Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 47

1912-05-30 · 86 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1912:47, Bankoutskottets memorial Nr 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 maj 1912.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldsTzontoret.

Bankoutskottet får härmed öfverlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskoritoret med tillhörande aflöningsstater och pensionsstat.

Ur reglementet hafva uteslutits de nuvarande §§ 5, 7, 9, 12—15,

20—23, 25, 26, 29—32, 37, 39, 40, 50, 53, 61, 63, 81 och 82, enär

däri meddelade uppdrag numera blifvit fullgjorda eller bestämmelserna i

fråga eljest erhållit vederbörlig tillämpning. Andra stycket af § 10 samt

§§ 93 och 95 hafva likaledes borttagits ur reglementet, emedan dessa

stadganden afse en nu redan förfluten tid.

Reglementets § 94, som innehåller bestämmelser angående lyftning

af de i 1912 års riksstat för riksgäldskontoret uppförda förslagsanslagen

m. m., har ändrats så, att densamma numera afser jämväl motsvarande

anslag i riksstaten för år 1913 — § 100 i förslaget.

I anledning af Riksdagens bifall till bankoutskottets memorial nr 8,

angående afsättande af medel för amortering å statsskulden, har i reglementets

§ 3 efter de däri med afseende å vissa statslån upptagna annuitetsanslagen

införts: »för 1911 års lån — — kronor 3,240,000».

Sedan Riksdagen bifallit bankoutskottets hemställan i utlåtandet nr 18,

angående afskrifning af viss del af domkapitlets i Skara skuld till riksgäldskontoret,

har till den föreslagna § 5 fogats ett nytt stycke, innehållande

Riksdagens beslut i ämnet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 36 käft. (Nr 47).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Vidare hafva i reglementet såsom särskilda nya paragrafer införts de beslut,

Riksdagen fattat i anledning af bankoutskottets nedannämnda utlåtanden

nr 9, angående utgifvande af en uppslagsbok öfver 1912 års lagtima

Riksdags verksamhet,

nr 10, angående utarbetande af ett person- och sakregister till Riksdagens

protokoll med bihang för åren 1900—1910,

nr 20, angående uppdrag åt konstnären Axel Törneman att i Andra

kammarens plenisal utföra väggmålningar m. m.,

nr 25, angående böjning af anslaget till Riksdagens bibliotek m. m.,och

nr SO, angående anslag till utgifvande på svenska språket af en samling

gällande grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder.

I § 141 punkt 9:o) af nu gällande reglemente är arfvodet till vikarie

för vaktmästare bestämdt till 3 kronor om dagen. Sedan Riksdagen numera

i anledning af utskottets utlåtande nr 37, angående ändringar i aflöningsstaten

och reglementet för riksbanken, böjt arfvodet till vikarie för

vaktmästare i riksbanken till 4 kronor för dag, bar utskottet funnit skäligt

föreslå, att enahanda vikariatsersättning måtte bestämmas äfven för vaktmästare

i riksgäldskontor et — § 146 punkt 9: o) i förslaget.

I aflöningsstaten för tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret skall i

följd af Riksdagens bifall till bankoutskottets hemställan i utlåtandet nr 16

uppföras aflöning för ytterligare en första gradens tjänsteman, kammarskrifvare.

Denna aflöning skall enligt Riksdagens beslut utgå från och med

den 1 juli 1912, bvilket vid uppgörandet af staten iakttagits.

I aflöningsstaten för tjänstinnehafvare vid Riksdagens bibliotek har

anmärkts den förhöjning i tjänstgöringspenningarna för Riksdagens bibliotekarie,

som jämlikt Riksdagens beslut i anledning af bankoutskottets ofvannämnda

utlåtande nr 25 tillkommer bibliotekarien från och med år 1913.

Slutligen har å riksgäldskontorets pensionsstat uppförts pension å 2,000

kronor för förre kammarskrifvaren Sven Ludvig Stuart, som af fullmäktige beviljats

afsked från och med den 1 sistlidna mars med rätt att uppbära nämnda

pensionbelopp. Pensionsstaten vid riksgäldskontoret, hvilken i öfrigt icke undergått

någon förändring, slutar sålunda nu på eu summa af 12,200 kronor.

De föreslagna stadgandena under rubriken »under innevarande riksdag

på riksgäldskontoret anvisade utgifter» grunda sig på Riksdagens beslut

i anledning af statsutskottets utlåtanden nr 19, 41, 67, 68, 110 och 112,

jordbruksutskottets utlåtande nr 104 och sammansatta stats- och bankoutskottets

utlåtande nr 2.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

3

I den föreslagna § 102, angående riksgäldskontorets upplåning, har

införts det lånebemyndigande, som bör lämnas riksgäldskontoret i följd af

Riksdagens bifall till statsutskottets hemställan i memorialet nr 185, angående

statsregleringen för år 1913.

Det förslag till nytt reglemente, som nu af utskottet öfverlämnats, är

uppställdt i närmaste öfverensstämmelse med föregående reglementen. Det

har emellertid icke undgått utskottets uppmärksamhet, att den förändring,

som vid 1911 års riksdag vidfoga med afseende å riksstatens uppställning

och hvarigenom riksgäldskontorets stat i hvad den omfattar lånemedlen

inrycktes i riksstaten, borde föranleda en omarbetning af reglementet för

att formellt bringa detsamma i närmare öfverensstämmelse med den nya

riksstatsuppställningen.

Denna fråga har dock utskottet icke ansett sig böra upptaga till slutlig

behandling utan en mera ingående utredning än tiden nu medgifvit, helst

densamma synes äga samband med frågan, huruvida icke riksstatens afdelning

för utgifter för kapitalökning lämpligen borde i en särskild bilaga specificeras,

i likhet med hvad fallet är med de särskilda hufvudtitlarna.

(J t skottet hemställer,

att det nu öfverlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande aflöningsstater och

pensionsstat må åt Biksdagen godkännas.

Stockholm den 30 maj 1912.

På bankoutskottets vägnar:

HJALMAR WIJK.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäld skontoret s skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige

göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutshottets memorial Nr 47.

5

dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i

afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets

räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta eu statsskuldbok;

att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige

bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att

fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;

för hvithet ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med

de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,

fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med

riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer

bar Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör öfverstiger 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en

handskrifven namnteckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna

af riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskrifven

namnteckning.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti eu vid detta reglemente fogad

bilaga, böra i öfrig! de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående

riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma

föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 3.

Till de under riksgäldskontorets. förvaltning stående likvidations- och

amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda

statslån, årligen utbetalas följande annuitetsanslag, nämligen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 47.

för

1888

års

lån..............

............. kronor

885,833

83

>

1894

»

» .

»

672,800

—

»

1900

»

»

»

1,452,800

—

»

1904

»

»

1,880,000

—

»

1906

»

»

»

1,656,000

—

»

1907

»

»

S>

1,872,000

—

»

1908

»

» .

»

2,451,600

—

»

1911

»

» ..............

3,240,000

—

samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 1/t

procent af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, hvilket anslag, i

händelse nya obligationer af lånet komma att försäljas, skall från och med

året näst efter det, hvarunder försäljningen sker, ökas med 4 1/t procent

af det under det sistförflutna året försålda obligationsbeloppet.

Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande

lån samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering.

Behållningen å fonden för statsskuldens amortering skall af fullmäktige

med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering

af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp eller ock till

minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen erhållit

bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas,

att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 4.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta

reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,

jämte föreskrifterna uti detta och äldre reglementen i tillämpliga delar

tjäna till efterrättelse.

