Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kunql. May.ts proposition angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt §17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 jämte flere inom Riksdagen i ämnet väckta motioner.

1912-02-26 · 49 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:2, Utlåtande, i anledning af Kunql. May.ts proposition angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt §17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 jämte flere inom Riksdagen i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till Riksdagens kansli den 23 februari 1912 kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kunql. May.ts

proposition angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i

förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt §17

i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862 jämte flere inom Riksdagen i ämnet väckta

motioner.

Närvarande: ,herrar Bonde, Branting, Clason*), Bellinder, Hellberg, K. J. Ekman, von

Greijer, Mannheimer**), Wavrinsky, von Mentzer, Sehlin, grefve Hamilton,

herrar Jansson i Djursätra**), Edén, Larsson i Västerås, Magnusson^

Larsson i Säby, Fornander, Jansson i Bråten och Kropp.

Till konstitutionsutskottets handläggning hafva båda kamrarna hänvisat

en af Kung!. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition, nr 27, däri

Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag

dels till

Lag

om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om

landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 4 och 5 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Valen äf landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

*) närvarit endast vid en del af utlåtandets justering.

**) ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,

hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,

från början räknadt, som motsvara antalet landstings män, afse själfva

landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter.

Har å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från

början räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen

afse valet af landstingsmän.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel

upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn an

det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.

0

§ 5.

1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,

som skall hållas å fjärde söndagen i mars månad eller, om

påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag. Höra delar af samma

kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.

Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles

inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I

kungörelsen om stämman skall tiden för valet noggrannt angifvas.

Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden

gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till

de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes

af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt

papper, lika till storlek; och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen

för det ändamål, hvarom här nedan förmäles. Innan valkuvert ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

3

lämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande den kommun eller

kommundel, för hvilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos

ordföranden. Därvid utlämnas till valmannen ett valkuvert för hans

egen del och ett dylikt kuvert för hvarje annan röstberättigad, för

hvilken han uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser, afsedda

att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när eu plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans

förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon af omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfvar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för

denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgifver

sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom

tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan omärkt,

antecknar ordföranden å kuvertets framsida tydligt det röstvärde, som

tillkommer den i kuvertet inneslutna valsedeln. Härefter nedlägger ord - föranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvarmed i röstlängden

vid namnet på den, hvars rösträtt utöfvas, göres anteckning, att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen

att i föreskrifven ordning afgifva sin röst, äge att till biträde

vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöfva rösträtt.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att

sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där sak
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

nas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga

rätt att aflämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut

fastställda klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare

ordföranden röstningen afslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag,

som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas valförrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med

valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna

posten, skall försändelsen assureras.

Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens

kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord

förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Vid denna förrättning,

som skall påbörjas inom tjugo dagar från valen, iakttages, att de å

valkuverten angifna röstvärdena före själfva sammanräkningen öfverföras

på de i kuverten inneslutna valsedlarna.

Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungi. Maj:ts

befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,

med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen

förda protokoll.

2. I stad förrättas valet inför magistraten å fjärde söndagen i

maj månad eller, om pingstdagen då infaller, å nästpåföljande dag.

År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet förrättas

valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal landstingsmän

och suppleanter, som skall utses för staden.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och

öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning

och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är

stadgadt.

I öfrigt skall med afseende å valtider och valets förrättande i

tillämpliga delar gälla, hvad här ofvan i mom. 1 är föreskrifvet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva

valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

5

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i öfrigt aflämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.

Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för

där afsedt fall stadgadt.

Vid sammanräkning af rösterna, hvilken förrättning skall påbörjas

inom tio dagar från valet, iakttages, att de å valkuverten angifna röstvärdena

före själfva sammanräkningen öfverföras å valsedlarna.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

dels och till

Lag

om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§17-

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under

senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen

om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val

af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt stadgadt; en

k oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomststat enligt

§ 63; och en i december månad för granskning af såväl debiterings-

och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande af

val. till de befattningar inom kommunen, hvilka vid årets slut blifva

lediga, äfvensom af revisorer.

Om kommunalstämma för val af landstingsmän är stadgadt i förordningen

om landsting.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.

I: 91.

I: 92.

Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,

för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor

af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas granskning

af sagda förvaltning.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 2 februari

1912.

I sammanhang med propositionen har utskottet jämväl till behandling

förehaft följande till utskottet öfverlämnade motioner, nämligen

:

dels motionerna inom Första kammaren:

nr 91 af grefve Lagerbjelke; samt

nr 92 af herr Karl Johan Ekman;

dels ock motionerna inom Andra kammaren:

nr 264 af herrar Persson i Tällberg och Hansson i Bäck;

nr 265 af herr Cederborg;

nr 266 af herr Sandstedt; samt

nr 267 af herr Andersson i Fallsberg.

Grefve Lagerbjelke har uti sin förevarande motion hemställt

»att, därest Riksdagens beslut kommer att fattas i större eller

mindre öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition, det tillägg

måtte göras, att bestämmelsen om viss dag för landstingsmannavalens

förrättande icke skall träda i tillämpning förr än från och med år 1913».

Herr Karl Johan Ekman har uti sin motion framställt flere förslag

innebärande ändringar i eller tillägg till Kungl. Maj:ts proposition.

l:o) I fråga om bestämmandet af gemensam valdag för landstingsmannavalens

förrättande på landet hemställer han

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

7

»att Riksdagen ville — i syfte att därigenom bereda ökade möjligheter

för enhvar röstberättigad att deltaga i landstingsmannavalen —

för sin del besluta:

dels att 5 § 1 mom. första stycket i kungl. förordningen om

landsting den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordinarie

kommunalstämma under året eller, om så nödigt finnes, vid särskild

kommunalstämma, som hålles under senare hälften af mars månad.

Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen

inom sin valkrets;

dels oc/c att 17 § första stycket i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: eu under

senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen

om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val

af landstingsmän, då sådant val skall å ordinarie kommunalstämma förrättas,

och af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt

stadgadt; en i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och

inkomststat enligt § 63; och en i december månad för granskning af

såväl debiterings- och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande

af val till de befattningar inom kommunen, hvilka vid årets

slut blifva lediga, äfvensom af revisorer.»

2:o) Vidare har motionären i fråga om indelandet af kommun i valdistrikt

för landstingsmannavalens förrättande på landet föreslagit

»att Riksdagen ville — i syfte att större kommuner på landet

måtte varda för underlättande af röstningen vid landstiugsmannaval indelade

i valdistrikt — för sin del besluta:

dels att i 5 § 1 mom. i kungl. förordningen om landsting den 21

mars 1862 skola, i stället för andra stycket, införas två stycken af

följande lydelse:

Kommunalstämma äger besluta, att kommunen skall för landstingsmannaval

indelas i valdistrikt; skolande beslutet därom, för att vinna

bindande kraft, underställas Konungens befallningshafvandes pröfning

och fastställelse. Åger valkretsindelning rum, skall valet förrättas vid

kommunalstämma, som hålles å särskilda i kungörelsen om stämman

utsatta dagar under senare hälften af mars månad. Å sådan till särskilda

dagar utsatt stämma må annat ärende ej företagas än det som

angår valet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden

gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen

äga rum. År kommunen indelad i valdistrikt, skall därjämte iakttagas,

att anmärkning mot röstlängden må göras och stämmans beslut däröfver

meddelas icke allenast vid förrättningens början å första dagen

utan jämväl då densamma å en följande dag inom annat distrikt tager

sin början, samt att för hvarje dag, stämman pågår, ej må i valet deltaga

andra kommunens röstägande medlemmar än de, som tillhöra det

valdistrikt, inom hvilket stämman den dagen hålles, kommunens öfriga

röstägande medlemmar dock obetaget att deltaga i öfverläggning och

beslut angående de anmärkningar, som för hvarje gång kunna mot

röstlängden göras;

dels och att i § 17 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862 skall, efter första stycket, såsom detsamma

enligt yrkandet i mom. l:o) här ofvan skulle komma att lyda, införas

ett nytt stycke af följande lydelse:

Huru särskild kommunalstämma i vissa fall må hållas för val af

landstingsmän, därom är stadgadt i förordningen om landsting.:)

3:o) Slutligen har motionären i fråga om valhemlighetens skyddande

föreslagit

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes i sammanhang med den pågående utredningen angående

frågan om en reformering af det proportionella valsystemet taga under

öfvervägande, utom andra utvägar till valhemlighetens skyddande, äfven

den att föreskrift meddelades därom, att åtminstone tryckta valsedlar

skola vara af ungefärligen samma storlek och jämväl i öfrigt af likformigt

utseende, samt till Riksdagen inkomma med det förslag, som

däraf kan föranledas.»

Herrar Persson i Tällberg och Hansson i Bäck hafva i sin motion

föreslagit

»att Riksdagen för sin del måtte besluta sådana ändringar i Kungl.

Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 att § 5 må erhålla följande lydelse:

§ 5.

1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,

som skall hållas å fjärde söndagen i mars månad eller, om

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

9

påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag. Höra delar af samma kommun

till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.

Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles

inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelsen

om stämman skall tiden för valet noggrannt angifvas.

Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden

gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till de

väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes

af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt

papper, lika till storlek och beskaffenhet och midt på framsidan försedda

med eu rektangelformig utskärning af trettio millimeters bredd

och femton millimeters höjd, tillhandahållas valmännen för det ändamål,

hvarom har nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall därå

intryckas en stämpel, utvisande den kommun eller kommundel, för

hvilken förrättningen äger rum. Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos

ordföranden. Kommunalstämmans ordförande dock obetaget att bestämma

att röstningen skall ske efter upprop; och skall, om han bestämmer

dylik ordning för röstningen, meddelande därom ske i kungörelsen

om stämman.

Till hvarje valman utlämnas ett valkuvert för hans egen del och

ett dylikt kuvert för (hvarje) annan röstberättigad, för hvilken han

uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser,

afsedda att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnad!

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans

förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon af omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfva!''

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. *5 samt. 2 haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall då valmannen uppgifver

sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom

tillsett, att kuvervet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan

omärkt, antecknar ordföranden å den i kuvertet inneslutna valsedeln

den röstandes röstetal. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan.

— — — — — — — — — — — — — — —• — —--

Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens

kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidning kungjord

förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Denna förrättning skall

påbörjas inom tjugu dagar från valen.

Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, — — — — —-

2. I stad — — —. (Hela detta mom. lika med Kungl Maj:ts

förslag.)

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.»

Motionärerna hafva därjämte öfverlämnat åt konstutionsutskottet

att vidtaga nödiga redaktionella ändringar, som kunna finnas erforderliga

för vinnande af det åsyftade målet.

in 265. Herr Cederborg har i sin motion föreslagit

»att vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lydelse af § 5 i förordningen

om landsting, § 12 i samma förordning må ändras på det

sätt, att efter orden: »samtliga valsedlar» och före orden: »skola inläggas»

inskjutas orden: »och valkuvert».»

ii: 266. Herr Sandstedt har hemställt i sin motion

»att Riksdagen, med bifall till förevarande kungl. proposition i

öfrigt, måtte besluta sådan ändring i förordningen om landsting den 21

mars 1862 och i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862, att kommun, som på grund af folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena

eller andra orsaker icke lämpligen bör utgöra ett

enda valdistrikt, måtte medgifvas rätt att indelas i två eller flera valdistrikt».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2. 11

Motionären liar tillika hemställt, att konstitutionsutskottet, för den

händelse det i densamma framställda förslaget till sitt innehåll gillas,

måtte formulera de ändringar i förordningarna om landsting samt om

kommunalstyrelse på landet, hvilka för vinnande af motionens sylte

kunna vara erforderliga.

Herr Andersson i Fallsberg har slutligen hemställt

»att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts proposition n:r 27, så- m 267.

vidt angår lydelsen af första punkten af § 5 i ändringsförslaget till gällande

lag om landsting, måtte antaga följande lydelse af nämnda paragraf

i förevarande lagförslag:

§ 5.

1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,

som skall hållas å Marie bebådelsedag.»

De skäl, motionärerna anfört till stöd för de af dem framlagda

förslagen, äro följande nämligen:

af grefve Lagerbjelke för motionen n:o 91 i Första kammaren:

»Utan att i öfrigt ingå på de i Kungl. Maj:ts proposition nr 27

berörda frågor, vill jag påpeka att vissa svårigheter kunna uppstå, därest

Kungl. Maj:ts förslag om fjärde söndagen i mars månad såsom obligatorisk

valdag för landstings mannaval på landet skulle träda i tillämpning

redan innevarande år.

