Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande ändring i gällande förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst i syfte att till inkomst af kapital må räknas jämväl utdelning å aktier i svenska aktiebolag ock solidariska bankbolag.

1912-02-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1912:9, Betänkande i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande ändring i gällande förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst i syfte att till inkomst af kapital må räknas jämväl utdelning å aktier i svenska aktiebolag ock solidariska bankbolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 februari 1912 kl. 3 e. m.

Betänkande i anledning af väckt motion om skrifvelse till

Kungl. Maj:t rörande ändring i gällande förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst i

syfte att till inkomst af kapital må räknas jämväl utdelning

å aktier i svenska aktiebolag ock solidariska bankbolag.

(2:a Afd.)

I en inom Andra kammaren af herr Jonsson i Hökkult väckt motion,

nr 97, hvilken hänvisats till bevillningsutskottet, hemställes, »att Riksdagen

måtte besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville

så omarbeta gällande nådiga förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst och därmed sammanhängande stadganden, att till

inkomst af kapital jämväl må räknas utdelning af aktier i svenska aktiebolag

eller solidariskt bankbolag, samt för Riksdagen framlägga förslag

i ämnet.»

Till stöd härför har motionären anfört följande:

»Enligt nu gällande bevillningsförordning och instruktion för taxeringsmyndigheterna

skola enskilda delägare i aktiebolag eller solidariskt bankbolag

icke taxeras för inkomst från samma bolag, enär aktiebolag eller

solidariskt bankbolag skall erlägga bevillning både för ränteinkomsten af

hela det i bolaget nedlagda kapitalet och för den vinst, som rörelsen därutöfver

lämnat. Jag kan icke finna någon anledning, hvarför inkomst af

aktier skall vara fritagen från beskattning för aktieägare i ett aktiebolag

eller solidariskt bankbolag, då inkomst af inteckningar, reverser, depositioner

och obligationer skola beskattas.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 7 samt. 8 käft. {Nr 9).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Denna förordning om aktiebolag och aktieägares beskattning vidlåder

så stora oegentligheter med afseende å den kommunala beskattningen, att

rättelse häruti bör vidtagas. Härigenom undandrager man den kommun,

hvari aktieägaren är bosatt, det bidrag, som han till bestridande af kommunens

gemensamma utgifter bör lämna, så som andra skattskyldiga i

kommunen få bidraga. Ett aktiebolag eller solidariskt bankbolag äro hvar

för sig en institution, ett skatteföremål för sig, som icke den enskilde

aktieägaren, kapitalisten, bör hafva någon fördel af, då det är fråga om

den kommunala beskattningen. Eättvisast är, att aktieägaren skattar för

den utdelning, han uppbär af bolaget, och bolaget skattar för sin behållna

inkomst från rörelsen.

Det är nödvändigt att vidtaga den förändringen, att aktieägare skola

erlägga bevillning för den inkomst, de uppbära i utdelning från bolag.

Aktiebolag och solidariska bankbolag äro inrättningar, som för sin verksamhet

i nuvarande tid fordra stora kapital, och som de senare åren

betydligt ökats, och som med allt större och större kraft draga till sig

kapitalen. Att därför inkomst af aktie icke beskattas, där aktieägaren är

mantalsskrifven, är en stor orättvisa mot de kommuner, som icke hafva

några bolag inom sina områden, men däremot måhända åtskilliga aktieägare.

Tära större kapitalister hafva i allmänhet placerat sina penningar i

bolag, där de beräkna och vanligen få högre inkomst af sina penningar än

i andra företag och så äfven gå fria från skatt för denna inkomst. Men

det kan icke vara rättvist, att någon, som har inkomst, på något sätt må

kunna undkomma den kommunala beskattningen, oberoende hvarifrån han får

denna inkomst. Men då den kommunala beskattningen utgår i förhållande

till den inom kommunen påförda bevillningen, kunna medlemmar af kommunen,

när de hafva sina pengar insatta i bolag och hafva inkomst därifrån,

undandraga sig utgifterna till den kommun, där de äro bosatta,

detta till en stor orättvisa mot öfriga skattdragande inom kommunen. Särskilt

då denna kommun, där aktieägaren är mantalsskrifven, merendels

är en annan än den, där bolaget har sin verksamhet och aktieägaren icke

heller genom bolaget erlägger kommunal beskattning, som förhållandet vanligen

är på landet, där mera sällan några bolagsinstitutioner finnas.

