Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående afsättande af medel för amortering å statsskulden.

1912-03-01 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1912:8, Utlåtande, angående afsättande af medel för amortering å statsskulden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 mars 1912 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående afsättande af medel för amortering å statsskulden.

I en till bankoutskottet aflåten, den 7 december 1911 dagtecknad

skrifvelse hafva fullmäktige i riksgäldskontoret gjort följande framställning:

»I 97 § af det för riksgäldskontoret gällande reglementet är föreskrifvet

att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige utfärdade,

skola fullmäktige snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel,

hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige

anse lämplig; skolande dessa medel ingå till fonden för statsskuldens

amortering för att användas på sätt beträffande denna fond är i reglementet

särskildt stadgadt.

Ett förslag i ofvan angifvet syfte hafva fullmäktige nu att framställa med

anledning af upptagandet af 1911 års statslån, hvars obligationer icke innehålla

någon utfästelse om årlig amortering eller eljest återbetalning inom viss tid.

Nämnda statslån uppgår till ett belopp af 72,000,000 kronor, dess obligationer

äro daterade den 1 september 1911 och löpa under de första femton årem med

4 procents ränta och därefter med 3 Vs procents ränta.

Det synes fullmäktige vara lämpligt, att vid bestämmande af annuitetsanslag

i anledning af nämnda låns upptagande tillämpas enahanda grunder, som

gjort sig gällande med afseende å det närmast förut upptagna statslånet af

samma typ, nämligen 1908 års lån. I enlighet härmed borde med föranledande

af 1911 års statslån anvisas ett annuitetsanslag att utgå från och med år 1912

med 4 Vs procent af lånets ursprungliga belopp 72,000,000 kronor eller sålunda

med 3,240,000 kronor. Under förutsättning, att denna annuitet blefve använd

endast för nu ifrågavarande statslån och att obligationerna inlöstes till pari,

skulle enligt verkställda beräkningar lånet blifva återbetaldt på en tid af 50 år,

räknadt från lånets upptagande. Denna amorteringstid öfverskjuter med ungefär

1 V2 år den tid, som beräknats för amortering af .1908 års statslån med användande

af det i anledning af samma låns upptagande anvisade annuitetsanBihang

till Biksdagens protokoll 1912. 8 sand. 7 käft. (Nr 8—9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslcottets utlåtande Nr 8.

slaget. Den föga betydande skillnad, som sålunda förefinnes mellan de för de

båda lånen beräknade amorteringstiderna, är beroende därpå, att å 1908 års lån

räntan redan efter 10 år men å 1911 års lån först efter 15 år sjunker från 4

till 3 Va procent.

Beträffande användningen af det annuitetsanslag, som sålunda af fullmäktige

förordas i anledning af 1911 års statslåns upptagande, bör gifvetvis gälla

hvad i reglementets 3 § är stadgadt med afseende å andra sådana anslag. I

enlighet härmed skall af det ifrågavarande annuitetsanslaget främst utgå ränta

å 1911 års statslån och återstoden öfver föras till fonden för statsskuldens amortering.

Och hvad angår denna fond är föreskrifvet, att behållningen å densamma

skall af fullmäktige med hänsyn till föreliggande förhållanden användas

antingen till amortering af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

eller ock till minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen

erhållit bemyndigande.

På grund af det anförda få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet behagade

föreslå Riksdagen besluta:

att i anledning af 1911 års statslåns upptagande skall från och med år

1912 årligen åtgå ett annuitetsanslag af 3,240,000 kronor att användas på sätt

i 3 § af det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet är med afseende å

andra sådana anslag stadgadt.»

Under åberopande af de skäl, som till stöd för den af fullmäktige

sålunda gjorda framställningen blifvit af dem anförda, får utskottet med

anslutning till samma framställning härmed hemställa,

att Riksdagen må besluta, att i anledning af

1911 års statslåns upptagande skall från och med år

1912 årligen utgå ett annuitetsanslag af 3,240,000

kronor . att användas på sätt i 3 § af det för riksgäldskontoret

nu gällande reglementet är med afseende

å andra sådana anslag stadgadt.

Stockholm den 1 mars 1912.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.