I den kommun jag tillhör, eller Brännkyrka socken, är uppbördsstämma

för erläggande af kommunalutskylder utsatt till lördagen den

23 mars. Skulle landstingsmannavalet äga rum fjärde söndagen i mars,

hvilken dag i år inträffar den 24 mars, blefve det svårt, om ej omöjligt,

att röstlängden vid stämmans början denna dag kunde föreligga i

vederbörligt skick i och för justering och efterrättelse vid stämman.

Att enhanda svårigheter skulle uppstå äfven i andra kommuner i

riket torde få anses utom fråga och skulle dessa blifva än större, där

uppbördsstämman hållits på annan från platsen för kommunalstämman

aflägsen ort. I så fall kunde till och med förekomma, att uppbördslängden

ej hunne framskaffas till kommunalstämman, då denna toge

sin början.'' I hvad mån dylika olägenheter i verkligheten kunna komma

att inträffa är dock icke möjligt att i närvarande stund säga;»

af herr Karl Johan Ekman för motionen nr 92 i Första kammaren: t 92.

Utskottet tillåter sig att hänvisa till motionen;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

TI: 264 9ra af \ ll®rra, Persson 1 Tallberg och Hansson i Bäck för motionen nr

2o4 i Andra kammaren:

»Kungl. Maj:t har i proposition nr 27 för Riksdagen framlagt förslag

tdl ymsa ändringar i förordningen om landsting m. in. De flesta

åt de föreslagna ändringarna anse vi vara så afsevärda förbättringar,

att Kungl. Maj:ts förslag i stort sedt är förtjänt af Riksdagens bifall!

Vässa detalj bestämmelser däri synas oss dock vara af sådan beskaffenhet

att de med nödvändighet påkalla en ändring. Så är särskild! förhållandet

beträffande det föreslagna sättet till valhemlighetens betryggande.

Det förefaller oss som om Kungl. Maj:t i sin vällofliga sträfva^

att skydda valhemligheten gått så långt, att valsäkerheten komme

att riskeras.

Hur stor vikt man än vill tillmäta valhemligheten, lärer dock icke

mer än en mening råda därom, att valsäkerheten är ännu viktigare och

bor ha företräde, om den ena af dessa ej fullt kan skyddas utan på

bekostnad af den andra. F

...r''D,et t°r,^e 1nun?®ra flesta anses önskvärdt, att så många som

Djefligt af de därtill berättigade deltaga i landstingsmannavalen. Men

skalf ett mera allmänt deltagande kunna påräknas, måste valbestämmelserna

vara sådana, att de icke möjliggöra vare sig af uppsåt eller

misstag förfuskade valresultat. Kungl. Maj:ts förslag att röstvärdet vid

valet skall tecknas å kuvertet, för att sedan vid sammanräkningen öfverforas

pa den i kuvertet inneslutna valsedeln, synes oss emellertid lämna

foga trygghet i detta afseende. Yi tro tvärtom, att, hur stor aktsamhet

man an lakttoge vid denna öfverföring af röstsiffrorna, misstag

knappast kunde undvikas. °

Villigt erkänna vi, att det är mycket lättare att kritisera och utdöma

ett framlagdt förslag än att utfinna något bättre att sätta i stället.

en da vi anse, att bland de förslag, som af föredragande departementschefen

omnämnts, det af honom föreslagna är det minst tillfredställande,

tveka vi icke att påyrka utbyte mot något af de öfriga, om ock tvekan

xan rada om hvilket af dem företräde bör gifvas åt.

Den mest rationella lösning af denna fråga vore ju att tillmäta

hvarje röstberättigad endast en röst. Men då svenska folkets representanter

ännu icke torde vara mogna för genomförande af en så långt

gående reform, nödgas vi begränsa vårt ändringsförslag till att omfatta

endast tekniska detaljer. Om vi därvid göra vårt val inom ramen af

de förslag, som varit föremål för Kungl. Maj:ts pröfning, tro vi oss

ora gifva företräde åt systemet med valkuvert, i hvilka en öppning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

13

utskurits, genom hvilken röstvärdet kan tecknas direkt å den i kuvertet

inlagda valsedeln.

Vi tillåta oss ock erinra därom, att detta system förordades uti

en af herr Karl Staaff m. fl. vid förra årets riksdag väckt motion.

Föredragande departementschefen har själ! betecknat valet mellan

det af honom föreslagna systemet och det vi förorda såsom varande

ganska vanskligt. Vi hoppas därför, att departementschefen icke skall

ha så mycket att erinra mot vårt förslag.

Vidare innefattar Kungl. Maj:ts föreliggande förslag sådan ändring

i sättet för afgifvande af röster, att valmännen skulle äga att afgifva

sina röster i den tur de anmälde sig hos ordföranden, hvadan röstningen

sålunda icke skulle få ske efter upprop.

Af de yttranden, som rörande denna fråga afgifvits af myndigheter

och korporationer, framgår visserligen att flertalet förordat det af

Kungl. Maj:t nu föreslagna sättet. Men härvid är dock att märka, att

kommunalstämmoordförandena på landet icke blifvit hörda och att det

sålunda egentligen är stadssynpunkter, som varit vägledande för Kungl.

Maj:t vid förslagets uppgörande.

Då vi emellertid anse att både städernas och landskommunernas

synpunkter och önskemål böra tillmätas lika stort beaktande, och vi

veta, att åtminstone i de kommuner vi representera en allmän önskan

råder att röstning må ske efter upprop, synes oss billighet och rättvisa

fordra att författningen gifves sådan innebörd, att det må ankomma på

vederbörande kommuner själfva att bestämma i hvilken ordning de

röstande få framträda och afgifva sina valsedlar. Af anförandet till

statsrådsprotokollet framgår att statsrådet haft sin uppmärksamhet riktad

äfven på denna fråga. Efter det statsrådet erinrat om, hurusom i de

infordrade yttrandena allmänt vitsordats olämpligheten af att rösterna

aflämnas efter upprop enligt röstlängden, säger han: »A andra sidan

råder, enligt hvad jag erfarit, flerstädes den uppfattning, att upprop af

valmännen är till gagn för ordning och reda i förrättningen samt för

att undvika ett besvärligt slående i röstlängden.»

Vi instämma till fullo häri. Detta »slående» i röstlängden skulle i

de stora landskommunerna med tusentals valmän så fördröja valet, att

mången skulle däraf afskräckas.

Det torde i detta sammanhang åligga oss att ange huru det är

anordnadt och huru val efter upprop tillgår i de kommuner, vi representera,

för att visa de praktiska fördelarna af detta tillvägagående.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Hvarje kommun är uppdelad i byar, hvars antal kan uppgå till ett

femtiotal, och i hvarje by kan finnas ända till ett femtiotal gårdar och

däröfver. Af gammalt är bestämdt i hvilken ordning de respektive

byarna skola rösta. Hvarje gård inom en by har sitt särskilda nummer,

och å gården — eller numret — finnes en eller flera röstberättigade.

Efter denna ordning är röstlängden upprättad. Vid omröstning

eller val sker upprop af den by, som är först i ordningen, och därpå

de röstberättigades namn i nummerföljd. Härigenom undvikes allt tidsödande

slående och letande i röstlängden, och omröstningen går med

precision, ja nästan automatiskt. Röstberättigade inom de respektive

byarna veta på förhand i hvilken ordning de skola infinna sig och

kunna ganska väl beräkna när de komma i tur att rösta, hvarigenom

både väntan och trängsel i vallokalen undvikes. Hvilka fördelar detta

medför, särskildt för de valmän som ha milslånga, vägar mellan hemmet

och platsen för valet, torde endast den till fullo kunna uppskatta,

som har personlig erfarenhet häraf.

Vid senast förrättade riksdagsmannaval visade det sig ock att vallagens

bestämmelse, att röstande skulle afge sina röster i den tur de

anmälde sig, var förenad med så stor olägenhet, att den ej fullt kunde

följas;»

it 265. af herr Cederborg för motionen nr 265 i Andra kammaren:

»Uti Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen, nr 27, angående vissa

ändringar i förordningarna om landsting och om kommunalstyrelse på

landet föreslås, under § 5 af förordningen om landsting, att valsedlarna

skola inläggas i valkuvert, på hvilka röstvärdena antecknas, samt att

vid den sammanräkning af rösterna, som sedermera äger ruin, de å

valkuverten angifna röstvärdena skola före själfva sammanräkningen

öfverföras på röstsedlarna.

Därest detta Kung]. Maj:ts förslag vinner bifall, torde landstingsförordningens

§ 12 böra ändras därhän, att icke blott valsedlarna utan

äfven omförmälda valkuvert skola efter sammanräkningen inläggas i

omslag och förvaras, till dess valet vunnit laga kraft eller däröfver anförda

besvär afgjorts;»

in 266. af herr Sandstedi för motionen nr 266 i Andra kammaren:

»Uti Kungl. Maj:ts proposition nr 27 till innevarande Riksdag angående

ändrad lydelse af vissa delar af förordningen om landsting den

21 mars 1862 m. m. föreslås, att landstingsmannaval skall i valkrets å

landet förrättas kommunvis vid kommunalstämma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

15

Nu är emellertid förhållandet så, att ett afsevärdt antal kommuner,

särskildt i Norrland, till sin areal äro så stora, t. ex. Gellivare med en

ytvidd af 167 kvadratmil och en vägländ till kommunalstämmolokalen

af ända till 10 mil, att under sådana förhållanden mycket kännbara

uppoffringar måste af den röstägande vidkännas, ensamt för färder till

och från en kommunalstämma.

Därtill kommer att många kommuners folkmängd är så afsevärd,

att redan vid medelmåttigt intresse för en valförrättning denna måste

ske under sådana lokala förhållanden, som måste uttrötta och afskräcka

många valmän. Inom Gellivare kommun uppgår de röstberättigades

antal till cirka fyratusen; att under sådana omständigheter tillfredsställande

kunna ordna lokalfrågan är knappast möjlighet.

Och skulle lokalförhållandena i enstaka fall kunna drägligt ordnas,

kvarstår dock alltid den stora både tålamods- och kraftkräfvande tidsutdräkt,

som ej kan undvikas, då valmanskåren är stor och valet skall

ske på ett ställe.

De olägenheter, som sålunda uppstå inom vare sig till areal eller

folkmängd stora kommuner, kunna helt visst häfvas endast genom att

sådana kommuner uppdelas i två eller flera valdistrikt.

Departementschefen har också i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

framhållit, att en sådan indelning otvifvelaktigt är en reform att eftersträfva.

De omläggningar, som genom en sådan indelning kräfvas i fråga

om röstlängd och valförrättare, torde lämpligast ske på det sätt, att

röstlängder för distrikten erhållas såsom utdrag af kommunens allmänna

röstlängd, upprättade af kommunalnämndens ordförande i januari månad

det år valet skall äga rum, och att valen förrättas inför valnämnder,

bestående af ordförande och två ledamöter jämte två suppleanter, valda

vid kommunalstämma i december året innan valen skola äga rum, och

bland valmän tillhörande det distrikt, där nämnden skall tjänstgöra.

Röstlängdens slutliga justering inom de olika distrikten torde kunna

ske inför valnämnden på samma sätt som inför kommunalstämma;)) samt

af herr Andersson i Fallsberg för motionen nr 267 i Andra kammaren: ii: 267.

»Undertecknad får härmed väcka följande motion, föranledd af

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 med förslag till ändrad lydelse af §§

4 och 5 i gällande förordning om landsting.

Då, som bekant är, eu rätt betydande del af vårt folk hyser samvetsbetänkligheter

eller ogärna deltager, när det gäller politiska eller

kommunala ärendens handläggning under söndag, och respekt för sabbats
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Valdag.

Landsbygden.

budet säkerligen är eu styrka för vårt folk, synes det mig rätt och

praktiskt att icke i lag fastslå söndagen som allmän valdag.

Detta kan lätt undgås vid landstingsmannavalen i mars månad, om

föreslagna fjärde söndagen utbytes mot Marie bebådelsedag.

Sistnämnda dag har nämligen hvarken i kyrkolagen större helgdags

natur och är ej heller i folkmedvetandet jämnställd med söndagen,

men infaller ungefär samtidigt med den i Kungl. Maj:ts proposition

föreslagna valdagen.»

