Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afskrifning af viss del utaf domkapitlets i Skara skuld till riksgäldskontor et.

1912-04-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1912:18, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afskrifning af viss del utaf domkapitlets i Skara skuld till riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till Riksdagens kansli den 18 april 1912 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afskrifning

af viss del utaf domkapitlets i Skara skuld till

riksgäldskontor et.

I en till Riksdagen den 15 mars innevarande år aflåten, till bankoutskottet

remitterad proposition, nr 82, har Kungl. Maj:t, under åberopande

af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att å den skuld, hvari domkyrkan

i Skara den 1 januari 1912 häftar till riksgäldskontoret för lån

till fullbordande af domkyrkans restaurering, må under det af departementschefen

i statsrådsprotokollet angifna villkoret afskrifvas ett belopp af

högst 27,000 kronor, med iakttagande därvid, att annuiteten å den del af

lånet, soin återstår efter afskrifningen, utgår med sådant belopp, att lånet

blir i sin helhet återbetaldt senast inom samma tid, som med tillämpning

af nu gällande betalningsvillkor är afsedd, eller år 1935.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet

anfört följande.

»I underdånig skrifvelse den 14 november 1906 anmälde domkapitlet

i Skara, att de rum uti högre allmänna läroverkets i Skara bibliotekshus,

hvilka af domkyrkan förhyrdes för domkapitlets sessioner, expedition och

arkiv, från och med hösten 1907 icke vidare finge för detta ändamål

disponeras, på grund hvaraf domkapitlet anhöll, bland annat, att Kungl.

Maj:t täcktes bereda erforderligt anslag för uppförandet af en byggnad till

ofvannämnda ändamål å den domkyrkan tillhöriga tomten n:r 19 i Skara,

ifall densamma befunnes därtill lämplig, eller å annan för anvisade medel

inköpt tomt. Genom nådigt bref den 15 mars 1907 förklarade Kungl. Maj:t

denna framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 16 höft. (Nr 18.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

‘Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

Kiksgälds
fnllmäktige.

Departe
mentschefen.

I underdånig skrifvelse den 22 september 1909 har domkapitlet hos

Kungl. Maj:t gjort förnyad framställning i samma ämne.»

Beträffande sistnämnda framställning samt ett i densamma omförmäldt

förslag till stat för Skara domkyrka, tillåter sig utskottet hänvisa

till ofvannämnda utdrag af statsrådsprotokollet.

På grund af särskilda nådiga remisser hade sedermera öfverintendentsämbetet

och riksarkivarien inkommit med respektive den 15 mars

och den 30 maj 1910 dagtecknade underdåniga utlåtanden i ämnet, i fråga

om hvilka utskottet likaledes får hänvisa till statsrådsprotokollet.

Departementschefen fortsätter härefter:

»Efter det fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att inkomma

med underdånigt yttrande i ärendet, afgåfvo fullmäktige den 16 juni 1910

sådant yttrande och anförde därvid:

Beträffande det lån å ursprungligen 40,000 kronor, som enligt beslut af 1892 års

Riksdag från riksgäldskontoret utlämnats till Skara domkapitel för fullbordande af

restaureringsarbetet å Skara domkyrka, både domkapitlet i sin underdåniga framställning

redogjort för de villkor, som blifvit bestämda för förräntning och återbetalning

af detta lån, äfvensom meddelat, att af lånet återstode vid 1908 års slut oguldna

32,039 kronor 17 öre. Fullmäktige finge upplysa, att genom den senaste annuitetslikviden,

erlagd den 16 december 1909, lånet nu minskats till ett kapital af 31,327

kronor 86 öre jämte därå från nämnda dag upplupen ränta efter 4 procent. Domkapitlets

förevarande framställning ginge ut på, att staten för att möjliggöra uppförandet

af ett nytt domkapitelshus skulle antingen för äudamålet anvisa ett anslag

utan återbetalningsskyldighet eller ock medgifva afskrifning å domkyrkans skuld till

riksgäldskontoret. Af dessa alternativ vore enligt fullmäktiges mening det senare

otvifvelaktigt att föredraga, och ansåge sig fullmäktige därför, under förutsättning att

omständigheterna befunnes påkalla, att staten i förevarande fall trädde emellan, böra

förorda, att detta måtte ske på sådant sätt, att det belopp, som för ändamålet ansåges

nödigt, afskrefves å domkyrkans ifrågavarande skuld. För den del af lånet, som därefter

kunde komma att återstå, syntes annuiteten lämpligen böra bestämmas till sadant

belopp, att lånet i sin helhet blefve återbetaldt inom samma tid, som med tillämpningen

af nu gällande betalningsvillkor vore afsedd, nämligen år 1935.