§ 5.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna

i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,

må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,

efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

7

Riksdagen har år 1912 medgifvit, att å den skuld, hvari domkyrkan

i Skara den 1 januari 1912 häftar till riksgäldskontoret för lån till fullbordande

af domkyrkans restaurering, må afskrifvas ett belopp af högst

27,000 kronor, med iakttagande därvid, att annuiteten å den del af lånet,

som återstår efter af skråf ningen, utgår med sådant belopp, att lånet blir i

sin helhet återbetaldt senast inom samma tid, som med tillämpning af nu

gällande betalningsvillkor är afsedd, eller år 1935, dock att, om ej det nya

domkapitelshuset med tillhörande uthusbyggnader inom fyra år, räknadt

från den 1 januari 1912, är uppfördt och fullt färdigt i enlighet med af

Kungl. Maj:t fastställda ritningar, medgifvandet till afskrifningen är förfallet.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odling slånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i män af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odlingslånef onden må under

hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 47.

annuiieter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontor!;, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst eu million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäld skontoret

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda

medels öfverläinnande till fonden för riksgäld skontoret förorsakas.

Till kapitalökning för odlingslånefonden har 1911 års Riksdag för år

1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontor anvisat ett anslag

af 524,000 kronor. Genom detta beslut hafva de förut meddelade bestämmelserna

om fyllnadsmedels tillhandahållande från riksgäldskontoret förfallit

i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911.

§ 7.

Till ökning af norrländska nyodlings fondens kapital har 1911 års

Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 210,000 kronor.

§ 8.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,

som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens

understödjande, stadgats med afseende å dess förvaltning och användning

samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å

de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de

till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000

kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000

kronor.

§ 9-

1907 års Riksdag bar dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning

af fonden för torf industriens ''befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla

statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en

summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 7 50,000

kronor, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande

bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,

oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller

lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913

tilläggas fonden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 10.

JLill kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande har

1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 11 G,000 kronor.

§ 11.

Till kapitalökning för jordför medling sfonden har 1911 års Riksdag

för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag af 800,000 kronor.

§ 12.

1911 års Riksdag har till ökning af egnahemslånefondens kapital för

år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag af 5,000,000 kronor.

§ 13.

Till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed

jämförlig mindre industri kapital har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat

och till utbetalning frän riksgäldskontoret anvisat ett anslag1 af

75,000 kronor.

§ 14.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1906 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej biifvit till utgående under ett

af dessa ar anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

1:°) ;Tt kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt 36 käft. (Nr 47.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 47.

användande med mera dylikt, h vilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män åt arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj: t bestämmer, dock med

iakttagande däraf, att inbetalningarna ä den dei af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning

och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestäm
anande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess äfven beloppet af den ränta med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kung!. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

11

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock

en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innebar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t prof vas lämpliga och

nödiga; samt

8ro) att hvarje sådant bolag, som nyss är nänmdt, må, då Kungl.

Maj: t så prof var lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 47.

under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt

att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat

och ställt, till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af

dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kung]. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nja,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, Indika järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, Indika kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostaadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

13

fortgång pa sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och

besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:°) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majits

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) art, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, lanfcagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den

af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets memorial Nr 47.

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande förstrackningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; bvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kung! Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innebar lån af staten,

och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget; _

7;0) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kung? Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfngt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, ma, da Ivungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt, . „ , ..

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmännmgar upplåtes

utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång,

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång,

skolande ersättningen i o Ovannämnda fall bestämmas i den ordning, föror

ningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis memorial Nr 47.

15

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

§ 16.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäld

skontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad; dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

§ 17.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo

befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att

för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men

för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett

sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 47.

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda

för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret

för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af

behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga

medel intill nämnda summa.

§ 18.

1911 års Riksdag bar beslutit, att en lånefond, benämnd lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till

denna fond för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 930,000 kronor.

§ 19.

Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping har 1911 års Riksdag

för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat

ett anslag af 4,000,000 kronor.

§ 20.

Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk

samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års

Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 21.

Till fullbordande af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare

till Kallholmsfjärden har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och

till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,028,000

kronor.

§ 22.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)

jämte bispår från Ulrik sfors till Strömsund har 1910 års Riksdag

för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett

belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

''Bankoutskottets memorial Nr 47.

17

§ 23.

. Till fullbordande af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Umksfors) jämte bispår bar 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och

till utbetalning från riksgäldskontor anvisat ett anslag af 1,400 000

kronor. 5

§ 24.

Till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee har 1910 års

Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,088,000 kronor, att emellertid

utgå redan under år 1910; och har Riksdagen anvisat detta angläs»''

till utbetalning från riksgäldskontor.

§ 25.

Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag

af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. 1\

Lifjewalchs stör bilus. enligt afgifna förbindelser, har 1910 års Riksdag

beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och

Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad

sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal

norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels ock af

ifrågavarande arbeten föranledda stationsanordningars utförande, allt för en

beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande

af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett belopp åt 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 26.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 134'')

har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell,

enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt

köpekontrakt förvärfvat egendomen */8 mantal Sjöboda nr 1 i Västra

Tunhems socken och Yäne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Majrts

och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma

köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,

af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 under
Bihang

till Bilcsdagens protokoll 1912. 8 sand. 36 käft. (Nr 47.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 47.

tecknade köpeaftal angående landerierna Ivällshagen med den s. k. Hafvenströmska

lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å

Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet

vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet

bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 7,

mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Älfsborgs län afsöndrade

lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel

gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för

statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.

Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande

af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren

Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill

300,000 kronor.

§ 27.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909

års Riksdag

1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 2 6 mars

1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels 11 /64 mantal Starkekärr

nr 1 och 1/8 mantal Gudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af

Älfsborgs län, dels ett område om 4,8 9 hektar af de till Vänersborgs stads

donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare

ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för

Kungl. Majrts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade

köpeskillingarna, sammanlagdt 50,800 kronor, och de verificerade kostnaderna

för samma köp af statsmedel gäldas;

2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens

nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt

för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma

att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt

belopp af högst 500,000 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån afjbehof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

19

omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i

nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda

belopp af. högst 500,000 kronor.

§ 28.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande

af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften

i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande

af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget

å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909

anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels och för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.

Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt

förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000

elektriska hästkrafter.

§ 29.

1910 års Riksdag har för år 1911 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,

afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer

vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 30.

1911 års Riksdag har för år 1912 beviljat och till utbetalning från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,

afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid

Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 31.

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1911 års

Riksdag för år 1912 till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp

af 5,000,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 32.

Af det af Riksdagen för uppförande af en elektrisk kraftstation vid

Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg

mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i

och för införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen beviljade

anslaget å 21,500,000 kronor har 1911 års Riksdag för år 1912

beviljat och. till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af

4,000,000 kronor.

§ 33.

För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta

området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen

år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor

skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer,

för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar

af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom

statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar

därför inflyta.

§ 34.

Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet

upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i

Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset

ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas,

på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den

allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 8 kvarteret Murmästaren

i Stockholm, varder försåld och köpeskilling därför inflyter.

§ 35.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet

af bibanor inom västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län, samt delar af Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

af 5,000,000 kronor att afsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående

under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

21

anvisa statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om hvilka här är fråga;

dels för afsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från

riksgäldskontor anvisat ett anslag för år 1912 af 1,000,000 kronor;

dels ock föreskrifvit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

af lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskild! dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjordt enligt tekniska bestämmelser, som af Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kung. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnvåg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En femtondel af

den beviljade låneförsträckuingen skall innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 47.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och

besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres

ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas anstånd

med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom

fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning

såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i

sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta,

som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del af

försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,

förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.

8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47. 23

beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

9:o) IvuDgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

1 i;o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, .skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.

Maj it kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor

och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.

§ 86.

För fortsatt utveckling af statens telefon väsende har 1911 års Riksdag

för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag å 4,000,000 kronor.

§ 37.

Till fortsättande å sträckan mellan Järna och en punkt omkring 1

kilometer söder om Saltskog af arbetet med utläggande af ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna m. m. har 1911 års Riksdag för

år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp

af 250,000 kronor.

§ 38.

1911 års Riksdag har delso beslutat anläggning af en statsbana från

Ströms vattudal (Ulriksfors) till Ångermanälfven (Volgsjön) för en beräknad

kostnad af 9,050,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna

om de orter, järnvägen bör genomgå, dels ock för banans påbörjande

beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för

år 1912 af 900,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 47.