Såsom af föredragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

framgår, är Kungl. Maj:ts förevarande proposition föranledd

dels af 1911 års Riksdags skrifvelse nr 139 i anledning af väckta motioner

rörande tryggandet af valhemligheten vid de kommunala valen,

dels ock af samma års Riksdags skrifvelse n:r 140 i anledning af

väckta motioner i fråga om utlysande af landstingsmannavalen och ordningen

vid dessa val. För vinnande af större öfverskådlighet tillåter

sig utskottet därför gruppera de genom propositionen och motionerna

förebragta spörsmålen dels med hänsyn till hvad de angå sättet för

landstingsmannavalens anordnande, dels i afseende å tryggandet af valhemligheten

vid dessa val.

I. Sättet för lamlstingsmaimavalens anordnande.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition innebär flere väsentliga förändringar

i och tillägg till nu gällande bestämmelser för anordnandet

af landstingsmannavalen.

I valkrets å landet skall enligt bestämmelserna uti § 5. 1. i förordningen

om landsting val af landstingsman förrättas kommunvis å

första ordinarie kommunalstämman under året, som jämlikt § 17 i förordningen

om kommunal styrelse på landet skall hållas under senare

hälften af mars månad. Till följd af det lifliga deltagande i valet af

landstingsmän, som efter de nya rösträttsbestämmelsernas genomförande

ägt rum, har emellertid bestämmelsen om valets ovillkorliga förrättande

å den ordinarie marsstämman i flera afseenden mångenstädes visat sig

medföra vissa olägenheter för de i valet deltagande. På grund häraf

har Kungl. Maj:t funnit skäl föreslå, att detta ovillkorliga samband

skulle upphöra, dock med bibehållen rätt för kommun att, där så finnes

lämpligt, förrätta dessa val å den ordinarie kommunalstämman.

Kungl. Maj:t har äfven på uti propositionen angifna skäl funnit

lämpligt föreslå, att valen uti samtliga valkretsar blifva förrättade å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

IT

samma dag, och har därtill för landsbygden föreslagit fjärde söndagen

i mars månad eller, om påskdagen då infaller, å nästpåföljande dag.

1 detta afseende hafva två af motionärerna hemställt om större eller

mindre ändringar. Herr Andersson i Fallsberg har sålunda föreslagit,

att i stället för fjärde söndagen i mars Marie bebådelsedag skulle bestämmas

såsom gemensam valdag. Herr K. J. Ekman har däremot

hemställt endast om sådan förändring uti nu gällande stadganden,

att det nuvarande ovillkorliga sambandet mellan den ordinarie marsstämman

och landstingsmannavalen skulle komma att upphöra.

Utskottet vill först erinra därom, att det inom vida kretsar,

framför allt bland landsbygdens befolkning, varit ett länge närdt önskemål

att få de allmänna valen förlagda till arbetsfria dagar, då därigenom

valdeltagandet ovillkorligen skulle underlättas för ett stort antal

valmän, som på arbetsdagarna endast med särskilda uppoffringar kunna

förskaffa sig tillfälle att afgifva sin röst eller tilläfventyrs i vissa fall

icke alls äga möjlighet därtill. Då det också väl måste anses såsom

ett obestridligt statsintresse att bereda valmännen tillfälle att oberoende

af omsorgen för det dagliga brödet utöfva de dem tillerkända medborgerliga

rättigheterna, hvilket ju också är ägnadt att främja ett lifligt

deltagande i de allmänna angelägenheterna, har utskottet funnit det

ofvannämnda önskemålet vara af den stora betydelse, att det, såvidt

sig göra låter, bör tillmötesgås.

Uppfattningen om de arbetsfria dagarna såsom de lämpligaste för

af handlandet af offentliga angelägenheter kan numera i hög grad anses

hafva vunnit fotfäste i den allmänna meningen. Sålunda lära i flera trakter

af vårt land de flesta kommunalstämmor äga rum på arbetsfria dagar,

och mångenstädes har det blifvit en så godt som undantagslös regel,

att så sker. Särskild!, hafva under senare tid de allmänna valen blifvit

förlagda till arbetsfria dagar, och de myndigheter, som ägde att bestämma

tid för valen af ledamöter i Riksdagens Andra kammare under fortidet

år, visade sig uppfatta betydelsen häraf, då nämligen dessa val i 46

valkretsar af 56 ägde rum på arbetsfri dag; i de öfriga 10, hvaraf 6

utgjordes af samtliga stadsvalkretsar, förrättades valet på annan dag,

dock i 4 kretsar å lördag, som åtminstone i städerna är att anse som

endast half arbetsdag.

Att såsom utskottet anfört detta önskemål särskild! framträdt bland

landsbygdens befolkning har naturligtvis uti åtskilliga kommuner varit

beroende på att de stora af stånden utgjort ett fullständigt hinder för

de mera aflägset boende valmännen att å eu af arbete i öfrigt upptagen

dag deltaga i valet; dock ha äfven uti mindre kommuner svårigheter

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. o samt. 2 höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

kunnat uppstå för valmännen att efter en lång arbetsdag få tid att

infinna sig i vallokalen för afgifvande af sin röst, hvarförutom sjkifva

arbetets art gör, att det för landtmannen ofta är svårare än för stadsbon

att afbryta detsamma för att begifva sig till valet.

Utskottet har därför ansett sig böra förorda, att valdag för landet

utsättes till arbetsfri dag, och, då här i Sverige de allmänt erkända

arbetsfri dagarna endast är o sön- eller helgdagar, till någon sådan dag.

I likhet med föredragande departementschefen har utskottet jämväl

funnit, att man vid lösandet af denna fråga bör taga steget fullt

ut och bestämma viss sön- eller helgdag såsom dag för landstingsmannavalens

förrättande på landet. Därigenom vinnes bl. a. den efter

utskottets mening betydande fördelen, att valdagen är en gång för alla

känd och att valmannen sålunda ej behöfver i detta afseende göra sig

från gång till annan underrättad — ett förhållande som torde i sin

mån kunna medverka till ett lifligt deltagande i valet. Gentemot fastställandet

genom lag af en gemensam valdag kan möjligen anföras,

att de lokala intressen, som kunna finnas inom vissa kommuner, härigenom

ej blifva vederbörligen beaktade, och att med hänsyn till dessa

vederbörande kommun själ!'' borde äga att utsätta valdag. Valet af

landstingsmän är emellertid af så allmän betydelse att de lokala intressena

härför böra få vika, hvadan utskottet icke funnit, detta motskäl

vara af sådan vikt, att man därför bör sätta å sido de stora fördelar,

som beredas genom fastställande af eu gemensam valdag.

Såsom skäl mot att nu genom lag bestämma en gemensam valdag

har anförts, att därmed i viss mån skulle förhindras en allsidig pröfning

af den för landstingsmannavalens rationella anordnande betydelsefulla

frågan om de större kommunernas indelning i valdistrikt.

Utskottet kan icke anse detta skål giltigt. Den gemensamma valdagen

och dess förläggande till arbetsfri dag är ett önskemål för sig, som

gäller landskommunerna i allmänhet, distriktsindelningen åter en särskild

fråga för endast de större kommunerna. Huru denna fråga skall

lösas, och huruvida i sådant sammanhang i dessa större kommuner

någon jämkning behöfver ske i den gemensamma valdagen, måste

öfverlämnas åt en särskild, senare pröfning, som icke bör få förhindra

fastställandet af den gemensamma valdagen såsom regel.

Utskottet delar sålunda i princip föredragande, departementschefens

uppfattning, att landstingsmannavalen böra förrättas å gemensam söneller

helgdag. Däremot har utskottet funnit en annan dag än den af

Kung]. Maj:t föreslagna fjärde söndagen i mars eller, om påskdagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

19

då infaller, annandag påsk mera lämplig. Statsmakterna måste i det

stora flertalet valmäns intresse se till, att valen äga rum å arbetsfria

dagar; dock kan ej heller från denna ståndpunkt någon invändning

göras, om detta låter sig förena med hänsyn till dem, som af religiösa

betänkligheter ogärna deltaga i politiska och kommunala ärendens handläggning

under söndag. I detta fall synes ett tillmötesgående gent emot

dessa medborgare kunna äga rum, om, såsom herr Andersson i Fallsberg

i sin motion yrkat, den föreslagna gemensamma valdagen förlägges

till Mariebebådelsedag. Denna helgdag har icke heller i kyrkolagen större

helgdags natur. På grund häraf föreslår utskottet Riksdagen att utbyta

den af Kungl. Maj:t föreslagna valdagen mot Mariebebådelsedag.

Ehuruväl samma skäl för valets förläggande till arbetsfri dag och

fastställande af en gemensam valdag äfven kunna åberopas beträffande

landstingsmannavalens förrättande i städerna, bär dock utskottet ej kunnat

uraktlåta att fästa afseende vid de anmärkningar, som blifvit framstälda

mot valets förläggande till eu sön- eller helgdag uti maj månad,

och de uttalade farhågorna, att det skulle kunna inträffa att eu sådan

anordning i motsats till det afsedda syftet möjligen skulle kunna leda

till ett minskande i stället för till ett ökande af deltagandet i valet, då

nämligen just under sådana dagar och särskilt under pingsthälgen ett

icke obetydligt antal af städernas invånare pläga resa ut till landet.

Obestridligt är äfven, att de i städerna goda samfärd smedlen och i

allmänhet korta afstånden ej i tillnärmelsevis samma grad som oftast

på landet påkalla, att de allmänna valen förläggas till sön- eller

helgdag; genom utsättande af lämpliga valtider har faktiskt äfven på

arbetsdagar tillfälle kunnat beredas det stora flertalet, som så önskar,

att deltaga i valet. Utskottet har därför icke funnit tillräckliga anledningar

att för närvarande frångå den hittills gällande ordningen angående

valdag i städerna. På grund häraf har utskottet vid redigeringen

af texten till det föreliggande lagförslaget upptagit nu gällande

bestämmelser.

De af Kung], Maj it föreslagna valtiderna för landskommun, nämligen

två timmar före klockan 3 eftermiddagen och två timmar efter

kl. 5 eftermiddagen, tillstyrker utskottet. Däremot har utskottet ansett

eu mindre ändring af de till samma timmar föreslagna valtiderna för stad

vara behöflig. Sedan förutsättningen härför bortfallit genom utskottets afstyrkande

af gemensam valdag å söndag för stad, i följd hvaraf valen

Städerna.

Valtider.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Valdistrikt.

i stad skulle kunna förläggas äfven till arbetsdag, har utskottet funnit

sig böra så tillvida förorda ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att valtiden

å eftermiddagen blef minst 2 timmar efter klockan 7 — detta

för att bereda dem, som först, sluta sitt arbete kl. 8 tillfälle att afgifva

sin röst. Utskottet har på grund häraf fogat ett njtt stycke omedelbart

efter första stycket i andra momentet af motsvarande lydelse som

andra stycket i första momentet och vidtagit en häraf betingad ändring

i tredje styckets andra moment i lagförslaget.

Af föredragande departementschefens anförande till statsrådsprotokollet

framgår, att han funnit indelande af större kommuner i

valdistrikt vara eu reform att eftersträfva. I två af de motioner, som

framställts i anledning af propositionen, har betydelsen af en sådan

åtgärd blifvit särskildt framhållen. Den ene af motionärerna, herr Sandsten,

har ansett, att spörsmålet om kommuns indelande i valdistrikt

bör lösas efter principen samtidigt val i alla distrikt, under det den

andre motionären, herr K. J. Ekman, funnit sig böra förorda indelningen

efter principen successiva val och jämväl framlagt formulerad

lagtext i detta syfte.

Af departementschefens yttrande framgår, att åtskilliga svårigheter

yppa sig vid lösningen af denna fråga med hänsyn därtill, att kommunens

allmänna röstlängd skall vara röstlängd vid landstingsmannavalen.

och att kommunalstämmans ordförande har att leda valet. Omläggningar

af nuvarande förhållanden på detta område skulle därför

blifva en följd af medgifvandet af distriktsindeluing. Departementschefen

har pa grund häraf ansett att med bestämmelser om sådan indelning

måste tillsvidare anstå.

