Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändringar i gällande bestämmelser rörande det proportionella valsättet.

1912-03-07 · 74 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 72 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:3, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändringar i gällande bestämmelser rörande det proportionella valsättet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 mars 1912 kl. å e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om ändringar i gällande bestämmelser rörande det proportionella

valsättet.

Närvarande: herrar Bonde, Branting*), Trygger, Hagström, Clason, Bellinder,

Hellberg, K. J. Ekman, von Geijer, Kjellén, Wavrinsky, Sehlin*), Jansson

i Djursätra, Ericsson, Nilsson, Nyström, Edén, Larsson i Västerås,

Magnusson och Larsson i Säby*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet

hänvisad motion, nr 5, har herr Petersson i Lidingö villastad föreslagit,

»att Riksdagen ville för sin del besluta,

l:o att §§ 7 och 9 i lagen om val till Riksdagen den 26 maj 1909,

sådana dessa lagrum lyda enligt lagen den 4 mars 1910, skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 7-

För rösternas sammanräknande — — —

Inom hvarje grupp---bestämmas ordning mellan alla eller

vissa af de namn å gruppens valsedlar, hvilka — — —

Härvid iakttages i fråga om — — —

l:o Alla nyssberörda namn medtagas vid sammanräkningarna och

gäller vid första sammanräkningen hvarje valsedel — — —

2:o Vid hvarje följande sammanräkning — — —

I fråga om partigrupp iakttages — — — —

l:o Upptaga valsedlar — — —.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 3 käft. (Nr 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

2:o I den mån, ordningen---äga motsvarande tillämpning,

dock att därvid å hvarje valsedel allenast så många namn från början

räknadt, som motsvara det antal platser, som gruppen enligt de i § 8

omförmälda jämförelsetal äger besätta, anses afse själfva riksdagsmannavalet

och medtagas i räkningarna. Varder under valets fortgång någon,

som uppförts i rum i ordningen för gruppen, tilldelad plats för annan

grupp, och skall till följd häraf ytterligare plats af gruppen besättas,

verkställes ny sammanräkning för det antal namn, som motsvarar det

ökade platsantalet. Sammanräkning, som sålunda sker, verkar icke

rubbning i platsbesättning, som därförut ägt rum.

Vid hvarje sammanräkning — — —.

§ 9.

Där någon, som blifvit — — —

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den afgångnes namn å sådan plats, att namnet

jämlikt § 3 eller, där de i § 7 beträffande partigrupp under 2:o meddelade

bestämmelser vunnit tillämpning vid namnets uppförande i

ordningen, jämlikt dessa bestämmelser gällt för själfva riksdagsmannaval

et. Hvarje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas

den förut ej valde, hvilkens namn förekommer först å sedeln.

Den som erhållit — — —.

Skulle jämväl sålunda — — — samt

2:o att motsvarande ändringar skola vidtagas dels i §§ 25 och

28 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, dels

i §§ 11 och 14 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den

23 maj 1862, dels ock i §§ 6 och 8 i förordningen om landsting den

21 mars 1862, samtliga dessa paragrafer sådana de lyda enligt lagen den

4 mars 1910.»

Vidare har till utskottets behandling hänvisats en inom Andra

kammaren af herr Nilson i Örebro väckt motion, nr 130, hvari hemställts,

»att Riksdagen för sin del måtte besluta

l:o följande ändrade lydelse af §§ 7 och 9 i lag om val till Riksdagen

den 26 maj 1909. i

i §.

För rösternas sammanräknande---själfva riksdagsmannaval.

Härvid iakttages i fråga om dylik grupp:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

3

1) Vid hvarje sammanräkning förlägges röstvärdet till det första

af sedelns icke placerade namn.

2) 1 Vid hvarje sammanräkning galle valsedel, hvars första namn

icke vunnit placering, som hel röst. Har dess första, men icke dess

andra namn placerats, gälle den som half röst. Valsedel, hvars första

och andra men icke tredje namn tillhör de placerade, äge en tredjedels

röstvärde, och så vidare efter samma grunder.

3) Vid hvarje sammanräkning tillfälle platsen den, som nått

högsta röstetalet.

Vid hvarje sammanräkning skola föras anteckningar---och

så vidare.

9 §.*

Där någon — — — först tilldelats honom.

Vid denna nya sammanräkning, som företages i enlighet med i § 7

angifna grunder, skall den afgåendes namn betraktas såsom obefintligt.

Den som erhållit högsta rösttalet är vald i den afgångnes ställe.

2:o) att motsvarande ändringar skola vidtagas dels i §§ 25 och

28 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862,

dels i §§ 11 och 14 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862, dels ock i §§ 6 och 9 i förordningen om landsting den

21 mars 1862, samtlige dessa paragrafer sådana de lyda enligt lagen

den 4 mars 1910.»

Till stöd för de i motionen nr 5 i Andra kammaren framställda

yrkandena har herr Petersson i Lidingö villastad anfört följande:

»Den metod för proportionella val, som fastslagits genom lagen

om val till Riksdagen med flera lagar, torde i stort sedt hafva verkat

tillfredsställande. Särskildt måste detta erkännas vara fallet i fråga om

fördelningen af platserna olika partier emellan. Bestämmelserna härom

— utformade som de äro efter d’Hondts bekanta regel — hafva, såvidt

mig är bekant, icke i något fall ledt till resultat, som kunnat anses

oegentligt. De erkännas ock allmänt såsom riktiga.

Däremot hafva anmärkningar gjorts emot det sätt, hvarpå enligt

gällande valmetod platserna inom de olika partierna understundom varda

besatta, och det såväl hvad angår själfva representantplatserna som,

och i synnerhet, i fråga om utseende af efterträdare eller suppleant.

Angående innebörden af dessa anmärkningar kan jag hänvisa till åtskilliga

vid 1911 års riksdag väckta motioner och konstitutionsutskottets

II: 5.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

däröfver afgifna utlåtande nr 25. I allmänhet gå de därpå ut, att den

ordningsföljd, i hvilken kandidaternas namn uppförts å valsedlarna, icke

skulle hafva tillbörligt inflytande å valets utgång.

Grunden till denna uppfattning om ordningsföljdens betydelse är

otvifvelaktigt att söka i den vid Riksdagens behandling af valmetoden

däri såsom en undantagsbestämmelse för partigrupp införda s. k. rangordningregeln.

Denna, som åt namnens ordningsföljd å valsedlarna

tillerkänner en afgörande betydelse, synes nämligen hafva tillvunnit sig

allmänt erkännande såsom god och riktig — den har till och med

slagit så igenom i det allmänna medvetandet, att man synes vara på

väg att glömma, att hufvudregeln dock alltid är den s. k. reduktionsregeln

och att denna räknar med de å valsedeln uppförda namnen, i

den mån de skola vid sammanräkning medtagas, såsom likvärdiga. En

icke ringa del af de missräkningar och öfverraskningar, som valresultaten

sägas hafva beredt valmännen, är utan tvifvel att tillskrifva

ett dylikt förbiseende. Den så många gånger framförda anmärkningen,

att de å valsedlarna sist upptagna namnen gå in, under det att de första

falla igenom, beror naturligtvis därpå, att valmannen, som lämnar sin

valsedel, tänker sig densamma såsom en rangordningslista, som upptager

namnen i den ordning, i hvilken han önskar att de skola väljas,

under det att en sammanräkning efter reduktionsregeln behandlar dessa

namn såsom likvärdiga. Den enda värdesättning af namn, som vid

reduktionsregelns tillämpning enligt nu gällande metod är möjlig, är

som bekant den, som kan åstadkommas genom användning af det s. k.

strecket.

Otvifvelaktigt vore det önskvärdt, om — såsom från flera håll

påyrkats — valmetoden kunde så revideras, att den bättre än nu motsvarade

den stora allmänhetens uppfattning om ordningsföljden af

namnen å valsedlarna såsom en värdesättning mellan kandidaterna inbördes.

Och i den mån nämnda uppfattning vinner terräng, växer

behofvet af en ändring af vallagens bestämmelser härutinnan.

Att helt genomföra principen om valsedlarna såsom rangordningslistor

torde emellertid icke vara möjligt. Den Thielska metoden är

ytterst grundad på den förutsättning, att namnen äro likvärdiga, och

hvarje försök att gradera röstvärdet efter namnens plats å valsedlarna

strandar på de valmanövrer, till hvilka en sådan gradering öppnar

möjlighet. Må vara, att dessa valmanövrer kanske ej böra tillmätas så

synnerlig betydelse, då frågan är om val, däri stora massor af valmän

medverka och där fördelningen af röstetalen därför ej låter sig med

erforderlig grad af säkerhet på förhand beräkna — vid val inom trängre

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

5

valkorporationer, såsom våra landsting, äro de ett afgörande skäl mot

hvarje ordning-, som opererar med särskilda platsvärden vid sammanräkningarna.

Emellertid synes det mig som skulle man genom två mindre

jämkningar i metoden, sådan den nu föreligger, kunna åt namnens

ordningsföljd å valsedlarna bereda ett afsevärdt ökadt inflytande å valresultatet,

och jag tillåter mig därför härmed framlägga förslag till

dessa jämkningar. Vid de undersökningar, jag varit i tillfälle att göra,

har det för mig framstått såsom antagligt, att man med dessa jämkningar

kommer ungefärligen så långt, som det öfver hufvud taget är

möjligt att komma utan en fullständig omläggning af hela valmetoden.

De äro emellertid af den art, att skäliga fordringar blifva genom dem

tillgodosedda.

Den första jämkningen skulle bestå däri, att, då inom partigrupp

rangordningsregeln ej kan tillämpas och sammanräkningar före kandidatnamnens

ordnande alltså skola ske efter reduktionsregeln, endast så många

namn å valsedlarna, från början rfåknadt, medtagas, som motsvara det

antal platser, som gruppen äger besätta. Med andra ord ett automatiskt

streck efter det antal namn, som motsvarar gruppens platsantal. Det

synes mig som skulle goda skäl finnas för en dylik anordning. Har

valmannen genom sin valsedel angifvit, i hvilken ordning han vill att

de därå uppförda kandidaterna skola vid valet ifrågakomma, så är det

rimligt, att striden står allenast mellan de namn, som hvarje valman i

främsta rummet vill ha valda till de platser, som han och hans meningsfränder

äga att tillsätta. Det är ock rimligt, att dessa samma valmän

få sitt kandidatantal inskränkt till hvad som motsvarar platsantalet,

liksom fallet skulle varit vid majoritetsval och nu är, så snart ett

parti är så starkt, att det får besätta alla platserna. Platsantalet kan

enligt nu gällande metod bestämmas, så snart sammanräkning af rösterna

skett för de särskilda namnen inom den fria gruppen och för de olika

partigrupperna. Då föreligga de jämförelsetal, efter hvilka platsantalet

för hvarje partigrupp är att beräkna. Emellertid kan ju som bekant

under valförrättningens fortgång en ökning i detta platsantal inträda

därigenom, att en af gruppens i ordningen uppförda kandidater erhåller

plats för annan grupp och gruppens jämförelsetal därigenom så ökas,

att det berättigar till ytterligare plats. För detta fall erfordras uppenbarligen

en särskild bestämmelse, och denna synes lämpligen kunna

blifva att, så snart en dylik ökning i platsantalet konstateras, ny sammanräkning

verkställes för det antal namn å gruppens valsedlar, som motsvarar

det ökade platsantalet. Att en sådan supplerande sammanräkning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

icke får verka rubbning i den platstillsättning, som därförut i behörig

ordning skett, lärer vara själffallet.

Med den af mig sålunda föreslagna jämkningen skulle vallagens

innebörd i fråga om de å valsedeln uppförda namnens giltighet för

själfva riksdagsmannavalet — med andra ord hvad vallagen innehåller

om »streck» — blifva följande:

a) Regel: Så många namn å valsedeln, från början räknadt, som

motsvara det antal riksdagsmän, som skola vid valet utses, gälla för

själfva riksdagsmannavalet och medtagas förty vid sammanräkningarna

(vallagen § 3).

b) Undantag 1: Skall inom partigrupp reduktionsregeln tillämpas,

gälla blott så många namn, från början räknadt, som motsvara det

antal riksdagsmän gruppen får utse, för själfva riksdagsmannavalet och

endast dessa medtagas förty vid sammanräkningarna (§ 7, partigrupp

2:o enligt nu ifrågasatt lydelse).

c) Undantag 2: Har valmannen själf å valsedeln med ett streck

afskilt ett mindre antal namn än som enligt lag (d. v. s. enligt regeln

eller undantag 1) gälla för själfva riksdagsmannavalet, respekteras detta,

så att endast de ofvan strecket stående namnen medtagas vid sammanräkningarna

(vallagen § 3).

Mot den föreslagna anordningen skulle möjligen kunna invändas,

att under vissa förhållanden en mindre fraktion inom en partigrupp

finge besätta en plats, å hvilken två andra fraktioner såsom mera samhöriga

kunde synas äga anspråk. Om ett valsedelsmaterial föreligger

så lydande: I 32 A. B. C. D, II 33 B. A. C. D. och III 35 x. y. z. och

blott en plats får af gruppen besättas, så kommer enligt mitt förslag

platsen att intagas af x. Anmärkningen synes mig dock ej böra tillmätas

någon större betydelse. Om fraktionerna I och II vilja med fog

göra anspråk på att få på grund af samhörighet besätta platsen, så

böra de manifestera denna sin samhörighet genom gemensamt namn å

sådant rum å valsedlarna, att det faller inom det platsantal, som tillkommer

gruppen. Förhållandet är för öfrigt jämförligt med det, då flera

olika partigrupper täfla om en plats, och hvarom vallagen i § 8:2

lämnar en föreskrift, som instämmer med hvad som enligt mitt förslag

skulle komma att gälla inom partigrupp.

Den föreslagna anordningen gäller allenast partigrupp. För den

fria gruppen är den icke användbar. Denna grupps platsantal är beroende

direkt af de särskilda kandidaternas röstetal, och hvarje åtgärd

att på ett eller annat sätt göra detta beroende af namnens ordningsföljd

å valsedlarna kan inverka på jämförelsetalet. Valsedlarna inom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

7

denna grupp sakna för öfrigt den samhörighet, som utmärkes genom

partibeteckningen, och ligger häri otvifvelaktigt ett skäl att ej tillmäta

ordningsföljden å valsedlarna inom den gruppen samma betydelse som

inom partigrupp. Någon ändring i vallagens bestämmelse rörande den

fria gruppen ifrågasattes därför icke.

Den andra jämkningen i valmetoden, som jag ifrågasätter, gäller

sammanräkningen för utseende af efterträdare åt afgången riksdagsman

eller stadsfullmäktig och af suppleanter för landstingsman. Härom finnas

nu bestämmelser i vallagen §§ 9, 14 och 67, i förordningen om kommunalstyrelse

i stad § 28, i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

§ 14 samt i förordningen om landsting § 8. Dessa bestämmelser hvila

på den otvifvelaktigt riktiga tanke, att en representant, som icke kan

fullgöra sitt uppdrag, bör ersättas genom en ställföreträdare, som utses

från och genom de valsedlar, på hvilka representantens mandat är grundad!

Endast på detta sätt betryggas, att den grupp eller fraktion inom

en grupp, som varit speciellt representerad af den afgångne eller förhindrade,

bibehålies vid denna sin representation. Hvad som med fog

är att anmärka mot de i ifrågavarande hänseende meddelade bestämmelser

är, att vid den supplerande sammanräkningen alla dittills icke valda

namn å de ifrågavarande valsedlarna skola medtagas och äro likvärdiga.

