Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse a.f 3 §, 1 mom. i lagen om rätt till fiske.

1912-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1912:71, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse a.f 3 §, 1 mom. i lagen om rätt till fiske.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 maj 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse a.f 3 §,

1 mom. i lagen om rätt till fiske.

(2:a Afd.)

I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisad motion, nr 50, hafva herrar Molin i Dombäcksmark

och Lundgren i Björna föreslagit, att Riksdagen för sin del beslutar

följande ändrade lydelse af byggningabalkens 17 kap. 3 § mom. 1:

I Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gäfleborgs län må

strömmingsfiske idkas af hvarje svensk medborgare äfven vid annans strand,

såframt den består af skogsmark eller sten och ej af åker eller äng;

dock vare vid notfiske strandägaren, där han i fisket deltager, berättigad

till första notdräkten hvarje måndag och onsdag.

Till stöd härför har anförts följande:

»Lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske under 17 kap. byggningabalken

§ 3 mom. 1 lyder: ’I Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands

och Gäfleborgs län må å ställen, där sådant af ålder varit vanligt,

strömmingsfiske med rörlig redskap idkas af hvarje svensk undersåte

äfven vid annans strand, såframt den består af skogsmark eller sten och

ej af åker eller äng; dock vare vid notfiske strandägaren, där han i fisket

deltager, berättigad till första notdräkten hvarje måndag eller onsdag’.

I detta moment förekommer enligt vår mening åtskilliga till formen

tänjbara, otydliga och öfverflödiga uttryck, som visat sig skada dem, som

idka strömmingsfiske efter den norrländska kusten. Uttrycket »å ställen,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. Al höft. (Nr 71.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Utskottet.

där sådant af ålder varit vanligt», synes oss alldeles öfverflödigt, isynnerhet

som fri rätt till strömmingsfiske af ålder varit regel efter ifrågavarande

kust, då däremot inskränkningar i denna rätt varit enstaka undantag.

Utan risk kunde uttrycket helt borttagas, så mycket mer som § 12

i samma lag tillförsäkrar de få undantagsbestämmelser, som till äfventyr.s

ännu finnas, bestående rätt.

Uttrycket »rörlig redskap» har gifvit upphof till olika tolkningar

och rättstvister mellan fiskare och strandägare. De senare hafva gjort

gällande, att med »rörlig redskap» endast skulle menas not, ej de numera

vanligast förekommande skötarna. Och domstolarna hafva, enligt hvad vi

erfarit, godkänt denna tolkning.

Redan af momentets nuvarande lydelse synes oss framgå, att begreppet

»rörlig redskap» ej kan vara liktydigt med endast not. Fastmer synes

oss, att redskapet not endast är en del af begreppet »rörlig redskap»,

som sålunda jämväl skulle kunna omfatta strömmingsskötarna. Huru dessa

skötar, som ligga ute högst öfver natten och sedan upptagas, kunna räknas

såsom fast redskap, är oss ofattligt.

Den i slutet af momentet gjorda bestämmelsen, att vid notfiske strandägaren,

där han deltager i fisket, äger rätt till första notdräkten hvarje

måndag och onsdag innebär tydligen, att afståndet af notdräkterna i fråga

skall utgöra ersättning för beträdandet af strandägarens mark, enär fiske

med not icke kan ske utan att de fiskande beträda stranden. Yid fiske

med skötar behöfva de fiskande icke beträda stranden.

Då enligt vårt förmenande det aldrig varit lagstiftningens mening,

att rätten i fråga om strömmingsfiske skulle blifva kringskuren så, som

den på senare tiden blifvit, få vi i enlighet med en talrik norrländsk

fiskarebefolknings önskan motionera, att Riksdagen för sin del — — —»

Såsom af motionen framgår, åsyftar densamma en ändring i lagen om

rätt till fiske, hvarigenom rätten till strömmingsfiske inom de fyra nordligaste

kustlänen vid annans strand, som ej utgöres af åker eller äng,

skulle på det sätt utsträckas, att sådant fiske skulle få bedrifvas jämväl

vid annan strand af nämnd beskaffenhet än där det af ålder varit brukligt

och äfven med andra redskap än rörliga.