Utskottet finner de af departementschefen anförda skälen vara

tungt vägande. Herr Ekman har visserligen sökt lösa svårigheterna

genom att föreslå de successiva valen i form af ajournerad stämma

på olika platser och med justering af röstlängden icke allenast vid förrättningens

början å första dagen, utan jämväl då densamma å en

följande dag inom annat distrikt tager sin början, men mot detta

förslag kunna redan i formellt hänseende viktiga anmärkningar göras,

och därtill kommer, att detsamma omöjliggör valets förrättande

på därtill lämpad gemensam dag för alla distrikten. Att nu, utan

ingående. pröfning äfven af den motsatta principen, samtidiga val

under olika valförrättare, godtaga herr Ekmans förslag, kan utskottet

icke finna tillrådligt. Härjämte vill utskottet anmärka, att, äf
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

21

ven om utskottet vore i stånd att framlägga ett lagförslag i berörda

afseende af sådan beskaffenhet, att det kunde af Riksdagen biträdas och

af Kungl. Maj:t stadfästas, skulle distriktsindelningen ändock icke kunna

genomföras vid årets landstingsmannaval, på grund af den knappa

tid, som återstår till dessa val, utan först vid de val som komma att

förrättas år 1914.

Under sådana förhållanden anser utskottet, med allt behjärtande af

distriktsindelningens betydelse och med uttalande af den förhoppningen,

att nästkommande års riksdag måtte blifva satt i tillfälle att pröfva den

betydelsefulla frågan, att densamma icke kan eller bör nu afgöras, vare

sig i den ena eller den andra riktningen, hvadan utskottet afstyrker så

väl herr Ekmans som herr Sandstedts motioner.

Beträffande aflemnande af röstsedlarna har Kungl. Maj:t föreslagit,

samma ordning som är gällande vid riksdagsmannaval, eller att de

röstande skola äga aflemna desamma i den tur de anmäla sig hos ordföranden.

I eu motion, afgifven af herrar Persson i Tällberg och

Hansson i Bäck, har hemställts, att det skulle stå vederbörande

kommun fritt att afgöra, huruvida den af Kungl. Maj:t föreslagna

ordningen skulle följas eller röstaflämningen skulle ske efter upprop. Då

det synes utskottet af den ifrågavarande motionen framgå, att åtminstone

inom vissa delar af vårt land röstaflämning efter upprop befunnits

ändsmålsenligast, har utskottet ansett sig böra tillmötesgå det

af motionärerna framförda önskemålet, men också funnit, i likhet med hvad

motionärerna i sin motivering anfört, att sättet för röstaflämningen ej

bör lämnas kommunalstämmans ordförande fritt att bestämma utan bör

af kommunalstämman pröfvas och afgöras.

I följd häraf har utskottet vidtagit de för tillgodoseende af ofvannämnda

syfte betingade ändringarna i det föreliggande lagförslaget,

nämligen i § 5 första momentet, femte och elfte styckena.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att sammanräkningen af de afgifna

rösterna skall påbörjas på landet inom 20 dagar och i stad inom 10

dagar från valet. Utskottet har funnit införandet af eu bestämmelse i

detta afseende vara synnerligen välbetänkt. Ehuru utskottet skulle

ansett det önskvärdt att dessa tidsbestämmelser väsentligen kunnat förkortas,

har det dock med hänsyn till vunna upplysningar beträffande

domhafvandes öfriga ämbetsgöromål funnit ådagalagdt, att det möjligen

uti vissa fall på landsbygden skulle kunna möta svårigheter om en

kortare maximitid bestämdes, men bär dock funnit skäl att uti lagtexten

Röstafläm
ningen.

Röst sammanräkningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

införa eu tydlig erinran om att röstsammanräkningen likväl måste , påbörjas

så snart omständigheterna det medgifva. I fråga om påbörjandet

af röstsammanräkning inför magistrat i stad bär utskottet ansett, att

maximitiden bör kunna utan olägenhet sättas till sju dagar. På grund

häraf har utskottet vidtagit de nödiga förändringarna i § 5 första momentet,

fjortonde stycket och andra momentet sjätte stycket i Kung!.

Maj:ts förslag.

Till främjande af att kungörelsen om röstsammanräkningen når

till alla därför intresserade har utskottet ansett sig böra ändra § 5

första momentet fjortonde stycket därhän, att förrättningen skall kungöras

i ortstidningar.

II. Tryggandet af valhemligheten vid landstingsmaimaval.

I fråga om åtgärder till valhemlighetens betryggande innebär

Kungl. Maj:ts förslag införande af systemet med skyddsskärmar

och valkuvert vid val af landstingsman i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad som äger rum vid valen till Riksdagens andra

kammare, hvarvid dock den graderade röstskalan nödvändiggör vissa

särskilda bestämmelser rörande röstvärdets antecknande. I valet mellan

detsammas antecknande å själfva sedeln genom en härför afpassad,

utskuren öppning i kuvertet eller dess antecknande på det tillslutna

kuvertet och öfverförande å sedeln vid röstsammanräkningen, har departementschefen

ansett det senare tillvägagåendet böra äga företräde,

hvilket också i Kungl. Maj:ts proposition föreslås.

Herrar Persson i Tallberg och Hansson i Bäck hafva åter i sin

förevarande motion bland annat uttalat sig för röstvärdets anteckning

omedelbart å röstsedeln genom en å valkuvertet anordnad öppning

och föreslagit införande i förordningen om landsting af bestämmelse, att

valkuverten skulle midt på framsidan vara försedda med en rektangelformig

utskärning af trettio millimeters bredd och femton millimeters

höjd.

Herr K. J. Ekman har uti sin ofvannämnda motion gifvit uttryck

åt den uppfattningen, att systemet med skärmar och valkuvert

vore af mycket ringa betydelse för valhemlighetens bevarande och

numera måste betraktas endast såsom ett onödigt påhäng, eu kvarblifven

rest från ett annat valsystem, som icke af Riksdagen godkändes

och därför utbyttes mot ett annat, men som därvid till det nya systemet

lämnade i arf dessa skärmar och kuvert, hvilka i det äldre systemet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2. 28

voro nödvändiga för valhemlighetens bevarande, men numera knappast

kunde anses vara af behofvet påkallade. Enligt motionärens mening

tinnes icke någon annan verkligt tillfredsställande lösning af frågan

än den, att en bestämmelse införes att alla valsedlar, som vid samma

val afgifvas, skola vara af .lika format och utseende; dock att kraf vet

härå synes motionären kunna inskränkas att gälla allenast tryckta valsedlar.

Motionen utmynnar i yrkande på skrifvelse till Kungl. Maj:t i

sådant syfte.

Med hänsyn till Kungl. Maj:ts förslag, att valsedlarna skola inläggas

i valkuvert, på hvilka röstvärdena antecknas, samt att vid den

sammanräkning af rösterna, som sedermera äger rum, de å valkuverten

angifna röstvärdena skola före själfva sammanräkningen öfverföras på

röstsedlarna, har herr Cederborg i sin förberörda motion hemställt, att

jämväl valkuverten skulle inläggas i omslag och förvaras, tills valet

vunnit laga kraft.

Den af herr K. J. Ekman i fråga om valskärmarna häfdade uppfattning

kan utskottet icke dela. Deras berättigande lärer icke vara

att ställa i det beroende af en viss valmetods tillämpning, som herr

K. J. Ekman ansett. Såsom af lagen om val till Riksdagen framgår,

är deras ändamål att möjliggöra för enhvar att med valhemlighetens

bevarande kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. Jämväl vid laudstingsmannaval

synas de, på ett effektivt sätt anordnade, vara i hög

grad lämpade att bidraga till samma ändamål.

Den af herr Iv. J. Ekman framförda tanken på bestämmelser om

valsedlarnas lika format och utseende, finner utskottet åter synnerligen

beaktansvärd och systemet i fråga, såsom också departementschefen

yttrar, värdt att allvarligen öfvervägas. Då emellertid de nu ifrågasatta

lagändringarna äro afsedda att om möjligt tillämpas redan vid

innevarande års landstingsmannaval, men detta beträffande ett stadgande

af här antydt innehåll af praktiska skäl näppeligen torde låta

sig göra, har utskottet icke ansett sig böra framlägga något sådant

förslag, desto hellre som Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att i sammanhang

med den pågående utredningen angående frågan om en reformering

af det proportionella valsystemet taga under öfvervägande

äfven nu omhandlade förändring.

I fråga om systemet med valkuvert finner utskottet i likhet med

departementschefen, att detsamma bör införas äfven vid landstings
-

Val skärmar.

Lika format

och utseende

å valsedlar.

Valkuvert.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

mannaval, då det också vid dessa val liksom vid riksdagsmannaval^!

säkerligen skall bidraga till vinnande af ökad trygghet mot valhemlighetens

röjande. Hvad beträffar sättet för röstvärdets anteckning vill

utskottet medgifva, att departementschefen nog kan hafva hatt fullt fog försitt

antagande, att det ur uteslutande synpunkten af valhemlighetens

fullkomliga bevarande kan vara att föredraga, att detta sker å ett fullständigt

tillslutet kuvert än att en om också obetydlig utskärning finnes

å detsamma. Men då öfverförandet från kuvertet till valsedeln

alltid i viss mån kan gifva anledning till om också ofrivilliga misstag,

som sedermera ej stå till att rätta, finner utskottet ett sådant tillvägagående

menligt för den valsäkerhet, som är ett oeftergifligt villkor,

för att valsättet skall kunna tillvinna sig de väljandes fulla förtroende.

Utskottet anser sig därför vilja tillstyrka sådan bestämmelse, att valkuvertet

förses med en utskärning, hvarigenom valförrättaren sättes i

tillfälle att å själfva valsedeln anteckna röstetalet, och behöfver denna

utskärning ingalunda hafva så stora dimensioner, att någon egentlig

fara för valhemlighetens äfventyrande kan förefinnas. Utskottet föreslår

alltså, att åt denna utskärning gifves ett ytinnehåll af ungefär G

kvadratcentimeter såsom fullt tillräckligt för det afsedda antecknandet,

och att denna utskärning må kunna gifvas den form, (t. ex. fyrkantig

eller oval), som befinnes lämpligast. 1 enlighet härmed föreslår utskottet

att i § 5 första momentet införes dels i femte stycket efter ordet

»beskaffenhet»: »samt midt på framsidan försedda med en utskärning af

ungefär 6 kvadratcentimeters storlek», dels i åttonde stycket, första meningen,

efter ordet »kuvertet»: »på sådant sätt att valsedelns baksida helt

täcker utskärningen», dels ock i anslutning härtill i åttonde styckets tredje

mening efter »antecknar ordföranden» orden: »å den i utskärningen synliga

baksidan af valsedeln».

Till förebyggande af den händelse, att valsedeln icke komine att

fullständigt utfylla utskärningen, samt röstvärdet fördenskull af misstag

blefve antecknadt å kuvertets innersida, har utskottet vidare i

sistnämnda mening, efter orden »på utsidan omärkt» infört: »samt att

valsedeln på ofvan angifvet sätt täcker utskärningen», samt i nionde

styckets andra mening efter ordet »kännetecken» insatt: »eller däri valsedel

ej är på ofvan angifvet sätt inlagd.»

Hvad beträffar förenämnda, af herr Cederborg i fråga om valkuverts

förvarande framställda yrkande, förlorar det sitt ändamål, därest röstvärdet,

såsom utskottet förutsätter, kommer att antecknas omedelbart

å valsedeln.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

25

Vid granskningen i öfrigt af Kungl. Maj:ts förevarande proposition

har utskottet icke funnit anledning att framställa någon anmärkning.

III. Ikraftträdande af lagförslaget.

Grefve Lagerbjelke har, närmast med hänsyn till landstingsmannavalen

på landet, i sin motion föreslagit, att, om Riksdagens beslut kommer

att fattas i större eller mindre öfverensstämmelse med Kungl.

Maj:ts proposition, bestämmelsen om valdagen icke skulle träda i tilllämpning

förrän år 1913. Som skäl för detta yrkande har motionären

anfört, att åtminstone i en landskommun uppbördsstämma för erläggande

af kommunalutskylder är utsatt att äga rum omedelbart före

den föreslagna valdagen. Frånsedt den anmärkningen, att inga val till

landsting äga rum 1913 utan först 1914, har utskottet ej funnit det af

motionären anförda skälet kunna tillmätas någon vidare betydelse i

jämförelse med den otvetydigt stora fördel, som införandet redan i år

af den föreslagna gemensamma valdagen å helgdag för valmännen på

landsbyggden måste innebära. På grund häraf saknar utskottet anledningtillstyrka

bifall till motionen.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition nr 27 samt motionerna i Andra kammaren

nr 264 af herrar Persson i Tällberg och Hansson i

Bäck och nr 267 af herr Andersson i Fallsberg måtte

för sin del antaga följande förslag till:

a) Lag

om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen

om landsting den 21 mars 1882.