Om kapitalisten sätter in sina penningar i ett bolag eller på deposition

i bank eller lånar ut dem mot inteckning, betyder ingenting. Meningen

torde ändock vara den, oafsedt hvar man placerar sina penningar, att

af kapitalet uppbära vinst. Utdelning från aktiebolaget till aktieägarna kan

icke i alla fall vara annat än inkomst af det kapital, han i bolaget insatt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Hvarför skola då icke aktieägare, som i allmänhet äro de mera förmögna,

erlägga kommunal skatt för inkomst af sitt kapital, som de insatt

i bolag, såväl som de, hvilka insatt sina penningar i bank eller utlånat

dem till enskilda personer eller de, som hafva inkomst vare sig af jordbruk,

lön, rörelse eller arbete, måste erlägga skatt för den inkomst de

hafva. „

Att hvarenda inkomsttagare bör beskattas för all den inkomst han

uppbär, vare sig af aktiebolag eller solidariskt bankbolag, likasom för

annan inkomst, torde vara så klart och tydligt, att det är rättvist, att det

icke bör kunna ifrågasättas något annat i fråga om den kommunala beskattningen,

som utgår efter den allmänna bevillningen. Då aktiebolag beskattas

endast i den eller de orter, där rörelsen bedrifves, eller där bolaget har

sin styrelse, blifver följden den, att i enlighet med gällande bevillningsförordning

personer, som uppbära betydande inkomster från bolag, till och

med större än någon annan person i samma kommun, men som äro mantalsskrifna

inom annan kommun än den, där bolaget är beskattningsskyldigt,

blifva befriade ifrån att af denna sin inkomst bidraga till sin egen kommuns

utgifter, där de äro bosatta och mantalsskrifna, fastän dessa personer,

likaväl som de till kommunen skattskyldiga, hafva fördel af de genom

kommunens medel underhållna anstalter och inrättningar. Det bör därför

vara så, att hvarje enskild person erlägger bevillning och skattar till

kommunen för all den inkomst, som den har vare sig från bolag såväl

som från annan inkomst.

I fråga om beskattning af den inkomst, ett aktiebolag eller solidariskt

bankbolags rörelse inbringar, bör beskattningen ske så, att aktieägarna

beskattas för den inkomst, de erhålla i utdelning från aktiebolag, i den

kommun, där de äro mantalsskrifna, samt bolaget beskattas för all öfrig

inkomst, som det haft, och för den utdelning, som tillfaller utländska aktieägare.

»

Frågan om aktiebolagens* beskattning har sedan länge hört till de Utskottet.

mest omtvistade spörsmålen inom vår skattelagstiftning, särskildt hvad

angår den del af bolagens inkomst, som utdelats åt de enskilda aktieägarna.

Det har gällt, huruvida denna utdelning skolat beskattas hos

* Då i det följande talas om aktiebolag och aktieutdelning o. s, v., inbegripas däruti äfven

solidariska bankbolag, utdelning å lotter i dem etc.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

bolaget eller hos aktieägarne eller till äfventyra hos bådadera. Den allmänna

bevillningen har städse påförts bolaget ensamt för hela dess inkomst,

och först i den mån inkomstskatteprincipen tillämpats, har den

enskilde aktieägarens utdelning från bolaget dessutom tagits i anspråk

såsom objekt för beskattning till staten, till en början med och senare

äfven utan visst motsvarande afdrag till bolagets förmån.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 1 juni 1901 anhöll Eiksdagen om

utarbetande och framläggande af förslag till förordning om eu särskild

såsom bevillning till staten utgående, men från allmänna bevillningen fristående

direkt skatt att efter angifna grunder erläggas för alla slag af

inkomst, däribland särskild! i skrifvelsen framhölls utdelning å aktier. I

det förslag, som med anledning där af uppgjordes och förelädes 1902 års

Eiksdag, upptogs å ena sidan skattskyldighet för enskilda för utdelning

å aktier samt å andra sidan befogenhet för bolaget att vid egen taxering

göra afdrag för ett belopp, motsvarande 4 % å det inbetalda aktiekapitalet,

hvilket afdrag emellertid af Eiksdagen bestämdes till det belopp, som

utdelats, dock högst 6 % af nämnda kapital. Dubbelbeskattning inträdde

således först vid viss högre utdelning.

Sedermera har förslag till omläggning af aktiebolags beskattning utarbetats

år 1904. Detta förslag utsträckte dubbelbeskattningen så till vida,

som det bolaget medgifna afdraget skulle stanna vid 5 % af inbetalda

kapitalet. Förslaget upptog äfven i andra afseenden skärpta grunder för

beräkningen af bolagens inkomstskatt. Den förmögenhetsbeskattning, som

jämväl ingick i förslaget, skulle dock ej träffa bolaget, utan endast de

enskilda aktieägarna.