Det finnes således ingen möjlighet för valmännen att med åsyftad verkan

å valsedlarna angifva, i hvilken ordning de vilja att eventuella efterträdare

skola gå in. Dekapitering torde därför blifva en ej ovanligföreteelse

vid sammanräkningar för efterträdare åt afgången riksdagsman

eller stadsfullmäktig, liksom den i lifligt öfverklagadt omfång förekommit

vid suppleantvalen för landstingsman.

Missförhållandet synes mig kunna afhjälpas genom föreskrift, att

vid sådan supplerande sammanräkning, hvarom här är fråga, valsedels

röstvärde skall tillgodoräknas allenast det första å valsedeln upptagna,

dittills icke valda namnet. En dylik regel synes mig stå i god öfverensstämmelse

med det förut framställda förslaget om det automatiska

strecket. Den innebär för öfrigt allenast det, att representant skall hafva

den ersättare, som pluraliteten af hans valmän helst vilja ha närmast

efter den eller de förut valda. Namnens ordningsföljd å valsedlarna

skulle härigenom erhålla ett inflytande vid efterträdarevalen, som till

och med vore i viss mån starkare än vid representantvalen. Om den

föreslagna regeln anses kunna godtagas, finnes uppenbarligen intet

hinder att låta den gälla äfven beträffande den fria gruppen.

Om de nu föreslagna jämkningarna varda genomförda, torde man

såsom en verkan däraf kunna påräkna, att valsedlarna därefter städse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

skola förses med tillräckligt många namn, så att icke — såsom nn

understundom vant fallet — valresultatet beliöfver influeras däraf, att

namn, som skulle kommit i fråga, saknas. Under nuvarande förhållanden

kan det understundom vara lämpligt, kanske till och med nödigt, att

för främjande af ett önskadt valresultat begränsa antalet namn å valsedlarna,

och detta gäl] er såväl i fråga om representantval som beträffande

ersättareval. Med de föreslagna nya lagbestämmelserna och deras automatiska

begränsning af det antal namn, som vid hvarje sammanräkning

skall medtagas, finnes i regel ingen vidare anledning för valmannen

att minska antalet namn å sin valsedel under det i lag tillåtna; hvad

det för honom gäller är att tillse, att de å valsedeln komma i riktig

ordning. Sannolikt är äfven, att användningen af det nu medgifna

fakultativa strecket kommer att minskas, men då det likväl fortfarande

kommer att finnas fall, då detsamma kan behöfva användas, finnes ingen

anledning att ifrågasätta ändring i bestämmelserna därom.

Vidare synes det antagligt, att efter jämkningarnas genomförande

valuträkningarna icke vidare skola komma att framvisa dessa många

små röstöfvervikter och många lottningar, som framhållits såsom för

den nuvarande metoden komprometterande. Konkurrens mellan namn

å samma valsedlar — och endast om sådan konkurrens kan det i detta

sammanhang bli fråga — lärer nämligen icke vidare förekomma vid

sammanräkningar för utseende af efterträdare eller suppleant. Vid val

af representanter har man visserligen fortfarande att räkna med dylik

konkurrens, men i betydligt inskränkt omfattning, och de fall, där

lottning behöfver tillgripas, lära säkerligen ej blifva mångtaliga. Jag

bär därför icke ansett nödigt att i förevarande förslag upptaga någon

föreskrift liknande den vid sistlidna riksdag af en motionär ifrågasatta,

att vid lika röstetal företrädet mellan kandidaterna skall i vissa fall

bestämmas genom kandidatens ordningsrum å valsedeln.

Att de nu föreslagna jämkningarna skulle medföra synnerlig förenkling

af och lättnad i de för valresultatens bestämmande erforderliga

uträkningarna ligger i öppen dag.

Det är gifvetvis af stort intresse att undersöka, huru de nu ifrågasatta

ändringarna i valmetoden skulle hafva verkat, om de tillämpats

vid hittills förrättade proportionella val. En ganska god ledning för

omdömet härutinnan kan vinnas genom närmare studium af två af

fil. lic. Olof Palme utgifna redogörelser för 1910 års landstingsmanna
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

9

val ocli 1911 års val till Andra kammaren. Jag tillåter mig därför

meddela några iakttagelser rörande i dessa arbeten refererade val.

Vid 1911 års val till Andra kammaren hafva de ojämförligt flesta

platserna blifvit besatta enligt den så kallade rangordningsregeln. Där

rednktionsregeln kommit till användning äro i åtskilliga fall förhållandena

sådana, att valets utgång icke skulle influerats af de ändringar, som nu

ifrågasättas. De fall åter, där valresultatet skulle blifvit ett annat än

nu, torde vara följande:

Kalmar läns norra valkrets. (Se Palme: valen till Andra kammaren

år 1911, pag. 44.) Typiskt fall af dekapitering. 4 platser att besätta,

däraf 2 tillföllo gruppen »de moderata». Ungefärligen 4/6 af gruppens

valsedlar upptogo samma tre kandidatnamn A. C. och I., men de två

första A. och C. omkastade så att något mer än hälften af sagda valsedlar

lydde på A. C. I. och omkring tredjedelen på C. A. I. Öfverallt

på dessa sedlar stod I. i tredje rummet. Hade valsedlarna upptagit

namnen i samma ordning, så hade A. och G. med stor röstöfvervikt

gått in efter rangordning. Men nu valdes endast A. efter denna norm

och som andra namn ingick I., hvars röstöfvervikt åstadkoms genom

en del af de öfriga valsedlarna, hvilka skulle saknat betydelse, om rangordningen

kunnat tillämpas. Med ett automatiskt streck efter andra

namnet hade en dylik utgång icke ifrågakommit; I:s plats på valsedlarna

hade satt honom utom räkningen vid själfva valet, men tillförsäkrat

honom platsen som förste ersättare.

Jönköpings läns östra valkrets. (Palme ibm. pag. 36.) 4 platser

att besätta, däraf gruppen I »valmansföreningen» erhöll 2 platser och

gruppen II »de frisinnade» 2 platser. Endast första platsen inom gruppen

I tillsattes enligt rangordning, för den andra platsen inom gruppen I

och för båda platserna inom gruppen II kom reduktionsregeln till

tillämpning. Inom gruppen I besattes andra platsen med kandidaten

S., hvilken å hufvudlistan stod som tredje namn efter J., som valdes

efter rangordning, och k. ''Dessa båda, J. och R., funnos äfven upptagna

såsom de två första namnen å en annan ganska talrik fraktion

af valsedlar, hvilka helt och hållet saknade S. — Äfven inom gruppen II

afgjordes andra platsen genom valsedlar, som upptogo den valdes namn

längre ned på sedeln än i andra rummet. I båda dessa fall skulle det

automatiska strecket efter andra namnet hafva ledt till, att de valsedlar,

därå den nu valdes namn upptagits allenast i tredje rummet, icke kunnat

gifva honom försteg framför de före honom stående kandidaterna och

att alltså en af dem, som hade första eller andra rummet å sedlarna,

kommit att gå in.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 höft. (Nr 3.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Kalmar läns södra valkrets. (Palme ibm. pag. 46.) 6 platser,

däraf gruppen »de frisinnade» fingo 3. Endast en af deras kandidater

gick in efter rang. Om de två andra platserna rådde stark splittring.

Resultaten hade med tillämpning af reduktionsregeln och automatiskt

streck efter tredje namnet blifvit annat än nu, med säkerhet åtminstone

i fråga om det ena namnet.

Värmlands läns östra valkrets. (Palme ibm. pag. 86.) 4 platser,

däraf gruppen »sparsamhets-, nykterhets- och reformvänner» fingo 2.

Den första besattes efter rangordning, för den andra kom reduktionsregeln

till användning. Äfven här skulle ett automatiskt streck efter

andra namnet å gruppens valsedlar hafva gifvit utslag till förmån för

ett namn, som å hufvudlistan hade plats före den nu valde.

Hälsinglands södra valkrets. (Palme ibm. pag. 106.) »Det frisinnade

partiet» fick tillsätta allenast en plats af tre. Om vid sammanräkningen

— som skedde efter reduktionsregeln — allenast första namnet

å hvarje valsedel medtagits, skulle utgången blifvit en annan än nu,

dock blott med en rösts Övervikt.

Ångermanlands norra valkrets. (Palme ibm. pag. 114.) »Vänstern»

ägde att af 3 platser besätta 2. Endast dess första namn valdes efter

rangordning. Vid sammanräkning efter reduktionsregeln och med automatiskt

streck efter andra namnet skulle andra platsen ha intagits af

annan än den som nu valdes.

Ur Palmes »undersökning om den proportionella valmetoden vid

1910 års landstingsmannaval» anmärkas följande val:

Stockholm: Riksdagsmannaval till Första kammaren hösten 1909.

(Palme anf. st. pag. 62.) 9 platser att besätta, däraf »moderata gruppen»

erhöll 5. Gruppens fyra första platser besattes efter rangordning. En

större fraktion af valsedlarna (38 af 56) upptogo 6 namn, däraf i 5:te

rummet H. och i 6:te R. De öfriga valsedlarna innehöllo allenast 5

eller 4 namn, några både H. och R., andra saknande ettdera eller båda.

Häraf blef följden, att vid sammanräkningen för 5:te platsen R. blef

vald och H. föll igenom. Med ett automatiskt streck efter 5:te namnet

hade H. gått in som 5:te namn och R. stått som förste ersättare.

Linköping: Landstingsmannaval. (Palme ibm. pag. 66.) 6 platser

att besätta, däraf gruppen »de moderata» erhöll 5. Stor enighet om

de 4 första namnen, som gingo in efter rangordning. 5:te namnet T.

samlade ock en betydande röstsiffra, men ej tillräcklig för plats efter

rang. Vid sammanräkningen efter reduktionsregeln blef 6:te kandidaten

H. vald med ganska ringa röstöfvervikt. Vid sammanräkning för suppleantvalet

kom T. icke ens med, han öfverflyglades med ett fåtal röster

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

11

af namn, som stodo längre ned på valsedlarna. Ett automatiskt streck

efter 5:te namnet och suppleantval på -af mig föreslagen grund skulle

utan vidare anvisat T. platsen som öde man och H. platsen som förste

suppleant.

Västerås: Landstingsm ann aval. (Palme ibm. pag. 69.) 6 platser,

däraf gruppen »borgerliga samlingslistan» erhöll 3. Det störa flertalet

valsedlar upptog ofvan strecket 4 namn med stor enighet om lista,

3:dje och 4:de namnen. Däremot skilde sig meningarna skarpt om

andra rummet. Valsedlar till något mer än hälften af gruppens röstetal

hade som andra namn U., valsedlar till åtskilligt mindre röstvärde S.

Följden blef gifvetvis, att hvarken U. eller S. blef vald utan platserna

intogos af kandidaterna i lista, 3:dje och 4:de rummen. Ett automatiskt

streck efter 3:dje namnet hade gifvetvis verkat, att den ene af de omstridda

kandidaterna gått in.

Grangärde tingslag: Landstingsmannaval. (Palme ibm. pag. 85.)

4 platser, däraf »de frisinnade» för 6,098 röster fingo 2. Första namnet

å hufvudtypen af gruppens valsedlar D. kom upp till allenast 2,930

röster d. v. s. en obetydlighet mindre än som erfordrades för första

platsen efter rangordning. Vid sammanräkning efter reduktionsregeln

blef H. vald som första namn. Denne stod emellertid som första namn

å valsedlar värda mer än V3 af partiets hela röstetal. Andra sammanräkningen

gaf partiets andra plats åt K. med 2,066.5 röster. Denne K.

stod som första namn blott å en sedel, värd en röst, men för öfrigt efter

D. och Hj. på sedlar värda 1,097 röster, efter D. på sedlar värda 1,728

röster och efter Hj. på sedlar värda 253 röster. På andra sedlar än

de nu nämnda förekom icke K:s namn, således äfven här en flagrant

dekapitering. Med ett automatiskt streck efter andra namnet hade D.

blifvit vald med afsevärd röstöfvervikt. K. hade då icke kommit upp

ens till 300 röster.

Fall« södra tingslag: Landstingsmannaval. (Palme ibm. pag. 89.)

»Landtmännens lista» ägde af sex platser besätta en. Stark splittring

om första namnet föranledde, att den i tredje rummet å flertalet valsedlar

uppförde Gr. blef landstingsman för gruppen. En sammanräkning,

därvid allenast första namnet å hvarje valsedel tagits med, hade gifvetvis

lämnat annat resultat, i detta fall skulle E. gått in.

Exemplen kunde mångfaldigas, men de anförda må vara nog.

Öfverallt har jag funnit, att en tillämpning af de nu ifrågasatta ändringarna

skulle lämnat resultat, som säkerligen för den stora allmänheten

framstått som mera naturligt, mera väntadt än det nu framgångna.

Ingenstädes har jag kommit till ett slut, som förefallit stötande eller obilligt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Hvad angår suppleantplatserna vid landstingsmannavalen, så saknas

i Palmes redogörelse de sifferuppgifter, som skulle varit behöfliga för

att exakt beräkna, hurudan suppleantbesättningen skulle efter nu föreslagen

grund blifvit i de i Palmes bok pag. 151—163 anförda fallen.

Det lärer emellertid utan vidare exemplifikation vara uppenbart, att

platsbesättningen skulle blifvit en helt annan än nu och under inga

omständigheter företett den »rangordning nedifrån», hvarom man i detta

hänseende ansett sig kunna tala.

Det säger sig själft, att de nu föreslagna jämkningarna i metoden

ingalunda kunna förebygga sådana oegentligheter, som hafva sin grund

vare sig i obekantskap med valmetoden eller i illojala valmanövrer.

Särskilt gäller detta om den några gånger försökta kuppen att illojalt

använda ett annat partis partibeteckning. Skulle den frihet, som den

nuvarande valmetoden i detta hänseende lämnar, fortfarande missbrukas,

och den politiska moralen icke tillräckligt reagera mot dylika tilltag, så

återstår intet annat än att införa den offentliga kandidaturen med officiellt

fastställda vallistor. Men med dessa ting har själfva valmetoden

litet eller intet att skaffa.»

Till stöd för de i motionen nr 130 i Andra kammaren framställda

yrkandena har herr Nilson i Örebro anfört följande:

»Genom stadsfullmäktig- och landstingsmannavalen 1910 och riksdagsmannavalen

1911 hafva brister i den i vallagen föreskrifna valmetoden

klart trädt i dagen.

I en inom denna kammare väckt motion har herr Petersson i

Lidingön framställt några förslag till ändringar i vallagen, afsedda att

undanröja dessa brister. Det förefaller emellertid som om den väg,

han anvisat, knappast leder till målet — med det automatiska streck

han föreslår träffar man icke sakens kärna — man måste fastmer fullständigt

öfverge denna reduktionsregel, vid hvilken alla hittillsvarande förslag

— äfven motionärens — hakat sig fast med en oförklarlig envishet.

Anmärkningarna rörande hufvudvalen gå, som motionären påpekar,

ut på, att den ordningsföljd, i hvilken kandidaterna uppförts på valsedeln,

stundom saknat inflytande på valets utgång. Den tanke om

ordningens afgörande inflytande, som fått sitt uttryck i rangordningsregeln,

har, säges i förenämnda motion, så fullständigt slagit igenom,

att man »synes vara på väg att glömma att hufvudregeln dock alltid

är den s. k. reduktionsregeln och att denna räknar med de å valsedeln

uppförda namnen i den mån de skola vid sammanräkning medtagas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

13

såsom likvärdiga». Denna sats åskådliggör på ett briljant sätt motionärens

tankegång. Att den stora mängden af väljare funnit rangordningsregeln

naturlig, ja så själfklar, att de val, där reduktionsregeln

har gifvit omkastade resultat, väckt ett samstämmigt ogillande, har icke,

såsom man skulle väntat, gett motionären anledning till att dra följande

slutsats: »Det är påtagligt, att denna rangordningsregel, som föreslogs

i elfte timmen vid 1907 års riksdag gett odeladt tillfredsställande resultat,

men att däremot reduktionsregeln, på hvilken de tidigare förslagen

uteslutande voro byggda, varit praktiskt oduglig — för att resultatet

skall bli riktigt, måste uppenbarligen den senare fullständigt öfverges».

