Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj.-t, angående utredning och förslag i fråga om obligatoriskt utöfvande af rösträtten vid val till Riksdagens Andra kammare samt till landsting.

1912-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:28, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj.-t, angående utredning och förslag i fråga om obligatoriskt utöfvande af rösträtten vid val till Riksdagens Andra kammare samt till landsting.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottds utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 maj 1912 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om skrifvelse till Kungl. Maj.-t, angående utredning

och förslag i fråga om obligatoriskt utöfvande

af rösträtten vid val till Riksdagens Andra kammare

samt till landsting.

Närvarande: herrar Bonde, Branting, Trygger*), Clason, Bellinder, Hellberg, Ekman,

von Gei jer, Mannheimer, Kjellén, Skarstedt, Olsson, Jansson i Djursätra*),

_Ericsson, Nilsson, Nyström, Edén, Larsson i Västerås och Fornander.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets behandling hafva hänvisats från Första

kammaren motionen nr 94, af herr Kjellén, samt från Andra kammaren

motionerna nr 8, af herr Räf och nr 271, af herrar Nydal och Ödman,

samtliga motionerna afseende den politiska rösträttens utveckling till

röstplikt och Räfs motion därjämte röstplikt vid val af land stingsmän.

I motionen nr 94 i Första kammaren har herr Kjellén hemställt,

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t i sammanhang med behandlingen af Riksdagens skrifvelse

nr 137 af år 1908 låta utreda frågan, huruvida och under hvilka villkor

rösträttens utöfning vid valen till Riksdagens Andra kammare må

kunna göras obligatorisk för alla röstberättigade, samt för Riksdagen

framlägga de förslag, hvartill denna utredning eventuellt kan gifva anledning.

»

Bihang titt Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 22 höft. (Nr 28).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

TJtslwttets

yttrande.

Rörande hvad motionären anfört till stöd för sitt förslag hänvisas

till motionen.

I motionen nr 271 i Andra kammaren hafva herrar Nydal och

Ödman, under åberopande af herr Kjelléns ofvannämnda motion, gjort

enahanda hemställan som herr Kjellén. r

I motionen nr 8 i Andra kammaren har herr Räf hemställt,

»det Riksdagen behagade besluta hemställa till Kung! Maj:t, att

Kung! Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till sådan lagändring, att de, som äga rösträtt vid val till riksdagsmän

eller landstingsmän, äfven i största möjliga utsträckning må tilldelas

röstplikt.»

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Såsom framgår af herr Kjelléns motion, hvilken förer fram åtskilliga

i och för sig intresseväckande frågor, anser motionären det vara

behöfligt, att det skapas en garanti, som betryggar att valen till Andra

kammaren verkligen blifva ett uttryck för folkviljan. Denna garanti skulle

efter motionärens mening vinnas därigenom, att rösträttens utöfning göres

obligatorisk för alla röstberättigade, och fattar motionären denna röstplikt såsom

en plikt för valmannen att bestämma sig och afgifva sin röst för

någon eller några af kandidaterna vid valet. Röstplikten skulle således

efter motionärens uppfattning innefatta skyldighet att afgifva ett omdöme.

Häremot vill utskottet erinra, att, då det ej låter sig göra att kontrollera, huruvida

en valsedel, som nedlägges i rösturnan, verkligen är försedd med

namnpåskrift eller icke, röstplikten i praktiken aldrig lärer kunna blifva

annat och mera än en skyldighet för valmannen att afgifva en röstsedel.

Vid sådant förhållande blir röstpliktens effektivitet helt beroende

af den omfattning, i hvilken valmännen komma att begagna sig af möjligheten

att rösta med blanka sedlar. För öfrigt torde det, bortsedt från

nu nämnda olägenhet, vara förenadt med den största svårighet att utfinna

en strafform för underlåtenheten att rösta, som är på en gång

effektiv och förenlig med billighetens fordringar.

Ur rent principiell synpunkt måste det enligt utskottets mening

äfven ifrågasättas, om det verkligen vore samhället till gagn, att alla

valberättigade framtvingas till valurnorna och sålunda äfven de, hvilka

af skilda anledningar sakna håg och intresse för de politiska frågorna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

3

Till dessa betänkligheter mot införande af röstplikt komma

äfven rent praktiska skäl. Utskottet syftar härvid på vårt lands

stora utsträckning och i regel glest boende befolkning, allt omständigheter,

som i och för sig synas omöjliggöra röstpliktsinstitutets upptagande

hos oss, utan att billighetens kraf åsidosättas. Införandet af den skriftliga

voteringen, hvilket motionären förutsatt skola äga rum i samband

med röstplikten, lärer åtminstone för de norrländska kommunernas vidkommande

icke kunna vara ett tillfyllestgörande botemedel häremot.

Utskottet, som på sålunda anförda grunder finner sig icke kunna

tillstyrka de föreliggande motionerna, får alltså hemställa,

1) att herr Kjelléns samt herrar Nydals och

Ödmans ifrågavarande motioner icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda; samt

2) att herr Räfs ifrågavarande motion ej heller

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 maj 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

Reservationer:

af herrar Clason, von Geijer och Fornander i fråga om motiveringen;

och

af herrar Bellinder och K. J. Ekman, som, utan att redan nu

vilja intaga bestämd ståndpunkt till frågan om införande af politisk röstplikt,

likväl ansett, att utskottet bort tillstyrka det af herr Kjellén framställda

yrkandet om utredning af frågan;

af herr Kjellén, som anfört:

»Samtliga af utskottet härofvan anförda betänkligheter mot den

allmänna rösträttens organisation till plikt äro redan i min motion redu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

cerade till sitt rätta och ringa värde. Å andra sidan har utskottet icke

ens med ett ord gittat beröra de stora och bärande synpunkter, som

gjort röstplikten till en af samtidens politiska hufvudidéer: såsom principiell

konsekvens af valrättens allmännelighet, som praktisk garanti

mot tillfälliga majoriteters usurpation af folkviljans makt och rätt, som

utjämnare af oberättigade partichanser vid valurnorna och som dämpare

på partistriden öfverhufvud. Då sålunda alla grundtankarna i det framlagda

förslaget fortfarande stå upprätt, och då här icke är frågan om

mera än en förberedande utredning i vårt land angående en politisk idé,

som i Schweiz, Belgien, Spanien, Österrike m. fl. stater redan slagit

igenom i lagstiftningen, så får jag hemställa,

att Riksdagen, med bifall till herr Kjelléns samt

herrar Nydals och Ödmans ifrågavarande motioner,

ville i skrifvelse till Kungi. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t i sammanhang med behandlingen af

Riksdagens skrifvelse nr 137 af år 1908 låta utreda

frågan, huruvida och under hvilka villkor rösträttens

utöfning vid valen till Riksdagens Andra kammare

må kunna göras obligatorisk för alla röstberättigade,

samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill

denna utredning eventuellt kan gifva anledning.»

Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, 1012.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.