Bankoutskottets utlåtande Nr 3
1912-02-15 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1912:3, Bankoutskottets utlåtande Nr 3
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till Riksdagens kansli den 16 februari 1912 kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående verkställd granskning af riksbankens styrelse
och förvaltning.
Bankoutskottet, som enligt § 4 i den för utskottet gällande instruktion
liar att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru
densamma styrd och förvaltad blifvit samt därvid bör med synnerlig
uppmärksamhet följa de fullmäktiges åtgärder, som afse metalliska
kassans upprätthållande samt myntutväxlingens fortgång och bestånd,
har numera fullgjort detta uppdrag och får öfver den verkställda
granskningen afgifva berättelse.
För granskningens verkställande har utskottet tagit del af dels
fullmäktiges i riksbankens allmänna och särskilda protokoll för tiden
från och med den 15 januari 1911, intill hvilken dag ansvarsfrihet
blifvit för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad,
och till början af innevarande års riksdag, dels de af vederbörande
revisorer afgifna berättelser om verkställd granskning af riksbankens
såväl hufvudkontors som samtliga afdelningskontors i orterna förvaltning
under år 1910, dels ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1
till Riksdagen öfverlämnade berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning år 1911, äfvensom de af styrelserna för riksbankens
afdelningskontor i afseende å dessa kontors förvaltning under
samma år lämnade redogörelser.
_ I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och
utlåningsrörelsen äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för
en närmare kännedom om hithörande förhållanden *> hänvisa "till de utförliga
sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, hvilka afgifvits
af Riksdagens revisorer och riksbankens fullmäktige, liksom i utskottets
förut till Riksdagen aflåtna memorial nr 1.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 3 käft. (Nr 3.)
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 3.
Å sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1911, har riksbanken
erhållit en vinst af kr. 6,311,128:86, nämligen:
Å riksbankens
Å afbetal-
Summa
Motsvarande
egna kapital.
nmgBia.nL
fonden.
vinst år 1911.
år 1910
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Vid liufvudkontoret......
3,353,848
97
112,432
22
3,466,281
19
2,478,486
69
,, kontoret i Göteborg...............
406,015
61
104,146
59
510,162
20
605,946
67
» » » Malmö
556,085
07
29,067
89
585,152
96
751,943
81
„ „ » Falun...
2,341
51
10,064
49
12,406
—
47,124
05
» » » Gräfle ...
214,234
66
6,080
13
220,314
79
324,852
26
„ „ „ Halmstad ............
—
—
17,636
41
17,636
41
26,627
16
,, ,, „ Härnösand............
171,255
06
15,794
19
187,049
25
363,824
16
» „ » Jönköping ............
35,476
11
27,209
88
62,685
99
85,929
72
,, „ „ Kalmar
14,167
38
11,293
49
25,460
87
35,074
16
„ „ „ Karlskrona............
17,354
58
26,552
94
43,907
52
63,230
08
„ ,, ,, Karlstad ...............
46,741
81
6,920
77
53,662
58
77,515
59
,, 4 „ „ Kristianstad .........
25,688
63
10,811
77
36,500
40
29,681
31
.. „ „ Linköping ...........
53,101
21
28,005
81
81,107
02
218,599
08
30,699
80
40,662
14
71,361
94
132,107
74
„ „ ,, Mariestad...............
72,472
34
10,351
49
82,823
83
62,334
09
„ „ „ Norrköping............
122,614
30
11,906
32
134,520
62
1,986
20
„ „ „ Nyköping...............
78,868
73
2,403
36
81,272
09
66,194
57
„ ,, ,, Sundsvall..............
195,373
52
13,420
43
208,793
95
282,931
69
„ „ „ Umeå...
47,489
71
20,460
07
67,949
78
206,035
19
„ „ „ Uppsala
101,231
23
23,101
67
124,332
90
147,141
84
>, „ „ Visby...
36,120
01
27,411
37
63,531
38
39,755
68
„ „ „ Vänersborg............
— —
—
7,738
87
7,738
87
7,949
81
„ „ „ Västerås ...............
