Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt bankinspektören JR. II. Benckert.

1912-03-26 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1912:14, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt bankinspektören JR. II. Benckert.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 mars 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

pension åt bankinspektören JR. II. Benckert.

I en den 9 februari 1912 till Riksdagen aflåten, till bankoutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (nr 42) har Kungl.

Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att bankinspektören

Robert Herman Benckert må från och med månaden näst

efter den, under hvilken han efter uppnådd ålder af 67 år afgår från

sin befattning, under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension af

sextusen kronor, att utgå från reservationsanslaget till upprätthållande

af bankinspektionens verksamhet.

Statsrådsprotokollet innehåller följande uttalande i ämnet af departementschefen:
»I

underdånig skrifvelse den 24 november 1911 har bankinspektionen

hemställt, att bankinspektören Robert Herman Benckert måtte förklaras

berättigad att vid afskedstagande efter uppnådda 67 lefnadsår uppbära

en pension af 6,000 kronor årligen.

Bankinspektionen har därvid till stöd för sin framställning erinrat

om, bland annat, att Benckert, som vore född den 11 februari 1846,

följaktligen i början af år 1913 uppnådde den ålder, som för civile ämbetsoch

tjänstemän i allmänhet vore stadgad såsom villkor för åtnjutande

af pension. Efter att hafva från den 18 december 1874 till utgången

af 1888 i egenskap af auditör vid flottans station i Stockholm verkat i

statens tjänst, blef han den 19 mars 1888 förordnad att vara bankinspektör,

och torde det icke råda mer än en mening därom, att han

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 12 höft. (Nr 14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 14.

uppehållit detta grannlaga och maktpåliggande värf på ett synnerligen

förtjänstfullt sätt. Hans aflöningsförmåner utgjorde för närvarande

10.000 kronor, däraf lön 7,000 kronor och tjänstgöringspenningar 3,000

kronor.

Efter nådig remiss har statskontoret den 5 december 1911 afgifvit

underdånigt utlåtande i detta ärende och därvid anfört, bland annat, följande.

Kostnaderna för bankinspektionen, hvars stat icke vore af Riksdagen

fastställd, bestredes helt och hållet genom de bidrag, som bankerna

enligt gällande bestämmelser vore skyldiga att för ändamålet

erlägga. Någon ändring i detta afseende vållades icke af Riksdagens

år 1911 fattade beslut att under sjunde hufvudtiteln i riksstaten för år

1912 uppföra ett reservationsanslag till upprätthållande af bankinspektionens

verksamhet, enär i sammanhang därmed bestämdes, att beloppet

skulle utgå af bankinrättningarnas bidrag till bankinspektionens organisation

och verksamhet, under förutsättning tillika, att de å dessa

bidragsmedel uppkommande öfverskott fortfarande som hittills skulle

efter vederbörligt tillstånd användas för det med anslaget afsedda

ändamål.

På grund häraf och då befattningen såsom bankinspektör och chef

för bankinspektionen enligt instruktionen tillsattes endast medels förordnande,

torde vara uppenbart, att lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension icke vore å bankinspektören

tillämplig. Hå han ej heller på annat sätt tillförsäkrats rätt till pension,

kunde pensionsfrågan icke lösas utan hänvändande till Riksdagen.

Enär bankinspektören Robert Herman Beneker t vore född den 11

februari 1846 och sålunda samma dag år 1913 uppnådde den ålder af

67 år, då rätt till pension och skyldighet att afgå inträdde för civila

tjänstinnehafvare i allmänhet, samt redan nu räknade mer än det för

hel pension åt sådan tjänstinnehafvare i allmänhet erforderliga antal af

35 tjänstår och vid uppnådda 67 år komme att innehafva inemot 25 år

såsom bankinspektör, ville det synas statskontoret, som om goda skäl

förelåge att söka bereda honom pension, och statskontoret hade med

hänsyn till bankinspektörens aflöning af tillhopa 10,000 kronor, hvaraf

7.000 kronor ansåges utgöra lön, icke något att erinra mot det föreslagna

pensionsbeloppet, 6,000 kronor.

Då, såsom redan nämnts, kostnaderna för bankinspektionen skulle

bestridas uteslutande af bankernas för ändamålet till statsverket inlevererade

bidrag, syntes pensionen i detta fall böra anvisas att utgå af

samma medel; och tilläte sig statskontoret i detta afseende erinra

därom, att de pensioner, som med tillämpning af pensionslagen beviljades

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barikoutskottets utlåtande Nr 14.

B

tjänstinnehafvare å patent- och registreringsverkets stat, skulle utgå från

»patent- och varumärkesafgifters samt registreringsafgifters fond» eller

— såsom det utan ändring i sakförhållandet bestämts att tillämpas med

ingången af år 1912 — från reservationsanslaget till upprätthållande

af patent- och registreringsverkets verksamhet.

Bankernas ifrågavarande bidrag, hvilka finge bestämmas att utgöra

högst Vidd procent af bankinrättningens egna fonder och enligt nådiga‘

kungörelsen den 16 november 1906 bestämts att tills vidare utgå med

Viooo procent af bankinrättnings egna fonder vid utgången af nästföregående

kalenderår, hade influtit med i runda tal 34,300 kronor år 1907,

39,800 kronor år 1908, 38,700 kronor år 1909 samt 39,200 kronor år

1910, och förefunnes vid slutet af sistnämnda år en behållning af 22,058

kronor 78 öre.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställde statskontoret

därför, att framställning måtte göras hos Riksdagen om beredande af

pension åt Benckert i öfverensstämmelse med af statskontoret här ofvan

gjorda uttalanden.

Hvad sålunda i ärendet förekommit synes mig utgöra tillräcklig grund

för den gjorda framställningen. Såsom statskontoret framhållit, torde

emellertid denna fråga böra underställas Riksdagens pröfning. På grund

häraf och då den ifrågasatta pensionen torde böra beredas Benckert i

enlighet med hvad af statskontoret föreslagits, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva, att

bankinspektören Robert Herman Benckert må från och med månaden

näst efter den, under hvilken han efter uppnådd ålder af 67 år afgår

från sin befattning, under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension

af sextusen kronor, att utgå från reservationsanslaget till upprätthållande

af bankinspektionens verksamhet.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 26 mars 1912.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:200 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt bankinspektören R. H. Reneket t. s. 1 i texten