1902 års skattelagstiftning förblef emellertid i förevarande afseenden

orubbad ända till 1910. Detta års genomgripande omläggning af vårt

skatteväsen, hvad angår den direkta beskattningen till staten, skapade

också nya grunder för aktiebolagens beskattning. Aktieägarna hafva nu

att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för sin aktieutdelning, och

bolaget skall skatta för hela sin inkomst utan afdrag för hvad som utdelats

till aktieägarna. Från förmögenhetsskatt är bolaget emellertid befriadt.

Dess förmögenhet anses beskattad i vederbörande delägares händer,

i den mån dessa äro skyldiga att utgöra förmögenhetsskatt. I öfrig! hvilar

den nya lagstiftningen beträffande bolagens beskattning på grunder, som

väsentligen skilja sig från såväl de förut i detta hänseende gällande som

från dem, hvilka afse enskilda personers beskattning. Sålunda är bland

annat för bolagens del fastställd eu särskild progressionsskala, hvilkens

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

anordning emellertid kan anses innesluta en viss kompensation för den

förlorade rätten till afdrag för aktieutdelning. Nämnda skatteskala har

1911 undergått viss jämkning.

Ett af hufvudsyftena för åtminstone de sista två årtiondenas reformarbete

inom skattelagstiftningen har varit att efter hand helt skilja statens

och kommunernas skatteväsen från hvarandra. Genom 1910 års skattereform,

som ordnade den direkta beskattningen till staten, har samtidigt

tagits det afgörande steget till denna skilsmässa. Den direkta skatten till

staten har sammanförts i inkomst- och förmögenhetsskatten, medan bevillningen

förlorat sin betydelse i detta afseende. Den är bibehållen blott

såsom underlag för den kommunala beskattningen, och dess högst reducerade

belopp är anslaget till andra än statsändamål.

Kommunalskattefrågan är ännu olöst, ehuru utredning däruti sedan

länge pågått. Det ligger i sakens natur, att med afseende å skatteobjekten

i hufvudsak samma problem möta lagstiftaren på detta område som då det

gällde skatten till staten. Sålunda uppställer sig äfven här spörsmålet om

aktiebolagens beskattning. Det af kommunalskattekommitterade år 1900

afgifna betänkandet innehöll särskilda förslag till bevillningsförordning och

till lag angående kommunal taxering och skattskyldighet. Såsom beskattningsbar

inkomst af kapital upptogs i båda författningsförslagen äfven

utdelning å aktier, hvaremot svarade föreskriften, att vid taxering af bolagets

inkomst afdrag skulle medgifvas för ett belopp, motsvarande 4 % af inbetalda

aktiekapitalet.

I föreliggande motion har uppmärksamheten åter fästs vid frågan om

aktiebolagens kommunala beskattning. Motionären afser att få bevillningsförordningen

ändrad så, att inländska aktieägare skulle bevillningstaxeras

för utdelning å aktier och följaktligen äfven kommunalt beskattas, samt

bolaget beskattas för all öfrig inkomst, som det haft, och för den utdelning,

som tillfaller utländska aktieägare.

Enligt utskottets mening finnas vissa skäl för, att aktieägares utdelning

från bolag blir kommunalt beskattad, men motionärens förslag skulle

i flera afseenden medföra ganska betydande förändringar. Dylika förändringar

på bevillningslagstiftningens område torde emellertid icke böra ske utan

eu mera allsidig utredning och pröfning af de principer, på hvilka den

kommunala beskattningen bör hvila.

Den kommunala skattereformen är också alltjämt föremål för Kungl.

Maj:ts uppmärksamhet. Den 18 november 1910 har Kungl. Maj:t sålunda

bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

för utförande af vissa förarbeten med afseende å den förestående revisionen

af kommunalbeskattningen, och, enligt hvad utskottet inhämtat, har sådan

förberedande utredning påbörjats och bedrifves med all skyndsamhet.

Under sådana förhållanden torde det icke vara lämpligt att redan nu

i en viss ur systemet utbruten, ej oväsentlig del reformera den kommunala

skattelagstiftningen, och detta så mycket mindre med afseende å föreliggande

spörsmål, som det icke kan förutses, i hvilken utsträckning inkomstbeskattning

öfver hufvud taget kommer att ingå i det blifvande kommunala

skattesystemet.

Utskottet får på grund häraf hemställa,

att hérr Jonssons i Hökhult förevarande motion,

II: 97, om skrifvelse till Ivungl. Maj:t rörande ändring

i gällande förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst i syfte, att till inkomst af kapital

må räknas jämväl utdelning å aktier i svenska aktiebolag

och solidariska bankbolag, icke måtte till någon

Eiksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 februari 1912.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

af herrar friherre Beclc-Friis, OUas Ericsson och friherre Fleming

i fråga om vissa delar af motiveringen.

Friherre Trolle har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i ärendets

behandling inom utskottet.

Stockholm 1912. Kung). Hofb.-Tr. Iduns Tr.-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.