Härigenom förordnas, att §§ 4 och 5 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Valen af landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 2 i: eif t.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Vid valet skola begagnas valsedlar af hvit! papper utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det

andra och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,

hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många,

från början räknadt, som motsvara antalet landstingsman, afse själfva

landstingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter.

Har å valsedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från

början räknadt, anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen

afse valet af landstingsmän.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.

§ 5.

1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid kommunalstämma,

som skall hållas å Marie bebådelsedag. Höra delar af samma

kommun till olika valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.

Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles

inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelsen

om stämman skall tiden för valet noggrant angifvas.

Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden

gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till

de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid kommunalstämmans ordförande biträdes

af två af stämman utsedda personer, skola kuvert af ogenomskinligt

papper, lika till storlek och beskaffenhet samt midt på framsidan försedda

med en utskärning af ungefär sex kvadratcentimeters storlek,

tillhandahållas valmännen för det ändamål, hvarom här nedan förmäles.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

27

Innan valkuvert utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande

den kommun eller kommundel, för hvilken förrättningen äger rum.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits, att

valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del och ett dylikt kuvert för hvarje annan röstberättigad,

för hvilken han uppgifver sig vilja utöfva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas afskilda platser, afisedda

att möjliggöra för en hvar att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka öfver att valmans

förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon af om förmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, på sådant sätt att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, hvarvid iakttages, att, om han tillika utöfvar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för

denne. Sedan valkuvert tillslutits, öfverlämnar valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för hvilken valkuvert aflämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgitver

sig vilja utöfva rösträtt för annan, han är därtill behörig, äfvensom

tillsett, att kuvertet är behörigen stämpladt men eljest på utsidan

omärkt, samt att valsedeln på ofvan angifvet sätt täcker utskärningen,

antecknar ordföranden å den i utskärningen synliga baksidan af valsedeln

tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma. Härefter nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang hvarmed i röstlängden

vid namnet på den, hvars rösträtt utöfvats, göres anteckning, att rösträtten

begagnats. Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen

att i föreskrifven ordning afgifva sin röst, äge att till biträde

vid röstningen anlita den, han själf därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöfva rösträtt.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken eller däri valsedel ej är på ofvan angifvet sätt inlagd,

varde ej mottaget.

I)å uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsät
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

tände borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att

sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats

därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning de

anmäla sig aflämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut

fastställda klockslag äga tillträde till valet, afiämnat sina valsedlar, förklare

ordföranden röstningen afslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast omslag, som

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda

åsätta sigillen skola jämväl i protokollet aftryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ordföranden

och två af de närvarande, afslutas valförrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med

valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna posten,

skall försändelsen assureras.

Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens

kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidningar kungjord

förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Denna förrättning skall

påbörjas så snart omständigheterna det medgifva och senast inom tjugu

dagar från valen.

Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,

med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen

förda protokoll.

2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför magistraten.

År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet

förrättas valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal

landstingsman och suppleanter, som skall utses för staden.

Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles

inom staden, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan 7 eftermiddagen. I kungörelsen

skall tiden för valet noggrant angifvas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utöfning och

öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning

och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är

stadgadt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

29

I (ifrigt skall med afseende å valets förrättande i tillämpliga delar

gälla, livad här ofvan i mom. 1 är föreskrifvet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen éj äger ram omedelbart efter själfva

valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen tillkännagifvas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i öfrigt aflämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen

insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras. Tid och ställe för sammanräkningen kungöres på sätt i mom.

1 är för där afsedt fall stadgadt.

Sammanräkningen af rösterna skall påbörjas inom sju dagar från

valet.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

i

b) Lag

om ändrad lydelse af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 17 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
-

§ 17.

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under

senare hälften af mars månad för besluts fattande i anledning af berättelsen

om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt för val

af ledamöter i valnämnd, enligt hvad därom är särskildt stadgadt; en

i oktober för bestämmande af kommunens utgifts- och inkomststat enligt

§ 63; och en i december månad för granskning af såväl debiterings-

och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande af

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

val till de befattningar inom kommunen, Indika vid årets slut blifva

1 ediga, äfvensom af revisorer.

Om kommunalstämma för val af landstingsmän är stadgadt i förordningen

om landsting.

Den, hvilken såsom ledamot af kommunalnämnd eller eljest är

redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till revisor af förvaltning,

för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val af

revisor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas

granskning af sagda förvaltning.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

2:o) att a) grefve Lagerbjelkes motion nr 91 i

Första kammaren,

b) herr K. J. Ekmans motion nr 92 i Första

kammaren,

c) herr Cederborgs motion nr 265 i Andra kammaren,

d) herr Sandstedts motion nr 266 i Andra kammaren
må

i de delar, i hvilka de ej genom utskottets

ofvan under punkt Do) gjorda hemställan kunna anses

besvarade, icke föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

31

Reservationer:

A.

1:°)

Vid förslaget till ändrad lydelse af förordningen om landsting § 5

mom. 1 första, andra och tredje styckena

a) af herrar Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, Mentzer, och

grefve Alexander Hamilton’.

Beträffande landstingsmannavalen på landsbygden anse vi, i likhet

med pluraliteten inom utskottet, att det nu föreskrifna ovillkorliga sambandet

mellan landstingsmannavalet och den ordinarie marsstämman bär

upplösas, samt att, där ett verkligt behof förefinnes att, för beredande

af ökadt tillfälle till deltagande i valet, få detta utsatt till en helgdag,

såsom sådan valdag må kunna föreskrifvas Marie bebådelsedag, hvilken

alltid inträffar under senare hälften af mars månad. Däremot hafva

vi icke kunnat finna tillräckliga skäl för den af utskottet intagna ståndpunkten,

att Maria bebådelsedag skulle ovillkorligen föreskrifvas såsom

valdag för alla landskommuner. I vidsträckta delar af vårt land råder

allmänt den uppfattningen, att sön- eller helgdagar icke böra användas

till stämmor eller liknande förrättningar, så framt icke behofvet nödvändigt

kräfver det. Härförutom bör vid frågans bedömande tagas i

betraktande, att, såsom af nedanstående tabell framgår, på landsbygden

finnas ett betydande antal kommuner med mycket ringa invånareantal

och oftast äfven af ringa ytvidd, där de röstberättigade ej äro flera,

än att valet kan på ganska kort tid medhinnas, och där äfven de vid

den ordinarie marsstämman förekommande ärendena i regeln ej äro

flera till antalet eller af större omfattning, än att jämväl denna stämma

kan hinna inom jämförelsevis kort tid hållas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Tabell

utvisande förhållandet vid början af år 1911, enligt sammandrag af

Sveriges officiella statistik.

Antal

jommuner

och

kommun-

delar.

Mindre

än 1,000

inv.

Ej upp- gående till

2,000 iny.

Öfver- stigande

2,000 inv.

Antal

köpingar.

Antal

municipal-

samhällen.

Stockholms

län........................

109

50

34

25

6

11

Uppsala

» ........................

85

51

23

11

—

1

Södermanlands

» ........................

90

35

37

18

—

5

Östergötlands

» ........................

149

67

56

26

1

6

Jönköpings

)) ........................

126

53

52

21

3

5

Kronobergs

» .......................

86

27

28

31

2

3

Kalmar

)) ........................

101

36

29

36

7

—

Gottlands

)) ........................

92

87

5

—

’-

1

Blekinge

» ........................

35

3

6

26

1

1

Kristianstads

» ........................

143

54

60

29

o

O

14

Malmöhus

)) ........................

242

146

71

25

2

16

Hallands

)) ........................

88

43

29

16

—

2

Göteborgs och

Bohus län ...............

87

22

35

30

—

29

Älfsborgs

län........................

220

130

59

31

1

2

Skaraborgs

» ........................

261

201

47

13

3

—

Värmlands

........................

88

12

32

44

1

6

Örebro

» ........................

59

10

21

28

2

O

O

Västmanli uds

)) ........................

69

20

31

18

1

2

Kopparbergs

» ........................

46

1

9

36

3

5

Gäfleborgs

» ........................

47

3

10

34

1

2

Västernorrlands » ........................

63

3

17

43

1

6

Jämtlands

» ........................

59

12

25

22

—

6

Västerbottens

». ........................

24

—

3

21

—

5

Norrbottens

» ......................

21

I -

2

19

—

6

2.390

| 1,066

721

603

38 >)

| 137

1) Däraf 32 äro egna kommuner.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

33

I sådana mindre kommuner skulle bägge förrättningarna mycket

väl kunna utsättas till eu och samma dag, i all synnerhet om stämman

kunde taga sin början i god tid på förmiddagen. Herr statsrådet och

chefen för civildepartementet har också uttalat, att i ett flertal småkommuner

både landstingsmannavalet och ärenden, som skola förekomma

å marsstämman lätt kunna medhinnas å samma dag. I enlighet

härmed anse vi det böra lämnas vederbörande fritt att utsätta bägge

förrättningarna vare sig till Marie bebådelsedag eller till någon söckendag,

detta sistnämnda med tanke på, bland annat, att stämman

måtte kunna utsättas att taga sin början så tidigt på dagen, att allt

utan olägenhet medhinnes. Då utskottet ansett, att valfrihet i fråga om

dagen för landstingsmannavalens förrättande fortfarande bör förbehållas

städernas invånare, synes konsekvensen fordra, att samma frihet tilllämpas

jämväl med afseende å landsbygdens befolkning. 1 öfverensstämmelse

härmed ha vi inom utskottet uttalat oss för, att kommunalstämma

för val af landstingsmän borde hållas på Marie bebådelsedag

eller, om så lämpligt finnes, på annan dag under senare hälften af

mars månad.

I sammanhang härmed hafva vi till öfvervägande upptagit jämväl

frågan om större landskommuners indelande i valdistrikt för röstningens

underlättande. Genom röstning distriktsvis skulle otvifvelaktigt beredas

afsevärdt ökad möjlighet för de röstberättigade att deltaga i valet, särskildt

då det gäller val i vidsträckta landskommuner, där resan till den

nu kanske flera mil aflägsna vallokalen måste medföra — utom andra

olägenheter — mycket stor tidsspillan. Den ena af de bägge riksdagsskrifvelser

af den 20 maj 1911, hvilka föranledt framläggandet af förevarande

kungl. proposition, var grundad, bland annat, på den ådagalagda

erfarenheten, att »anordningarna för landstingsmannavalen mångenstädes

voro mindre lämpliga, särskild! i det afseende!, att aflämnandet

af röstsedlarna för valmännen medförde stor tidsspillan»; i

sammanhang hvarmed omnämndes, att i två särskilda motioner vid 1911

års riksdag blifvit ifrågasatt, huruvida icke kommunerna skulle kunna

uppdelas i flera valdistrikt. Denna af Riksdagen sålunda begärda reform

har, såsom oss synes utan tillräckligt skäl, blifvit från Kungl. Maj:ts

sida tills vidare undanskjuten. Yi anse emellertid frågan så viktig och

valmännens kraf på ett tillmötesgående af deras önskningar härutinnan

så befogade, att vi funnit oss böra framställa förslag jämväl till denna

frågas lösning.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt hemställa vi,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 2 käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

att Riksdagen ville för sin del besluta, att de tre

första styckena af § 5 mom. 1 i förevarande förslag

till lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla

följande lydelse:

I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid

kommunalstämma, som skall hållas å Marie bebådelsedag

eller, om så lämpligt finnes, å annan dag under

senare hälften af mars månad, med iakttagande att,

där kommunen, på sätt här nedan sägs, är indelad i

valdistrikt, stämman skall hållas jämväl på den eller

de följande dagar, som för valets förrättande erfordras;

dock att stämman ej i något fall må utsättas till

söndag. Höra delar af samma kommun till olika valkretsar,

väljer hvardera delen för sin valkrets.