Motionären säger i stället: Väljarna få dock icke glömma att reduktionsregeln

är hufvudregel!

Motionären medger emellertid sedermera det önskvärda i en

generalisation af rangordningsregeln, men, säger han, »att helt genomföra

principen om valsedlarna som rangordningslistor torde emellertid

icke vara möjligt. Den Thieleska metoden är ytterst grundad på den

förutsättning att namnen äro likvärdiga». Denna sats ger anledning

till följande erinringar. Reduktionsregeln, såsom den blifvit utformad i

den svenska vallagen, är icke liktydig med Thieles metod. Thiele får

visserligen i ett fall, som han utförligt behandlar, från sina utgångspunkter

och med sin metod ett valresultat, som öfverensstämmer med det som

reduktionsregeln lämnar. Men att endast därför beteckna Thiele som

fader till vår reduktionsregel, det är en lika missvisande terminologi,

som att identifiera en strejk med en lockout — därför att båda resultera

i att arbetet afstannar. För öfrigt så begränsar Thiele ingalunda sin

problemställning till det fall, då namnen äro likvärdiga. (Jfr Thieles

afhandling »Om Flerfoldsvalg» i Overs. over D. K. Danske Vidensk.

Selsk. Forh. 1895 sid. 416.)

Motionären har ytterligare en invändning att göra. »Hvarje försök

att gradera röstvärdet efter namnens plats å valsedlarna strandar

på de valmanövrer, till hvilka en sådan gradering öppnar möjlighet».

Fttalandet styrkes icke genom något exempel, och de erfarenheter man

har af rangordningsregeln — som dock är en form för en dylik gradering

af röstvärdet — ge ju knappast något stöd åt påståendet.

Detta om motionärens utgångspunkter. Han medger, att anledningen

till de missvisande resultaten är dualismen i vår valmetod, men

han tror optimistiskt på möjligheten af en lösning utan att håfva

den. Hvad innebär denna dubbelregel för väljaren? Uppenbarligen

det, att han endast under en förutsättning kan ge sin lista den form,

att den tolkar hans mening: att han på förhand känner valresultatet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Han måste nämligen alltid — och. där ligger metodens olösbara motsättning

— när lian upprättar sin lista antingen taga hypotesen om

ordningens afgörande inflytande eller också den motsatta, om namnens

likvärdighet, som utgångspunkt men aldrig låda. Hvarje valmetod, som

icke är den logiska utformningen af den ena af dessa grundtankar, är

dömd till undergång. Och någon tvekan kan ju knappast råda om

hvilken af de två hypoteserna, som bör bli grundval för en omredigering

af vallagen.

Om således icke motionären genom sitt ändringsförslag rubbat

sjkifva grunden för felaktigheterna, så är det ju likväl möjligt, säger

man sig, att de efter en förändring i den riktning, han föreslagit,

komma att bli sällsyntare, ja så sällsynta, att metoden, praktiskt sedt,

kommer att verka fullt tillfredsställande. För att bedöma denna invändnings

halt är det nödvändigt att granska karaktären af de omkastningar,

som valen uppvisat och det »automatiska streckets» förmåga att

korrigera dem.

De omkastningar, som ägt rum, tillhöra — mer eller mindre

markant — två typer.

Första fallet. Ett parti gör sig räkning på ett visst antal platser

men har en vallista, som upptager ett större antal namn än man äger

förhoppning om att få valda. En numerärt relativt obetydlig grupp är

emellertid missnöjd med att deras specielle kandidat på hufvudlistan

fått eu sådan placering, att hans val efter rangordningsregeln är uteslutet;

den går därför fram med en lista, på hvilken alla eller några af

den officiella listans föregående namn saknas. Under samma partibeteckning

förekommer ett stort antal listor, som icke innehålla någonderas

af de så tvistande kandidaternas namn. Valsedelmaterialet har

då schematiskt följande form:

1) Den officiella listan A, B, C, D, E, F,

af hvilka partiet hoppas att placera A och B.

2) listor utan B, G men däremot med D, men utan tillräcklig

röststyrka för att vara berättigad till representation.

3) listor fullkomligt afvikande från den officiella listan, eller också

opinionsyttringar för E och F af samma karaktär som listan 2 men

svagare. D blir vald i stället för B. Till denna typ höra valen i

Kalmar läns södra och i Jönköpings östra.

Andra fallet. Ingen tvekan om hvilka som skola placeras, men

rivalitet råder om ordningen på listan. Ett af dess fyllnadsnamn framföres

som specialkandidat på en variant med obetydlig röstst}u-ka.

Schematiskt ser det ut så här:

1) (stor variant) A, B, C, D.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

15

2) (variant något svagare än 1) B, A, C, D.

3) (liten variant) C.

C undantränger B.

På val af denna natur ge Andrakammarvalet i Kalmar läns norra

valkrets och Förstakammarvalet i Västerbottens läns landsting exempel.

I hvad mån påverkar då detta automatiska streck valresultatet i

de båda fallen? För*att diskutera ett konkret exempel låt oss ta t. ex.

valet i Kalmar läns södra. Där förekommo enligt fil. lic. Palme följande

större listvarianter inom lib.-soc.-gruppen.

H. Lib.-soc.

Olsson

Petersson

Svänsson, E.

Runefors

Erlandsson

Medin

I. Lib.-soc.

Magnusson

Rehnberg

Kämpe

Lindkvist

Rydén

Engstrand

K. LAb.-soc.

Medin

Åckerström

Runefors

637 r.

L. Lib.-soc.

Erlandsson

312 r.

Johannesson

Stéenhoff

2,414 r.

Fransen

Arvidsson

1,540 r.

M. Lib.-soc.

Olsson

Petersson

Svänsson, E.

Runefors

Erlandsson

Johannesson

Stéenhoff

172 r.

N. Lib.-soc.

Åckerström

104 r.

0. Lib.-soc.

Medin

Runefors

Stéenhoff

Åckerström

81 r.

P. Lib.-soc.

Olsson

Åckerström

Runefors

Lindmark

Andersson, A. Th.

Andersson, G-. T.

77 r.

R. Lib.-soc.

Olsson

Petersson

Runefors

Erlandsson

S. Lib.-soc.

Olsson

Petersson

Svänsson, E.

Runefors

T. Lib.-soc.

Medin

67 r.

U. Lib.-soc.

Svänsson

48 r.

Johannesson

Stéenhoff

76 r.

Johannesson

Stéenhoff

73 r.

>

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

V. IÅb.-soc. X. IAb.-soc.

Y. Lib.-soc.

Z. Lib.-soc.

Olsson

Erlandsson

Olsson

Olsson

Svänsson, E.

Medin

27 r.

Petersson

Runefors

31 r.

Svänsson, E.

Erlandsson

Erlandsson

Johannesson

Johannesson

Stéenhofl’

Stéenhoff

31 r.

24 r.

Å. Lib.-soc.

Å. Lib.-

■soc.

Olsson

Olsson

Petersson

Petersson

Runefors

Erlandsson

Erlandsson

21 r.

Medin

Johannesson

Stéerihoff

23 r.

Med de!

; automatiska strecket skulle således,

om man tar liänsy:

endast till de röstsedlar, som Palme publicerar, ingalunda Petersson

blifvit vald, utan Svänsson med den imponerande öfvervikten af 3 7*

röst. Och Magnusson, som segrade öfver Rehnberg med 4.17 rösts

öfvervikt skulle äfven med tillämpning af ett automatiskt streck

suttit lika osäker. Det automatiska strecket verkar ej mer till förmån

för Magnusson än för Kämpe eller Rehnberg. Hur litet detta

streck ger inser man, om man tänker sig en höjning af socialdemokraternas

styrka därhän, att gruppen i sin helhet erhåller 4 platser,

af hvilka socialdemokraterna två. I detta fall skulle herrar Runefors

och Olsson blifvit valda! Det liberala listmaterialet är i båda

fallen identiskt, men allt efter styrkan på den socialdemokratiska listan

I blir antingen Olsson och Svänsson eller också Runefors och Olsson

fortunas gunstlingar. Det är möjligt att förstå en åskådning, som

anser att listan K är så pass stark, att en placering af Runefors framför

Petersson icke är alltför orättvis. Men att den svaga varianten

U skall bestämma resultatet — såsom vid användningen af automatiskt

streck på detta val — det är en påtaglig oegentlighet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

17

Detta exempel ger ju en slående bild af godtyckligheten i utslaget

hos detta automatiska streck. Att detta icke är någon tillfällighet utan

tvärtom en nödvändig konsekvens af metoden framgår af följande all
-

männare exempel.

I.

II.

in.

IV.

V.

VI.

A

G

G

B

H

H

C

C

I

I

I

D

D

D

K

K

K

E

E

E

F

F

F

2600

50

10

2000

2

1

Jag föreställer mig att I, II, III äro liberala listor, IV, V, VI

socialdemokratiska. Partibeteckningen är gemensam. Fyra platser skola

tillsättas. Hvad blir nu resultatet med tillämpning af motionärens

metod?

Först placeras A efter rangordningsregeln. Sedan efter reduktionsregeln

antingen I eller K (lottning) låt vara I; därefter D, slutligen

K. Säkerligen vill ingen förneka att det riktiga resultatet här är

A, G, B, H. I detta fall har metoden dock förhindrat valet af E

och F.

Men hur förklara, att det automatiska strecket i några fall, som

motionären användt för att exemplifiera sin metod, dock korrigerat

valresultaten?

Det beror därpå, att i dessa fall representantantalet är så ringa,

att endast hufvudlistan kan göra sig gällande. Så fort detta antal blir

så stort, att äfven mindre grupper nå representation, är hjälpmedlet

värdelöst. För att ta ett exempel.

I. II. III.

A D C

B F

C G

300 120 10

IV.

F

listor utan dessa namn

5 2

Antag att partiet får besätta 2 platser.

Valutgången blir A, B. (Med nuvarande metod A, C.)

Antag att partiet får besätta 3 platser.

Valutgången blir A, C, F, och hvarför? Jo, därför att förefintligBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 3 käft. (Nr 3.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

heten af gruppen II i detta fall flyttar det automatiska strecket ner

under C på listan I och beröfvar B hans skydd mot intrång från C.

Den stora begränsningen af antalet representanter ger därför förklaringen

till att metoden, när det gäller det moderata partiet i Jönköpings

östra, det moderata i Kalmar norra, det liberala i Hälsinglands

södra och Ångermanlands norra valkrets, lämnar ett riktigt resultat.

Att den inte gör det i Kalmar läns södra, om man begränsar sig till

de af Palme anförda sedlarna, har jag nyss visat, och om de icke angifna

strösedlarna åstadkomma en omkastning af valresultatet, bevisar

detta uppenbarligen ingenting, ty en tillfredsställande valmetod borde

gifvetvis ge ett otvetydigt utslag till förmån för hufvudlistans andra

namn. Inom den lib.-soc. gruppen i Jönköpings östra skulle visserligen

kapten Liljedahl ha fått afstå sin plats, men icke åt den liberala listans

andra namn Carlström utan åt socialdemokraterna, som i så fall skulle

fått sin andra man, Blomqvist, placerad med förbigående af deras första

namn, Lundberg. I Värmlands östra skulle också, som motionären påpekar,

eu omkastning ha ägt rum, men där har, som i ett annat sammanhang

kommer att påpekas, den nuvarande metoden gett det enligt

min mening riktigare resultatet.

För att sammanfatta resultatet af denna granskning:

Den af motionären föreslagna förändringen kommer säkerligen att

i en del af de fall, där ett fåtal platser skola fördelas inom ett relativt

homogent parti medföra fördelar, men den förlorar betydelse i samma

mån som detta antal ökas och ger olika skiftningar inom partiet tillfälle

till representation.

Denna kritik har, hoppas jag, klarlagt, att revisionen af vallagen

måste sträcka sig längre än till införande af ett automatiskt streck.

Vid denna revision stå vi i en betydligt gynnsammare ställning än våra

föregångare: mot deras obevisade antaganden om valmanskårens psykologi

är det numera möjligt att med det statistiska material, som står

oss till buds, draga tämligen exakta slutsatser på detta område. Iakttagelserna

löpa samman i en punkt — valmännen tillmäta ordningen

mellan sina kandidater en afgörande roll. Detta är ju i viss mån

ägnadt att förvåna, tycker man, ty vid majoritetsvalen har man ju icke

spårat några sådana tendenser. Men det är just en af olikheterna

mellan majoritetsvalen och de proportionella valen, att de senare nödvändigt

tvinga fram ordningstanken. Vid majoritetsvalen får jag, när

det gäller val af flera personer, i regel antingen listan i sin helhet

eller också ingen af mina kandidater vald — att bestämma ordningen

dem emellan är således en fullkomligt omotiverad åtgärd. Helt annor
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

19

lunda är situationen vid proportionsvalen, jag saknar bestämdt kännedom

om antalet af de kandidater jag kan få placerade — det tvingar

mig med nödvändighet att gradera mitt intresse för de olika kandidaternas

val. Hvad är då naturligare än att man sätter den kandidat

först, som man helst önskar få vald?

Jag har nyss påpekat, att vår valmetod hvilar på två konträra

hypoteser. Rangordningsregeln är den matematiska utformningen —

dock endast i ett specialfall — af en princip, som skulle kunna formuleras

så: Innan ett af listans föregående namn placerats, är för val
mannen

hvarje efterföljande obefintligt. Reduktionsregeln åter utgår

från hypotesen om valmannens fullkomligt likartade intresse för alla

listans namn. Efter de val som förrättats hittills kan man icke tveka

om problemställningen för en revision af vallagen: är det möjligt att

ge denna hypotes om ordningens afgörande betydelse en praktiskt användbar

utformning i de fall, där nu reduktionsregeln vinner tilllämpning?
För

att härom vinna ett tillförlitligare svar än hvad jag själf kan

afgifva, har jag anmodat en för saken intresserad sakkunnig person att

yttra sig. lian skulle därvid beakta verkningarna af det ifrågasatta

»automatiska strecket». Det svar, jag erhållit, lyder:

»Ett svar på denna fråga kräfver en analys af det nuvarande tillvägagångssättet.

Hvad är det som karakteriserar denna reduktionsregel? Den innehåller

uppenbarligen två väsentliga moment: 1) en reduktion af listans tyngd i förhållande

till antalet placerade namn, 2) hypotesen om namnens likvärdighet. Det första är

ingenting annat än den ryktbara d’Hondtska regeln i en något annan formulering.

Om denna d’Hondtska regel råder ju icke mer än en mening — mot de resultat

den gifvit ha inga invändningar gjorts. Den andra egenskapen är tydligen reduktionsregelns

onda genius, men påtagligen ingen konsekvens af den första. Ingenting

hindrar således att man ersätter denna hypotes med den motsatta. Under sådana

förhållanden får man följande formulering för sättet att bestämma kandidaterna

inom ett parti (i alla fall där nu rangordningsregeln tillämpas blir resultatet identiskt):

Vid hvarje sammanräkning tages hänsyn endast till det främsta af listans

icke placerade namn (alla följande betraktas såsom obefintliga).

1) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel såsom hel röst. Det

namn, som når högsta rösttalet, blir det första i ordningen.

2) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, som icke fått sitt första

namn placeradt som hel röst. Valsedel, hvars första men icke andra namn vunnit

placering, gäller som half röst. I allmänhet är röstvärdet för valsedel hvars n första

1

namn fått rum i ordningen lika med jj_pi
3)

Vid hvarje sammanräkning kommer det namn närmast i ordningen, som

når högsta röstetalet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Tillåt mig exemplifiera denna räkneregel på valet i Kalmar läns södra (jagtar

hänsyn endast till de fem största listorna):

Total röststyrka 6175

I) 2414

II) 1540

III) 637

IV) 312

V) 172

Olsson

Magnusson

Medin

Erlandsson

Olsson

Petersson

Rehnberg

Åckerström

Petersson

Svänsson

Kämpe

Runefors

Svänsson

Runefors

Lindkvist

Runefors

Erlandsson

Rydén

Erlandsson

Medin

Engstrand

Vid första sammanräkningen (hänsyn tages endast till listornas första namn)

erhålles följande röstetal:

Olsson 2414+172

Magnusson 1540

Medin 637

Erlandsson 312.

Olsson blir partiets första man.

Det fullständiga schemat ser ut så här:

läkning" 0^sson Petersson Syänsson Runefors

Erlands-

son

Medin

Magnus- Rehnberg

Äckel--

ström

1 2414+172 — — —

312

637

1540 —

—

2414+172

2 — v — —

312

637

1540 —

—

_ 2414+172

312

637

_ 1540

~S~ 2

V

4 _ “_J 2414+172

312

637

_ 1540

3 ::

2

De fyra första namnen äro således: Olsson, Magnusson, Petersson, Svänsson.

Det erbjuder ingen svårighet att fullfölja räkningen, som är fullkomligt enhetlig.

Det är gifvet, att vid en dylik sammanräkning ett fall kan inträffa, som vid första

ögonkastet förefaller egendomligt, men som endast är en naturlig konsekvens af

hypotesen om listans likvärdighet med dess första icke placerade namn. Listmaterialet

är af följande form:

Sammanräkning

A

A

II) C

1

48

B

E

2

C

3

B

C

D

E

—

30

—

—

48

30

2

48

2

48

15

15

D

48

30

4

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

21

De fyra första namnen äro således A, C, B, E. Exemplet företer den egendomligheten,

att när B placerats, så blir antalet från början placerade namn på I)

48

icke endast två utan till och med tre och listans rösttal reduceras icke till utan

O

48

-j-. Detta är ju också helt naturligt och endast en motsvarighet till de nuvarande

bestämmelserna om gemensamma kandidater. I samma ögonblick som C på listan

I) kommer att tillhöra namnföljden uppifrån, så bör också denna lista bära en del

af den belastning som förut odeladt tyngt II).

Jag har förut berört det automatiska streckets förmåga att korrigera omkastningarna

vid årets riksdagsmannaval. En sammanställning af valresultatet

under förutsättning att man använder den nuvarande (I), herr Petersson i Lidingö

(II), eller den af mig föreslagna metoden (III) på dessa erbjuder åtskilligt af intresse.

(Jag hänvisar till fil. lic. Palmes redogörelse):

Jönköpings östra, moderata.

Hufvudlista: Spr änglistor: I

Jonsson, Sjöberg. Jonsson,

Rudin, Sjöberg.

Sjöberg.

Yalda:

II III

Jonsson, Jonsson.

Rudin. Rudin.

Jönköpings östra, lib.-soc.

a) Johansson,

Carlström,

Liljedahl.

b) Lundberg,

Blomqvist,

Moberg,

Söderqvist.

Johansson,

Liljedahl.

Johansson,

Blomqvist.

Johansson,

Lundberg.

Kalmar norra, mod.

a) Andersson, b) Carlsson, c) Isaksson.

Carlsson, Andersson,

Isaksson. Isaksson.

Andersson,

Isaksson.

Andersson,

Carlsson.

Andersson,

Carlsson.

Kalmar södra, lib.-soc.

a) Olsson,

Petersson,

Svänsson,

Runefors.

h) Magnusson, c)

Rehnberg,

Kämpe.

Häsinge södra, lib.

Ångermanlands norra,

a) Lundgren, b) Molin.

Lindgren,

Molin.

Medin, Olsson,

Olsson,

Olsson,

Äckerström, Runefors,

Magnusson,

Magnusson,

Runefors. Magnusson.

Svänsson.

Petersson.

Jonsson.

Johansson.

Johansson.

lib.

Lundgren,

Lundgren,

Lundgren,

Molin.

Lindgren.

Lindgren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Valet i Värmlands läns östra valkrets förtjänar ett särskildt omnämnande.

Inom den liberala gruppen förekommo följande sedeltyper med en styrka af öfver

100 röster:

Här står visserligen Jansson i Krakerud som andra namn på 2,507 röster,

d. v. s. med ett reduceradt röstvärde af 1,253 x/2 röster, under det att de motsvarande

siffrorna för Jansson i Edsbäcken äro 953 och 476 1Men det är påfallande

att listorna III) och IV) med sina nära 1,100 röster på Jansson i Edsbäcken till

första plats, äfven om man tar hänsyn till listan V, mer än väl utjämnar demia

Övervikt. Här är således påtagligen ett riktigt utslag om Jansson i Edsbäcken

får mandatet. Med hr Petterssons automatiska streck blir emellertid Jansson i

Krakerud vald, och hvarför? Jo, denna metod tillmäter icke den omständigheten att

III) satt Jansson i Edsbäcken först någon betydelse, men beröfvar honom å andra

sidan stödet af listan I), därför att han där står på tredje plats.

Låt oss anta att de båda Janssönerna en gång i tiden varit föremål för

samma gamla skolrektors nit!

Om denne hade lagt samma synvinkel på deras kunskaper som det automatiska

strecket på deras rätt till mandatet, skulle han sagt: ’Ja, Carl Petter, du är

visserligen rätt stor öfverdängare i naturläran och där kan Gustaf inte mycket, i

tyska och engelska är ni medelmåttor båda två, i latinet är det nog som det kan

med Gustafs kunskaper, men där är du i alla händelser under isen, så jag tror nog

jag kan låta Gustaf flytta upp, men du får allt sitta kvar’. ’Ja, men’, invänder Carl

Petter blygt, ''efter som jag liar högt betyg i matematik och fysik så blir ju min

betygssumma i alla fall större?’ ''Hvad säger du, pojke’, utbrister den gamle pedagogen,

’den som har underbetyg i latin, skolans hufvudämne, kan naturligtvis inte

få mer än B i matematik heller!’

Jag har icke berört de exempel som hr Petersson hämtat ur fil. lic. O. Palmes

undersökningar om landstingsmannavalen. Jag skall för att öka materialet för denna

diskussion sammanställa valet i 10 af de 22 valkretsar, som hr Palme utförligt

behandlar, och jämföra resultatet vid de olika metodernas användning. Dessa

exempel ge icke hr Peterssons metod de stöd, han påstår. Efter en genomräkning

af dessa val måste man verkligen med förvåning ta del af motionärens sätt att

utnyttja detta material som bevismedel, och man står undrande inför den djärfhet,

med hvilken han slungar fram satsen: »Öfverallt har jag funnit, att en tillämpning

af de nu ifrågasatta ändringarna skulle lämnat resultat, som säkerligen för den stora

allmänheten framstått som mera naturligt, mera väntadt än det nu framgångna.

Ingenstädes har jag kommit till ett slut som förefallit stötande eller obilligt». Jag

betecknar som nyss med I, II, III respektive den nuvarande, hr Peterssons och den

af mig föreslagna metoden.

I) 2497 IT) 953

Schotte, Schotte,

Jansson, G., Jansson, C. P.

Jansson, C. P.,

Larsson.

III) 752 IV) 336

Jansson, C. P., Jansson, C. P.

Schotte.

V) 164

Jansson, G.

VI) no

Schotte,

Jansson, G.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

23

Exempel 1. Valet af ledamöter till Första kammaren i Stockholms stadsfullmäktige

hösten 1909.

Det moderata partiet får besätta 5 platser. De 56 rösterna äro fördelade på

följande sätt.

1) 38 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Fränekel,

Hernlund,

v. Rosen.

Resultat med I.

» * II.

» » III.

II) 8 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Hernlund,

Rosen.

v.

III) 5 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Fränekel,

v. Rosen.

IV) 3 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Rosen.

v.

V) 1 röst.

Afzelius,

Wallenberg,

Almgren,

Fränckel.

VI) 1 röst.

Afzelius.

Wallenberg.

Almgren.

Fränckel.

Hernlund.

Afzelius, Wallenberg, Almgren, Fränckel,

v.

Rosen.

Hernlund.

Hernlund.

Exempel 2. Landstingsval i Linköping. Högern besätter fem platser af sex.

1) Hufvudlista.

Beckman,

Thorngren,

Petersson,

Uggla,

Tollin,

Heyman,

Hagström,

Ohlsson

etc.

Valda: I.

2) Spränglista.

Beckman.

Tollin,

Heyman,

Hagström.

H.

III.

3) Strölistor på livilka Heyman förekommer

i större utsträckning än Tollin.

Beckman, Thorngren,

Heyman (reduktion).

I stället för Heyman

Petersson, Uggla (rangordning).

Tollin.

Tollin.

Exempel 3. Västerås stad. Det moderata partiet har tre platser att fördela.

1) 8,934 röster. 2) 6,774 röster.

Karlsson, Karlsson,

Uggla, Schenström,

Björklund, Björklund,

Lundgren. Lundgren.

Valda med I. Karlsson (rangordning), Björklund, Lundgren (reduktion).

Valda med H. Karlsson, Uggla, Björklund.

Valda med IH. Karlsson, Uggla, Schenström.

Detta fall är synnerligen belysande, med dessa tämligen jämnstarka grupper

är ju fördelningen af platserna enligt in påtagligen synnerligen rättvis. Herr

Petersson, som citerar detta exempel, är nöjd med att lyckas åstadkomma att

åtminstone det ena af de båda namnen på andra plats går in. Men det är ju dock

endast en halfmesyr!

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Exempel 4. Timrå sockens samt Indals och Ljustorps tingslags valkrets.

Lib.-soc. gruppen får besätta 3 platser. Hela platsantalet 5.

2) 1,953 röster.

Byström,

Hedlund,

Wahlström,

Hedkvist,

Persson.

4) Strösedlar med namn från

listan 1).

1) 3,680 röster. 2) 1,953 röster. 3) 2 röster.

Nilsson, Byström, Persson.

Åslin,

Karlsson,

Granström,

Söderberg.

(Ytterligare

5 namn.)

Valda I. Nilsson (rangordning), Persson (tack vare 3).

Söderberg (tack vare 4).

Valda II. Nilsson, endera af Byström, Hedlund, Wahlström (lottning) och Karlsson.

Valda IH. Nilsson, Byström, Aslin.

Detta exempel hoppar herr Petersson öfver.

o

Exempel 5. Landstingsmannaval, Alingsås, Ulricehamn, Amål.

Fyra platser, af hvilka högern får tre.

1) 4,671 röster. 2) 2,433 röster. 3) 2,654 röster. 4) Strölistor med EkZimdahl,

Eklundh, Petersson, lundh i större utsträck
Eklundh,

Zimdahl. Köhlin. ning än Zimdahl.

Bohlin.

Valda I. (Alla efter reduktion). Eklundh, Zimdahl, Petersson (efter lottning med

Köhlin, en enda lista med Köhlin utan Petersson hade tillförsäkrat den

förre platsen).

Valda II. Fullkomligt identiskt med I.

Valda III. Zimdahl, Eklundh, Petersson.

Detta exempel liksom det närmast föregående kan ju tjäna som åskådningsmaterial

till herr Peterssons uppfattning om obehöfligheten af en förändring i bestämmelsen

om lottning vid lika röstetal efter införandet af det automatiska strecket.

Exempel 6. Norrtälje, Vaxholm, Sigtuna, tre platser af hvilka den lib.-soc

gruppen får två.

1) 1,693 röster, 2) 882 röster, 3) 443 röster, 4) 719 röster,

Löfgren,

Lindström,

Elfström,

Gustafsson,

Lundgren,

Vigren.

Valda I.

Valda II.

Valda HI.

Nilsson,

Nilsson,

Lindström,

Gustafsson,

Vigren,

Lindström, Nilsson (båda efter reduktion).

Fullkomligt likartad);.

Löfgren, Nilsson.

Detta exempel är likaledes förbigånget.

5) 275 röster,

Lindström,

Elfström,

Gustafsson,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

25

Exempel 7. Grangärde

1) 308 röst. 2) 752 röst. 3)

Danielsson,

Danielsson,

Hjelm,

Karlsson,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

Valda

Valda

Hjelm,

Karlsson,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

I. (Båda efter

II.

tingslag.

253 röst.

Hjelm,

Karlsson,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

Af 4 platser

4) 541 röst.

Hjelm,

Hedberg,

Falk,

Olausson.

tillföllo 2 de frisinnade.

5) 1,696 röst. 6) 2,345 röst.

Danielsson,

Hedberg,

Karlsson,

Falk,

Olausson.

Valda III.

Hedberg, Danielsson.

Danielsson, Hedberg.

reduktion): Hedberg, Karlsson.

Hedberg,

Olausson,

Karlsson.

Här sammanfaller således valresultatet II med III, så när som på ordningen

mellan namnen. Hade emellertid partiet endast fått besätta en plats, så skulle inte,

som man skulle kumia tro, med användning af H Hedberg ha blifvit den lycklige

utan Danielsson. Detta exempel erbjuder nämligen den egendomligheten att om

partiet får besätta respektive 1, 2 och 3 platser så blir med användning af metoden

II valda: respektive 1) Danielsson, 2) Hedberg, Danielsson, 3) Hedberg, Carlsson,

Danielsson. Ett oblidt öde har dömt Danielsson till att alltid vara den yttersta

bland de valda.

Exempel 8. Falu domsagas södra tingslags valkrets, högern får af 6 platser

besätta en. Det automatiska strecket kommer i detta fall att afskära alla namn

med undantag af det öfverstå, med andra ord, metoderna II och III sammanfalla

och ge då nödvändigt samma resultat.

Exempel 9.

partiet besätter 4.

Mora, Orsa och Älfdals tingslag 6 platser, af hvilka liberala

1)

2)

Wikman,

Andersson,

Ersson,

Tysk,

Isacsson,

Hedlund,

Beus,

Brask,

Ohlsén,

Persson,

Linell.

Mattson.

båda listor —

den första samlade cirka 6,600.

Af dessa

3,800 röster — hade den första i stor utsträckning varit föremål för strykningar,

som riktat sig mot endera af de båda första namnen, hvarför rangordningsregeln

icke kunde tillämpas.

Valda I. Beus, Brask, Linell, Ohlsén.

Valda II. Beus, Brask, Isacsson, Hedlund (sannolikt).

Valda III. Wikman, Andersson, Ersson, antingen Isacsson eller Tysk.

Detta exempel visar ju hur värdelöst det automatiska strecket är som hjälpmedel,

då det är ett icke alltför litet antal platser som skall fördelas inom ett

parti, och då detta icke utgör en homogen styrka.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 3 käft. (Nr 3.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Dessa exempel äro på intet sätt utvalda utan de öfverensstämma med motsvarande

exempel hos Palme. Det är påtagligen öfverflödigt att genomgå alla de

återstående exemplen (inalles äro 22 st. fall skildrade) men det må vara mig tillåtet

att med några ord beröra det sista, hämtadt från eder egen valkrets.

Under partibeteckningen de frisinnade, som eröfrade 7 platser, förekommo

följande hufvudlistor.

1) c. 15,000 röster,

Hahn,

Nilson,

Vindabi,

Holmberg,

Karlsson,

Funcke,

Lundberg.

