Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. J\faj:t angående undersökning och förslag i fråga om användandet af öfver kvalificerad, arbetskraft vid tullverket.

1912-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1912:13, Skrifvelse till Kungl. J\faj:t angående undersökning och förslag i fråga om användandet af öfver kvalificerad, arbetskraft vid tullverket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till Riksdagens kansli den 22 april 1912 kl. 1 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13,

i fråga om en af herrar Bengtsson i Göteborg och

Kristensson inom Andra kammaren väckt motion, nr 242,

om skrifvelse till Kungl. J\faj:t angående undersökning och

förslag i fråga om användandet af öfver kvalificerad, arbetskraft

vid tullverket.

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 242, som hänvisats till

dess första tillfälliga utskott, hafva herrar Bengtsson i Göteborg och Kristensson

* hemställt, att Riksdagen ville besluta i skrifvelse till Kung!. Maj it

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida och i hvad mån

s. k. öfverkvalificerad arbetskraft användes inom tullverket, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill denna undersökning kunde föranleda.

Ifrågavarande motion, till hvilken utskottet i afseende å motiveringen

får hänvisa, tillstyrktes af vederbörande utskott i Andra kammaren och bifölls

sedermera af nämnda kammare. Ärendet öfverlämnades därefter till

Första kammaren och hänvisades för behandling till dess första tillfälliga

utskott. '' 5

Beträffande motionen yttrar Andra kammarens utskott följande:

»Uti en inom Andra kammaren af samma motionärer väckt motion

(ni 202) har hemställts, att Riksdagen ville afslå Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om uppförande på ordinarie och

extra stat af vissa nya tjänster af högre grad äfvensom uppflyttande af en

tjänst i högre klass inom tullverket. I stället för anslag till dessa befattningar

föreslå motionärerna anvisande af nödigt belopp för inrättande inom

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 12 samt. 1 afl. 10 käft. (Nr 13.) 1

Andra

kammarens

utskotts

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

nämnda verk af erforderligt antal nya tjänstemannabefattningar af lägre grad.

Öfver sistnämnda motion bar statsutskottet afgifvit yttrande i sitt utlåtande

(nr 12), i anledning af Kung!. Maj:ts i punkterna 11 och 27

under sjunde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställningar

angående .tullverket jämte i ämnet väckta motioner.

Enligt detta utlåtande har statsutskottet tagit i öfvervägande, om ej

någon jämkning i Kung!. Maj:ts förut angifna förslag kunde ske till förmån

för ett ökadt antal lägre tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning. Utskottet anför härom vidare (å sid. 8) följande:

»Då emellertid utskottet funnit sig vara i saknad af tillräckligt underlag

för bedömande af denna fråga, hvarför torde erfordras en noggrann

och allsidig utredning, har utskottet icke tilltrott sig böra föreslå en dylik

jämkning. Lämpligt synes dock vara, att vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning tjänstemän i lägre grad användas i större

utsträckning än för närvarande är fallet, och har utskottet med afseende

härå velat uttala önskvärdheten af, att denna fråga göres till föremål för

en särskild undersökning, hvars resultat må tjäna till ledning vid framtida

förslag om uppförande af nya tjänster vid nämnda lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning.»

Riksdagens båda kamrar hafva sedermera godkänt statsutskottets ofvannämnda

utlåtande och sålunda redan i princip uttalat sig för en utredning

angående användandet i större utsträckning utaf tjänstemän af lägre grad

vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Enligt utskottets mening torde det emellertid vara lämpligt, att, såsom

motionärerna hemställt, den föreslagna undersökningen företages af

personer utom tullverket samt att den må afse icke allenast lokalförvaltningen

samt kust- och gränsbevakningen utan tullverket i dess helhet.

På grund häraf får utskottet, med tillstyrkande af bifall till ifrågavarande

motion, alltså hemställa, att Andra kammaren för sin del ville

besluta, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl.

Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida och i hvad mån s. k. öfverkvalificerad

arbetskraft användes inom tullverket, samt för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill denna undersökning kan föranleda.»

Andra kammarens utskott har, som synes, i sitt utlåtande erinrat om

att i väsentlig del samma spörsmål som det i nu förevarande motion berörda

redan — ehuru i annat sammanhang — varit föremål för uttalande

från Riksdagens sida. Riksdagen har nämligen genom att godkänna det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 3

ofvan anförda, af statsutskottet gjorda yttrandet framhållit önskvärdheten

af att frågan om lägre tulltjänstemäns användning vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning i större utsträckning än för

närvarande är fallet, göres till föremål för en särskild undersökning, hvars

resultat kunde tjäna till ledning vid framtida förslag om uppförande af nya

tjänster vid nämnda lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Ehuru

motionärernas syfte sålunda i det liufvudsakligaste torde på annan väg hafva

ernåtts, har utskottet dock velat yttra: följande.

Inom utskottet har framhållits med hänsyn till proportionen mellan

antalet tjänstemän af högre grad och motsvarande af lägre grad, att under

senare åren någon förskjutning till den förra gruppens förmån ägt rum,

men att, enligt framställningar angående tullverkets stat till 1904 och 1910

års Eiksdagar, detta förhållande väsentligen haft sin grund däri, att de nya

och ökade göromål, som påkallat förstärkningen af tullpersonalen, till

öfvervägande del varit af den beskaffenhet, att arbetskraft med högre utbildning

erfordrats. I detta sammanhang har jämväl påpekats, att härvid

influerat dels den af 1904 års Riksdag företagna revisionen af tullverkets

stat, hvarigenom ett större antal e. o. kammarskrifvarbefattningar uppförts

pa ordinarie stat, dels samma års lönereglering, hvarvid ett flertal öfveruppsyningsmans-

och uppsyningsmanstjänster, för hvilkas behöriga skötande

den högre tjänstemannakompetensen ansågs erforderlig, uppflyttades i den

högre tjänstemannagraden. Och har slutligen i detta sammanhang bragts

i erinran, att införandet af motorer å kustbevakningspersonalens tjänstefarkoster

under de senare åren medfört successiv indragning af ett betydande

antal tjänster af lägre grad vid kustbevakningen, och att denna indragning,

som varit af synnerlig betydelse vid 1910 års Riksdags revision af tullverkets

utgiftsstater, alltjämt fortgår i mån af sagda motordrifts ökade användning

vid kustbevakningen.

Inom utskottet har ytterligare framhållits med hänsyn till göromålens fördelning

mellan tjänstemän af högre och tjänstemän af lägre grad, att det för

tullverket senast utfärdade tjänstgöringsreglementets § 21, som upptager

bestämmelser angående tullvaktmästares åliggande och därvid äfven omnämner

hans skyldighet att oiträda vid varors tullbehandling, erhåller fullständigande

genom samma reglementes §§ 48 och 52, hvarest medgifves, att visst tullpliktigt

partigods äfvensom tullfria varor må under viss förutsättning kunna

tullbehandlas af tjänstemän af lägre grad. I detta sammanhang har jämväl

påpekats, att tillämpning af dessa stadganden medför enligt § 20 i

tullverkets aflöningsreglemente för sådan tjänstgöring ett särskildt arfvode,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

beräknadt efter 100 kronor för år. Dessa erinringar ur gällande reglementen

hafva blifvit gjorda i syfte att påvisa lagstiftarens af sikt att inom af förhållandena

utstakade gränser befordra göromålens lämpligaste fördelning

mellan tullverkets tjänstemän af högre och lägre grad.

Utom nu berörda synpunkter till frågans bedömande har inom utskottet

slutligen framhållits, att motionen innehåller äfven andra mera detaljerade

uppgifter, hvilka skulle kunna göras till ''föremål för undersökning och

möjligen äfven föranleda fullständigande eller beriktigande. I sådant afseende

har påpekats motionens uppgift angående bevakningspersonalens

göromål, gränsinspektionerna i Funäsdalen och Medskogen samt äfven föreståndarskapet

å vissa gräns- och tullstationer.

Då utskottet af naturliga skäl likasom jämväl statsutskottet, som vid

behandling af sjunde hufvudtiteln vid innevarande års riksdag förehaft alldeles

liknande ärende, funnit sig vara i saknad af tillräckligt underlag för

ingående uti undersökning af de uppgifter, som från ena eller andra sidan

blifvit angående den i motionen förebragta frågan lämnade, kan utskottet

sålunda icke på ett slutgiltigt sätt afgöra den större eller mindre riktigheten

af dessa uppgifter, hvilket icke heller synes vara behöflig!, då Riksdagen

redan biträdt statsutskottets uttalade mening, att en noggrann och allsidig

utredning erfordras för närmare undersökning af, huruvida icke inom tullverket

tjänstemän i lägre grad kunna användas i större utsträckning än för

närvarande är fallet. Visserligen synes motionen likasom också Andra kammarens

beslut föreslå en utsträckning af denna undersökning till tullverket

i dess helhet, men då i verkligheten motionens framställning endast afhandla!*

förhållandena vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen

eller med andra ord just de områden, som statsutskottets af Riksdagen

godtagna yttrande berör, så anser utskottet motionens syfte redan

vara vunnet genom hvad Riksdagen på statsutskottets förslag besluta.

På grund häraf får utskottet med afstyrkande af bifall till ifrågavarande

motion hemställa,

att Första kammaren ej måtte biträda Andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 22 april 1912.

På utskottets vägnar:

HUDO HAMMARSKJÖLD.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.