Kommunalstämma äger besluta, att kommunen

skall för landstingsmannaval indelas i valdistrikt;

skolande beslutet därom, för att vinna bindande kraft,

underställas Konungens befallningshafvandes pröfning

och fastställelse. Åger valkretsindelning rum, skall

valet förrättas vid kommunalstämma, som hålles å

särskilda i kungörelsen om stämman utsatta dagar å

plats inom hvarje valdistrikt, som i kungörelsen angifves.

Å sådan till särskilda dagar och ställen utsatt

stämma må annat ärende ej företagas än det

som angår valet.

Valet, som ej får äga rum under tider, då allmän

gudstjänst hålles inom kommunen, skall fortgå minst

två timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst

två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelsen

om stämman skall tiden för valet noggrant

angifvas. Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande

på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens

granskning och anmärkning mot längden gäller hvad

för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall

vid röstberäkningen äga rum. År kommunen indelad

i valdistrikt, skall därjämte iakttagas, att anmärkning

mot röstlängden må göras och stämmans beslut häröfver

meddelas icke allenast vid förrättningens början

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

35

å första dagen utan jämväl då densamma å en följande

dag inom annat distrikt tager sin början, samt

att för hvarje dag, stämman pågår, ej må i valet deltaga

andra kommunens röstägande medlemmar än de,

som tillhöra det valdistrikt, inom hvilket stämman den

dagen hålles, kommunens öfriga röstägande medlemmar

dock obetaget att deltaga i öfverläggning och beslut

angående de anmärkningar, som för hvarje gång

kunna mot röstlängden göras.

b) af herrar Jansson, Magnusson och Fornander, som under åberopande

i tillämpliga delar af ofvan under a) intagna motivering hemställt,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att första

stycket af § 5 mom. 1 i förevarande förslag till lag

om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om

landsting den 21 mars 1862 skall erhålla följande

lydelse:

I valkrets å landet förrättas valet kommunvis

vid kommunalstämma, som skall hållas å Marie bebådelsedag

eller, om kommunalstämman det beslutar, å

annan dag under senare hälften af mars månad, med

iakttagande att, då kommunen är indelad i valdistrikt,

stämman skall hållas inom samtliga distrikten på Marie

bebådelsedag. Höra delar af samma kommun till olika

valkretsar, väljer hvardera delen för sin valkrets.

2:o.

Vid förordningen om landsting § 5 mom. 1 femte till och med

trettonde styckena, enligt lydelsen i Kungl. Maj:ts förslag,

a) af herr K. J. Ekman, som anfört:

Beträffande den viktiga och svårlösta frågan om åtgärder till valhemlighetens

betryggande har herr statsrådet och chefen för civildepartementet

för sin del starmat vid systemet med skyddsskärmar och

valkuvert i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som äger rum vid

andrakammarvalen. I valet mellan att röstvärdet skulle antecknas å

själfva sedeln genom en härför afpassad utskuren öppning i kuvertet

eller antecknas på det tillslutna kuvertet och sedermera vid röstsamman
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutslcottets utlåtande Nr 2.

räkningen öfverföras på röstsedeln, har departementschefen stannat vid

den senare utvägen, som också i Kung! Maj:ts proposition föreslås.

Utskottet har i sistnämnda hänseende frångått den Kungl. propositionen

och föreslår begagnandet af valkuvert, på framsidan försedda

med en utskärning af ungefär sex kvadratcentimeters storlek, genom

hvilken valförrättaren får tillfälle att å den i utskärningen synliga

delen af valsedeln anteckna det röstvärde, som tillkommer densamma.

Hela systemet med skärmar och valkuvert torde emellertid vara af

jämförelsevis ringa betydelse för valhemlighetens bevarande. Det är

närmast att betrakta såsom en kvarblifven rest från ett annat valsystem,

som icke af riksdagen godkändes och därför utbyttes mot ett

annat, men som därvid till det nya systemet lämnade i arf dessa

skärmar och kuvert, hvilka i det äldre systemet voro nödvändiga för

valhemlighetens bevarande, men numera knappast kunna anses vara af

behofvet påkallade.

Enligt det proportionella valsystem, som hos oss först föreslogs,

skulle röstningen ske med vallistor, å hvilka samtliga de täflande partiernas

kandidater voro uppförda. Den röstande hade därvid att med

en blåpenna understryka namnen å de kandidater, han önskade valda.

För möjliggörandet af detta slags röstning var föreskrifvet, att i hvarje

vallokal skulle finnas »särskilda skrifplatser, vid hvilka den röstande

kunde med fullt bevarande af valhemligheten utmärka huru han röstade».

För sådant ändamål skulle dessa skrifplatser vara inrättade med skärmar

eller annat dylikt; och ålåg det valmyndigheten att vaka öfver, att

valmannens förehafvande där ej kunde af någon iakttagas. I den nu

gällande vallagen heter det: i vallokalen skola till lämpligt antal finnas

afskilda platser, afsedda att möjliggöra för enhvar att med valhemlighetens

bevarande kunna inlägga sin valsedel i kuvertet, för hvilket

ändamål dessa platser skola vare inrättade med skärmar eller annat

dylikt så anordnade, att valmannens förehafvande där ej må af någon

kunna iakttagas. Ett verkligt, ehuru för en så besvärande apparat

knappast tillräckligt bärande skäl till anordningens bibehållande kan

möjligen sägas ligga däruti, att äfven enligt nu gällande valsystem ett

»förehafvande» från valmannens sida kan förekomma, i det att han är

berättigad att å valsedeln medelst ett streck afskilja ett mindre antal

namn än valet gäller, då endast de sålunda afskilda namnen vid hufvudvalet

tagas i betraktande. Detta streck är föranledt uteslutande af

upptagandet i valmetoden af den s. k. reduktionsregeln. För tillämpning

af den motsatta s. k. rangordningsregeln är strecket däremot icke

allenast öfverflödigt utan af beskaffenhet att direkt framkalla ett fel
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

37

aktigt resultat, Den nu gällande valmetoden bygger på bägge dessa

motsatta regler och har därför vid tillämpningen helt naturligt visat

sig ytterst otillfredsställande. Eu revision af valmetoden är ledan

förra året af Riksdagen begärd och förslag; därom kommer med all säkerhet

att föreläggas Riksdagen redan nästa år. Att denna revision

bör gå i den riktning, att rangordningsregeln blir den bestämmande,

synes allt mera tydligt. Men därmed bortfaller också användningen af

det ofvannämnda strecket; och därefter torde blifva svårt att uppvisa,

hvilken uppgift valskärmarna skulle kunna ha. Då så är förhållandet,

synes det minst sagdt förhastadt att nu besluta införandet af dessa

skärmar vid landstingsmannavalen med risk, att kanske redan nästa

år hela detta besvärliga valskyddssystem öfvergifves och beslutet därom

rifves upp.

Det enda sakskäl, departementschefen angå hvit för anordningens

öfverförande till landstingsmannavalen, är det, att likformighet borde

äga rum mellan dessa val och andrakammarvalen. Men då de yttre

anordningarna för valet alltid i viss mån äro beroende af den valmetod,

som användes, och i fråga om andrakammarvalen utredning i sistnämnda

hänseende pågår och icke kan väntas förrän nästa ar leda till

resultat, torde vara riktigast, att frågan om valskärmarnas öfverförande

till landstingsmannavalen får anstå till dess visshet vunnits om, huru

anordningarna för andrakammarvalens förrättande slutligen komma att

gestalta sig.

Enahanda är förhållandet beträffande valkuverten. Enligt den törst

föreslagna valmetoden skulle själfva sedlarna ha formen af kuvert, sedan

sammanvikning och hopfästning skett. De tillhandaköllos på det allmännas

bekostnad och utlämnades till valmännen vid valbordet på samma sätt som

de nu föreskrift^ lösa valkuverten, i hvilka röstsedeln inlägges. Att enligt

den äldre metoden valsedlarna på nämnda sätt hopklistrades, kunde ju

vara en praktisk anordning till valhemlighetens bevarande, då valsedlarna

voro så stora — de upptogo nämligen hvar och en alla de olika partiernas

alla kandidatnamn — att de svårligen eljest kunnat på ett effektivt

sätt hållas tillslutna. Men hvilken af verkligt behof påkallad uppgift

till valhemlighetens bevarande, de nu brukliga kuverten kunna ha,

torde vara tvifvel underkastadt.

Af de hörda myndigheterna har också magistraten i Stockholm särskilt

förklarat sig icke kunna förorda systemet med valkuvert utan i

stället ifrågasatt en bestämmelse därom, att åtminstone tryckta valsedlar

skulle vara af viss storlek, t. ex. omkring 18 cm. i längd och 12 cm.

i bredd, dock att någon mindre afvikelse från de fastställda måtten icke

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

skulle förorsaka sedelns kasserande. Infördes bland valbestämmelserna

en sådan föreskrift, skulle därmed otvifvelaktigt eu god garanti vinnas

för valhemlighetens bevarande.

Ännu mera betänksam måste man ställa sig mot användningen af

valkuvert till valhemlighetens bevarande, om, på sätt utskottet föreslagit,

kuverten på framsidan skola vara försedda med en utskärning

af icke mindre än sex kvadratcentimeters storlek, genom hvilken sålunda

valsedeln till afsevärd de! blir synlig. Det torde kunna antagas, att

i ganska många fall såväl valförrättare som kringstående personer

skola kunna genom denna utskärning tydligt iakttaga olika skiftningar

i det till valsedeln använda papperets färg eller beskaffenhet i öfrigt

äfvensom de olika märken, som kunna på sedelns baksida uppstå till

följd af det å framsidan anbragta trycket. Åro valkuverten redan i

och för sig föga egnade att bereda ett effektivt skydd för valhemligheten,

så blifva de det ännu mindre, om å dem skall anbringas en

sådan öppning, hvarom ofvan talats. Herr statsrådet och chefen för

civildepartementet har också med afsende härå yttrat: »Enligt min

mening är systemet med anteckning af röstvärdet å kuvertet dock att

föredraga ur synpunkten af valhemlighetens betryggande. — — I och

för sig framstår det kanske såsom mindre tilltalande, att, när man föreskrifver

användande af valkuvert just för döljande af den valsedel,

som aflämnas, man samtidigt påbjuder, att i detta kuvert skall finnas

en öppning, som möjliggör en, låt vara ytterst ofullständig, inblick å

valsedeln.. Det uppges också, att genom utskärningen i valkuvertet

möjlig olikhet i färgskiftning och i papperets beskaffenhet å sedlarna

kommer att skönjas nästan tydligare, än när hela sedeln är synlig.

Dessutom är ju ej uteslutet, att icke med detta system röstvärdet kan

så antecknas i öppningen, att otydlighet eller fel sedan kan befinnas

vidlåda sedelns röstvärde.»

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställes,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att i stället

för femte till och med trettonde styckena af § 5 mom.

1 i förevarande förslag till lag om ändrad lydelse af

§§ 4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars

1862 skola i momentet införas fyra stycken af följande

lydelse:

Valsedlarna mottagas af kommunalstämmans ordförande

i närvaro af minst två för ändamålet tillkallade

vittnen. Omedelbart före röstningens början skall

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.

39

ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga afgifva sina röster i deri tur de anmäla

sig hos ordföranden, därest icke å förut hållen

kommunalstämma beslutats, att valet skall ske efter

upprop. A hvarje valsedel antecknar ordföranden

tydligt det röstvärde, som tillkommer den.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i säkert förvar;

och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför öppna dörrar

förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i

valet göres eller valet skall sluta, eller, om valet skett

efter upprop, vid uppropets slut äro tillstädes i stämmolokalen

eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats

därintill, men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt

att i den ordning de anmäla sig afiämna sina valsedlar.

När alla, som vid det för valets slut fastställda

klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar,

förklare ordföranden röstningen afslutad.

Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållfast

omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst

två närvarandes sigill. Ordföranden insände därefter

ofördröjligen till domhafvanden omslaget med valsedlarna

jämte protokollet öfver valförrättningen. Sker

insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

b) af herrar Bellinder, von Mentzer och grefve Alexander Hamilton,

som instämt med herr K. J. Ekman uti hans näst ofvan under a) gjorda

hemställan.

3:o.