2) c. 10,000 röster,

Schneider,

Lundmark,

Malmrot,

Lindgren,

Hjelmqvist,

Eriksson,

Söderlindh.

3) 5,836 röster,

Ahlstrand,

Wiklund,

Lundberg,

Axner,

Lindqvist,

Gustafsson.

4) Strösedlar

liknande 1)

och 2).

Alla valdes efter reduktionsregeln.

Valda blefvo: Nilson, Malmrot, Hahn, Wiklund (efter lottning med Ahlstrand

och Lundberg), Lundmark, Vindahl och Schneider. Gruppen 1) hade underskattat

sin styrka och satt sitt streck — som afsåg att hindra dekapitering — för högt

upp; hade detta i stället satts efter Holmberg hade denne blifvit vald i stället för

Schneider. Det är således på detta felplacerade streck hr Bergers mandat i Första

kammaren hvilar.

Det är påtagligt att metoden H ingenting skulle ha ändrat i detta fall. Det

automatiska strecket skulle ha följt på det sjunde d. v. s. det sista namnet och

skulle således ha varit en tämligen imaginär säkerhetsåtgärd, och ett fast streck

hade fortfarande varit nödvändigt.

Med IH blir förhållandet helt annorlunda. Alla streck försvinna, valda bli:

Hahn, Schneider, Nilson, Ahlstrand, Vindahl, Lundmark, Holmberg.

Suppleantvalen.

Hvem bör bli suppleant, om någon af de valda afgår? Flera definitioner

kunna gifvas, men följande förefaller ställa saken på sin spets: Ersättare för en af

de valde är den, som skulle blifvit vald, om den afgående vid det ursprungliga valtillfället

icke stått till valmännens förfogande. Ställer man definitionen så, är

också lösningen gifven. För att finna ersättaren behöfver man endast företaga en

ny sammanräkning och därvid betrakta den afgåendes namn som obefintligt.

Ex.

1)

60

A

B

C

D

24 r.

2) C

E

F

Ursprungligen ha valts A, B och C.

C afgår. Man skall utse hans ersättare.

C betraktas som obefintligt, till ersättare

60

utses E med 24 röster mot -=r = 20 för D.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

27

Hade man tillämpat hr Peterssons i Lidingö ändringsförslag hade D valts

med 60 röster mot 24 på E, hvilket ju är en påtaglig orättvisa, då meningsgruppen

2) genom C:s tillbakaträdande skulle förlorat den representation, den förut ägt. Det

är lika orätt att, såsom man kanske först skulle vara böjd att göra, som suppleant

beteckna den, som kommer de valda närmast, om man företager en förnyad sammanräkning

af de sedlar, med hvars hjälp C vunnit placering utan att därvid be
60
trakta

C:s namn som obefintligt. Det skulle i detta exempel låtit D med —

15 röster segra öfver E, som endast når - — 12 röster.»

Eu anslutning till här af mig utvecklade synpunkter kräfver förändrad

lydelse af §§ 7 och 9 i vallagen. Jag tilltror mig emellertid

ej att skrifva eu lagtext, som skulle kunna vinna godkännande. Jag

anhåller fördenskull, att vederbörande utskott — om det eljes finner

mitt förslag böra tillstyrkas — benäget ville omarbeta lagtexten så,

att den otvetydigt angifver hvad jag här ofvan utvecklat. Det hindrar

mig dock ej att förslagsvis formulera paragraferna i fråga.»

Den i ofvan återgifva motioner omhandlade frågan om eu reformering

af den proportionella valmetoden var föremål för pröfning och

beslut vid nästlidet års riksdag. På grund af åtskilliga motioner rörande

ändringar i valmetoden anhöll nämligen Riksdagen, att Kungl. Maj:t

måtte »på grundvalen af de erfarenheter, som af hittills förrättade val

vunnits eller möjligen kunna af innevarande års val vinnas, låta utreda,

på hvad sätt de brister, som visat sig vidlåda den nu tillämpade

proportionella valmetoden, må kunna afhjälpas, och till Riksdagen inkomma

med det förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning».

Till stöd härför anförde Riksdagen:

»Vid innevarande års riksdag hafva i åtskilliga motioner framställts

förslag rörande ändringar i den proportionella valmetoden.

Af de väckta motionerna och jämväl af hvad i öfrigt kommit till

Riksdagens kännedom framgår, att den nu gällande proportionella valmetoden

i tillämpningen visat sig vara behäftad med åtskilliga brister,

särskilt i fråga om val af suppleanter till stadsfullmäktige och landstingsmän.

I en af de ifrågavarande motionerna har yrkats, att Riksdagen

redan innevarande år skulle besluta vissa ändringar i den proportionella

valmetoden. Riksdagen kan ej dela motionärens mening härutinnan.

Äfven om de föreslagna ändringarna äro af jämförelsevis begränsad

omfattning, anser sig Riksdagen icke kunna därom besluta, utan att en

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

ingående utredning föreligger om innebörden af dessa ändringsförslag

i olika afseenden. Då de nu särskild! öfverklagade bristerna i denna

valmetod lämpligen böra beaktas i sammanhang med en allmännare

revision — sålunda har i nyssnämnda motion framhållits, att »en grundlig

revision af den proportionella valmetoden är en trängande nödvändighet»

— har Riksdagen i likhet med åtskilliga af motionärerna ansett, att

skrifvelse i ämnet bör till Eders Kungl. Maj:t aflåtas.

Riksdagen finner jämväl, att, såvida en utredning kommer till

stånd, denna bör omfatta samtliga nu gällande författningar om den

proportionella valmetoden och icke endast afse en del af dessa. I följd

häraf bör materialet för denna utredning innefatta icke blott de erfarenheter,

som kunna hafva vunnits af de redan förrättade valen af ledamöter

i Riksdagens Första kammare, af landstingsmän och af stadsfullmäktige,

utan äfven de erfarenheter, som kunna väntas framgå ur de

allmänna val, som under instundande september månad skola förrättas

till Riksdagens Andra kammare.

Såsom ofvan har anförts, torde gällande bestämmelser i fråga om

val af suppleanter böra göras till föremål för en blifvande utredning.

Åtminstone såvidt man nu kan bedöma, synes det, som om de öfverklagade

bristerna i nu gällande valmetod skulle till stor del kunna

förekommas genom rangordningsregelns vidsträcktare tillämpning. Då

emellertid de erfarenheter, som hittills föreligga, ej äro af den ingående

beskaffenhet, att valsystemets brister och orsakerna härtill närmare

kunna preciseras, har utskottet ej funnit sig böra förorda, att utredningen

skulle, såsom i åtskilliga af de förevarande motionerna föreslagits,

begränsas till någon viss uppgifven del af det proportionella valsättet

eller angifva på hvad sätt den nu gällande valmetoden skulle förbättras.

Å andra sidan bör den af utskottet ifrågasatta utredningen ej gå utanför

ramen af den nu gällande valmetoden. Utredningen skulle sålunda

afse att, utan rubbande af principerna för gällande valmetod, afhjälpa

de brister, som den praktiska erfarenheten af metoden ådagalägger.»

Såsom framgår af det yttrande till statsrådsprotokollet, som vid

aflåtande! af den kungl. propositionen nr 27 till innevarande års riksdag

blifvit afgifvet af herr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet,

är den genom Riksdagens förenämnda skrifvelse väckta frågan om en

reformering af det proportionella valsättet redan föremål för en pågående

utredning; och då för öfrigt Ivungl. Maj:t uti trontalet vid Riksdagens

öppnande gifvit tillkänna att det blifvit uppenbart att det nya valsättet

i vissa afseenden tarfva!- revision, torde det med visshet vara att förvänta,

att resultatet af denna utredning jämte däraf föranledda förslag

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

29

till nödiga ändringar i valmetoden så snart sig göra låter kommer att

föreläggas Riksdagen till pröfning.

Under sådana förhållanden har utskottet ej funnit skäl föreligga

att redan nu till närmare granskning upptaga de af motionärerna framställda

förslagen och med anledning af desamma föreslå någon särskild

förändring uti nu gällande bestämmelser. Utskottet hyser nämligen den

öfvertygelsen att äfven de af motionärerna framhållna synpunkterna komma

att tagas i beaktande under den nu pågående utredningen, sålunda jämväl

huruvida anledning kan förefinnas att, såsom motionärerna synas åsyfta,

tillmäta ett ökadt inflytande åt rangordningsregeln, hvilken att döma af

den vid de hittills hållna valen vunna erfarenheten utaf den stora

mängden valmän uppenbarligen tyckes hafva blifvit uppfattad såsom den

grundläggande principen för valsättet. Utskottet anser sig därför ej

hafva anledning förorda bifall till någon af de föreliggande motionerna.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att herr Peterssons i Lidingö villastad motion

nr 5 i Andra kammaren och herr Nilsons i Örebro

motion nr 130 i Andra kammaren icke måtte föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Reservation

af herr K. J. Ekman:

Inom utskottet har jag framställt följande

Förslag till metod för proportionella val

innefattande en kombination af hufvuddragen af nu gällande valmetod

med en af regeringsrådet A. Lindstedt år 1906 föreslagen metod.

Den valmetod, som härmed föreslås, är byggd på principen om

kandidatnamnens värdesättning efter den s. k. rang ordning sregeln. Det

utmärkande för den nya metoden i öfrigt är, att den, i motsats mot

den nu gällande metoden, är alltigenom enhetlig, i det att den betjänar

sig af ett och samma, på d’Hondts bekanta fördelningsregel grundade

förfaringssätt såväl vid fördelningen af platserna mellan de olika partierna,

som äfven vid fastställandet af ordningen mellan namnen inom hvarje

särskildt parti, då valsedlar af olika lydelse förekomma. Detta förutsätter

emellertid, jämte den vanliga partiindelningen, äfven en uttömmande

gruppindelning af de från hvarje parti för sig afgifna valsedlarna med

däraf följande särskilda förfaringssätt. Bestämmelserna om denna gruppindelning

äro i hufvudsak desamma som i regeringsrådet Lindstedts

förslag af år 1906.

1:°)

I enlighet med hvad sålunda blifvit antydt föreslås, att §§ 3, 7,

8, 9, 12, 14, 47, 63 och 67 i lagen om val till Riksdagen den 26 maj

1909, §§ 7 och 9 såsom de lyda enligt lagen den 4 mars 1910, skola

erhålla följande ändrade lydelse:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

31

Om val till Första kammaren.

3 §•

Val sker efter upprop. Valsedlarna skola vara af hvitt papper

utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen, hvilka må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän

valet afser, skola a valsedeln uppföras i eu följd, det ena under

det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra vid

valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många, från

början räknadt, som motsvara antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannaval

et och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången

riksdagsman. 7

7 §•

1 mom. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas

efter partibeteckning. Valsedlar utan partibeteckning räknas såsom

tillhörande ett parti (det fria partiet).

2 inom. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga

namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,

genom särskilda sammanräkningar, till den utsträckning som för utseendet

af stadgadt antal riksdagsmän är nödig, bestämmas ordning

mellan de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i 3 § sägs,

afse själfva riksdagsmannaval,

Härvid iakttages:

Ho) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras

till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de

å valsedlarna upptagna namnen, med iakttagande att valsedels första

namn anses hafva erhållit en hel röst, andra namnet en half röst, tredje

namnet en tredjedels röst; och så vidare efter samma grund. För hvart

namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda

erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster

uttryckas i hundradelar, så att V2 räknas lika med 0.50, 7S lika med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

0.33, i/s lika med 0.67; och så vidare i enlighet med bifogade tabell.

Namnen ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn, som erhållit

högsta rösttalet, blir gruppens första namn, det som erhållit näst högsta

rösttalet gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2:6) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning samma

två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en ny grupp.

Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott en af de

förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och för annat

namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna. Namnen

ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt. 1 sägs.

3:o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första namn,

skola dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna

ordnas efter rösttaien inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsättes med förening af grupper och

ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit

sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första

namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,

skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,

men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer,

valet afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda

i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda

att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken för

hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Rum,

som blifvit en grupp tilldeladt, besättes genast så, att i gruppens första

rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess andra

namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidare efter

samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen uppföras,

redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,

så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.

Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal

delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade

ordningsman, ökadt med 1. Har samma namn erhållit rum från två

grupper, skall dock, vid beräkning af det antal rum som utdelats,

hvartdera rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit

rum från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels

rum; och så vidare efter samma grund.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

33

8 §•

1 mom. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan

de olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det

parti, hvilket för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna

jämförelsetal. Plats, som blifvit ett parti tilldelad, besattes genast så, att

partiets första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen

inom partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen

redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de

i 7 § 2 mom. omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke fått

sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal, då

partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet, då

partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så

länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det

tal, som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1.

Har samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid

beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses

blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre partier,

anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter

samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad

i 3 § sägs, afse sjkifva riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse

uteslutet.

2 mom. Skall blott eu plats besättas, tillfaller platsen den, hvars

namn står främst i ordningen inom det parti, som, enligt hvad i 1 mom.

sägs, har största jämförelsetalet. 9 * *

9 §•

Där någon, som blifvit vald till riksdagsman, vid valtillfället afsagd

sig. uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning

inom det parti, för hvilket den afgångne blifvit vald. Blef

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 höft. (Nr 3.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

den afgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom

det parti, från livilket plats först tilldelats honom. Har han vid

sammanräkning, hvarom i 7 § 2 mom. sägs, fått sig tillerkändt rum i

ordningen från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej

medtagas andra valsedlar än de som tillhöra den grupp,'' från hvilken

rum i ordningen först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den afgångnes namn för själfva riksdagsmannavalet.

Hvarje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall, på

sätt i 7 § 2 mom. sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut ej

valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det

första i ordningen, denna så bestämd som i 7 § 2 mom. sägs, är vald

i den afgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället afsåga

sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den först afgångnes namn för själfva riksdagsmannavalet.

12

t

12 §.

Vid valet skall föras protokoll, i hvilket antecknas utom annat,

som vid förrättningen förekommit, huru många giltiga och ogiltiga

valsedlar afgifvits, de olika partier och grupper, i hvilka valsedlarna

blifvit ordnade, antalet giltiga valsedlar i hvarje parti och hvarje grupp,

den ordning mellan namnen å valsedlarna, hvilken inom hvarje parti

och hvarje grupp blifvit bestämd, partiernas och gruppernas rösttal,

de öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af

ordningsrum mellan grupperna och af platser mellan partierna, det

antal platser, som tilldelats hvarje parti, samt slutligen de valda riksdagsmännens

namn.

De afgifna valsedlarna skola af valets förrättare inläggas, de

godkända och de underkända hvar för sig, under försegling samt,

jämte de anteckningar, hvilka för sammanräkningarna gjorts, förvaras

intill utgången af den tid, för hvilken valet gäller.

I fall, hvarom i 14 § sägs, skola valsedlarna jämte nyssnämnda

anteckningar och afskrift af valprotokollet tillhandahållas Konungens

befallningshafvande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

35

§ 14-

Har riksdagsman annorledes än i 9 § sägs afgått före utgången

af den tid, för hvilken han blifvit vald, och skall platsen besättas från

den valkrets, som utsett den afgångne, då skall Konungens befallningshafvande

vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och

hvarom underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och

medelst tryck så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser

vanligen förfares, verkställa ny röstsammanräkning inom det parti, för

hvilket den afgångne blifvit vald, enligt de i 9 § angifna grunder.

Den, hvars namn är det första i ordningen, denna så bestämd som i

7 § 2 mom. sägs, är vald i den afgångnes ställe.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Om val till Andra kammaren.

47 §.