§ 39.

1911 års Riksdag bär beslutat anläggning af statsbana från Veittijärvi

till Karungi samt från Karungi till Matarengi för en beräknad kostnad

af 2,837,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om

de orter, järnvägarna böra genomgå, och för år 1912 beviljat och till utbetalning

från riksgäldskontoret anvisat, dels till påbörjande af samma anläggningar

ett anslag af 900,000 kronor, dels ock för anordnande af militärstation

vid Keräsjoki båll- och mötesplats å järnvägen Lappträsk—Veittijärvi

ett anslag af 32,500 kronor.

§ 40.

För utförande af nödiga kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—

Svartön bar 1911 ars Riksdag för år 1912 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,070,000 kronor.

§ 41.

Såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs

ångfärjestation bar 1911 års Riksdag för år 1912 anvisat ett belopp af

204,400 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 42.

För anläggande af ett statens kraftverk vid Älfkarleby bar 1911 års

Riksdag beviljat ett anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912

till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 3,450,000

kronor.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 43.

1912 års Riksdag bar för fortsatt utveckling af statens telegraf- och

telefonväsende för år 1918 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag å 4,000,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

25

§ 44.

1912 års Riksdag har för inköp af mark, som erfordras för utvidgning

af vissa järnvägsstationer, för år 1918 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 300,000 kronor.

§ 45.

1912 ars Riksdag har för fortsättande af arbetet med utläggning af

ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och därmed

sammanhängande arbeten för år 1918 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett belopp af 1,100,000 kronor.

§ 46.

1912 års Riksdag har för år 1913 till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade järnvägar beviljat ett anslag af 3,000,000

kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af

2,500,000 kronor.

§ 47.

Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping har 1912 års Riksdag

för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett anslag af 8,200,000 kronor.

§ 48.

Till fortsättning af statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön har 1912 års

Riksdag för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

ett anslag af 2,000,000 kronor.

§ 49.

Rör fortsättande af statsbanan Älfsby—Piteå har 1912 års Riksdag

för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag af 1,200,000 kronor.

§ so.

1912 års Riksdag har till fortsättning af statsbanan Veittijärvi—

Karungi—Matarengi för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 900,000 kronor,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 saml. 36 käft. (Nr 47.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Barikoutskoltets memorial Nr 47.

§ 61.

1912 års Riksdag har med godkännande af de i statsrådsprotokollet

för den 15 mars 1912 omförmälda, åt''Jämtlands läns landsting och vederbörande

socknar gjorda utfästelser i fråga om kostnadsfri upplåtelse af

mark m. m., besluta anläggning åt normalspårig statsbana mellan Svegs

station å Orsa—Härjedalens järnväg och Brunfio station å tvärbanan genom

Jämtland för en beräknad kostnad af 11,250,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter järnvägen bör genomgå

samt för påbörjande af statsbanan Sveg—Brunfio beviljat ett anslag för år

1918 af 500,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 52.

1912 års Riksdag har under förbehåll af upplåtelse af mark m. in.

enligt viss, i statsrådsprotokollet förden 19 april 1912 närmare omförmäld

utfästelse besluta dels att fortsätta arbetet med utläggning af ytterligare

ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna och därvid framdraga banan

öfver Södertälje kanal på bro af 26 meters fri höjd med rörlig öppning

(klaff) söder om nuvarande järnvägsöfvergången samt anordna station å

Näset, dels att utlägga bispår till Södertälje stad och ombygga stationen

därstädes allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Södertäljekommissionens

förslag och för en beräknad kostnad af 5,074,200 kronor, däri inberäknadt

viss kostnad för Norra Södermanlands järnvägs anslutning till stationen

å Näset, samt för ändamålet beviljat ett anslag för år 1913 af 2,900,000

kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 53.

1912 års Riksdag har såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar

vid Trälleborgs ångfärjestation för år 1913 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 37,300 kronor.

§ 54.

1912 års Riksdag har utaf det af Riksdagen för uppförande af en

elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets memorial Nr 47.

27

därmed anläggning af järnväg mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga

erforderliga åtgärder i och för införande af elektrisk drift å bandelen

Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget å 21,500,000 kronor för år 1913

anvisat ett belopp af 800,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 55.

1912 års Riksdag har af det utaf Riksdagen för anläggning af en

ny farled mellan Vänersborg och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000

kronor för år 1913 anvisat ett belopp af 4,500,000 kronor att utgå från

riksgäldskontoret.

§ 56.

1912 års Riksdag har för år 1913 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,

afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid

Trollhättan, samt för därmed sammanhängande arbeten.

§ 57.

1912 års Riksdag har för anordningar vid Trollhare kraftstation till

förekommande af driftstöringar på grund af isbildning i Göta älf beviljat

och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 110,000

kronor.

§ 58.

1912 års Riksdag har för inköp af inventarier för Trollhätte kraftverk

för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag af 125,000 kronor.

§ 59.

1912 års Riksdag har utaf det af Riksdagen för uppförande af en

elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang

därmed anläggning af järnväg mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga

erforderliga åtgärder i och för införande af elektrisk drift å bandelen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget å 21,500,000 kronor för år 1913

anvisat ett belopp af 3,040,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 60.

1912 års Riksdag har af det af Riksdagen för anläggande af ett statens

kraftverk vid Älfkarleby beviljade anslaget å 9,210,000 kronor för

år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp

af 2,150,000 kronor.

§ 61.

1912 års Riksdag har för år 1913 beviljat och till utgående från

riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare

föreskrifter, Ivungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,

afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid

Älfkarleby, samt för därmed sammanhängande arbeten.

§ 62.

1912 års Riksdag har medgifvit, dels att Kungl. Maj:t må genom

aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det i statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för den 22 mars 1912 omförmälta köpekontrakt förvärfva

Södertälje kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom för

en köpeskilling af 1,035,000 kronor, dels ock att de obligationer och depositioner,

som sålunda från bolaget förvärfvas, må användas till köpeskillingens

likvidering samt för gäldande af återstående köpeskillingen för

år 1913 anvisat högst 780,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 63.

1912 års Riksdag har till kapitalökning för odlingslånefonden för år

1918 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag

af 485,000 kronor.

§ 64.

1912 års Riksdag har till ökning af egnahemslånefondens kapital för

år 1918 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag

af 7,365,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

BanJwutsJcottets memorial Nr 47.

§ 65.

1912 års Riksdag har till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens

befrämjande för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 116,000 kronor.

§ 66.

1912 års Riksdag har till ökning af norrländska nyodlingsfondens

kapital för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat-ett

anslag af 172,000 kronor.

§ 67.

1912 års Riksdag har till kapitalökning för jordförmedlingsfonden för

år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag

af 800,000 kronor.

§ 68.

1912 ars Riksdag har till ökning af fondens för befrämjande af handtverk

och därmed jämförlig mindre industri kapital för år 1913 beviljat

och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 25,000 kronor.

§ 69.

1912 års Riksdag har för afsättning till fonden för att underlätta

åstad komma nde af bibanor inom vissa delar af riket i riksstaten för år

1913 upptagit ett belopp af 1,000,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 70.

1912 ^års Riksdag har för afsättning till järn vägslånefonden i riksstaten

för ar 1913 upptagit ett belopp af 1,500,000 kronor att utgå från

riksgäldskontoret.

§ 71.

1912 ars Riksdag har för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörbj för ar 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat ett anslag af 200,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Bankoutslcottets memorial Nr 47.

3:o. Med statsreglerlngen gemenskap ägande utgifter.

§ 72.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret

att, sedan Kungl. Magt, uppå statskontorets underdåniga

anmälan, prof va t behofvet, för dess fyllande tiilbandahålla statskontoret det

belopp, Kungl. Maj: t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

i ro. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 78.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 74.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 75.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

31

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag,

§ 76.

