Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8

1912-03-26 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1912:8, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 27 mars 1912 kl. 10 f. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8 i anledning

af väckt motion angående afgiftsfria resor i vissa fall för

värnpliktige.

Uti eu inom Andra kammaren väckt motion nr 81 har herr Olaus- Motionen,

son hemställt,

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte, att värnpliktig, som är inkallad

till tjänstgöring, må äga rätt att afgiftsfritt färdas vid ett eller i trängande

behof vid flera besök i sin hemort».

Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

På hemställan af sitt tredje tillfälliga utskott i utlåtande nr 1 har Andra kamAndra

kammaren för sin del beslutat att i skrifvelse till Kungl. Maj:t ”beslut.

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes utreda, huruvida och i hvad mån fria

järnvägsresor till hemorten kunna beredas i tjänstgöring inkallad värnpliktig,

samt därefter till Riksdagen inkomma med förslag i ärendet.

Beslutet har därefter delgifvits Första kammaren, som hänvisat ärendet

till sitt andra tillfälliga utskott.

Andra kammarens utskott har anfört följande: ^marens™

»Vid behandling af den fråga, som i motionen framföres, har ut- utskott.

skottet till eu början velat som sin mening framhålla, att, i händelse af

förverkligande af motionärens önskemål, de härigenom föranledda kostnaderna

böra utgå som anslag å försvarets hufvudtitlar. Då af statsverket

utgående afgifter för fria resor å de enskilda järnvägarne naturligen

komma att påföras fjärde och femte hufvudtitlarne, anser

utskottet, att i händelse fribiljetter eller andra lindringar komma att

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 12 samt. 2 afd. 8 käft. (Nr 8.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första ''kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

medgifvas de värnpliktige vid resor å statsbanorna i den utsträckning,

att järnvägens själfkostnadspris för denna befordran ej täckes, så böra

statens järnvägar äfven godtgöras för på så sätt uppkommen förlust.

Hvad motionärens yrkande angår, har utskottet i år i likhet med

förra året funnit synnerligen önskvärdt, att lättnader beredas värnpliktig

att besöka sitt hem, då döds- och sjukdomsfall därstädes eller

liknande ömmande omständigheter göra behofvet af en hemresa

särskildt trängande. Det missförhållandet, att för närvarande en värnpliktig

i dylika fall är hänvisad till sina egna tillgångar, träder särskildt

skarpt i dagen, då medellös yngling, ofta på grund af särskild lämplighet

för specialvapnen, sändts att fullgöra sin värnplikt å från hemmet

långt aflägsen garnisonsort. Visserligen har genom den nyä taxan för

militärtransporter å järnvägarna af den 11 augusti 1911 zontariffsystemet

kommit att tillämpas äfven beträffande värnpliktiges tjänstledighetsresor

till hemorten, men då densamma är så uppställd, att vid jämförelse

med förut gällande taxa af 1.5 öre per kilometer lättnader ernås först

vid resor öfver 640 kilometer, medan för kortare afstånd kostnaderna

tvärtom ökats, torde härmed föga vara vunnet i allmännast förekommande

fall.

Bestämmandet af ett visst afstånd mellan hemort och tjänstgöringsort

för åtnjutande af fria resor kommer emellertid alltid att

innebära en viss godtycklighet, och då det praktiskt ställer sig

synnerligen svårt att afgöra, när medellöshet är för handen

eller en yngling kan anses vara i den ekonomiska ställning, som gör

en fri resa oberättigad, anser utskottet, att för resor vid omnämnda

ömmande fall dessa inskränkande villkor ej höra bestämmas. Lika

litet anser utskottet lämpligt att, som vid förra riksdagen var föreslaget,

inskränka de fria resorna till statens järnvägar, då orättvisa härigenom

komme att ske mot värnpliktig, som för sin hemresa måste använda

sig af de enskilda järnvägarne.