Vid valet skola begagnas valsedlar af hvitt papper utan kännetecken^
A

valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen^ hvilka må utgöra högst två utöfver det antal riksdagsmän

valet afser, skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under

det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra vid

valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många, från

början räknadt, som motsvara antalet riksdagsmän, afse själfva riksdagsmannavalet

och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången riksdagsman.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas

namn, titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i öfrigt, som

kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, hvem eller hvilka

åsyftas.

63 §.

Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll,

i hvilket antecknas utom annat, som vid förrättningen före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

kommit, huru många giltiga och ogiltiga valsedlar afgifvits i hvarje

valdistrikt, de olika partier och grupper, i hvilka valsedlarna blifvit

ordnade, antalet giltiga valsedlar i hvarje parti och hvarje grupp, den

ordning mellan namnen å valsedlarna, hvilken inom hvarje parti och

hvarje grupp blifvit bestämd, partiernas och gruppernas rösttal, de

öfriga jämförelsetal, som varit bestämmande vid fördelningen af ordningsrum

mellan grupperna och af platser mellan partierna, det antal platser,

som tilldelats hvarje parti, samt slutligen de valda riksdagsmännens

namn.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända hvar

för sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslutas, förses med minst

två närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i protokollet. De sålunda

inlagda valsedlarna skola jämte de anteckningar, hvilka för sammanräkningarna

gjorts, förvaras intill utgången af den tid, för hvilken valet

gäller.

67 §.

Har någon, som blifvit vald till riksdagsman, afsagt sig uppdraget,

och pröfvas afsägelsen giltig, då skall Konungens befallningshafvande

ofördröjligen vid offentlig förrättning så kungjord, som i 14 § sägs,

verkställa ny röstsammanräkning inom det parti, för hvilket den afgångne

blifvit vald, enligt de i 9 § angifna grunder. Den, hvars namn

är det första i ordningen, denna så bestämd som i 7 § 2 mom. sägs,

är vald i den afgångnes ställe.

Samma lag vare, då riksdagsman eljest afgått före utgången af

den tid, för hvilken han blifvit vald.

Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Metodens tillämpning.

Exempel 1.

Sex platser. Moderata 35 röstande; liberala 22 röstande.

A) Moderata: 1) mg e = 16 röster.

2) g e m = 10 »

3) s = 9 »

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets .utlåtande Nr 3. 37

I) [m-gruppen]:

namn................................................................. m g e

rösttal .............................................................. 16 8 5.3 3

gruppordning: m g e.

II) [g-gruppen]:

namn.............................................................. g e in

rösttal ............................................................. 10 5 3.3 3

gruppordning: g e in.

III) s-gruppen:

namn............................................................... s

rösttal ............................................................... 9

gruppordning: s.

IV) m + g-gruppen:

namn ........................................................... m g e

rösttal från I) .......................................... 16 8 5.33

)) » II) ........................................ 3.33 10 5

Summa 19.33 18 10.33

gruppordning: m g e.

Jämförelsetal för grupp III)............................ 9 4.50

» » » IV)............................. 19.3 3 9.6 7 6.4 4

Partiordning: m g s e.

B) Liberala: 1) p = 14 röster.

2) j =8 » . .

I) p-gruppen:

namn .................................................................................... p

rösttal................................................................................... 14

gruppordning: p.

II) j-gruppen:

namn..................................................................................... j

rösttal...................................................................................... 8

gruppordning: j

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

jämförelsetal för grupp I) ............................................ 14

3) 3) B II) ............................................. 8

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det moderata partiet ............... 35 17.50 11.67 8,75

b B» liberala b ............... 22 11 7.33.

Valda: m p g s j e.

Exempel 2.

Sex platser. Moderata 35 röstande; liberala 22 röstande.

A) Moderata: 1) m g e = 26 röster

2) s — 9 b

I) m-gruppen:

namn.................................................................... m g e

rösttal ........................................................... 26 13 8.67

gruppordning: in g e.

II) s-gruppen:

namn.................................................................. s

rösttal ................................................................ 9

gruppordning: s.

Jämförelsetal för grupp I)................................... 26 13 8.6 7

b bb II)................................... 9 4.50

Partiordning: m g s e.

B) Liberala: p j = 22 röster.

namn........................................................ p j

rösttal ..................................................... 22 11

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det moderata partiet.............. 35 17.50 11.67 8.75

B b b liberala b ............... 22 11 7.33

Valda: m p g s j e.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

39

Exempel 3:

Två platser. Moderata 39 röstande; liberala 7 röstande.

A) Moderata: 1) a b — 16 röster

2) b =8 »

3) x j = 15 »

I) a-gruppen:

gruppordning: a =16 röster; b = 8 röster.

II) b-gruppen:

gruppordning: b = 8 röster

III) x-gruppen:

gruppordning: x=15 röster; y = 7.50 röster

Jämförelsetal för a-gruppen................................................ 16 8

» » b-gruppen............................................... 8

» » x-gruppen.............................................. 15 7.50

Partiordning: a x

Valda: a x.

Anm.: Enligt den i motionen i Andra kammaren nr 130 föreslagna

valmetoden skulle de valda blifvit: a och b.

Exempel 4.

l:o. Tre platser. Moderata 31 röstande; liberala 45 röstande;

socialdemokrater 30 röstande.

B) Liberala: p = 7 röster.

Jämförelsetal för det moderata partiet

» » liberala »

39 19.50

7

A) Moderata: 1) a b = 16 röster

2) c b = 10 »

3) b = 5 »

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

I) a-gruppen:

namn ........................

'' rösttal .......................

gruppordning: a b.

II) c-gruppen:

namn .......................

rösttal ........................

gruppordning: c b.

a b

16 8

c b

10 5

III) b-gruppen:

gruppordning: b = 5 röster

Jämförelsetal för grupp I) .............................. 16 8 5.33

» » )> II) 10 5

» » » III) 5

Partiordning: a c b.

11) Liberala: 1) p q r = 23 röster

2) r p q = 22 »

I) [p-gruppen]:

namn ........................................................... p q r

rösttal.......................................................... 23 11.50 7.6 7

gruppordning: p q r.

II) [r-gruppen]:

namn ...............................

rösttal..............................

gruppordning: r p q.

III) p + r-gruppen:

namn ..............................

rösttal från I) ..........

» » II) ............

r p q

22 11 7.33

p q r

23 11.50 7.67

11 7.33 22

Summa 34 18.83 29.6 7

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

41

Grupp- och partiordning: p r q.

C) Socialdemokrater: x j z = 30 röster

Partiordning: x j z.

Jämförelsetal för det moderata partiet..................... 31 15.50

» » » liberala » 45 22.50

» » » soc.-dem. » 30 15

Valda: p a x.

2:o. Samma exempel endast med den skillnad, att de moderata

uppsatt tre namn på sina valsedlar i stället för förut två eller ett.

Tre platser. Moderata 31 röstande; liberala 45 röstande; socialdemokrater

30 röstande.

A) Moderata: 1) a b c = 16 röster

2) c b k == 10 »

3) b 1 m — 5 »

I) a-gruppen:

namn................................................................ a b c

rösttal............................................................... 16 8 5.3 3

gruppordning: a b c.

II) c-gruppen:

namn................................................................. c b k

rösttal.............................................................. 10 5 3.33

gruppordning: c b k.

III) b-gruppen:

namn................................................................ b 1 m

rösttal............................................................. 5 2.5 0 1.6 7

gruppordning: b 1 m.

Jämförelsetal för grupp I) .............................. 16 8 5.3 3

» » » II) 10 5

» » » III) 5

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 höft. (Nr 3.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Partiordning: a c b. •. <

B) Liberala: 1) p q r = 23 röster

2) r p q = 22 »

Partiordning (såsom förut): p r q.

C) Socialdemokrater: x y z = 30 röster

1 Partiordning: x y z.

Valda (såsom förut): p a x.

Exempel 5.

Tre platser. Moderata 35 röstande; liberala 17 röstande; socialdemokrater

16 röstande.

A) Moderata: 1) a b = 17 röster.

2) c b = 14 y>

3) d b = 4 »

I) a-gruppen:

) ■ namn ....................................................................... a b

1 rösttal........................................................................ 17 8.5 0

gruppordning: a b.

II) c-gruppen:

namn ........................................................................ c b

rösttal....................................................................... 14 7

gruppordning: c b.

III) d-gruppen:

namn ....................................................................... d

rösttal..................................................................... 4

gruppordning: d b.

; ; ; Jämförelsetal för grupp I) ...................,............. 17 8.5 0

» » » 11) ................................ 14 7

U) cr*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Partiordning: a c b. ;

B) Liberala: p q r=17 röster.

Partiordning: p q r.

C) Socialdemokrater: x y z=lö röster.

Partiordning: x y z.

Jämförelsetal för det moderata partiet............ 35 '' 17.5 0

» » » liberala » 17

» jo » soc.-dem. » 16

Valda: a c p.

Exempel 6.

: • ''■ ... .• '' i «. 5

Tre platser. Moderata 33 röstande; liberaler och socialdemokrater

under gemensam partibeteckning 34 röstande.

A) Moderata: 1) a b c — 12 röster.

2) b a c —11 » ■ ; ,

3) c b a = 10 »

I) [a-gruppen]:

namn .............................................................. a b c

rösttal ............................................................. 12 6 4

gruppordning: a b c.

II) [b-gruppen]:

namn............*............................................... b a c

rösttal ......................................................... 11 5.50 3,8.7

gruppordning: b a c.

III) [c-gruppen]:

namn ................................ ............... c b a

rösttal.......................................................... 10 5 3.33

gruppordning: c b a.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

#

IV) [a -f b-gruppen]:

namn .........

rösttal från

» »

I)

H)

............... a b c

............... 12 6 4

............... 5.50 11 3.67

Summa 17.50 17 7.67

gruppordning: a b c.

V) c-f a-f b-gruppen:

................c b a

................10 5 3.33

............... 7.67 17 17.50

Summa 17.6 7 22 20.83

namn .................

rösttal från III)

3) » IV)

Grupp- och partiordning:

B) Lib.-soc.:

b a c.

1) p q r = 17 röster.

2) x y z = 17 »

I) p-gruppen: p = 17, q = 8.5 0, r = 5.67

II) x-gruppen: x = 17, y = 8.50, z = 5.67

Partiordning; p (efter lottning med x), x, j (efter lottning med q)

Jämförelsetal för det moderata partiet................. 33 16.50

» )> » lib.-soc. » .................. 34 17

Valda: p b x.

Exempel 7.

l:o. Två platser. Moderata 100 röstande; liberala 80 röstande.

A) Moderata: 1) a b = 32 röster.

2) c a = 33 »

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

45

I) a-gruppen:

namn....................................................

rösttal................................................

gruppordning: a b.

II) c-gruppen:

namn...................................................

rösttal.................................................

gruppordning: c a.

III) x-gruppen:

namn..................................................

rösttal.................................................

gruppordning: x c.

Jämförelsetal för grupp I) ............

» » )> II).............

» » » III) .............

Partiordning: x c.

B) Liberala: p = 80 röster.

Jämförelsetal för det moderata partiet

» )) » liberala »

a b

32 16

..c a

.. 33 16.50

35 17.50

32 16

33 16.50

35 17.50

100 50

80 40

Valda: x p.

2:o. Tre platser. Exemplet i öfrigt lika.

Partiordning för det moderata partiet: x c a.

» » » liberala » p.

Valda: x p c.

Anm.: Enligt det i motionen i Andra kammaren nr 5 föreslagna

förfaringssättet skulle från det moderata partiet blifvit valda: i förra

fallet x, i senare fallet c och a.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

Exempel 8.

l:o. Två platser. Moderata 100 röstande; liberala 80 röstande.

A) Moderata: 1) a b — 30 röster.

2) b = 4 »

3) c d = 30 »

4) d — 4 »

5) x =32 »

I) a-gruppen:

namn.........................................................

rösttal........................................................

grupp ordning: a b.

II) b-gruppen:

gruppordning: b = 4 röster.

III) c-gruppen:

namn .........................................................

rösttal.........................................................

gruppordning: c d.

IV) d-gruppen:

gruppordning: d = 4 röster.

V) x-gruppen:

gruppordning: x = 32 röster.

Jämförelsetal för grupp I)..................

» » » II)..................

» » » III).................

» ® » IV)..................

» » »'' V)..................

a b

30 15

c d

30 15

... 30 15

... 4

30 15

.. 4

... 32—16

Partiordning: x c (efter lottning med a).

B) Liberala: p = 80 röster.

Jämförelsetal för det moderata partiet .................... 100 50

» » » liberala » ..................... 80 40

Valda: x p.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

2:o. Tre platser. Exemplet i öfrigt lika.

Partiordning för det moderata partiet: x c a (de två sista efter

lottning sins emellan).

» för det liberala partiet: p.

Valda: x p c.

Ännu.. Enligt det i motionen i Andra kammaren nr 5 föreslagna

förfaringssättet skulle från det moderata partiet blifvit valda: i förra

fallet x, i senare fallet b och d.

Exempel 9. (Jämför exempel 1.)

Fem platser. Moderata 35 röstande; utan partibeteckning: tillhopa

22 röstande.

I)

A) Moderata:

[m-gruppen]:

1) m g e = 16 röster

2) g e m— 10 »

3) s = 9 »

namn................................................................... yp ^ 0

rösttal ................................................................. 16 g 5.3 3

gruppordning: m g e.

II) [g-gruppen]:

namn.................................................................... <r e m

rösttai ................................................................. 10 5 3.33

gruppordning: g e m.

III) s-gruppen:

gruppordning: s = ''9 röster.

IV) m + g-gruppen:

namn ................................................... m g e

rösttal från 1) ................................ 16 8 5.33

» » II)................................. 3.33 10 5

Summa 19.33 18 10.33

gruppordning: m g e.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Jämförelsetal för grupp III)........................... 9

» » » IV).......................... 19.33

4.50

9.6 7

6.44

Partiordning: m g s e.

B) Bet fria partiet: 1) p — 14 röster.

2) j= 8 »

I) p-gruppen:

gruppordning: p = 14 röster.

II) j-gruppen:

gruppordning: j = 8 röster.

Jämförelsetal för grupp I)

» » » II)

14

8

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det moderata partiet ............... 35 17.50 11.67 8.75

» » » fria » .............. 11 8

Valda: m g p s e.

Exempel 10. (Jämför exempel 1.)

Fem platser. Utan partibeteckning tillhopa 35 röstande; liberala

22 röstande.

A) Bet fria partiet: 1) m g e — 16 röster.

2) g e m = 10 »

3) s = 9 • ))

I) [m-gruppen]:

namn................................................................. m g e

rösttal............................................................... 16 8 5.3 3

gruppordning: m g e.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

49

II) [g-gruppen]:

namn...............................

rösttal .............................

gruppordning: g e m.

g e

10 5

III) s-gruppen:

gruppordning: s = 9 röster.

IV) m + g-gruppen:

namn................................................... m g

röstal från I) ................................. 16 8

» )) II) ................................ 3.33 10

Summa 19.33 18

gruppordning: m g e.

Jämförelsetal för grupp III)

» » » IV)

9 4.50

19.33 9.67

Partiordning: m g s e.

B) Liberala: 1) p —14 röster.

2) j= 8 »

I) p-gruppen:

gruppordning: p = 14 röster.

II) j"gruPPeii:

gruppordning: j — 8 röster.

Jämförelsetal för grupp 1) ................................

» » » II) .................................

Partiordning: p j.

Jämförelsetal för det fria partiet.........

)) » » liberala partiet

19.33 9.67 9 6.44

22 11 7.33

Valda: p m j g s.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 3 höft. (Nr 3.)

m

3.33

e

5.33

5

10.33

6.44.

14

8

4.50

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Exempel 11. (Jönköpings läns östra valkrets.)

