Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om uppgörande af förslag till dekorering af Första kammarens plenisal.

1912-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1912:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion om uppgörande af förslag till dekorering af Första kammarens plenisal.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskoltets utlåtande Nr 21.

Nr 21.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om uppgörande af förslag

till dekorering af Första kammarens plenisal.

I en inom Första kammaren väckt, till bankoutskottet för förberedande

behandling öfverlämnad motion, nr 68, hafva herrar H. Lamm,

E. Beckman, J. Beck-Friis, Holmquist, Wallenberg och E. Lindblad föreslagit

Riksdagen att genom riksgäldsfullmäktige lämna konstnären Axel

Törneman i uppdrag att till nästkommande riksdag uppgöra förslag till

dekorering af Första kammarens plenisal.

Till stöd för sin framställning hafva motionärerna anfört följande:

»När plenisalarna i det nuvarande riksdagshuset tillkommo, var det

arkitektens mening, att till själfva inredningen skulle sluta sig äfven en konstnärlig

dekorering. Särskild! äro de stora fälten öfver talmansplatsen och de

båda läktarna på ömse sidor om denna plats uppenbarligen afsedda att prydas

med målningar. Att sådana målningar skulle vara väl behöfliga för att upplifva

och förhöja salarnas utseende, torde också vara eu allmän mening, ej minst

bland Riksdagens ledamöter.

Sedan det försök till åstadkommande af en dylik utsmyckning, som på

riksgäldsfullmäktiges initiativ år 1906 föranstaltades, icke ledt till något positivt

resulat, har denna fråga emellertid i dagarna återupptagits af samma konstnär,

som vid de då anordnade tättingarna tillerkändes främsta rummet. Konstnären

Axel Törneman har i de skisser, som för närvarande äro utställda i riksdagshuset,

till ämne för monumentalmålningar å nyssnämnda stora fält velat föreslå

motiv, hämtade från Sveriges historia, en tanke, som synes oss i hög grad tilltalande.

Hans nu föreliggande förslag, hvilka emellertid endast afse Andra

kammarens plenisal, har från den sakkunniga kritiken tillvunnit sig allmänt

erkännande och lära äfven genom motion i Andra kammaren komma att föreslås

till utförande.» Då emellertid den grundsats, som varit bestämmande för 1907

års täflingar, nämligen att båda salarnas dekorering borde utföras efter en enhetlig

plan och af samma konstnär, enligt motionärerna vore den riktiga, hade

motionärerna framställt sitt berörda förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

7

På sätt inhämtas af utskottets denna dag afgifna utlåtande nr 20,

har utskottet i anledning af en inom Andra kammaren utaf herr Edén

m. fl. väckt motion hemställt om bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret

att med konstnären Axel Törneman träffa aftal om utförande

af dekorativa väggmålningar i Andra kammarens plenisal i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med därtill uppgjordt förslag.

Då det synes utskottet lämpligt, att båda plenisalarnas dekorering

utföres efter en enhetlig plan och af samme konstnär, har utskottet för

sin del icke haft något att erinra mot bifall till motionen. Det torde

emellertid vara ovisst, huruvida Törneman med hänsyn till det uppdrag,

som han under förutsättning af bifall till utskottets ofvanberörda hemställan

kommer att erhålla beträffande dekoreringen af Andra kammarens

plenisal, kan till nästkommande riksdag medhinna uppgörandet af förslag

till dekorering jämväl af Första kammarens plenisal, och synes vid sådant

förhållande någon föreskrift i berörda afseende icke böra meddelas.

De med uppdraget förenade kostnader torde böra anvisas att utgå

af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motion,

må dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att med konstnären Axel Törneman träffa aftal om

uppgörande af förslag till dekorering af Första kammarens

plenisal, dels och bemyndiga fullmäktige att

af förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida

härför erforderliga kostnader.

Stockholm den 26 april 1912.

På bankoutskottets vägnar:

I. VON STAPELMOHR.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

Reservationer

af herr von Stapelmohr;

samt af herrar J. Ekman och Carlberg, indika anfört:

»Då yi i olikhet mot utskottets majoritet tro ett bättre resultat

kunna vinnas, om riksgäldsfullmäktige i fråga om anskaffande af förslag

till dekorering af Första kammarens väggytor icke vore bundna endast

vid konstnären Törneman, helst denne under en afsevärd tid framåt

torde blifva fullt sysselsatt med arbetet i Andra kammaren, så anse vi,

att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen i anledning af förevarande motion

må dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontor^

att låta minst två konstnärer, hvilka fullmäktige må

äga utse, uppgöra hvar sitt förslag till dekorering af

Första kammarens plenisal, dels ock bemyndiga fullmäktige

att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

bestrida härför erforderliga kostnader.»

Herrar Smärta och Svensson i Skyllberg hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.