Vid för ordning en'' om landsting § 5 mom. 1 fjortonde stycket, enligt

lydelsen i Ivungl. Maj:ts förslag, af herrar Bellinder, K. J. Ekman, von

Geijer, von Mentzer och grefve Alex. Hamilton, som hemställt,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att fjortonde

stycket af § 5 mom. 1 i förevarande förslag

till lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förord
-

Kartong med rättelser (för en del af upplagan ä sid. 39 r. 15 sista sid. 41 r. 3 nedifr. 5:o sid. 42

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.

ningen om landsting den 21 mars 1862 skall erhålla

följande lydelse:

Det åligger kommunalstämmans ordförande att,

sedan kungörelse om stämma, hvarå valet skall förrättas,

blifvit utfärdad, om tiden för stämmans hållande

ofördröjligen underrätta vederbörande domhafvande.

Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar

förut i valkretsens kyrkor och, där så lämpligen kan

ske, i ortstidningar kungjord inrättning sammanräkna

de afgifna rösterna. Denna förrättning skall påbörjas

så snart omständigheterna det medgifva och senast

inom tjugu dagar från valen.

4:o.

Vid förordningen om landsting § 5 mom. 1 sista stycket af herr

Magnusson, som ansett, att, då något behof af särskilda utaf staten aflönade

biträden vid röstsammanräkningen icke blifvit ådagalagdt, synnerligast

sedan utskottet frångått Kungl. Maj:ts förslag, att röstvärdet

skulle tecknas å kuverten och sedermera öfverföras å valsedeln, samt

någon framställning i nu ifrågavarande hänseende ej heller från vederbörande

domhafvandes sida blifvit gjord, ifrågavarande stycke borde ur

förslaget utgå.

5:o.

Vid stadgandet om tiden för ikraftträdandet af de föreslagna ändringarna

i förordningen om landsting af herrar Bellinder, K. J. Ekman,

von Geijer, von Mentzer, grefve Alexander Hamilton, Jansson, Magnusson,

och Fornander, som yttrat:

Oaktadt Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke inlämnades till

Riksdagen förr än den 8 februari och den lagstadgade tiden för afkimmande

af motioner i anledning af densamma icke tilländagick förrän

den 23 i samma månad, samt propositionen och de i anledning

däraf väckta motionerna sålunda icke bort förr än efter sistnämnda dag

blifva föremål för slutlig behandling vare sig inom utskottet eller i

Riksdagens kamrar, har likväl i propositionen föreslagits och af utskottet

tillstyrkts, att de ifrågasatta nya bestämmelserna rörande landstingsmannavalen

skulle träda i kraft genast efter författningarnas utfärdande

och alltså, hvad landsbygden beträffar, tillämpas vid årets

landstingsmannaval, livilka skulle äga rum, enligt Kungl. Maj:ts förslag

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

41

å söndagen den 24 mars och enligt utskottets förslag å Marie bebådelsedag

den 25 mars.

Huru angeläget det än är, att de bestämmelser rörande landstingsmannavalen,

hvilka kunna komma att af Kungl. Maj:t och Riksdagen

beslutas, varda snarast möjligt tillämpade vid inträffande val, möta dock

med hänsyn till landstingsmannavalen på landet, hvilka enligt nu

gällande bestämmelser skola hållas vid ordinarie stämman under senare

hälften af mars månad, allvarsamma betänkligheter mot att låta nya

bestämmelser rörande dessa val nu omedelbart träda i kraft. Måhända

är i flera eller färre kommuner den ordinarie marsstämman redan utsatt

och valet kungjordt att, å samma stämma hållas. I andra kommuner

inträffar tilläfventyrs — såsom i det uti grefve Lagerbjelkes motion

anförda fallet — uppbördsstämman så sent, att röstlängden svårligen

kan med ledning af hvad vid uppbördsstämman förekommit behörigen

justeras. För öfrigt torde det kunna befaras, att oöfvervinneliga

svårigheter möta att få de nya författningarna i behörig ordning utsända

till samtliga kommuner i riket i så god tid, att vederbörande

kommunalstämmoordförande kunna hinna utlysa valet till den föreskrifna

valdagen och iakttaga de föreskrifter i öfrigt, som i dessa författningar

varda stadgade.

Med hänsyn till de svårigheter, som sålunda och i öfrigt kunna

möta för de föreslagna nya bestämmelsernas omedelbara ikraftträdande,

hafva vi ansett, att med tillämpningen af desamma bör anstå, till dess

de nu förestående landstiugsmannavalen på landsbj^gden ägt rum.

Däremot torde intet hinder mota mot eu tillämpning af omförmälda

bestämmelser redan i år, så vidt angår landstingsmannaval i stad.

Vid hemställa alltså, att stadgandet om tiden för ikraftträdandet

måtte erhålla följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1912.

6:o.

Vid stadgandet om tiden för ikraftträdandet af de föreslagna

ändringarna i förordningen om kommunalstyrelse pa landet af herrar

Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer, grefve Alexander Hamilton,

Jansson, Magnusson och Fornander, hvilka — under åberopande

af hvad här ofvan under mom. 5:o anförts — hemställt, att omförmälda

stadgande måtte erhålla följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1912.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 2 haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

B.

af hr Clason, som anfört:1)

I den Riksdagens skrifvelse nr 140 den 20 maj 1911, som föranledt

här ifrågavarande kungl. proposition, i hvad den afser valdag

och valtider m. in., hemställde Riksdagen om en utredning, »huruvida

icke i fråga om landstingsmannavalen med hänsyn till utsättande af

valdag och valtider samt öfriga anordningar för valförrättningen de

föreskrifter, som i dessa afseenden nu äro stadgade för val af ledamöter

i Andra kammaren, må kunna i tillämpliga delar gälla», samt

om framläggande af de förslag, hvartill denna utredning kunde föranleda.

Riksdagen har således icke hemställt om någon för hela riket

gemensam valdag, ty en sådan är som bekant icke införd för Andrakammarvalen.

Ån mindre har Riksdagen begärt en gemensam valdag

obligatoriskt förlagd till sön- eller helgdag. Man kan tvärtom med tämlig

visshet antaga, att om en sådan tanke skulle inrymts i den i fjol föreslagna

riksdagsskrifvelsen, denna aldrig skulle hafva vunnit Riksdagens bifall.

Konstitutionsutskottets majoritet (uti. 1911 nr 10) och Första kammaren

afvisade sålunda den i fjol framlagda motionen, att årets tre ordinarie

kommunalstämmor skulle utsättas till sön- eller helgdag. Utskottets

majoritet stödde sig därvid bl. a. på att det föreslagna stadgandet vore

en obehörig inskränkning i kommunernas fria själfbestämningsrätt. Och

äfven den minoritet i utskottet af 8 reservanter, som ville så till vida tillmötesgå

motionen, att den yrkade, att kommunalstämman själf skulle äga

besluta om stämmorna eller vissa af dem skulle utsättas till sön- eller

helgdag, uttalade därvid om den af motionären föreslagna ovillkorliga

föreskriften om de ordinarie stämmornas hållande å sön- eller helgdag

bl. a., att »utan tvifvel finnes det ett stort antal kommuner, beträffande

hvilka ett dylikt stadgande icke är behöfligt, och inom hvilka man

äfven skulle uppfatta det såsom stridande mot nedärfda och allmänt rådande

föreställningar om sabbatens helgd. Den ändring i lagstiftningen,

som erfordras, synes icke böra gå ut på något annat och mera än

att bereda möjlighet för de röstägande inom en kommun, där en

allmännare önskan i sådan riktning finnes, att själfva få afgöra, huruvida

de ordinarie kommunalstämmorna eller vissa bland dem skola

hållas å sön- eller helgdag.» (Kursiveringarna i citatet af mig.)

Med denna åsikt, att ett ovillkorligt förläggande till sön- eller helgdag

af vissa kommunalstämmor »inom ett stort antal kommuner skulle upp
b

Reservationen har måst skrifvas utan kännedom om den definitiva lydelsen

af utskottets motivering.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

43

fattas såsom stridande mot nedärfda och allmänt rådande föreställningar

om sabbatens helgd)), och att i dylika fall afgörandet bör ligga hos

kommunalstämmorna själfva, kan det icke vara förenligt att obligatoriskt

ålägga dem alla att hålla landstingsmannaval på en viss bestämd söneller

helgdag.

Af de öfver Riksdagens skrifvelse hörda myndigheterna har det

stora flertalet icke heller yttrat sig vare sig för eu för hela riket

gemensam valdag eller för dess bestämmande till sön- eller helgdag.

I den mån de hafva förordat ren gemensam valdag)) — och detta torde

ej skett ens af flertalet — så har detta yttrande i regel blott afsett

en för hvarje valkrets gemensam valdag, hvilket ju är något helt annat.

För en söndag såsom valdag hafva endast 5 af de cirka 130 hörda

myndigheterna uttalat sig, nämligen länsstyrelsen i Stockholms län

(alltså en länsstyrelse af de tjugufyra) samt magistraten och stadsfullmäktige

i Södertälje, magistraten i Västervik (»helst en söndag») och

stadsfullmäktige i Uddevalla. Ett stort antal af de hörda myndigheterna

har däremot vare sig framhållit, att de nuvarande bestämmelserna för

landstingsmannavalen icke behöfva ändras, eller uttryckligen betonat,

att den hittills rådande friheten att utsätta dessa val med hänsyn till

den för hvarje orts lokala förhållanden lämpligaste tiden icke bör rubbas.

Principen om kommunernas rätt. att få valet utsatt till för dem

passande dagar hindrar mig sålunda att gå in på ett lagfästande af eu

för hela riket gemensam valdag. Och hvad särskildt angår den af

utskottets majoritet föreslagna dagen, så drabbas den ytterligare af den

i fjol häfdade grundsatsen, att man icke skall tvinga någon kommun

till förrättningar å sön- eller helgdag, som där kunna anses stridande

mot nedärfda föreställningar om gudstjänstdagarnas helgd. I detta

hänseende må jämväl erinras att, enligt hvad i utskottet meddelats,

inom vissa trakter af vårt land — vissa norrländska bygder — Marie

bebådelsedag firas såsom en särskildt högtidlig helg, vidare att Marie

bebådelsedag enligt nu gällande lagstiftning vissa år kommer att infalla

på en söndag, samt ytterligare att dagens lagfästande såsom valdag

för landstingsmannavalen skulle, såsom i hr Ekmans m. fl. reservation

framhålles, förhindra eller försvåra det sammanförande af valstämman

med årets första ordinarie kommunalstämma, som i en mängd mindre

kommuner kan vara önskligt. I fråga om städerna har utskottet också

öfvergifvit tanken på en gemensam valdag, men det är uppenbart, att

på landsbygden behofvet af frihet är minst lika stort och de lokala

förhållandena minst lika skiftande som i städerna.

Ehuru ensamt dessa skäl äro för mig fullt tillräckliga, hindra emellertid

äfven andra grunder min anslutning till utskottsmajoritetens för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

slag. Det har nämligen allt mer blifvit mig uppenbart, att öfverhufvud

taget en ändring i nuvarande bestämmelser om valdagen praktiskt taget

icke låter sig genomföras så nära de förestående valen, som nu skulle

blifva förhållandet. Årets första ordinarie kommunalstämma, på hvilken

enligt hittills gällande författning landstingsmannavalen skola förrättas,

skall hållas »under senare hälften af mars månad» och kan alltså i år

utsättas redan till lördagen den 16 mars. Kungörelse om kommunalstämma

skall som bekant utfärdas af ordföranden eller vice ordföranden

och innehålla »bestämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämnen

för sammanträdet» samt »uppläsas från predikstolen fjorton dagar eller

minst en vecka därförut». Det är sålunda alltför möjligt, att flerstädes

kungörelser om årets första kommunalstämma och därvid förestående

landstingsmannaval redan äro utfärdade att uppläsas exempelvis söndagen

den 3 mars. Dessförinnan lärer svårligen någon riksdagsskrivelse

om lagändring i ämnet kunna hinna expedieras. Det förefaller jämväl

vara uteslutet, att öfriga moment i en lagändrings bringande till vederbörandes

kännedom — det eventuella riksdagsbeslutets sanktionering, den

kungl. kungörelsens utfärdande och dess lagenliga bekantgörande inom alla

rikets, äfven dess mest aflägsna, kommuner — skulle kunna verkställas före

söndagen den 10 mars, före hvilken väl, på grund af fjorton dagars - klausulen, vederbörliga kungörelser om den första ordinarie kommunalstämman

och därmed förenade landstingsmannaval i regel senast torde

komma att utfärdas. Härvid bör jämväl beaktas, att å vissa orter

gudstjänst, där pålysningen skall ske, icke hålles hvarje söndag. Ett

omedelbart ikraftträdande vid denna tid af året af en lagändring om

gemensam valdag skulle sålunda redan ur denna synpunkt kunna komma

att åstadkomma en ytterligt besvärlig förvirring med redan lagligen

utlysta landstingsmannavals aflysning och utsättande till annan dag,

utan att dock någon garanti finnes, att förändringen komme till alla

deras kännedom, som fått del af den första pålysningen. Att en sådan

förvirring snarast skulle motverka ett kraftigt deltagande i valen, synes

mig uppenbart.