22,192
78
3,222
39
25,415
17
30,631
61
,, ,, ,, Växjö...
— —
—
4,590
53
4,590
53
6,808
46
„ „ ,, Örebro
180,291
22
10,564
26
190,855
48
229,614
52
„ „ ,, Östersund..............
—
—
19,906
53
19,906
53
91,332
32
Kronor
5,783,664
24
601,756
Öl
6,385,420
25
6,413,658
46
Afgår förlust'' år 1910
år 1911
vid kontoret i
Halmstad...
15,756: 12
Norrköping 4,616: 32
Vänersborg! 7,576: 70
4,162: 36
Växjö.........! 2,422:99
19,607: 83
Östersund | — —
34,765: 08
74,291
39
74,291
39
14,616
Öl
Kronor
5,709,372
85
601,756
Öl
6,311,128
86
6,399,042
45
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskotiets utlåtande Nr 3.
r»
O
l:o
I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30
november 1911 afgifna berättelsen angående riksbanken hafva revisorerna
under § 40 anfört, hurusom revisorerna fäst sin uppmärksamhet
å en beträffande riksbankens hus i Stockholm vidtagen åtgärd, hvarigenom
i husets granitsockel borrats en mängd hål, enligt uppgift i
syfte att längs byggnadens västra sida anbringa fasta stöd för klängväxter.
Revisorerna anföra vidare, att de i skrifvelse till fullmäktige uttalat
sitt beklagande af att utan byggnadssakkunnigas hörande samt i
öfrigt ingående utredning och noggrannt öfvervägande af i ofvanberörda
syfte framställdt förslag ifrågavarande ingrepp på riksbankens hus,
kommit till utförande äfvensom meddelat, att revisorerna föreställde sig,
att fullmäktige skulle finna angeläget att låta saken blifva föremål för
noggrann utredning samt i afvaktan därå låta inställa de påbörjade
arbetena.
Denna utredning hade synts revisorerna böra verkställas af särskilt
byggnadssakkunniga samt omfatta icke allenast frågan huruvida
den tilltänkta anordningen att bekläda riksbankshusets granitsockel med
klängväxter öfver hufvud taget borde komma till utförande utan äfven,
oafsedt om detta skulle visa sig olämpligt, huru verkningarna af redan
skedda åtgärder på ändamålsenligaste sätt kunde undanröjas.
För egen del ville revisorerna i likhet med öfverintendentsämbetet,
hvars yttrande i ärendet infordrats och finnes intaget i revisionsberättelsen,
draga i tvifvelsmål lämpligheten af hvarje anordning med klängväxter,
som kunde dölja riksbankshusets dyrbara och med byggnadens
yttre i öfrigt samverkande granitsockel. Emellertid hade revisorerna
för det dåvarande funnit sig icke kunna afgifva något bestämdt förslag
i ärendet, innan sådan utredning förelåge, som i skrifvelsen till fullmäktige
ifrågasatts, men då öfverintendentsämbetet förutsatte, att ifrågavarande
borrhål skulle på lämpligt sätt medelst ifyllning eller lagning
igensättas, hade revisorerna hemställt, att Riksdagen måtte härom fatta
beslut samt i samband därmed meddela de bestämmelser, hvartill nämnda
utredning —■ hvilken syntes kunna för Riksdagen föreläggas — kunde
gifva anledning.
Då den af fullmäktige enligt § 38 bankoreglementet utfärdade
instruktion för fullmäktiges deputerade icke synts vara fullt bestämd i
afseende å deputerades befogenhet, hade revisorerna vidare föreslagit,
4
Ban/coutskottels utlåtande Nr 3.
att Riksdagen för fullmäktige framkölle önskvärdheten af att om förmälda
instruktion finge sådan affattning, att förvaltningsåtgärder af den
omfattning, hvarom nu varit fråga, ej kunde företagas utan föredragning
inför fullmäktige.