1911 års .Riksdag har medgifvit, att postsparbanken må äga att vid

behof af medel för bedrifvande af sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse,

motsvarande den effektiva ränta järnte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att själft utgifva å sålunda försträckta medel,

äfvensom på de villkor i öfrig!, som genom öfverenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.

§ 77.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,

må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade

verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 78.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 47.

fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers

underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,

i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 79. .

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens

hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande

af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda

tjänstinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga

om vaktmästare vid detta verk.

§ 80.

Beträffande Riksdagens bibliotek gälla för tiden till 1912 års slut

följande bestämmelser:

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket

utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna

och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half

månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den. i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket

äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre

om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänstinnehafvare

vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna

aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänstinnehafvares

antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i

riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänstinnehafvare vid

detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens

med arfvode af 10 kronor om dagen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

33

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,

vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den

tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för

vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,

som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för

beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas

vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket

förekommande göromål.

§ 81.

Beträffande Riksdagens bibliotek gälla för tiden från och med år 1913

följande bestämmelser:

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 7,000 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästare vid biblioteket

utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för görornålens jämna

och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half

månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket

äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre

om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänstinnehafvare

vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna

aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänstinnehafvares

antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som

i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänstinnehafvare vid

detta verk.

Fullmäktige äga att vid Riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring

under hela året, en amanuens med ett årligt arfvode af 3,000

kronor, dels ock, för tjänstgöring under den tid riksdag pågår, ytterligare

en amanuens med ett arfvode af 5 kronor om dagnn.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 36 käft. (Nr 47.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

BankoutsJcottets memorial Nr 47.

vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den

tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för

vaktmästare bos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,

som fullmäktige pröfva skälig.

§ 82.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem

fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,

böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 83.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda

kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen

för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå

med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut

innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst

frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500

kronor.

Aflöningen för befattningshafvare vid justitieombudsmansexpeditionen

utgår med följande årliga belopp, nämligen:

för sekreteraren 6,000 kronor,

för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

hvilka två aflöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500

kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt

för vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem års tjänstgöring

höjas med 1 00 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 47.

35

Vidare har Riksdagen till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat

ett årligt anslag af 4,000 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig

redogörelse, användas till befordrande af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,

vikariatsersättning, renskrifning in. m.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,

att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén,

samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 84.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret

uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Riksdagen har till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt

anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig

redogörelse, användas till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskommitténs expedition.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser

jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den

därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskildt

redovisas.

§ 85.

Riksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att

låta utarbeta och i en upplaga af ] ,000 exemplar till trycket befordra eu

utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det för
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 47.

sta seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret

att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot

framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande

nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget

till riksdagskostnader.

§ 86.

Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1912 års lagtima

Riksdags verksamhet, hvilken bok skall i bokhandeln hållas tillgänglig

för ett pris af en krona, beviljat förste notarien hos Andra kammaren

vid innevarande års riksdag Tore Hedrén ett understöd af ettusensexhundra

kronor, under villkor att fyrahundra exemplar af boken senast

den 15 augusti 1912 kostnadsfritt öfverlämnas till riksgäldskontoret för

omedelbar utdelning bland Riksdagens ledamöter.

§ 87.

1912 års Riksdag har dels uppdragit åt fullmäktige att låta i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det för 1867—1899 års riksdagar upprättade

person- och sakregistret utarbeta och i en upplaga af ett tusen

exemplar till trycket befordra ett fullständigt person- och sakregister till

Riksdagens protokoll med bihang för åren 1900—1910, dels och bemyndigat

fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida de

för ändamålet erforderliga kostnaderna.

§ 88.

1912 års Riksdag har dels uppdragit åt fullmäktige att med konstnären

Axel Törneman träffa aftal om utförande i Andra kammarens plenisal

af väggmålningar al fresco i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det

af honom i sådant hänseende uppgjorda förslaget, dels och bemyndigat fullmäktige

att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån af behof använda

ett belopp af högst 82,000 kronor till bestridande af kostnaden för

ifrågavarande arbeten.

§ 89.

1912 års Riksdag har dels uppdragit åt fullmäktige att låta genom

fackkunnig person på svenska språket i en upplaga af tvåtusen exemplar

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets memorial Nr 47.

37

utgifva en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar

i främmande länder i öfverensstämmelse med ett af utsedde kommitterade

afgifvit förslag, dels bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget

till riksdagskostnaderna bestrida erforderliga kostnader för ifrågavarande

arbete, som, i den män de olika häftena utkomma, skall afgiftsfritt

tillställas de Riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran, samt i

öfrigt. till det antal exemplar, fullmäktige ega bestämma, hållas till försäljning

till ett pris af en krona för hvarje häfte.

§ 90.

1911 års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att,

med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader, af den på sin tid

af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen öfverlämnade

porträttsamlingen låta verkställa afgjutning i brons af porträttmedaljonger

af de tjugu i bankoutskottets utlåtande nr 42 uppräknade f. d. riksdagsmännen

äfvensom efter samråd med skulptören låta i för ändamålet lämpliga

lokaler inom riksdagshuset uppsätta ifrågavarande bronsafgjutningar.

§ 91.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor samt

hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till

och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor

till andre deputeraden.

§ 92.

Aflöningen för tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt

af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad afiöningsstat, hvilken

icke får öfverskridas.

§ 93.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 11,000 kronor år
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 47.

ligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under

ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige

icke att tilldela tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden än

de i atlöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 94.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för stärbhusen efter atlidne obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera

en summa af högst 225 kronor.

§ 95.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma

för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning

af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ärnbets- och tjänstemän

samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu

fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den atlidne delägaren senast vid

detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.

generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad

och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster ocli ofri ga tillgångar

utom länefordringarna.

§ 96.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

39

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och

må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 97.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta

vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål

anvisade.

§ 98.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan

nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut

till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de

ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af

ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 99.

• Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontor!; att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalnings villkor, som af fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ ioo.

Hos statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1912 och 1913 lyfta medel å de i hvardera årets riksstat uppförda

förslagsanslagen till riksdags- och revisionskostnader m. in., till räntor å

statsskulden m. m. samt till afbetalning å statsskulden.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån tillhörande järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden äfvensom räntor å tillsvidare

förräntade medel skola af riksgäldskontoret godtgöras statskontoret i afräkning

å anslaget till räntor å statsskulden. De kapitalafbetalningar, som

å nämnda lån till riksgäldskontoret erläggas, skola däremot godtgöras statskontoret

i afräkning å anslaget till afbetalning å statsskulden.

§ 101.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess

rekvisitioner tillhandahålla.

§ 102.

Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret

att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad

enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsäghara

från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47. 41

efter åt riksgäldskontor verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige

att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

r ö

Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

de medel, som för hvart och ett af åren 1907 — 1911 erfordras för att

fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift

äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande

till egnahemslånefonden af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och

ett af åren 1909 1913 de medel, som erfordras för att tillsammans med

till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt

andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret

och, under ar 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose

ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.

Riksdagen bär år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Jama—Nyköping—N

orrköping,

dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,300

krono)., samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan,

än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra

fastighetei, som Kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar

vid Trollhättan m. m.,

dels och 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års

fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Riksdagen bär år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

dels 3,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling

af statens telefonväsende,

dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall

kunna under år 1911 tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor,

dels högst o0,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden,

dels 8,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig-materiel vid statens

redan trafikerade järnvägar,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 36 höft. (Nr 47.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 47.