Fyra platser. Moderata5,935 röstande; liberal-socialister 4,721 röstande.

A) Moderata-. 1) Jonsson, Rudin, Sjöberg, C. F., Gabrielsson 2,831 röster.

2) Berg .................................................................... 798 »

3) Jonsson, Rudin, Gabrielsson, Zakrisson ... 764 »

4) Sjöberg, C. F., Rosenqvist, Sjöberg, S. J.,

Mejenqvist ...................................................... 251 »

5) Jonsson, Sjöberg, C. F., Gabrielsson, Zak
risson

.............................................................. 211 »

6) Sjöberg, C. F.................................................... 132 »

7) Jonsson, Rudin ............................................... 110 »

8) Berg, Sjöberg, C. F........................................ 101 »

9) Jonsson, Rudin, Berg, Gabrielsson ............ 63 »

10) Sjöberg, C. F., Jonsson, Rudin ................. 41 »

11) Jonsson, Sjöberg, C. F................................. 39 »

12) Jonsson, Gabrielsson, Zakrisson, Rosenqvist 37 »

13) Jonsson, Rudin, Gabrielsson ....................... 35 »

14) Jonsson, Berg, Rudin, Gabrielsson ............ 32 »

15) Berg, Jonsson, Rudin, Gabrielsson ............ 31 »

16) Sjöberg, C. F., Rosenqvist ........................... 21 »

17) Jonsson, Sjöberg, C. F., Mejenqvist, Rosenqvist

..................................................................... 19 ))

18) Berg, Jonsson, Rudin, Johansson, A.......... 18 »

19) Jonsson .............................................................. 18 »

I) Jonsson-gruppen:

Namn: Jonsson, Rudin, Sjöberg, C. F., Gabrielsson, Zakrisson, Berg, Rosenqvist, Mejenqvist.

rösttal från 1)

2,831

1,415.50

943.6 7

707.75

V

„ 3)

764

382

254.6 7

191

»

„ 5)

211

105.50

70.33

52.75

„

7)

no

55

» 9)

63

31.50

15.75

21

„

„ 11)

39

19.50

„

» 12)

37

18.50

12.33

9.35

„

„ 13)

35

17.50

11.67

»1

„ 14)

32

10.6 7

8

16

„

„ 17)

19

9.50

4.75''

„

„ 19)

18

Summa 4,159

1,912.17

1,078.17

1,086.6 7

256.08

37

14

gruppordning: Jonsson, Rudin, Gabrielsson, Sjöberg, C. F.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande 1VY 3.

51

II) Berg-gruppen:

namn: Berg,

Sjöberg, C. F.,

Jonsson,

Rudin,

Gabrielsson, Jobansson, A.

rösttal från 2) 798

» » 8) 101

» » 15) 31

50.5 0

15.50

10.33

7.75

» » 18) 18

9

6

4.50

Summa 948

50.50

24.50

16.33

7.75 4.50

gruppordning: Berg, Sjöberg^ C. F., Jonsson, Rudin.

III) Sjöberg, C. F.-gruppen:

namn: Sjöberg, C. F., Rosenqvast, Sjöberg, S. J„ Mejenqvist, Jonsson, Rudin.

rösttal från 4) 251 125.50 83.67 62.7 5

» » 6) 132

» » 10) 41 20.50 13.67

» »_ 16) 21 10.50

S:ma 445 136 83.67 62.75 20.50 13.67

gruppordning: Sjöberg, C. F., Rosenqvist, Sjöberg, S. J., Mejenqvist.

Jämförelsetal för grupp I) 4,159 2,079.50 1,386.33 1,039.75

» d » II) 948 474

» » » III) 445

Partiordning: Jonsson, Rudin, Gabrielsson, Sjöberg, C. F.

B) Liberal-socialister: 1) Johansson, F., Carlström, Liljedahl 2,154 röster

2) Lundberg, Blomqvist, Moberg, Sö
derqvist

............................................. 1,436 »

3) Liljedahl, Johansson, F................... 578 j>

4) Johansson, F., Carlström.................. 131 »

5) Carlström, Liljedahl, Johansson, F. 107 »

6) Liljedahl............................................... 57

7) Carlström ........................................... 57 3)

8) Carlström, Liljedahl.......................... 46 »

9) Johansson, F., Liljedahl .................. 44 »

10) Johansson, F........................................ 22 3>

11) Blomqvist, Moberg, Söderqvist, Pihl 18 »

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

I) [Johansson, F.-gruppen]:

namn:

Johansson, F.,

Carlström,

Liljedahl

rösttal

från

1)

2,154

1,077

718

4)

131

65.50

y>

9)

44

22

»

10)

22

S:ma 2,351

1,142.50

740

gruppordning: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

II) Lundberg-gruppen:

namn: Lundberg, Blomqvist, Moberg, Söderqvist.

rösttal från 2) 1,436 718 478.6 7 359

gruppordning: Lundberg, Blomqvist, Moberg, Söderqvist.

III) Liljedahl-gruppen:

namn: Liljedahl, Johansson, F.

rösttal från 3) 578 289

)) » 6) . 57 ___ ___

S:ma 635 289

gruppordning: Liljedahl, Johansson, F.

IV) [Carlström-gruppen]:

namn:

Carlström,

Liljedahl,

Johansson F.

rösttal från 5)

107

53.5 0

35.67

5) » 7)

57

» » 8)

46

23

S:ma 210

76.50

35.67

gruppordning:

Carlström,

Liljedahl,

Johansson, F.

V) Blomqvist-gruppen:

namn: Blomqvist, Moberg, Söderqvist, Pihl.

rösttal från 11) 18 9 6 4.50

gruppordning: Blomqvist, Moberg, Söderqvist, Pihl.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr ,3. 53

VI) Johansson F. + Carlström-gruppen:

namn: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

rösttal från I) 2,351 1,142.50 740

)) » IV) 35.67 210_76.50

S:ma 2,386.67 1,352.50 816.50

gruppordning: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

Jämförelsetal för grupp II) ......... 1,436 718

» » )) III) ......... 635 317.50

» » b V) ........ 18

» » » VI) ......... 2,386.6 7 1,193.33 795.33

Partiordning: Johansson F., Lundberg, Carlström, Liljedahl.

Jämförelsetal för det moderata partiet 5,935 2,967.50 1,978.33.

)) » » lib.-soc. » 4,721 2,360.50 1,573.67.

Valda: Jonsson, Johansson, F., Rudin, Lundberg.

Anm.: Resultatet är detsamma som enligt herr Nilsons metod.

Jfr motion i Andra kammaren nr 130 sid. 10.

Hade lib.-soc. grupp III på sina sedlar upptagit äfven Carlströms

namn efter Liljedahls och F. Johanssons, hade denna grupp kunnat sammanföras

med grupp VI till en slutgrupp VII med följande namn och

rösttal: .

namn: Johansson, F., Carlström, Liljedahl.

rösttal från III) 289 635

» » VI) 2,386.67 1,352.50 816.50

S:ma 2,675.67 1,352.50 1,451.50

gruppordning: Johansson, F., Liljedahl, Carlström.

Jämförelsetalen hade i detta fall blifvit:

för grupp II).............................. 1,436

» V).............................. 18

» » VII)............................. 2,675.6 7

718

1,337.83 891.86

Partiordningen hade ändrats till: Johansson, F., Lundberg, Liljedahl,

Carlström.

Valda hade dock såsom förut blifvit: Jonsson, Johansson, F., Rudin

och Lundberg.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Anm.: Vid exemplets bedömande bör tagas i betraktande att, om

den af mig föreslagna valmetoden användts vid valet, flertalet af valmännen

helt säkert på sina valsedlar utsatt fullt antal namn, under det

att nu på ej mindre än 2,154 valsedlar förekommo endast ett eller

två namn.

Yalmanövrer.

Valmanöver typ 1: Stark splittring inom ett parti med afseende

å dettas hufvudkandidater. Förhållandet kan under vissa förutsättningar

utnyttjas af en utanförstående grupp eller en mindre grupp inom partiet

i syfte att utestänga någon viss af nämnda kandidater.

Exempel 12.

l:o Fem platser. Moderata 2,200 röstande; liberala 4,000 röstande.

A) Moderata: 1) h k 1 = 700 röster.

2) k h 1 = 780 »

3) 1 h k == 720 ))

I) [4i-gruppen]:

namn ............................... h k 1

rösttal.............................. 700 350 233.38

gruppordning: h k 1.

II) [k-gruppen]:

namn ............................... k h 1

rösttal............................... 780 390 260

gruppordning: k h 1.

III) [1-gruppen]:

namn .............................. 1 h k

rösttal............................. 720 360 240

gruppordning: 1 h k.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

55

IV) [h + k-gruppen]:

namn............................................. h k 1

rösttal från I) ........................... 700 350 233.3 3

» » II) ........................... 390 780 260

S:ma 1,090 1,130 493.33.

gruppordning: k h 1.

V) 1 + b + k-gruppen:

namn .......................................... 1 b k

rösttal från III).......................... 720 360 240

» » IV)........................... 493.3 3 1,090 1,130

S:ma 1,213.33 1,450 1,370

gruppordning: h k 1.

Enär samtliga grupperna kunnat sammanföras till en enda slutgrupp,

blir dennas gruppordning jämväl partiordning: h k 1.

B) Liberala:

Partiordning (efter verkställda sammanräkningar): x j z.

Jämförelsetal för det moderata partiet 2,200 1,100

» i> » liberala » 4,000 2,000 1,333.33

Valda: x h j z k.

2:o) Vill det liberala partiet motarbeta valet af b, som enligt förestående

exempel blifvit vald såsom det moderata partiets förste man,

erfordras att ungefär 240 liberala valmän kommenderas att rösta på 1 k.

Röstningen på moderata sidan blir då:

Moderata: 1) h k 1 = 700 röster

2) k b 1 = 780 »

3) 1 h k = 720 »

Grupp af liberaler under) a\ i -\r 9AC\ w

moderat beteckning! V 1 K — "

I) [b-gruppen]:

gruppordning såsom förut b k 1

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

II) [k-gruppen]:

gruppordning såsom förut k h 1

III) [1-gruppen]:

namn ...........

rösttal från 3)

» » 4)

gruppordning: 1 h k

IV) [h + k-gruppen]:

gruppordning såsom förut k = 1,130, h = 1,090,

1 = 493.33

V) 1 + h + k-gruppen:

namn............................................. 1 h k

rösttal från III) ........................ 960 360 360

» » IV) ....................... 493.33 1,090 1,130

Summa 1,453.33 1,450 1,490

Grupp- ock partiordning: k 1 k.

Jämförelsetal för det moderata partiet 2,440 1,220

» » 2> likerala » 3,760 1,880 1,253.3 3

Valda: x k y z 1.

Om detta slags valmanövrer kar yttrats (Lindstedt):

Det är tydligt, att det större partiet försvagar sig genom en dylik

manöver ock stärker det motsatta partiet med de öfverförda rösterna,

så att om det större partiet ej är fullt på det klara med röstfördelningen,

så är risken för detsamma stor, då ju genom manövern lätt kan åstadkommas,

att — enligt förestående exempel — k k 1 alla tre klifva valda,

ock det större partiet förlorar en plats. Vidare får röstskillnaden mellan

de 3 k k 1-grupperna ej vara stor, enär eljest för manövern keköfves

alltför stor grupp i förkållande till risken. I förevarande exempel keköfdes

sålunda, vid en röstdifferens af 80 röster mellan k k 1-grupperna,

en trupp af ej mindre än 240 röster. Manövern kan väl därför endast

tilldelas mera teoretisk ketydelse; ock skulle den i något fall tänkas

utförd ock lyckas, så kan man ju ej påstå att det skett det moderata

............. 1 k k

............. 720 360 240

............. 240_120

Summa 960 360 360

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

57

partiet någon orätt, då man af dess röstsiffror i följd af splittringen

svårligen kan med någon säkerhet angifva, hvilken som skall anses vara

hufvudkandidaten, och då partiet i hvarje fall får sina två platser.

Valmanöver typ 2. Om ett parti är enigt om hufvudkandidaten,

men stark splittring råder med afseende å de öfriga kandidaterna, kan

en mindre grupp utom eller inom partiet genom röstning i första rummet

på nämnde hufvudkandidat och i andra rummet på egen kandidat få

denne sistnämnde vald.

Exempel 13.

Fem platser. Moderata 2,200 röstande; liberala 4,000 röstande.

A) Moderata: 1) h

a b

= 200 röster

2) h

c d

— 200

»

3) h

e f

= 200

))

4) h

g i

— 200

))

5) h

j k

= 200

))

6) h

1 m

= 200

))

7) h

n o

= 200

))

8) h

p q

= 200

»

9) h

r s

= 200

))

10) h

t u

= 200

))

11) h

v å

= 200

»

Grupp af liberaler under\ i g\ U

moderat beteckning/

ä ö

= 300

))

grupp h:

namn ............... h

a c e etc. b d f etc.

hvardera

hvartdera

rösttal.............. 2,500

100

66.67

a o

150 100

Grupp- och partiordning: h ä a ö c (de tre sista efter lottning).

B) Liberala:

Partiordning: (efter verkställda sammanräkningar): x y z.

Jämförelsetal för det

moderata partiet... (2,200 + 300) = 2,500

Jämförelsetal för det

liberala partiet ...... (4,000 — 300) = 3,700

Valda: x h y ä z.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 3 käft. (Nr 3.)

1,250

1,850

1,233.33

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Exempel 14.

Fem platser. Moderata 35 röstande; liberala 22 röstande.

A) Moderata: 1) a b e —5

2) a d e = 5

3) a f g — 5

4) a h i = 5

5) a k 1 = 5

6) a m n = 5

7) a o p = 5

Grupp af liberaler under! o\ _ - _ /■

moderat beteckning/ a a ° °

a-grupp:

namn........................ a b d f etc. c eg etc. ä ö.

hvardera hvardera

rösttal...................... 41 2.50 1.67 3 2.

Grupp- och partiordning: a ä b d f (de tre sista efter lottning).

B) Liberala:

Partiordning (efter verkställda sammanräkningar): x y z.

Jämförelsetal för det moderata partiet (35 + 6) = 41 20.5 0 13.6 7.

t) » » liberala » (22 —6) =16 8

Valda: a ä x.

Manövern förutsätter en splittring, som icke torde förekomma i

verkligheten. I en stor valmanskår skulle för öfrigt denna splittring

vara allt för oberäknelig för att manövern skulle kunna ens försökas.

I en mindre valkorporation, t. ex. i ett landsting vid val till Riksdagens

Första kammare, skulle den kunna lyckas, om man där finge förutsätta

en så stark splittring med afseende å de efter hufvudkandidaten förekommande

namnen som här antagits. Möjligheten att inom en dylik

begränsad valmanskår beräkna utgången af valet, hvilket ju är förutsättningen

för att manövern skall kunna företagas, är emellertid på

samma gång det mest effektiva skydd mot densamma. Ty i en sådan

mindre korporation, där ställningen är känd och där medlemmarna af

samma parti alltid hafva tillfälle att öfverlägga och samråda före valet,

är den förutsatta starka splittringen bland valmännen otänkbar. Ett

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

59

parti, som vore så oense om de egna namnen, kunde väl dessutom icke

med fog göra anspråk på att blifva representeradt af någon mer än

den gemensamme hufvud kandidaten; ty sedan han blifvit vald, förefunnes

icke längre den sammanhållning, som skulle berättiga till fortsatt

gemensam representation.