Sedan, på sätt af § 42 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet
framgår, fullmäktige, hvilka emellertid låtit inställa de påbörjade arbetena,
bos Svenska teknologföreningens afdelning för husbyggnadskonst
hemställt, att afdelningen ville utse tre sakkunniga att verkställa den
af statsrevisorerna begärda utredningen och att därefter till fullmäktige
afgifva utlåtande i ämnet, hafva fullmäktige i skrifvelse den 5 februari
1912 meddelat utskottet, att de af afdelningen valda personerna, arkitekterna
Wilh. Klemming, Gustaf Wickman och L. I. Wahlman i en
till fullmäktige ingifven skrifvelse hemställt,
»att igensättning af en del af hålen i bankbyggnadssockeln måtte
få ske vid lämplig väderlek för att därefter under någon tid utröna om
dessa igensättningar kunde verkställas så, att de icke verkade störande
för ögat,
att prof måtte få företagas med slingerväxternas uppfästande på
ett eller annat ställe för att utröna den estetiska inverkan af detsamma
samt att kommitterade först därefter finge afkunna det begärda utlåtandet».
Fullmäktige hafva tillika förklarat sig anse, att denna de sakkunnigas
hemställan borde bifallas, men att, då statsrevisorernas anmälan
i ämnet vore öfverlämnad till Riksdagens afgörande, fullmäktige funnit
sig förhindrade att omedelbart i saken besluta och därför underställde
denna hemställan utskottets bestämmande.
Bankoutskottet, som för sin del biträder de sakkunnigas af fullmäktige
tillstyrkta hemställan, har ansett det vara lämpligast att afvakta
resultatet af den ifrågasatta utredningen, hvilken knappast lärer kunna
slutföras under nu pågående Riksdag; och hemställer utskottet därför,
a) att revisorernas nu ifrågavarande hemställan
icke för närvarande måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Beträffande revisorernas förslag att Riksdagen måtte för fullmäktige
framhålla önskvärdheten af att instruktionen för fullmäktiges deputerade
erhölle en förändrad affattning har utskottet inhämtat, att fullmäktige
för sin del hafva för afsikt att förtydliga instruktionen i det
af revisorerna omförmälda afseendet.
Bankoutskottets utlåtande Kr 3.
5
Vid sådant förhållande hemställer utskottet,
b) att revisorernas framställning i denna del icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
2:o.
I § 46|af sin förenämnda berättelse hafva revisorerna vidare omförmält,
hurusom vid månadsafslutningen den 28 februari 1911 upptäckts
-i v i d afdelningskontoret i Östersund, att förskingringar och förfalskningar
därstädes blifvit begångna och att vid undersökning, som
företagits, det förskingrade beloppet visats uppgå till 70,350 kronor.
Af berättelsen framgår därjämte, att fnllmäktige låtit utföra talan mot
vederbörande ansvars- och ersättningsskyldiga. Enligt hvad utskottet
inhämtat, hafva fullmäktige vidare, i anledning af det inträffade, utfärdat
åtskilliga föreskrifter i syfte bland annat att skärpa kontrollen
vid afdelningskontorens skötsel och förvaltning.
Med anledning af hvad sålunda förekommit har utskottet i skrifvelse
till fullmäktige anfört, att, ehuru utskottet vore lifligt öfvertygadt
att fullmäktige icke skulle underlåta att, i hvad på dem ankomme, vidtaga
de åtgärder, som uti ifrågavarande afseende till äfventyrs kunde
anses erforderliga, utskottet likväl ansett sig böra framhålla önskvärdheten
af att fullmäktige, med begagnande af den i § 45 gällande bankoreglemente
dem tillförsäkrade rätt, ville genom tjänstemän i riksbanken
med särskild insikt och erfarenhet i räkenskapsföring låta vid de olika
afdelningskontoren tid efter annan verkställa undersökningar af mera
omfattande beskaffenhet än som lämpligen kunde äga rum vid de inventeringar
och undersökningar, fullmäktige själfva årligen anställde
vid kontoren; hvilket utskottet ansett sig böra för Riksdagen
omförmäla.
I öfrigt har utskottet i förevarande berättelse ej funnit några uttalanden,
som påkalla särskild! yttrande från utskottets sida.