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping

—Norrköping,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden,

dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

dels 2,088,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee,

att utgå under år 1910,

dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. m.,

dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.,

dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, för anläggning

af en statsbana Lappträsk—Veittijärvi m. m.,

dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad

vid Notviken,

dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggningen af en ny farled

mellan Vänersborg och Göteborg,

dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera

elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,

dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, för

påbörjande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.

dels och 1,500,000 kronor, för år 1911 beviljade medel af 1906 års

fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Riksdagen har år 1911 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

följande för år 1912 anvisade anslag, nämligen:

524.000 kronor till kapitalökning för odlingslånefonden,

5.000. 000 kronor till ökning af egnahemslånefondens kapital,

116.000 kronor till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande,

210.000 kronor till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital,

800.000 kronor till kapitalökning för jordförmedlingsfonden,

75.000 kronor till ökning af handtverkslånefondens kapital,

1.500.000 kronor för afsättning till järnvägslånefonden,

1.000. 000 kronor för afsättning till lånefonden för bibanor i västra

Sverige.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

43

930.000 kronor för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörbj,

4,000,000 kronor till fortsatt utveckling af statens telefonväsende,

3.250.000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade järnvägar,

250.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Eönninge och Järna järnvägsstationer,

1.028.000 kronor till fullbordande af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå

—Kallholmsfjärden,

1.400.000 kronor till fullbordande af statsbanan Östersund—Ströms

vattudal med bispår,

4.000. 000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—

Norrköping,

900.000 kronor till anläggning af en statsbana från Ströms vattudal

till Ångermanälfven,

932,500 kronor till anläggning af en statsbana från Yeittijärvi till

Karungi samt från Karungi till Matarengi m. m.,

1.070.000 kronor till kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—

Svartön.

650.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan

Göteborg och Alingsås in. m.,

204,400 kronor tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid

Trälleborgs ångfärjestation,

2.000. 000 kronor till inköp af mark, som erfordras i och för ordnande

af Stockholms bangårdsförhållanden m. m.,

5.000. 000 kronor till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg,

1.500.000 kronor till anläggningar af ledningar för distribuering af

elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.,

4.000. 000 kronor till uppförande af en elektrisk kraftstation vid

Porjusfallen i Stora Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gällivare

och Porjus m. m., och

3.450.000 kronor till anläggning af ett statens kraftverk vid Älfkarleby.

Biksdagen har år 1912 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning

af obligationer bereda erforderlig tillgång till utbetalning af följande

för år 1913 anvisade anslag, nämligen

4,000,000 kronor för fortsatt utveckling af statens telegraf- och

telefonväsende,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 47.

300.000 kronor för inköp af mark, erforderlig för utvidgning af vissa

järnvägsstationer,

1.100.000 kronor för fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare

ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås,

2.500.000 kronor för anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade järnvägar,

3.200.000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping,

2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Ulriksfors—Volgsjön,

1.200.000 kronor för fortsättande af statsbanan Älfsby—Piteå,

900.000 kronor till fortsättning af statsbanan Veittijärvi—Karungi—

Mataren gi,

500.000 kronor för påbörjande af statsbanan Sveg—Brunflo,

2.900.000 kronor för fortsättning af arbetet med utläggning af ytterligare

ett järnvägsspår mellan Eönninge och Järna,

37,300 kronor, tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs

ångfärjestation,

4.500.000 kronor för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg,

1.500.000 kronor för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera

elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.,

110.000 kronor för anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande

af driftstöringar på grund af isbildning i Göta älf,

125.000 kronor för inköp af inventarier för Trollhätte kraftverk,

3.840.000 kronor för uppförande af en elektrisk kraftstation vid

Porjusfallen i Stora Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gällivare

och Porjus m. m.,

2.150.000 kronor för anläggande af ett statens kraftverk vid Älfkarleby,

1.500.000 kronor för anläggning af ledningar för distribuering af

elektrisk energi från statens kraftverk vid Älfkarleby,

780.000 kronor för förvärfvande af Södertälje kanal- och slussverk,

485.000 kronor till kapitalökning för odlingslånefonden,

7.365.000 kronor till ökning af egnahemslånefondens kapital,

116.000 kronor till kapitalökning för fiskerilånefonden,

172.000 kronor till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital,

800.000 kronor till kapitalökning för jordförmedlingsfonden,

25.000 kronor till ökning af handtverkslånefondens kapital,

1,000,000 kronor för afsättning till lånefonden för bibanor i vissa

delar af riket,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

45

1.500.000 kronor för afsättning till järnvägslånefonden,

200.000 kronor för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamliället

vid Mörby.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning

af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret

utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,

som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,

att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för

skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande

dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas

på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskildt stadgadt.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens

begäran därom att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna

statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —

föranstalta det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen

aflämnade för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 103.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-

och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets

öfriga behof.

§ 104.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i

riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

BanJcoutskottets memorial Nr 47.

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel

hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade

i främmande staters skuldförbindelser.

Biksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så

länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,

insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras

räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som

anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof förjttras.

Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,

lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande

lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl

penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 105.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 106.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år

äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa

erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,

löpetid, myntslag, inlösen m. m.

§ 107.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga

medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande

fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaför
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

47

stärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets

skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret

verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

bänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 108.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig

hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens

likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april

året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den

1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i

nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 109.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda

ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

§ no.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med

statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret

tvänne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 47.

godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit

försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör

till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok

biläggas.

§ in.

De tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret, Eiksdagens bibliotek och

Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige

äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tills vidare af anslagsmedel.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 112.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ H3.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Riksdagen bestämd ordning.

§ 114.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ H5.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,

»om tyst vara bör.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

49

§ 116.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ H7.

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill

gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest

tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, ån att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ H8.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 127 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, kvilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade

eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddelaägande

deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande

göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för

sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att

under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 36 höft. (Nr 47.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 47.

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl

beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och eu half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med

belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 119.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående

användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af fullmäktige åtljdas och efterkommas; varande fullmäktige, försina

åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers

beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 120.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna

begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 121.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Därjämte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottefs memorial Nr 47.

51

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 122.

Med undantag af de enligt § 118 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 123.

Astundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

O O

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 124.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 125.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 126.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 127.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, samman
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 47.

jämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträda

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 128.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det,

vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande

däröfver, till bankoutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 129.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ iso.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens

hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

s. 53 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcotteis memorial Nr 47.

53

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

pa de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsattes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obeköfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 131.

Under de tider, dä Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna

varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 132.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 133.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskoitets memorial Nr 47.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 13R

Fullmäktige höra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 135.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

Riksdag och revisorer öfverlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna äfvensom kommun, som utan erläggande

af prenumerationsafgift men mot stadgad postbefordringsafgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån af

tillgång få ett exemplar af ifrågavarande berättelser sig tillsändt.

§ 136.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens

hus.

s. 55 Kontrollera mot PDF

BankoutsJsottets memorial Nr 47.

55

Yid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontoreta

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 137.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser aflämnas.

§ 138.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj :t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse eu revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 139.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial Nr d7.

bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta likviderande.

§ 140.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hvpoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskoutoret. Likaså

utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje

år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 141.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, hvilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen af nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 142.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 143.

Öfverinseendet öfver Iiiksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 144.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

57

men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insattes eller med döden afgår (98 §

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kana

lens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige

i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 145.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnelmfvare vid riksgäldskontoret

§ 146.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för

tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels

ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande

bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 36 käft. (Nr 47.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

JBankouislcoitets memorial Nr 47.

gad; och höra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall

afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen

rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom

graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller

däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontor må icke förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen

i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad

och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehafvaren under minst fyra femtedelar af

samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från

och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen-stadgade

villkoren blifvit uppfyllda.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

59

Därest tjänstinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid

den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön

och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen

tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära

skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för

de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare

tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande

i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att

förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats

till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan

af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

G:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehafvaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,

utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att deri, gom

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänstinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten

anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänstinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänstinnehafvare på den grund, att han i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall ut
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Banhoutsliotiets memorial Nr 47.

öfver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå

så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande

nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,

att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom

godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt

fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna

procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedel

procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges

för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,

under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning

af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid

öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock

ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 147.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit

i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;

kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,

så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

61

§ 148.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 149.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 150.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest

skicklig och passande;-dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,

äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser

in. in.