I förstnämnda afseende motivera motionärerna sin framställning därmed,

att fri rätt till strömmingsfiske af ålder varit regel vid ifrågavarande

kust och inskränkningar i denna rätt undantag. Af motiven till nu gällande

lag om rätt till fiske synes emellertid framgå, att så icke varit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbrulcsutslcottets utlåtande Nr 71.

3

förhållandet, utan att förevarande stadgande, hvithet återfinnes såväl i 1766

års som 1852 års fiskeristadga, endast afsett att gifva laglighet åt de lokala sedvänjor

vid olika delar af denna kust, hvilka under tidernas lopp utbildat

sig vid sidan af den skrifna lagen. Vidare framgår af nämnda motiv,

att det af motionärerna uppgifna förhållandet, att bestämmelsen i 12 § af

1896 års lag skulle tillförsäkra de få undantagsbestämmelserna, som ännu

funnes, bestående rätt, vara beroende på en missuppfattning rörande sistnämnda

stadgandes innebörd. Stadgandet afser nämligen, såsom utskottet

i annat sammanhang (utlåtandet nr 27) visat, alls icke dylika lokala sedvanor,

åt hvilka den nu gällande fiskerilagstiftningen icke velat gifva

kraft af lag annat än uti de i lagen särskild! omnämnda delarna af riket.

Jämväl i fråga om tolkningen af begreppet rörlig redskap synas motionärerna

hafva gjort sig skyldiga till eu missuppfattning. De kommitterade,

på hvilkas förslag den nu gällande lagen om rätt till fiske är

grundadt, yttrade i detta hänseende följande:

»De i 3 §:s första stycke föreslagna stadganden om rätt till strömmingsfiske

vid främmande strand i de fyra norrländska kustlänen innehålla

hufvudsakligen ett förtydligande af nu gällande bestämmelser i detta

ämne.

Dessa lida så till vida af otydlighet, att det icke med visshet framgår,

huruvida de afse fiske med allt slags redskap eller endast notfiske.

Den förra uppfattningen öfverensstämmer närmast med ordalagen, som helt

allmänt angifva, att »strömmingsfisket» under vissa villkor är fritt för

hvarje rikets innebyggare. Till stöd för den senare meningen kan åter

anföras, att stadgandet om strandägarens rätt till första notdräkten erhållit

en affattning, som synes gifva vid handen, att man ej haft tanke på något

annat slags fiske än det, som drifves med not. Enligt vunna upplysningar

lärer emellertid vid vissa delar af den norrländska kusten strömmingsfiske

med nät (skötar) i stor omfattning idkas utan hänsyn till strandägarerätt.

På åtskilliga orter synes sådant fiske till och med vara en hufvudnäring

för en icke obetydlig fiskarebefolkning. Under sådana förhållanden

har det ansetts vara af vikt, att fiskeristadgans bestämmelser förtydligas

därhän, att deras tillämplighet på skötfisket ej vidare kan dragas

i tvifvelsmål. Förutom not och skötar användes vid strömmingsfiske visst

slags fast (ryssjeartad) redskap. Dylikt fiske torde emellertid böra förbehållas

strandägaren, hvilken eljest skulle utsättas för ett alltför betänkligt

intrång i dispositionen öfver sitt enskilda vattenområde. Första stycket i

förslagets 3 § har i öfverensstämmelse med nu angifna grunder erhållit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

en affattning, som utmärker, att detsamma afser allt slags fiske med rörlig

redskap, men också endast sådant fiske.»

Af detta yttrande torde otvifvelaktigt framgå, att skötar måste vara att

hänföra till rörliga redskap, och enligt hvad utskottet inhämtat, har af högsta

domstolen icke afkunnats någon dom, som kan gifva stöd åt en motsatt

åskådning.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må af Kiksdagen bifallas.

Stockholm den 10 maj 1912.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tallberg.

I beslutet hafva deltagit:

från Första kammaren: A. T. Odelberg, G. L. De Geer, G. Tamm, A. H. Fahlén,

A. Pers, A. H:son Wachtmeister, C. G. Barthelson, O. B. A. Silfverschiöld; från

Andra kammaren: D. Persson i Tällberg, G. Odqvist, S. Linders, P. O. Lundell,

P. Hellström, O. Nilsson i Tånga, P. N:son Bosson, G. L. Olausson.

Stockholm 1912. A.-B. Fahlcrantz’ Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.