3:o.
Efter granskning af riksbankens räkenskaper för år 1910 hafva
Riksdagens senast församlade revisorer i sin därom afgifna berättelse
meddelat, att vid riksbankens förvaltning under den tid, granskningen
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 3.
omfattat revisorerna utöfver hvad berättelsen innehölle — hvarom här
ofvan närmare förmäles — ej funnit något att anmärka eller erinra.
Visserligen hafva revisorerna förklarat sig tveksamma, huruvida
med hänsyn till den i § 40 af berättelsen omförmälda åtgärd, hvarför
en af fullmäktige förklarat sig vara ansvarig, ansvarsfrihet därför borde
tillstyrkas, men då eljest icke varit något att anmärka mot det sätt,
hvarpå denne fullmäktig handhaft sitt uppdrag, samt mot fullmäktige i
öfrigt ej förekommit någon anledning till erinran, revisorerna ansett, att
ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.
De revisorer, som, valda af Riksdagen, granskat afdelningskontorens
i orterna förvaltning år 1910, hafva likaledes i sina berättelser
tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorens styrelser med undantag likväl för
aflidne verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontoret i Östersund
Olof Larsson samt kamreraren vid samma kontor Elion Wickström
för den tid, han såsom verkställande styrelseledamot och medlem
af styrelsen handhaft kontorets angelägenheter.
Enär utskottet vid den nu verkställda undersökningen och granskningen
af riksbankens tillstånd och huru densamma styrd och förvaltad
blifvit, funnit, att fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag,
får utskottet hemställa,
att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken
beviljas dels för förvaltningen under år 1910 af bankens
såväl hufvudkontor som samtliga afdelningskontor i
orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den
15 januari 1911 till och med den 14 januari innevarande
år.
Stockholm den 15 februari 1912.
På bankoutskottets vägnar.
I. von STAPELMOHR.
Hankoutskottets utlåtande Nr 3.
7
Reservationer
af herr Leander, som ansett, att det stycke å sid. 5 af utskottets
betänkande, som börjar med orden »I öfrig! har utskottet», bort hafva
följande förändrade lydelse:
»Beträffande ofvannämnda oegentligheter vid afdelningskontoret i
Östersund ha statsrevisorerna yttrat, att de böcker, som blifvit förfalskade,
befunnits vara af den beskaffenhet, att de bort gifva anledning
till misstanke och närmare granskning af de bokföringsposter, som
uppenbarligen blifvit ändrade. Det vill förefalla jämväl utskottet, som
om en omsorgsfullt verkställd revision och granskning af kontorets
räkenskapsböcker bort leda till upptäckt af de begångna oegentligheterna,
men har utskottet i öfrigt i förevarande berättelse ej funnit
några uttalanden, som påkalla särskild! yttrande från utskottets sida.»
af herrar Söderberg i Stockholm och Forssell, hvilka anfört följande:
»Med anslutning till hr Leanders anförda reservation, ha vi dessutom
ansett, att utskottets utlåtande i sista stycket bort hafva följande
lydelse:
Ehuru utskottet vid den nu verkställda undersökningen och granskningen
af riksbankens tillstånd och huru densamma styrd och förvaltad
blifvit, i likhet med statsrevisorerna visserligen varit tveksamt, huruvida
med hänsyn till den i § 40 af deras berättelse omförmälda åtgärd,
hvarför en af fullmäktige förklarat sig vara ansvarig, ansvarsfrihet
därför bör tillstyrkas, men då eljest icke varit något att anmärka mot
det sätt, hvarpå denne fullmäktig handhaft sitt uppdrag, samt mot
fullmäktige i öfrigt ej förekommit någon anledning till erinran, får
utskottet dock hemställa,
att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken
beviljas dels för förvaltningen under år 1910 af bankens
såväl liufvudkontor som samtliga afdelningskontor i
orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den
15 januari 1911 till och med den 14 januari innevarande
år.»
Herr Kristensson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1912:25 Skrifvelse till fullmäktige i riksbanken, i anledning af verkställd granskning af riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten