Skrifvelse till Kungl. J\faj:t angående undersökning och förslag i fråga om användandet af öfver kvalificerad, arbetskraft vid tullverket.
1912-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1912:13, Skrifvelse till Kungl. J\faj:t angående undersökning och förslag i fråga om användandet af öfver kvalificerad, arbetskraft vid tullverket.
Dokumentets text
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till Riksdagens kansli den 22 april 1912 kl. 1 e. m.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13,
i fråga om en af herrar Bengtsson i Göteborg och
Kristensson inom Andra kammaren väckt motion, nr 242,
om skrifvelse till Kungl. J\faj:t angående undersökning och
förslag i fråga om användandet af öfver kvalificerad, arbetskraft
vid tullverket.
I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 242, som hänvisats till
dess första tillfälliga utskott, hafva herrar Bengtsson i Göteborg och Kristensson
* hemställt, att Riksdagen ville besluta i skrifvelse till Kung!. Maj it
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida och i hvad mån
s. k. öfverkvalificerad arbetskraft användes inom tullverket, samt för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill denna undersökning kunde föranleda.
Ifrågavarande motion, till hvilken utskottet i afseende å motiveringen
får hänvisa, tillstyrktes af vederbörande utskott i Andra kammaren och bifölls
sedermera af nämnda kammare. Ärendet öfverlämnades därefter till
Första kammaren och hänvisades för behandling till dess första tillfälliga
utskott. '' 5
Beträffande motionen yttrar Andra kammarens utskott följande:
»Uti en inom Andra kammaren af samma motionärer väckt motion
(ni 202) har hemställts, att Riksdagen ville afslå Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om uppförande på ordinarie och
extra stat af vissa nya tjänster af högre grad äfvensom uppflyttande af en
tjänst i högre klass inom tullverket. I stället för anslag till dessa befattningar
föreslå motionärerna anvisande af nödigt belopp för inrättande inom
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 12 samt. 1 afl. 10 käft. (Nr 13.) 1
Andra
kammarens
utskotts
yttrande.
Utskottet.
2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
nämnda verk af erforderligt antal nya tjänstemannabefattningar af lägre grad.
Öfver sistnämnda motion bar statsutskottet afgifvit yttrande i sitt utlåtande
(nr 12), i anledning af Kung!. Maj:ts i punkterna 11 och 27
under sjunde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställningar
angående .tullverket jämte i ämnet väckta motioner.
Enligt detta utlåtande har statsutskottet tagit i öfvervägande, om ej
någon jämkning i Kung!. Maj:ts förut angifna förslag kunde ske till förmån
för ett ökadt antal lägre tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning. Utskottet anför härom vidare (å sid. 8) följande:
»Då emellertid utskottet funnit sig vara i saknad af tillräckligt underlag
för bedömande af denna fråga, hvarför torde erfordras en noggrann
och allsidig utredning, har utskottet icke tilltrott sig böra föreslå en dylik
jämkning. Lämpligt synes dock vara, att vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning tjänstemän i lägre grad användas i större
utsträckning än för närvarande är fallet, och har utskottet med afseende
härå velat uttala önskvärdheten af, att denna fråga göres till föremål för
en särskild undersökning, hvars resultat må tjäna till ledning vid framtida
förslag om uppförande af nya tjänster vid nämnda lokalförvaltning samt
kust- och gränsbevakning.»
Riksdagens båda kamrar hafva sedermera godkänt statsutskottets ofvannämnda
utlåtande och sålunda redan i princip uttalat sig för en utredning
angående användandet i större utsträckning utaf tjänstemän af lägre grad
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.
Enligt utskottets mening torde det emellertid vara lämpligt, att, såsom
motionärerna hemställt, den föreslagna undersökningen företages af
personer utom tullverket samt att den må afse icke allenast lokalförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen utan tullverket i dess helhet.
På grund häraf får utskottet, med tillstyrkande af bifall till ifrågavarande
motion, alltså hemställa, att Andra kammaren för sin del ville
besluta, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl.
Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida och i hvad mån s. k. öfverkvalificerad
arbetskraft användes inom tullverket, samt för Riksdagen framlägga
det förslag, hvartill denna undersökning kan föranleda.»
Andra kammarens utskott har, som synes, i sitt utlåtande erinrat om
att i väsentlig del samma spörsmål som det i nu förevarande motion berörda
redan — ehuru i annat sammanhang — varit föremål för uttalande
från Riksdagens sida. Riksdagen har nämligen genom att godkänna det
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 3
ofvan anförda, af statsutskottet gjorda yttrandet framhållit önskvärdheten
af att frågan om lägre tulltjänstemäns användning vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning i större utsträckning än för
närvarande är fallet, göres till föremål för en särskild undersökning, hvars
resultat kunde tjäna till ledning vid framtida förslag om uppförande af nya
tjänster vid nämnda lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Ehuru
motionärernas syfte sålunda i det liufvudsakligaste torde på annan väg hafva
ernåtts, har utskottet dock velat yttra: följande.
Inom utskottet har framhållits med hänsyn till proportionen mellan
antalet tjänstemän af högre grad och motsvarande af lägre grad, att under
senare åren någon förskjutning till den förra gruppens förmån ägt rum,
men att, enligt framställningar angående tullverkets stat till 1904 och 1910
års Eiksdagar, detta förhållande väsentligen haft sin grund däri, att de nya
och ökade göromål, som påkallat förstärkningen af tullpersonalen, till
öfvervägande del varit af den beskaffenhet, att arbetskraft med högre utbildning
erfordrats. I detta sammanhang har jämväl påpekats, att härvid
influerat dels den af 1904 års Riksdag företagna revisionen af tullverkets
stat, hvarigenom ett större antal e. o. kammarskrifvarbefattningar uppförts
pa ordinarie stat, dels samma års lönereglering, hvarvid ett flertal öfveruppsyningsmans-
och uppsyningsmanstjänster, för hvilkas behöriga skötande
den högre tjänstemannakompetensen ansågs erforderlig, uppflyttades i den
högre tjänstemannagraden. Och har slutligen i detta sammanhang bragts
i erinran, att införandet af motorer å kustbevakningspersonalens tjänstefarkoster
under de senare åren medfört successiv indragning af ett betydande
antal tjänster af lägre grad vid kustbevakningen, och att denna indragning,
som varit af synnerlig betydelse vid 1910 års Riksdags revision af tullverkets
utgiftsstater, alltjämt fortgår i mån af sagda motordrifts ökade användning
vid kustbevakningen.
Inom utskottet har ytterligare framhållits med hänsyn till göromålens fördelning
mellan tjänstemän af högre och tjänstemän af lägre grad, att det för
tullverket senast utfärdade tjänstgöringsreglementets § 21, som upptager
bestämmelser angående tullvaktmästares åliggande och därvid äfven omnämner
hans skyldighet att oiträda vid varors tullbehandling, erhåller fullständigande
genom samma reglementes §§ 48 och 52, hvarest medgifves, att visst tullpliktigt
partigods äfvensom tullfria varor må under viss förutsättning kunna
tullbehandlas af tjänstemän af lägre grad. I detta sammanhang har jämväl
påpekats, att tillämpning af dessa stadganden medför enligt § 20 i
tullverkets aflöningsreglemente för sådan tjänstgöring ett särskildt arfvode,
4 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.
beräknadt efter 100 kronor för år. Dessa erinringar ur gällande reglementen
hafva blifvit gjorda i syfte att påvisa lagstiftarens af sikt att inom af förhållandena
utstakade gränser befordra göromålens lämpligaste fördelning
mellan tullverkets tjänstemän af högre och lägre grad.
Utom nu berörda synpunkter till frågans bedömande har inom utskottet
slutligen framhållits, att motionen innehåller äfven andra mera detaljerade
uppgifter, hvilka skulle kunna göras till ''föremål för undersökning och
möjligen äfven föranleda fullständigande eller beriktigande. I sådant afseende
har påpekats motionens uppgift angående bevakningspersonalens
göromål, gränsinspektionerna i Funäsdalen och Medskogen samt äfven föreståndarskapet
å vissa gräns- och tullstationer.
Då utskottet af naturliga skäl likasom jämväl statsutskottet, som vid
behandling af sjunde hufvudtiteln vid innevarande års riksdag förehaft alldeles
liknande ärende, funnit sig vara i saknad af tillräckligt underlag för
ingående uti undersökning af de uppgifter, som från ena eller andra sidan
blifvit angående den i motionen förebragta frågan lämnade, kan utskottet
sålunda icke på ett slutgiltigt sätt afgöra den större eller mindre riktigheten
af dessa uppgifter, hvilket icke heller synes vara behöflig!, då Riksdagen
redan biträdt statsutskottets uttalade mening, att en noggrann och allsidig
utredning erfordras för närmare undersökning af, huruvida icke inom tullverket
tjänstemän i lägre grad kunna användas i större utsträckning än för
närvarande är fallet. Visserligen synes motionen likasom också Andra kammarens
beslut föreslå en utsträckning af denna undersökning till tullverket
i dess helhet, men då i verkligheten motionens framställning endast afhandla!*
förhållandena vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen
eller med andra ord just de områden, som statsutskottets af Riksdagen
godtagna yttrande berör, så anser utskottet motionens syfte redan
vara vunnet genom hvad Riksdagen på statsutskottets förslag besluta.
På grund häraf får utskottet med afstyrkande af bifall till ifrågavarande
motion hemställa,
att Första kammaren ej måtte biträda Andra kammarens
i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 22 april 1912.
På utskottets vägnar:
HUDO HAMMARSKJÖLD.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1912.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.