Slutligen har statskontoret uti infordradt, den 1 mars 1911 dagtecknadt

utlåtande förklarat sig för sin del biträda den mening, som i ärendet

uttalats af fullmäktige i riksgäldskontoret.

Af hvad i ärendet sålunda förekommit synes mig framgå, att frågan

om nya ämbets- och arkivlokaler för domkapitlet i Skara kräfver sin

snara lösning. De för närvarande af domkapitlet använda lokalerna äro

uppenbarligen för sitt ändamål synnerligen olämpliga. Annan tjänlig lokal

lärer icke heller vara att tillgå i staden. Någon öfverflyttning af domkapitlets

arkivalier till landsarkiv torde, såsom riksarkivariens yttrande i

ämnet utvisar, icke lämpligen böra ske, hvadan minskning af domkapitlets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 18.

3

behof af utrymme för arkivet ej är att förvänta. Vid sådant förhållande

synes icke någon annan utväg stå till buds än uppförande af ett nytt

domkapitelshus. Den i ämnet förebragta utredningen gifver emellertid vid

handen, att domkapitlets egna tillgångar ej ensamt förslå till en dylik nybyggnad.

Att betunga domkyrkoförsamlingen och eventuellt stiftets öfriga

församlingar med kostnader i det angifna syftet synes ej rimligtvis kunna

ifrågasättas. Under sådana omständigheter torde ingen annan utväg finnas,

än att staten träder hjälpande emellan. Visserligen åligger det icke i allmänhet

staten att sörja för domkapitlens förseende med lokaler. Men dels hafva,

enligt särskilda nådiga beslut, af anslaget till domkapitlens expeditioner

anvisats till domkapitlet i Visby 600 kronor årligen för hyra af expeditionslokal

och till domkapitlet i Luleå högst 1,500 kronor årligen till hyra för

sessions- och expeditionslokal samt bostad för vaktmästare, och dels saknas

icke exempel på att undantagsvis ett direkt byggnadsanslag i sådant afseende

anvisats af allmänna medel, när tillgång på annat sätt ej kunnat beredas.

Riksdagen har sålunda år 1907 efter framställning af Kungl. Maj:t anvisat

ett belopp af 15,000 kronor till anordnande af arkivlokal i domkapitelshuset

i Västerås samt till nämnda byggnads iståndsättande.

Mot det af arkitekten Grut på öfverintendentsämbetets föranstaltande

upprättade och af domkapitlet för dess del godkända kostnadsförslaget,

slutande på 40,000 kronor för arkiv- och domkapitelshus och ett

till 7,000 kronor afrundadt belopp för flyttning af uthusen, har jag intet

att erinra.

Då det härefter gällt att undersöka, huru stort tillskott af statsmedel

må erfordras för att domkapitlets byggnadsplan^’ skola kunna förverkligas,

har jag, med ledning af uppgifter i Riksdagens revisorers berättelser öfver

statsverkets tillstånd in. in., låtit uppgöra följande tablå öfver domkyrkans

ekonomi under nedannämnda år:

1907.

Balans från år

1906: tillgångar...

... kronor 1,634: 36

Skuld.........

kronor 36,805: 11

Uppbörd ....

» 6,278: 08

Utgifter......

» 4,213: 75

Balans till år

1908: skuld.............

» 36,126: 47

Tillgångar..

» 3,020: 05

Kronor 44,038: 91

Kronor 44,038: 91

1908.

Balans från år

■ 1907: tillgångar...

... kronor 3,020: 05

Skuld........

. kronor 36,126: 47

Uppbörd ...

» 11,185: 22

Utgifter.....

» 4,608: 78

Balans till år

1909: skuld............

» 35,297: 50

Tillgångar.

8,767: 52

Kronor 49,502: 77 Kronor 49,502: 77

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 18,

1909.

Balans från år 1908: tillgångar...... kronor 8,767: 52

Uppbörd ...... » 6,645: 87

Balans till år 1910: skuld............... » 34,444: 52

Kronor 49,857: 91

1910.

kronor 10,408: 61 Skuld......... kronor 34,444: 52

» 6,635: 20 Utgifter...... » 4,732: 93

» 33,531: 60 Tillgångar.. » 11,397: 96

Kronor 50,575: 41 Kronor 50,575: 41

Af denna tablå framgår visserligen, att ställningen under de år tablån

omfattar ej oväsentligt förbättrats, ity att domkyrkans skuld utöfver tillgångarna,

som i början af år 1907 utgjorde 35,170 kronor 75 öre, i slutet

af år 1910 nedgått till 22,133 kronor 64 öre, men då enligt mig från

domkapitlet tillhandakommen uppgift domkyrkan från och med början af

år 1909 betalar i årlig hyra för den nu af domkapitlet disponerade lokalen

ett belopp af 60Ö kronor samt en reparation af domkyrkotaket för

ett belopp mellan 7,000 och 8,000 kronor synes vara omedelbart förestående,

har jag ej vågat ifrågasätta någon ändring i domkapitlets beräkningar,

enligt livilka domkyrkan med sina disponibla tillgångar icke synes

kunna förränta och amortera ytterligare lån till större belopp än omkring

20,000 kronor. För att domkapitlets byggnadsplaner må kunna förverkligas,

erfordras således ett tillskott af statsmedel å 27,000 kronor.

I fråga om sättet för beredande af nödigt tillskott har domkapitlet

hemställt, att] detsamma måtte utgå antingen] i form af ett direkt anslag

eller också medelst afskrifning af återstoden utaf den skuld, hvari domkyrkan

häftar till riksgäldskontoret för det af 1892 års Riksdag på riksgäldskontoret

anvisade lånet å 40,000 kronor till fullbordande af domkyrkans

restaurering, hvarå enligt mig tillhandakommen uppgift vid

utgången af år 1911 återstod^oguldet ett kapitalbelopp af 29,785 kronor

67 öre. I likhet med fullmäktige anser jag, att den senare utvägen är

att föredraga. Afskrifning bör dock icke äga rum till större belopp, än

som motsvarar den del af ifrågavarande byggnadskostnader, som domkyrkan

ej själf förmår gälda. Fullmäktiges förslag i fråga om återbetalningen af

den del af lånet, hvilken efter en eventuell afskrifning kommer att återstå,

synes mig lämpligt, och torde vid medgifvandet till afskrifningen tilllika

böra fästas det villkoret, att, om ej det nya domkapitelshuset med tillhörande

uthusbyggnader inom viss tid, som lämpligen torde kunna bestämmas

till fyra år, räknadt från den 1 januari 1912, är uppfördt och

Balans från år 1909: tillgångar

Uppbörd

Balans till år 1911: skuld.........

Skuld......... kronor 35,297: 50

Utgifter...... » 4,151: 80

Tillgångar.. » 10,408: 61

Kronor 49,857: 91

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets utlåtande Nr 18.

5

fullt färdigt i enlighet med af Kungi. Maj:t fastställda ritningar, medgifvandet

till afskrifningen är förfallet.»

Utskottet, som icke har något att erinra mot förevarande framställning,

får, med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts proposition, hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att å den skuld, hvari

domkyrkan i Skara den 1 januari 1912 häftar till riksgäldskontor

för lån till fullbordande af domkyrkans

restaurering, må afskrifvas ett belopp af högst 27,000

kronor, med iakttagande därvid, att annuiteten å den del

af lånet, som återstår efter afskrifningen, utgår med

sådant belopp, att lånet blir i sin helhet återbetaldt senast

inom samma tid, som med tillämpning af nu gällande

betalningsvillkor är afsedd, eller år 1935, dock

att, om ej det nya domkapitelshuset med tillhörande

uthusbyggnader inom fyra år, räknadt från den 1 januari

1912, är uppfördt och fullt färdigt i enlighet med af

Kungl. Maj:t fastställda ritningar, medgifvandet till afskrifningen

är förfallet.

Stockholm den 18 april 1912.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:79 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afskrifning af viss del utaf domkapitlets i Skara skidd till riksgäldskontor et. s. 7 i texten