§ 151.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten

ej låtit sig rätta åt’ vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoulskottets memorial Nr 47.

undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande

användas.

§ 152.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes heror på fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 153.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, bär därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjänst.

§ 154.

Om någon af vakthetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 155.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir

ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

bankoutskottet afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

63

§ 156.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 151 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af tjiinstinneliafvare vid

riksgäldskontoret.

§ 157.

Tjånstinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön

såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 158.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar

af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem

tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel

för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfver
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial Nr 47.

skjutande tjänstår eller ock med eu sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden

utfalla förmånligare.

§ 159.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderlig,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänstinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,

dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

§ 160.

Några tillförne meddelade och mot det nu utfärdade reglementet

stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed

gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Grifvet och utfärdaat vid lagtima riksdagen den 31 maj 1912.

På Eiksdagens vägnar:

För Första Kammaren

För Andra Kammaren

Ivar Afzelius.

Carl Carlson Bonde.

Talman.

v. Talman.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

65

Afiöningsstat för tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret.

Lön

Ivr.

1 sekreterare och ombudsman...

5,000

2,800

7,800

1 kamrerare...........................

5,000

2,500

—

7,500

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor .....................

3,500

1,500

5,000

1 d:o d:o ..............................

3,500

1,500

—

5,000

1 andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

3,000

1,500

1,000

5,500

1 d:o registrator och kanslist...

3,000

1,500

—

4,500

1 d:o revisor och bokhållare ...

3,000

1,500

—

4,500

1 första gradens tjänsteman, kam- marskrifvare ........................

1,800

1,000

2,800

2 d:o d:o ..............................

3,600

2,000

—

5,600

1 förste vaktmästare ...............

1,200

600

—

1,800

1 vaktmästare ........................

800

600

_

1,400

2 d:o .......................

1,600

1,200

—

2,800

Summa

35,000

18,200

1,000

54,200

Tjänst
görings
pen
ningar
Kr.

Miss
räk
nings
pen
ningar
Kr.

Summa

Kr.

Å

lderstillägg

(Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 500 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

> med. 500 kr. och efter 10

J år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

{Efter 3 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 6

år med ytterligare 500 kr.

{Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

> med 200 kr. och efter 10

) år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.

Anm. 3. Aflöningen till en af de tre tjänstemännen i första graden utgår fr. o. m. den 1 juli 1912.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 36 käft. (Nr 47.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Aflöningsstat för tjänstinnehafvare vid Riksdagens bibliotek.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,600

5,600

fEfter 5 år kan lönen höjas med

1 ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare ........................

800

600

1,400

[Efter 5 år kan lönen höjas med

[ ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,200

7,000

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Från och med år 1913 utgå tjänstgöringspenningarna till bibliotekarien med 1,800

kronor.

Aflöningsstat för tjänstinnehafvare vid Riksdagens hus.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

1 öfvervaktmästare..................

1,400

600

2,000

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

1 öfvermaskinist .....................

1,400

1,000

2,400

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

Summa

2,800

1,600

4,400

Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

ström förbrukning af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande

af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

67

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre notarien August Neijber ............................................................

3,000

» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............

2,500

—

» kammarskrifvaren Sven Ludvig Stuart..........................................

2,000

—

» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........

4,000

—

» maskinisten vid Riksdagens hus Karl Ghistaf Oskar Nilsson .........

700

—

Summa kronor

12,200

—

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Riksgäldskontorets vid 1911 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1880

1886

1888

1890

1894

38

42

40

39

42

Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emissioner

å tillsammans kr. 96,000,000, hvaraf

blifvit utlämnade obligationer å kr.

85,594,360...................................................

Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner

å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande

£ St. 6,600,000, francs 166,320,000

eller rmk 134,640,000 ..............................

Obligationer för 1886 års statslån å kr.

72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvaraf

blifvit utlämnade obligationer å rmk

72,614,500 ................................................

Obligationer för 1888 års statslån å kr.

26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000

eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

Obligationer för 1890 års statslån å kr.

35,555,555:56, motsvarande rmk 40,000,000,

£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...

Obligationer för 1894 års statslån å kr.

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,

hvaraf hälften utlämnats........................... 1894 d.

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1887 d. 30/12

1904 d. 30/12

1909 d. 8%

1909 d. 30/12

1880 d. y4

1886 d. y6

1888 d. V,

1890 d. V,

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1911.

36/10 *

37,

15/:

10

37,

3 X

37,

Ivr. 84,757,920

Kr. 73,353,951

£ St. 4,041,540

Frcs 101,846,808

Rmk 82,447,416

/Kr. 56,883,111:11

/Rmk 63,993,500

Kr. 24,191,111:11

Rmk 27.215.000

£ St. 1,333,535

Frcs 33,583^310

Kr. 27,340,000

Rmk 30,757,500

£ St. l,507,117:io

Frcs 37,954,755

Kr. 17,503,200

Frcs 24,310,000

£ St. 962,676

Rmk 19,642,480

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

69

Reglemen-

tets

Årtal. | §.

1899

42

43

Obligationer för 1899 års statslån å kr.

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,

hvaraf hälften utlämnats................''

1900

44

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000

1904

Öl

Obligationer för 1904 års statslån å kr.

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

1906

58

Obligationer för 1906 års statslån å kr.

43,200,000, motsvarande francs 60,000.000,

£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

1907

72

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,

£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000

1908

82

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,

francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000

1911

97

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

1906

28

Åf Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp- lagdt obligationslån, för hvilket staten^i

sammanhang med förvärfvandet af Örebro

—Svärta järnväg öfvertagit betalnings- skvldigheten ............

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Eäntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1911.

1899 d. 15/5

37, X

\ Kr. 33,266,880

| Eros 46,204.000

] £ St. 1,829,678:8

[Rmk 37,332,832

1900 d. h/s

37, X

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Eros 50,400,000

1904 d. V«

37* X

Kr. 36,000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980,000

Rmk. 40,400,000

1906 d. V8

31/. X

Kr. 43,200.000

Frcs 60,000,000

£ St. 2,376,000 |

Rmk 48,480,000

1907 d. Vs

4 %

t. o. m.

d. V, 1915,

därefter

37, %

Kr. 46,800,000

Frcs 65,000,000

£ St. 2,574,000

Rmk 52,520,000

1908 d. 2%

4 %

t. o. m.

d.20/. 1918,

därefter

37, %

Kr. 54,480,000

£ St. 3,000,000

Frcs 75,600,000

Rmk 61,200,000

1911 d. V9

4 %

t. o. m.

d.V9 1926,

därefter

37, %

''Kr. 72,000,000

Frcs 100,000,000

£ St. 3,960,000

Rmk 80,800,000

4 %

vr. 665,000

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglemen-

tets

Årtal.

§■

1908

48

1895

16

1895

16

1866

18

1902

23

1911

92

1890

14

1909

4

1866

16

1866

17

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1911.

f järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

upplagda två obligationslån, för hvilka staten

i sammanhang med förvärfvandet af

bolagets järnväg mellan Malmö och Trälleborg

öfvertagitbetalningsskyldigketen, nämligen:
obligationslånet

af år 1898........................

» » » 1902 ........................

Kommunlån, för hvilka staten i sammanhang

med Västkustbanans förvärfvande

öfvertagit betalningsskyldigheten ............

Kommunlån, för hvilka staten i sammanhang

med Västkustbanans förvärfvande

öfvertagit betalningsskyldigheten..............

Innestående fond för Göta kanals underhållande

......................................................... 1833 d. sl/i2

Innestående köpeskilling för fastigheten nr

1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d.

Arffurstens palats) ....................................

Af statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning

öfverlämnade kassabehållningar...

Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats

såsom grundfond för Sveriges allmänna

hypoteksbank, bokförda inom linjen

med nämnda belopp ..........................

Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats

såsom grundfond för konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom

linjen med nämnda belopp........................

Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000

kr. (icke kapitaliseradt)..............................

