatten kunde antagas uppgå för år

1910 ansåg statskontoret i sitt den 14 december 1910

afgifna underdåniga utlåtande en nedsättning i denna

titels beräkning vara af förhållandena betingad och

hemställde förty om dess upptagande i 1912 års riksstat

med 5,000,000 kronor, hvilket förslag af Eders

Kungl. Maj:t och Riksdagen godkändes.

Under januari—november innevarande år har maltskatten

blifvit debiterad med 4,934,806 kronor 95 öre,

och om skatten komme att under december månad debiteras

med enahanda belopp som under samma månad

Transport kronor 156,700,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

25

Transport kronor 156,700,000: —

1910 eller 380,838 kronor 69 öre, skulle årets uppbörd

kunna beräknas komma att utgöra 5,315,645 kronor

64 öre.

Enligt uppgifter, inkomna från Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i länen, liar emellertid skattebeloppet

för den malt, som under tillverkningsåret den 1 oktober

1910—1 oktober 1911 användts till svagdricka, för

hvilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom. i Eders

Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker den 7 augusti 1907,

sådan samma § lyder enligt nådiga förordningen den

20 augusti 1909, äga att erhålla restitution, uppgått

till sammanlagdt 241,646 kronor 47 öre. Om från ofvannämnda

5,315,645 kronor 64 öre dragés restitutionssumman

241,646 kronor 47 öre, uppkommer det belopp

af 5,073,999 kronor 17 öre, hvartill maltskatten

kan beräknas uppgå för år 1911.

Statskontoret hemställer om skattetitelns upptagande

i 1913 års riksstat med oförändradt belopp,

5,000,000 kronor.»

Med detta belopp har ock titeln blifvit i föi-slaget

till riksstat för år 1913 upptagen.

Bevillningsutskottet, som icke har något att erinra

mot beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel, hemställer

alltså,

att maltskatten måtte för år

1913 beräknas till..................... kronor 5,000,000: —

I det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till riksstat

för år 1913 äro samtliga nu behandlade bevillningar

tillika med inkomsttiteln mantalspenningar uppförda under

rubriken A. Egentliga statsinkomster, skatter.

Under förutsättning att Riksdagen godkänner bevillningsutskottets

förslag till beräkning af ofvan behandlade

bevillningar och under förutsättning tillika att

inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppföres med

det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 825,000 kronor,

Transpoi-t kronor 161,700,000: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 sand. 40 käft. (Nr 48.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 161,700,000: —

kommer totalsumman under berörda rubrik skatter i

den af Riksdagen beslutade riksstaten att uppgå till

162,525,000 kronor.

ll:o.

Postmedlen.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1913

återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets

inkomster under rubriken »B. Inkomster af

statens produktiva fonder, statens affärsverksamhet».

Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra utförts

öfverskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnad,

och postmedlen upptagas alltså numera i riksstaten

till beräknad nettoinkomst och icke, såsom före

år 1912 varit fallet till beräknad bruttoinkomst.

I ofvan åberopade skrifvelse har statskontoret i

fråga om postverkets inkomster och driftkostnad för år

1913 anfört följande:

»Enligt hvad statskontoret inhämtat har generalpoststyrelsen

i det förslag till inkomstberäkning och

stat för driftkostnaden, som bör till nästkommande Riksdags

pröfning öfverlämnas, beräknat bruttoinkomsten af

postmedlen för år 1913 till 25,610,000 kronor. I sin

underdåniga skrifvelse den 7 nästlidne november har

styrelsen till stöd för denna beräkning anfört följande.

''Postverkets inkomster vid postanstalterna i riket

för de tre första kvartalen 1911 hafva utgjort i rundt

tal 16,539,800 kronor.

Motsvarande inkomster för de tre första kvartalen

ar 1910 uppgingo till 15,322,400 kronor. Ökningen

för år 1911 utgör således 1,217,400 kronor eller 7.95

procent.