Motionärens önskningar gå likvisst, som synes, utöfver hvad utskottet

här ofvan framhållit som synnerligen önskvärdt, i det han yrkar,

att en fri hemresa medgifves till tjänstgöring inkallad värnpliktig som

en lämplig uppmuntran under tjänstgöringen och lindring af densamma.

Det förhållandet, att för närvarande permission i stor utsträckning beviljas

värnpliktig äfven för djdik utan trängande skäl företagen hemresa, synes

vara ett bevis för att eu hemfärd ej betraktas som ett olämpligt afbrott

i kasernlifvet. Men härigenom kommer en medellös värnpliktig, som

förlagts till från hemmet aflägsen ort, i en oförvålladt ogynnsam ställning,

och har utskottet ansett, att på denna grund motionärens yrkande för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

3

tjänar att tagas i noggrant beaktande. De praktiska svårigheter, som

utskottet framhållit vid i trängande fall medgifven fri hemresas begränsning

till långa afstånd och medellöshet och som föranledt utskottet

att i dessa fall afstyrka ifrågavarande inskränkningar, kvarstå naturligen

oförminskade, men de ekonomiska konsekvenser, som torde vara förenade

med medgifvandet af en fri hemresa till hvarje värnpliktig, tvinga

till ett öfvervägande, huruvida icke denna den enklaste och allmän rättvisa

skipande lösningen måhända blir för dyrköpt. Då det är de långa afstånden,

som föranledt de öfverklagade förhållandena, har utskottet ej

stått främmande för tanken att åter upptaga villkoret om fria resor endast

vid afstånd öfver 150 eller 200 kilometer eller, såsom i viss mån

rättvisare, att fri resa medgåfves allenast för den del af väglängden,

som öfverstege visst bestämdt afstånd, t. ex. 100 kilometer. Såsom en

annan utväg, hvilken äfven den i någon mån kan anses tillmötesgå

motionärens kraf, och genom hvilken man kan komma ifrån de angifna,

svårbestämbara begi-änsningarna med afseende å afstånd, medellöshet

och ömmande omständigheter, har utskottet tänkt sig, att visserligen

ingen järnvägsresa skulle vara kostnadsfri men resorna, särskilt på de

långa distanserna, göras mindre betungande, därigenom att beträffande

dem en för de värnpliktige betydligt gynnsammare tariff än den nu

gällande blefve fastställd.

Hvad angår den ekonomiska innebörden af här föreslagna åtgärder,

saknar utskottet i frågans nuvarande läge möjlighet att bedöma densamma,

då den tarfvar en noggrann undersökning, och på resultatet af

denna kommer afsevärdt att bero, om och i hvilka afseenden man måste

inskränka rätten till de fria resorna.

Därom, att eventuell fri hemresa i nu omordade fall bör begränsas

till en resa och under själfva rekryttiden, är utskottet äfven i frågans

nuvarande läge fullt enigt liksom om önskvärdheten, att den rätt, som kan

komma att medgifvas, blir lika å statens och de enskilda järnvägarna.

Då emellertid ett genomförande af motionens önskemål kommer att

för statsverket medföra kostnader, hvilka måste noggrant pröfvas och

som bekant Kungl. Maj:t den 1 december 1911 beslutat att åt de s. k.

försvarsberedningarna uppdraga en utredning af frågan om rikets försvarsväsende

äfven ur ekonomisk synpunkt, anser utskottet, att de i

herr Olaussons motion framställda önskemålen äfven böra bli föremål

för vidare utredning.»

Enligt hvad utskottet inhämtat kommer förevarande fråga utan

tvifvel att blifva föremål för utredning af de utaf Kungl. Maj:t den lde
-

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

é Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

cember 1911 tillsatta s. k. försvarsberedningarna, äfven om Riksdagen

icke därom gör särskild framställning.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Första kammaren icke måtte biträda Andra

kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 26 mars 1912.

På utskottets vägnar:

G. LAGERBJELKE.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.