Ränta å Hertigens af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII, hemgiftskapital,

bokfördt inom linjen med 150,000 kr.......

1890 d. ''•/,

1909 d. 3%

1815 d. 7h

1778

4 X

4 X

5 X

4,7 %

5 X

37

t /•

372 X

Kr. 1,501,000

Kr. 820,000

Kr. 409,842:93

Kr. 76,278:03

Kr. 140,889

Kr. 2,250,000

Kr. 15,000,000

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

71

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1866

1866

1882

1866

1866

1869

20

21

3

23

25

77

Fond för Hjälmare kanals ock slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum af

fordringskandlingar) .................................

Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........

Dito för Södertälje kanals dito (dito) ............

Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd

inom linjen med kr. 100,777:16 (statsutskottets

utlåtande nr 23 vid 1869 års

riksdag)......................................................

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven);

(statsutskottets utlåtande nr 15 vid 1859—

60 årens riksdag).......................................

Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med den

förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente

innehåller).......................................

Tiden, då förbindelserna

blifva

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1911.

Inom linjen balanserade skulder Kr.

Summa Kr.

60,250,777:16

626,959,183:i£

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bankoutskoitets memorial Nr 47.

Riksgäldskontorets Tid 1911 års slut utbalanserade kapitalfordringar för

utlämnade lån till Yissa bestämda ändamål.

Reglementets

Tiden, då

iånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1911 års

slut.

Årtal.

§•

a) Allmänna byggnadslåne- fonden.

Lån till Yästerås domkyrka,

för densammas reparation

1866

43

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af ett nytt

läroverkshus därstädes ......

1866

5 X

4 X

25,000

—

1,201

09

1866

1481)

Lån till staden Yänersborg,

för uppförande af ny

byggnad för elementar läro- Yerket flerstädes ...............

1867-1868

5 X

4 X

40.000

3,907

50

1866

14 88)

Lån till staden Yästervik,

för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket

1867-1868

5 X

4 X

20,000

2,338

44

(1866

(1908

148s)l

11 1

Lån till Uppsala domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket

X Uppsila ........................

1867-1868

5 X

4 X

140,000

11,000

—

1

Transport

—

—

—

—

i

46,447

09

'') Jfr § 16 inom. S i 1867 års reglemente.

») Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

73

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1911 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

46,447

09

1866

148 ‘)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbvggnaden där- städes .................................

1873-1875

5 X

4 X

20,000

—

7,504

10

1S74

5

Lån till seminarium för

bildande af lärarinnor, för

inköp af byggnad åt semi- nariet (numera öfvertaget af

direktionen öfver Stock-

holtns stads undervisnings- verk) .................................

1875

5 X

4 X

59,000

13,458

80

1382

17

Lån till Linköpings dom-

kyrka, för fullbordande af

tornbyggnaden å kyrkan...

18S3

5 X

4 X

30,000

—

19,055

54

1387

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

5 X

4 X

30,000

22,308

17

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

A 0/

•* /o

40,000

—

29,785

67

Transport

—

—

—

138,559

37

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 samt. 36 höft. (Nr 47.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Eeglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belODDet.

Kapitalåterstod

vid 1911 års

Årtal.

utbetalts.

Slut.

§•

Transport

__

_

_

_

138,559

37

1896

16

Lån till Härnösands dom-

kapitel, för uppförande af

ny byggnad för allmänna

Lånet ''j

återbeta- |

las med |

läroverket i Östersund......

1897

500 kr. (

ärligen j

under j

80 år. j

15,000

8,000

/1898

17\

Lån till Yadstena och S:t

Lånet

åter-

(1908

10/

Pers församlingar, för full-

bördande af Yadstena klo-

betalas

16,000

16,000

sterkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. in. >

år 1918

med

minst

ärt-

r—

r—

00

t-H

7

Lån till staden Strömstad,

.)

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

—

26,136

45

(1877

8\

Lån till staden Söderhamn,

(1878

6/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 X

5 X

200,000

—

75,354

56

(1880

13)

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881-1882

6 %

5 X

200,000

—

97,773

08

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda .....................

1889

5 %

4 X

100,000

—

72.328

79

Transport

1

—

-—

—

434,152

25

) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

75

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1911 års

utbetalts.

Deioppei.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

434,152

25

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

1890

5 X

4 X

200,000

148,709

17

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ............

1897

48Ao X

150,000

—

130,184

95

1902

20

Lån till staden Åmål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

1903

5

4 X

300,000

287,260

61

• f

941)

i

Lån till Kinda kanalaktie-

1866)

118

bolag, för utsträckning af

l

143

Kinda båtled medelst kanali-

sering af Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

Linköping...........................

1865-1870

5 X

3 °/''

437,500

325,431

77

= 1,325,738: 75

i

Transport

—

!

—

1,325.738

75

l) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom- 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 1 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bankoutskottets memorial Kr 47.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig

beloppet.

1

Kapitalåterstod

vid 1911 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,325,738

75

b) JärnvägslåneJonden.

J186G

(1897

821

13/

Lån till Uddevalla—Yäners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Herrljunga

öfver Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- maispårig...........................

/1865-1867\

( 1898 /

5 H

4 X

2,600,000*)

2,114,308

86

1871

31

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

1872—1874

47, X

2,600,000

—

1,167,246

17

1871

31

Lån till Krvlbo—Norbergs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Krylbo och Norberg .........

1872-1873

6 %

5 %

406,000

39,299

50

Transport

—

—

—

—

—

4,646,593

28

*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning af

järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

J) Se § 3 af 1886 års reglemente.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

77

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1911 ar

slut.

Årtal.

§•

o-

Transport

—

—

—

—

i

4,646,593 j

28

1871

31

Lån till Uppsala—Margrete-

tills järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uppsala till Gälla med bi- banor .................................

1873

6 X

i

5 X

500,000

74,665

19

1871

31

Lån till Bergslagernas järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil........................

1874-1876

5 ‘AX1)

5 X

5,000,000

3,133,548

69

1876

5

Lån till Yästervik—Åtvida-

berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Yästervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana................

1877-1879

5 X2)

47, X

1,865,000

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Yäster-

1/1876

11904

viks järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X5)

47.X

1,750,000

1,475,550

16

7}

Lån för anläggning af järn-

väg fr ånYisianda till Bo] men

(numera öfvertaget af Karls- hamn—Yislanda järnvägs- aktiebolag) ........................

1877—1878

57x6 X

47.X

500,0003)

477,446

13

1

Transport

|

i -

—

—

11,334,332

78

’) Se § 3 af 1883 års reglemente.

Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

s) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års

Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet-

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1911 års

utbetalts.

ceioppei.

slut.

Årtal.

§•

Transport

''

11,334,332

i

78

1876

5

Lån till (iottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Visby till

Hemse ..............................

1877—1879

5 X‘)

47tX

500,000

347,504

55

/1876

al

\1879

u i

13/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Kry lbo

till Borlänge med bibana...

1879—1882

5 X1)

472 X

2,375,000

1,772,624

59

1876

5

Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Varberg

till Borås...............

1879—1881

5 X1)

47ä X

2,600,000

1,940,557

39

/1881

(1912

1}

Lån för anläggning af järn-

väg mellan Borlänge och

Insjön (numera öfvertaget

af Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................

1883—1886

5 X

472 X

950,000

871,526

61

1881

15

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg mellan

Hvetlanda och Säfsjö.........

1883—1886

5 X

472 X

300,000

—

241,594

48

1881

15

Lån för anläggning af järn-

1

väg från Finspong till Nors- holm (numera öfvertaget af

Norra Östergötlands järn-

1

vä,gsaktiebolag) ..................

1883-1886

5 X

472 X

500,000

—

395,776

99

*

Transport

- I

— j

—

16,903,917

39

'') Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

79

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1911 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

16,903,917

39

1881

15

Lån till Stockholm—Kimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883—1887

5 X

41/* X

500,000

402,657

41

1881

15

Lån för anläggning af järn- väg mellan Borås och Sven- Ijunga (numera öfvertaget

af Borås—Alfvesta järn- vägsaktiebolag) ......