Inkomsterna vid postanstalterna under 4:de kvartalet

1910 utgjorde 5,800,800 kronor. Med nyssberörda

ökning af 7.9 5 procent skulle inkomsterna för 4:de

Transport kronor 161,700,000:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 161,700,000: —

kvartalet 1911 komma att uppgå till 6,262,000 kronor

och postanstalternas inkomster för hela år 1911 utgöra

22,801,800 kronor.

Det finnes för närvarande icke någon anledning

befara, att icke berörda inkomster komma att uppgå

till sistnämnda belopp. Men denna ovanligt stora stegring

i jämförelse med postanstalternas inkomster för

år 1910, eller med 1,499,100 kronor, har till en ej

oväsentlig del föranledts däraf att under år 1911 i poströrelsen

utsläppts frankotecken af nya typer. Erfarenheten

har nämligen visat, att samlare af eller handlande

med frimärken, såväl i in- som i utlandet, genast

efter utgifvandet af nya frankotecken, för andra ändamål

än frankering af försändelser, förskaffa sig sådana

frankotecken. Att med tillförlitlighet angifva det belopp,

som af denna orsak tillflyter postkassan, låter sig

gifvetvis icke göra, men man torde icke beräkna för

högt, om man antager att härigenom för år 1911 uppkommit

en vinst af omkring 100,000 kronor. Denna

summa bör följaktligen icke tagas i beräkning vid kalkyleringen

af postverkets inkomster för de följande

åren, 1912 och 1913.

Inkomsterna vid postanstalterna kunna, såsom ofvan

nämnts, för år 1911 beräknas utgöra kr. 22,801,800: —

Om härtill läggas de direkt till

hufvudpostkassan ingående hyresafgifter

för uthyrda lägenheter i postverkets

fastigheter i Stockholm m. m. » 24,400: —

portoandelar af vissa utrikes försändelser

.............» 496,100: —

samt postverkets öfriga inkomster

till.................» 120,700: —

erhålles en slutsumma af kr. 23,443,000: —

eller i rundt tal 23,440,000 kronor, hvartill postverkets

samtliga inkomster för år 1911 torde kunna beräknas

uppgå. °) _

Transport kronor 161,700 000: —

*) Enligt af utskottet inhämtad upplysning hafva postverkets inkomster under år 1911 uppgått

till 23 2150,148 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 161,700,000: —

Hela den sålunda beräknade inkomstsumman för

år 1911, kronor 23,440,000, bör emellertid icke, såsom

förut nämnts, läggas till grund för beräkningen af inkomsterna

för åren 1912 och 1913, utan bör för sådant

ändamål 1911 års inkomstsumma minskas med det tillfälliga

inkomstbelopp af 100,000 kronor, som uppstått

därigenom att under år 1911 utsläppts frankotecken af

nya typer, och sålunda sättas till 23,340,000 kronor.

Samtliga inkomsterna för år 1910 utgjorde i rundt

tal 21,900,000 kronor, ökningen för år 1911 i förhållande

till nästföregående år blifver — med en inkomstsumma

för 1911 af 23,340,000 kronor — sålunda

1,440,000 kronor eller 6.5 8 procent.

Då det emellertid gifvetvis icke kan påräknas att

postverkets inkomster år efter år skola ökas med samma

höga procenttal, oafsedt till hvilket belopp inkomsterna

uppgå under det år, som ligger till grund för beräkningen

af procentökningen, och då en höjning eller sänkning

af rörelsen med allenast 1 procent på ett belopp af

23,000,000 kronor åstadkommer en skillnad af 230,000

kronor, synes ej lämpligt att beräkna postverkets inkomster

för åren 1912 och 1913 allenast efter procentökningen

för år 1911 i förhållande till år 1910. Försiktigheten

torde också bjuda att nu icke kalkylera inkomsterna

högre än hvartill de äfven under mindre

gynnsamma förhållanden kunna anses komma att uppgå.

Generalpoststyrelsen anser således, att inkomsterna för

åren 1912 och 1913 böra beräknas något lägre än af

medeltalet af procentökningen under de senast förflutna

fem åren framgår.

Ökningen af postverkets inkomster för hvart och

ett af dessa år i jämförelse med nästföregående år har

utgjort:

för år 1906 ..........6.13 %

» » 1907 .......... 6.5 6 %

» » 1908 .......... 1.15 %

» » 1909 .......... 5.51 %

D )> 1910..........4.45 %

Transport kronor 161,700,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 161,700,000: —

Sammanlagda procenttalen af inkomstökningen för

åren 1906—1910 uppgå således till 23.80 procent, hvilket

per år utgör 4.7 6 procent.

Med hänsyn till hvad ofvan nämnts torde den

beräknade ökningsprocenten böra sättas till 4.7 5 för

hvartdera af åren 1912 och 1913.

Med denna ökningsprocent, 4.7 5, skulle postverkets

inkomster kunna beräknas uppgå:

för år 1912 till.....kronor 24,448,600: —

och för år 1913 till . . )) 25,609,900: —

eller i rundt tal 25,610,000 kronor.

I den sålunda för år 1913 beräknade inkomstsumman

25,610,000 kronor torde äfven kunna anses inräknade

de sportelandelar, som för samma år skola

redovisas till postverket, helst som uti här ofvan lämnade

uppgifter angående postanstalternas inkomster under år

1911 jämväl ingå de postverket för året tillkommande

sportelandelar.’

Enligt hvad statskontoret vidare inhämtat, hafva

verkets driftkostnader för år 1913 beräknats uppgå till

23,100,000 kronor; och hemställer statskontoret i anslutning

härtill, att postverket må i 1913 års riksstat upptagas

på följande sätt:

Postverket: in
komster,

bevillning

......kronor 25,610,000: —

driftkostnad . . )) 23,100,000: —

öfverskott................ 2,510,000:—»

I sitt anförande till ofvan åberopade statsrådsprotokoll

öfver finansärenden har chefen för finansdepartementet

framhållit, att den, såsom det vill synas,

fortfarande uppåtgående och i hvarje fall fasta ekonomiska

konjunkturen utan tvifvel kunde fullt motivera

en gynnsammare beräkning af, bland annat, postverkets

bruttoinkomster och att departementschefen icke heller

beträffande det af statskontoret i sådant hänseende

ifrågasatta beloppet haft någon anledning till erinran.

Transport kronor 161,700,000: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 48.

Transport kronor 161,700,000: —

Till samma statsrådsprotokoll har chefen för

finansdepartementet vidare anfört följande:

»Postverkets driftkostnader för år 1913 hafva af

statskontoret efter inhämtade upplysningar beräknats

till 23,100,000 kronor, i följd hvaraf statskontoret upptagit

det för statsregleringen beräkneliga öfverskottet

till 2,510,000 kronor.

Chefen för civildepartementet har emellertid meddelat

mig, att det är hans afsikt att framdeles denna

dag göra underdånig hemställan därom, att Eders Kungl.

Maj:t måtte i särskild proposition föreslå Riksdagen att

till driftkostnad för postverket under år 1913 anvisa

23,217,300 kronor. Då jag beräknat bruttoinkomsterna

af verket för samma år till 25,610,000 kronor, skulle

i riksstaten såsom inkomst från postverket upptagas

2,392,700 kronor.»

I öfverensstämmelse med chefens för finansdepartementet

nyssberörda uttalande blefvo postverkets beräknade

såväl brutto- som nettoinkomster och driftskostnad

upptagna i förslaget till 1913 års riksstat.

Under erinran därom att Riksdagen på Kungl.

Maj:ts framställning numera anvisat ett belopp af

23,217,300 kronor till driftkostnad för postverket under

år 1913, får utskottet, som icke har något att anmärka

beträffande beräknandet af postverkets bruttoinkomster

för år 1913 till ofvan angifna belopp, hemställa,

a) att postverkets bruttoinkomster

måtte för år 1913 beräknas till

25,610,000 kronor, samt

b) att öfverskottet mellan be
rörda

inkomster och driftkostnaden

måtte i följd häraf i samma års riksstat

upptagas till ..................... kronor 2,392,700: —

Summa kronor 164,092,700: —.

Stockholm den 25 maj 1912.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.