Men äfven andra svårigheter af ett omedelbart ikraftträdande framträda.

Åtminstone en af de nya bestämmelserna, den om förändrad

ordning för röstgifningen (§ 5, mom. 1, sjätte stycket), förutsätter

före den egentliga valstämman en »förut hållen kommunalstämma», å

hvilken det skall stå öppet att fatta beslut att upprop skall äga rum.

Äfven om denna föregående stämma måste sålunda kungörelse på

vederbörligt sätt hinna utfärdas, och dess beslut i saken måste jämväl

inhämtas, innan kungörelsen om valstämman kan utfärdas, detta åtminstone

om bestämmelsen i fråga skall fylla det ändamål, som motionä
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

45

rerna, hrr Daniel Persson och Eskils Hans Hansson, framhållit. I deras

motion betonas nämligen, att kungörelsen om valstämman skall innehålla

meddelande, om upprop skall äga rum eller icke, för att de röstberättigade

inom kommunens respektive byar, särskilt »de valmän,

som ha milslånga vägar mellan hemmet och platsen för valet», skola

kunna »veta på förhand, i hvilken ordning de skola infinna sig, och

kunna beräkna, när de komma i tur att rösta, hvarigenom både väntan

och trängsel i vallokalen undvikes». Hela detta syfte förfelas tydligen,

om uppropsfrågan skall behandlas såsom första ärende å sjäfva valstämman.

En annan svårighet har påpekats i grefve Lagerbjelkes motion, då

han framhållit, att uppbördsstämmor kunna vara utsatta så sent före

den 24 eller 25 mars, att vederbörliga anteckningar i röstlängden om

för utskylder häftande icke kunna verkställas, om bestämd valdag nu

skulle utsättas.

Jämväl de redan pågående valförberedelserna torde utgöra hinder

för ett omedelbart ikraftträdande.

Då jag inom utskottet framställde förslag om omedelbart införande

i författningen af eu bestämmelse, att tryckta valsedlar skulle hafva

ett visst uppgifvet format, ett förslag, som i öfrigt omfattades med åtskilliga

sympatier, så invändes däremot inom utskottet, att valförberedelserna

redan kunde hafva framskridit så långt, att valsedlar vore eller

blefve tryckta, innan författningsändringar hunne utfärdas, och att därför

all sådan bestämmelse som den af mig föreslagna vore oantaglig

såsom eventuellt ledande till eu från alla synpunkter olämplig masskassering.

Men alldeles samma skäl gäller äfven i fråga om valdagen,

i det att till redan verkställda valförberedelser äfven kan höra tryckning

och utsändning af fullmaktsformulär, å hvilka den nuvarande förbindelsen

mellan landstingsmannavalen och årets första ordinarie kommunalstämma

vunnit uttryck, och hvilkas användande således äfven skulle

föranleda masskassering. Det kan jämväl ifrågasättas, om äfven till rikets

aflägsnaste kommuner en sådan nyhet som de först nu ifrågasatta »valkuverten

med fönster» kunna anskaffas i tillräckligt antal. Det omedelbara

ikraftträdandet af bestämmelserna om gemensam valdag synes mig

sålunda af olika grunder praktiskt outförbart.

Om sålunda äfven af dessa skäl den gemensamma valdagen icke

kan accepteras och det i stället måste förblifva vid det gamla, så tilllåter

jag mig erinra, att just det systemet medför fördelen af valens

anordnande i hvarje kommun på dag som för dess lokala förhållanden

är lämpligast. Vid utskottets handläggning af frågan hafva emellertid

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

äfven förslag varit å bane, afsedda att, såsom t. ex. i herr Ekmans

motion föreslogs, förena denna lokala frihet med landstingsmannavalets

skiljande från den ordinarie kommunalstämman. Det har jämväl ifrågasatts,

att med nämnda frihets bibehållande dock omnämna någon viss

dag såsom passande till valdag. Det har också talats om att för ändamålet

söka skapa någon arbetsfri dag, som dock ej vore sön- eller helgdag

(någon »bankholyday»). Äfven jag har varit inne på en tankegång

i nu antydda riktningar, men har uppgifvit den, då den icke synts

vinna någon anslutning af utskottets majoritet. Och för den, som betviflar

möjligheten af både att i år någon enighet kan uppnås om en

valdagsbestämmelse och att en sådan skulle omedelbart kunna träda i

kraft, synes det under sådana förhållanden lämpligast att nu spara hela

frågan om valdagen till ett annat år, då densamma kunde behandlas

med mindre brådska. 1913 skulle den t. ex. kunna behandlas utan

tryck af omedelbart förestående landstingsmannaval. Därvid torde äfven

frågan om valkrets uppdelning i valdistrikt kunna närmare behandlas.

Ändamålsenligheten af ett dylikt uppskof synes mig äfven gälla de

nu föreslagna bestämmelserna om valhemlighetens bevarande. Det af utskottet,

med ogillande af den kungl. propositionen, föreslagna systemet

»valkuvert med fönster» är till den grad opröfvadt, att inom utskottet

icke ens företetts något sådant valkuvert, som utskottets majoritet nu

föreslår skola såsom obligatoriskt införas öfver hela landet. Om dess

praktiska större eller mindre användbarhet på sätt som föreslås, saknas

alltså hvarje erfarenhet. Det synes emellertid uppenbart, att om valsedlarna

fortfarande få behålla olika format och utseende i öfrigt (papperskvalité

o. s. v.), så kommer åtminstone gent emot valförrättare!!

och hans medhjälpare icke någon valhemlighet att existera. Frågan

synes mig under sådana förhållanden så pass litet utredd, att äfven

denna genomgripande förändring icke gärna kan omedelbart antagas.

Öfverhufvud gäller om utskottets hela förslag, att det i redaktionellt

hänseende näppeligen hunnit underkastas tillräcklig granskning.

De flesta punkterna i Kungl. Maj:ts förslag äro, livad lagtexten angår,

omredigerade, och denna omredigering har fortgått ända in i sista

stund. Det synes mig under sådana förhållanden synnerligen tvifvelaktigt,

om en i sådan hast hopkommen text verkligen är färdig för

definitivt godkännande.

Vid begynnelsen af utskottets handläggning af förslaget ifrågasatte

jag, att vissa af dess allmänna bestämmelser såsom om va Itider under

valdagen, om upprop och vissa öfriga af anordningarne vid valen, om

hvilka ingen större meningsskiljaktighet rådde, skulle omedelbart expe
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 2.

47

dieras, men att dess öfriga innehåll skulle sparas för en lugnare behandling.

Detta förslag vann emellertid ingen synnerlig anslutning i

utskottet. Det synes mig dock, som om nämnde allmänna bestämmelser

redan nu skulle utan svårighet kunna antagas. Jag är visserligen

tveksam om möjligheten att gifva dem en sådan formulering, att de

numera äfven vid de nu stundande landstingsmannavalen på landet

skulle kunna tillämpas, men måhända låter det sig göra. De böra

emellertid då begränsas till sådana punkter af valhandlingen, som icke

kräfva någon utförligare förberedande handläggning af ärendet, utan

där det nya kan i stort sedt tillämpas först å själfva valstämman; och

de torde jämväl böra formuleras så, att i fall en kungörelse därom på

föifhand skall utfärdas, denna må kunna utfärdas äfven efter bestämmandet

af valdagen. I fråga om upprop eller icke upptager jag således

hrr Ddniel Perssons och Eskil Hans Hanssons lagtext med en mindre

förändring, och i fråga om valtiderna å dagen har. jag försökt en liknande

formulering i fråga om kungörandet.

Med hänvisning till ofvanstående hemställer jag alltså:

l:o) att Riksdagen för sin del ville antaga följande lydelse af §

5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862:1)

§ 5.

1. I valkrets å landet förrättas valet kommunvis vid första ordinarie

kommunalstämma under året. Höra delar af samma kommun till

olika valkretsar, väljer hvardera delen inom sin valkrets.

Valet, som ej far äga rum under tider, dä allmän gudstjänst hålles

inom kommunen, skall fortgå minst två timmar före klockan 3 eftermiddagen

och minst två timmar efter klockan 5 eftermiddagen. I kungörelse

skall tiden för valet noggrant angifvas.

Om rösträtt, dess utöfning och öfverlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängdens granskning och anmärkning mot längden

gäller hvad för kommunalstämma är stadgadt, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela röstetal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

Ej må vid, valet tal hållas eller tryckta eller skrifna upprop till de

väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Valsedlarna mottagas af kommunalstämmans ordförande i närvaro

af två tillkallade vittnen. Omedelbart före röstningens början skall ordföranden

visa de närvarande, att valurnan är tom.

b De ej kursiverade styckena äro oförändrade.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Valmännen äga afgifva sina röster i den tur de anmäla sig hos ordföranden,

denne dock obetaget att bestämma att röstningen skall ske efter

upprop; och skall, om han bestämmer dylik ordning för röstningen, meddelande

därom ske i kungörelse före stämman.

A hvarje valsedel antecknar ordföranden tydligt det röstvärde, som

tillkommer den.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst tvä närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar;

och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen är o obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, dä uppehåll i valet göres eller valet

skall sluta, äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, ä

anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att aflämna

sina valsedlar. När alla, som vid det för valets slut fastställda

klockslag äga tillträde till valet, aflämnat sina valsedlar, förklare ordföranden

röstningen afslutad.

Valsedlarna inläggas omedelbart därefter i hållfast omslag, som omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill. Ordföranden insände

därefter ofördröjligen till domhafvanden omslaget med valsedlarna jämte

protokollet öfver valförrättningen. Sker insändandet med allmänna posten,

skall försändelsen assureras.

Domhafvanden skall vid offentlig, minst åtta dagar förut i valkretsens

kyrkor och, där så lämpligen kan ske, i ortstidningar kungjord

förrättning sammanräkna de afgifna rösterna. Denna förrättning skall

påbörjas så snart omständigheterna det medgifva och senast inom tjugu dagar

frän valen.

Vid förrättningen biträdes domhafvanden af två, af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande därtill förordnade personer, som, jämte domhafvanden,

med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten af det vid förrättningen

förda protokoll.

2. I stad förrättas valet i senare hälften af maj månad inför

magistraten. År stad för stadsfullmäktigeval indelad i valkretsar, må valet

förrättas valkretsvis, dock utan uppdelning på valkretsarna af det antal

landstingsmän och suppleanter, som skall utses för staden.

Valet, som ej får äga rum under tider, dd allmän gudstjänst hålles

inom staden, skall fortgå minst tvä timmar före klockan 3 eftermiddagen

och minst tvä timmar efter klockan 7 eftermiddagen. 1 kungörelsen skall

tiden för valet noggrant angifvas.

Om kallelse till valföi’rättningen, om rösträtt, dess utöfning och

öfverlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens gransk
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

49

ning och anmärkning mot längden gäller hvad för allmän rådstuga är

stadgadt.

I (ifrigt skall med afseende ä valets förrättande i tillämpliga delar

gälla, hvad här ofvan i mom. I är föreskrifvet.

I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräknandet ej äger rum omedelbart efter själfva

valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräknandet tillkännagifvas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna af magistraten i

den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i öfrigt afgifna valsedlarna, försedda med anteckning om röstvärdet

i hållfast, försegladt omslag jämte valprotokollet ofördröjligen insändas.

Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Tid och ställe för sammanräknandet kungöres på sätt i mom. 1 är för

där afsedt fall stadgadt.

Sammanräknandet af rösterna skall påbörjas inom sju dagar från valet.

2:o) att det Kungl. förslaget i öfrigt icke måtte vinna Riksdagens

bifall.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 2 Iligt.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:35 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt § 11 i a1 i texten