1884—1887

5 X

47. X

500,000

409,241

54

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Vänern (numera

öfvertaget af Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) .................................

18S7—1889

5 X

472 X

324,000

269,271

32

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår.............................

1887—1890

5 X

47, X

472 X

824.915 *)

695,521

19

1886

16

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Vadstena till Ödes- hög ....................................

1888-1890

5 X

300,000

252,942

89

/

Transport

—

—

—

—

—

18,933,551

74

*) Enligt kung!, bref af d. n/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Eapitalåterstod

rid 1911 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

18,933,551

74

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Karlshamn till Guilbärna

med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

4% X

1,102,25g1)

929,366

78

18 86

16

Lån till Mora—Vänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- . ning af järnväg från Mora

strand till östra Värmlands

järnväg jämte bibana.........

1889-1893

5 %

4 V, X

1,000,000

S76.291

45

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera

öfvertaget af Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolae:).................................

1890-1891

5 X

5 X

41/, X

305.000

404.000

264,045

390,431

97

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg mellan Vittsjö och Häss- leholm (numera öfvertaget

af Hässleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

47* X

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Björndalsbron till Munk- fors ..........................

1891-1892

5 X

472 X

90,835

79,597

93

Transport

—

—

—

—

21,473,285

74

‘) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bankoniskottels memorial Nr 4f.

81

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1911 års

Årtal.

§•

utbetalts.

ueioppei.

slut.

Transport

—

—

—

21,473,285

74

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af

Hälsingborg — Hässleholms

järnvägsaktiebolag) ......

1892—1893

5 jk

472 X

290,000

254,124

50

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 %

472 X

1,300,000

1,188,460

58

1891

18

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor ................

1892—1896

472 X

472 %

1,800,000

2,350,000

1,781,595

2,105,787

1891

19

Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Härnösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

37

1891

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till

Söderköping och från Kum- melby till Arkösund .........

1893—1895

5 X

472 X

653,000

591,186

66

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895—1896

5 X

472 X

1,247,000

1,140,007

95

Transport

—

—

—

28,534,447

80

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 8 smil. 36 käft. (Nr 47.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Heglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1911 års

slut.

Årtal.

§•

1896

14

Transport

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897-1899

6 X

47, %

537,500

28,534,447

504,475

80

44

1910

7

Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, hvilket lån

bildats genom kapitalise- ring af förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................

1910

öVs X

47, X

108,000

106,920

1896

14

Lån till Klintekamn—Korna

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Klintehanin till Roma ......

1897-1900

5 %

47* X

213,250'')

213,250

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Markaryd till Veinge ......

1897-1900

5 X

47* X

563,000*)

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde .........

1899,1902

5 X

47* X

119,000''»)

111,130

65

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

GäfLe järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Sala öfver Gysinge till Haga- ström .................................

1899-1901

5 X

47* X

1,545,500

1,521,258

64

Transport

|

— j —-

—

31,552,482

53

>) Enligt kungl. bref af den 16/„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.

2) Hvaraf vid 1911 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

8) Enligt kungl. bref af den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

83

1

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1911 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

—-

31,552,482

53

1896

14

Lån till Östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Linköping öfver Rimforsa.

och Kisa till Yimmerby ...

1899-1902

5 X

4y2 x

1,710,000

1,710,000

1

1

|

i 1896

14

Lån till Slite—Korna järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma

till Slite...........................

1900, 1902

f-j o/

/O

4 Va X

339,000l)

339,000

11900

{1901

19 (

18/

Lån till Borås—Alfvesta

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Borås till Alfvesta............

1901-1903

5 %

4 Vs %

4,795,000

4,602,740

1

1

83

1896

14

Lån till Kalkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........

(1902(

(1905/

5 X

472 X

505,000

_

491,186

46

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Orsa till Sveg .................

(19021

11907

5 %

41/2 X

1,850,000

1,850,000

j 1896

(1901

14(

17/

(1909J

Lån till Sköfde—Axvalls

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Sköfde till Axvall ............

(1902/

(1905/

5 X

41/2 %

363,500'')

363,500

Transport

—

—

—

—L

10,908,909

12

'') Enligt kungl. bref af den u/„ 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

J) Enligt kungl. bref den a/f 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med

5.500 kr. till 363,500 kr.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1911 års

Årtal.

§•

Transport

40,908,909

82

1901

17

Lån för anläggning af järn-

väg från Enköpings hamn

öfver Heby till Enåker (nu-

mera öfvertaget af Stock- holm-Yästerås-Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1906

5 X

471*

1,028,700

1,018,181

54

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Txningen...........................

1904, 1907

5 X

472*

591,500

582,222

25

1 1901

17

Lån till Landskrona—Kjef-

Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Kjeflinge till

Sjöbo med sidospår till

öfvedskloster .....................

fl904\

(1908/

5 X

4 Vs*

1,192,000

—

1,192,000

—

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Stålboga öfver Malm- köping till Skeboavarn......

/19051

(1908/

5 X

472*

532,500

532,500

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Tidaholm

(19051

1906

4*2*

510,000

till Yartofta .................

5 X

510,000

_

—

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

(l909j

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905, 1906

5 X

472*

290,000

—

290,000

—

Transport

—

—

—

—

45,033,813

61

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

85

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1911 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

1

§■

Transport

—

—

—

45,033,813

61

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Böda, för an- läggning af järnväg från

Borgholm till Böda .........

(19051

1907

5 X

47* X

419,000

419,000

1901

17

Lån till Ruda—Einsjö—Os-

(1908]

kar shamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Oskarshamn

till Ruda...................

1906, 1907

h °/

472 X

483,300

483,300

(1901

17 |

Lån till Orsa—Härjeådalens

(1905

17|

järnvägsaktiebolag, för full- bordande af järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg

1905—1907

5 %

47* X

2,200,000

2,200,000

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs-

1909

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Länna—

Norrtälje järnväg...............

1905

5 %

472 X

500,000

489,304

j

52

1906

22

Lån till Södra Ölands järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Borg- holm till Näsby ...............

1908-1910

5 X

47. x

951,5007

929,850

1906

22

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Lidköping till T un............

/1908(

(1910/

5 X

472 X

367,500

367,500

1906

22

Lån till Yarberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Yarberg öfver TJllared till

Ätrans station ..................

1908

5 X

472 X

1,185,000*)

790,000

Transport

—

—

—

50,712,768

13

*) Hvaraf vid 1911 års slut återstodo ej lyftade ];r. 21,650.

’) D:o vid d:o d:o » 395,000.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

BankoutskoUets memorial Nr 47.

Reglementets

Årtal.

§•

1906

22

1906

22

1906

22

f 10 0 G

22)

11910

42/

/l 906

22/

(1910

42/

‘)

Hvaraf

2)

D.o

*)

D:0

)

D.o

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1911 års

utbetalts.

oeioppet.

slut.

Transport

50,712,768

13

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Skara till Timmersdala......

J1908/

U911/

5 X

4 7* X

352,500

352,500

Lån till Mjölby—Hästhol-

mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Mjölby till Hästholmen......

1908—1910

5 %

47* X

800,0007

799,600

_1

Lån till Uppsala-Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Uppsala till Enköping......

1909

5 %

4Y* X

1,040,0007

693,000

Lån till Kil—Eryksdalens

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg från

Kil till Torsby..............

1911

5 X

4l/2 %

2,500.0007

803,500

Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Lysekil till

■

Smedberg.......................

1911

5 %

47* X

1,200,000*)

—

450,000

—

= 52,485,629: 38

Summa

I

—

—

1

—

53,811,368

13

*) Hvaraf vid 1911 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

d:o d:o » 347,000.

d:o d:o » 1,696,500.

d:o d:o » 750,000.

CENTHAI.tr

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:269 Skrifvelse till Konungen med reglemente för riksgäldskontor et. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1912:270 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med reglemente för riksgäldskontor et. a1 i texten