Anm. Manövern, som för öfrigt kan förekomma jämväl vid andra

proportionella valmetoder, torde kunna fullständigt förebyggas, om man

ville i vallagstiftningen införa anmälningstvång med afseende å kandidatnamnen,

så att dessa skulle partivis inom viss tid före valet — vid val

till Andra kammaren visst antal veckor före valet, vid val i landstingen

t. ex. senast dagen förut — anmälas för och registreras hos Konungens

befallningshafvande, respektive landstingets ordförande, och att hvarje å

partibetecknad valsedel förekommande namn, som icke blifvit för partiet

inregistreradt, betraktades såsom obefintligt.

Valmanöver typ 3. Två partier sammansluta sig mot ett tredje

för att beröfva detta sistnämnda en plats; eller ett parti begagnar sig

till egen fördel af ett annat partis röster.

Exempel 15.

Tre platser. Moderata 300 röstande; liberala 1,920 röstande; socialdemokrater

2,100 röstande.

A) Liberala: 1) p q r= 1,920 röster.

IIcl.i det moderata partiet) a b C — 300 »

under liberal beteckning/ /

I) p-gruppen:

gruppordning: p = 1,920, q — 960, r — 640.

II) a-gruppen:

gruppordning: a= 300, b — 150, c = 100.

Partiordning: p = 1,920, q = 960, r = 640.

B) Socialdemokrater: x y z — 2,100 röster.

Partiordning: x — 2,100, y = 1,050, z = 700.

Jämförelsetal för det liberala partiet (1,920 + 300) = 2,220 1,110.

» » » soc.-dem. » .......................= 2,100 1,050.

Valda: p x q.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Om manövern icke företagits, hade valresultatet blifvit: x = 2,100,

p = 1,920, y = 1,050.

Den manöver, hvarom här är fråga, måste anses, åtminstone hvad

de törenade partierna sinsemellan angår, såsom fullt lojal, då de bägge

kommit öfverens om samarbete vid valet, s. k. valkartell, för att därigenom

tillhopa vinna en plats på ett annat partis bekostnad. Någon

öfverenskommelse om gemensamma kandidatlistor erfordras ej, enär

hvartdera partiet äfven efter sammanslagningen behåller sin fulla själfständighet.

Skulle manövern företagas af det ena partiet mot det andras önskan,

därigenom att det förra partiet usurperar det senares partibeteckning,

erhåller dock hvartdera af de sålunda förenade partierna rum i namnordningen

för det sammanslagna partiet efter sitt ursprungliga rösttal.

Sammanslagningen kan sålunda icke lända det mot sin vilja i kartellet

indragna partiet till någon skada.

Förhållandet belyses af efterföljande exempel:

Exempel 16.

l:o) Fem platser. Partierna välja hvart för sig. Moderata 1,100

röstande; liberala 1,120 röstande; socialdemokrater 2,100 röstande.

A) Moderata: a b c d e — 1,100 röster.

Partiordning: a = 1,100, b = 550, c = 366.67, d = 275, e = 220.

B) Liberala: p q r s t= 1,120 röster.

Partiordning: p = 1,120, q = 560, r = 376.67, s = 280, t = 224.

C) Socialdemokrater: x y z å ä = 2,100 röster.

Partiordning: x = 2,100, y = 1,050, z = 700, å = 525, ä = 420.

Jämförelsetal för det moderata partiet ... 1,100 550 366.6 7

» » » liberala » ... 1,120 560 376.6 7

» » » soc.-dem. » ... 2,100 1,050 700

Valda: x p a y z.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

61

2:o. Fem platser. Två af partierna begagna vid valet gemensam

partibeteckning. Moderata och liberala tillhopa 2,220; socialdemokrater

2,100.

A) Moderata: 1) a b c d e — 1,100 röster.

ä)H” t =1,120 >

I) a-gruppen.

gruppordning: a = 1,100, b = 550, c — 366.6 7, d — 275, e = 220

II) p-gruppen:

gruppordning: p = 1,120, q = 560, r = 376.6 7, s == 280, t = 224

Jämförelsetal för I) ........................ 1,100 550 366.6 7

» » II) ........................ 1,120 560 376.67

Partiordning: p a q b r.

B) Socialdemokrater: x y z å ä = 2,100 röster.

Partiordning: x = 2,100, y = 1,050, z = 700, å = 525, ä = 420

Jämförelsetal för det moderata partiet (1,100+ 1,120) = 2,220 1,110 740

» » » soc.-dem. » =2,100 1,050 700

Valda: p x a y q.

Anm. Anses det tredje partiet böra skyddas mot manövrer af

denna art, kan möjligheten därtill fullständigt uteslutas, om man vill i

vallagstiftningen införa anmälningstvång med afseende å kandidatnamnen,

på sätt i anmärkningen här ofvan under »valmanöver typ 2»

blifvit antydt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31

Suppleantval.

Exempel 17.

För de moderata ha ursprungligen valts a b o; c afgår och ersättare

för honom skall utses. Vid det ursprungliga valet hade för bestämmande

af ordningen inom partiet verkställts sammanräkning enligt

7 § 2 mom. vallagen (enligt dess ofvan föreslagna lydelse), hvarvid

sedlarna sammanförts till följande slutgrupper:

a-gruppen: a b c d g — 60 röster.

c-gruppen: c e f = 24 röster.

Jämförelsetal för a-gruppen:........................ 60 30 20

» » c-gruppen:........................ 24 12

Partiordning: a == 60, b = 30, c — 24, [c — 20] o. s. v.

Vid fastställandet af namnordningen för partiet hade sålunda rum

i ordningen först tilldelats c från c-gruppen. Vid sådant förhållande

skola vid den nya sammanräkningen, enligt 9 §, ej medtagas andra valsedlar

än de, som tillhöra denna grupp. Hvarje valsedel gäller såsom

hel röst och röstvärdet skall, på sätt i 7 § 2 mom. sägs, helt eller

delvis tillgodoräknas alla förut ej valda, hvilkas namn förekomma å

sedeln. Den, hvars namn är det första i den sålunda uppkomna nya

ordningen, är vald i den afgångnes ställe.

Vald till suppleant för c är alltså e med 24 röster.

Anm.: Resultatet är detsamma som enligt herr Nilsons metod.

Jämför motion i Andra kammaren nr 130 p. 15.

2:o)

Föreslås, att §§ 4, 6, 7 och 8 i kungl. förordningen om landsting

den 21 mars 1862, såsom dessa §§ lyda, §§ 4 och 7 i lagen den 26 maj

1909 och §§ 6 och 8 i lagen den 4 mars 1910, skola erhålla följande

ändrade lydelse:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

63

§ 4.

Valen af landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktnin g).

Namnen, hvilka må utgöra högst dubbelt så många som det antal

landstingsmän, hvilka skola utses för valkretsen, skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det andra, i den ordning, i hvilken den

välj ande anser dem böra vid valet hafva företräde sinsemellan. Af

namnen anses så många, från början räknadt, som motsvara antalet

landstingsmän, afse själfva landstingsmannavalet och de öfriga allenast

valet af suppleanter.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel

upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal landstingsmän valet afser, vare ändock giltig.

§ 6.

1 mom. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas

efter partibeteckning. Valsedlar utan partibeteckning räknas såsom

tillhörande ett parti (det fria partiet).

2 mom. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga

namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,

genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan de namn

å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet.

Härvid iakttages:

l:o) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras

till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de

å valsedlarna upptagna namnen med iakttagande, att valsedels första

namn anses hafva erhållit så många röster, som motsvara hela det

röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt, andra namnet så många, som

motsvara hälften af röstvärdet, tredje namnet så många, som motsvara

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets utlåtande-Nr 3.

tredjedelen af röstvärdet; och. så vidare efter samma grund. För hvart

namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda

erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster

uttryckas i hundradelar, så att V2 räknas lika med 0.50, 1/3 lika med 0.33,

Va lika med 0. G 7; och så vidare i enlighet med bifogade tabell. Namnen

ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn, som erhållit högsta

rösttalet, blir gruppens första namn, det, som erhållit näst högsta rösttalet,

gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2: o) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning

samma två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en

ny grupp. Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott

en af de förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och

för annat namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna.

Namnen ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt.

1 sägs.

3:o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första namn, skola

dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna ordnas

efter rösttalen inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsättes med förening af grupper och

ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit

sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första

namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,

skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,

men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer,

valet afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda

i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda,

att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken

för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.

Rum, som blifvit en grupp tilldeladt, besattes genast så, att i gruppens

första rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess

andra namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidare

efter samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen

uppföras, redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,

så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.

Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens

rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen till
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

65

delade ordningsmål, ökadt med 1. Har samma namn erhållit ram från

två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal rum som utdelats,

hvardera rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit

rum från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels

rum; och så vidare efter samma grund.

§7-

1 mom. Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas,

fördelas de mellan de olika partierna sålunda, att platserna, en efter

annan, tilldelas det parti, hvilket för hvarje gång uppvisar det största

af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som blifvit ett parti tilldelad,

besättes genast så, att partiets första plats tillerkännes den, hvars namn

är det första i ordningen inom partiet, partiets andra plats den, som

bär andra namnet i ordningen, partiets tredje plats den, som bär

tredje namnet i ordningen och så vidare efter samma grund, ändå att

den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från

ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de

i 6 § 2 mom. omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke

fatt sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal,

då partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet,

då partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter

samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så

länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det

tal, som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1.

Har samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid

beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses

blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre partier,

anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter

samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad

i § 4 sägs, afse själfva landstingsmannavalet, varde det från vidare

jämförelse uteslutet.

2 mom. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars

namn står främst i ordningen inom det parti, som, enligt hvad i mom.

1 sägs, har största jämförelsetalet.

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 5 saml. 3 höft. (Nr 3.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

§ 8-

1 mom. Sedan valet af landstingsman blifvit afslutadt skola suppleanter

utses sålunda, att för hvarje landstingsman företages ny röstsammanräkning

inom det parti, för hvilket han blifvit vald. Har landstingsman

fått sig tillerkänd plats för flera partier, anses han vald för

det parti, från hvilket plats först tilldelats honom. Har han vid sammanräkning,

hvarom i § 6 mom. 2 sägs, fått sig tillerkändt rum i ordningen

från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej medtagas andra

valsedlar än de, som tillhöra den grupp, från hvilken rum i ordningen

först tilldelats honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, hvari landstingsmännen

blifvit valda.

Vid hvarje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar.,

hvilka upptaga landstingsmannens namn för själfva landstingsmannavalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde och detta skall*

på sätt i § 6 mom. 2 sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut

ej valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det

första i ordningen, denna så bestämd som i § 6 mom. 2 sägs, är vald

till suppleant.

2 mom. Vid valtillfället skall, särskild! för hvarje landstingsman,

bestämmas den ordning, i hvilken suppleanterna skola i hans ställe inkallas.

Härvid iakttages, att suppleant, som utsetts genom den för

landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats framför annan

suppleant; att suppleant, som blifvit vald från samma grupp som landstingsmannen,

har företräde framför suppleant från annan grupp; att

suppleant, som blifvit vald från samma parti som landstingsmannen,

har företräde framför suppleant från annat parti; och att i öfrigt företräde

tillkommer suppleant, som blifvit tidigare vald.

3:o)

Föreslås, att §§ 24, 25, 26 och 28 i kungl. förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 såsom dessa §§ lyda, §§ 24

och 26 i lagen den 26 maj 1909 och §§ 25 och 28 i lagen den 4 mars

1910 skola erhålla följande ändrade lydelse:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande ''Nr 3.

67

§ 24.

Valet sker med slutna sedlar.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktnin g).

Namnen, hvilka må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige

valet afser, skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena

under det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra

vid valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många,

från början räknadt, som motsvara antalet fullmäktige, afse själfva

fullmäktigvalet och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången

fullmäktig.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.

§ 25.

Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas

efter partibeteckning. Valsedlar utan partibeteckning räknas såsom tillhörande

ett parti (det fria partiet).

Mom. 2. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga

namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,

genom särskilda sammanräkningar, till den utsträckning som för utseendet

af stadgadt antal fullmäktige är nödig, bestämmas ordning

mellan de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i § 24 sägs,

afse själfva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages:

l:o) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras

till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de

å valsedlarna upptagna namnen med iakttagande, att valsedels första

namn anses hafva erhållit så många röster, som motsvara hela det röstvärde,

som finnes å sedeln antecknadt, andra namnet så många, som

motsvara hälften af röstvärdet, tredje namnet så många, som motsvara

tredjedelen af röstvärdet; och så vidare efter samma grund. För hvart

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda

erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster

uttryckas i hundradelar, så att 1J2 räknas lika med 0.5O, 1/s lika med

0.33, Va lika med 0.6 7; och så vidare i enlighet med bifogade tabell.

Namnen ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn som erhållit

högsta rösttalet blir gruppens första namn, det som erhållit näst högsta

rösttalet gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2:o) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning samma

två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en ny grupp.

Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott en af de

förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och för annat

namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna. Namnen

ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt. 1 sägs.

3:o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första namn, skola

dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna ordnas

efter rösttalen inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna. grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsättes med förening af grupper och

ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit

sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första

namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,

skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,

men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer, valet afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda

i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda,

att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken för

hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Rum,

som blifvit en grupp tilldeladt, besättes genast så, att i gruppens första

rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess andra

namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidare efter

samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen uppföras,

redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,

så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.

Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal

delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade

ordningsrum, ökadt med 1. Har samma namn erhållit rum från två

grupper skall dock, vid beräkning af det antal rum som utdelats, hvartdera

rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit rum

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels rum;

och så vidare efter samma grund.

§ 26.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika partierna

sålunda, att platserna, eu efter annan, tilldelas det parti, hvilket för

hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,

som blifvit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets första plats

tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom partiet,

partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets

tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen och så vidare efter

samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått

sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de

i § 25 mom. 2 omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke fått

sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal, då

partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet, då

partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så

länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det tal,

som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1. Har

samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning

af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom

en half plats’; har någon erhållit platser från tre partier, anses hvarje

sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad

i § 24 sägs,, afse själfva fullmäktigvalet, varde det från vidare jämförelse

uteslutet.

§ 28.

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af

den eller de återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentliga

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsamman
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

räkning inom det parti, för hvilket den afgångne blifvit vald. Blef

den .afgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom

det parti, från hvilket plats först tilldelats honom. Har han vid sammanräkning,

hvarom i § 25 mom. 2 sägs, fått sig tillerkändt rum i ordningen

från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej medtagas

andra valsedlar än de som tillhöra den grupp, från hvilken rum.

i ordningen först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall, på

sätt i § 25 mom. 2 sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut ej

valda, hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det

första i ordningen, denna så bestämd som i § 25 mom. 2 sägs, inträde

såsom ledamot i den afgångnes ställe under återstoden af den för honom

bestämda tjänstgöringstid.

Afgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den först afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afsilande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda

valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den

afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid,

för hvilken den afgångne blifvit vald.

4:o.

Föreslås, att §§ 10, 11, 12 och 14 i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 såsom dessa §§ lyda, §§ 10

och 12 i lagen den 26 maj 1909 och §§11 och 14 i lagen den 4 mars

1910 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§10.

Valet sker med slutna sedlar.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr St
-

il

Namnen, hvilka må utgöra högst två utöfver det antal stadsfullmäktige

valet afser, skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under

det andra, i den ordning, i hvilken den väljande anser dem böra vid

valet hafva företräde sinsemellan. Af namnen anses så många, från

början räknadt, som motsvara antalet fullmäktige, afse själfva fullmäktigvalet

och de öfriga allenast val af efterträdare åt afgången fullmäktig.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro: å valsedel

upptagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige valet afser, vare ändock giltig.

§11.

Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas

■efter partibeteckning. Valsedlar titan partibeteckning räknas såsom tillhörande

ett parti (det fria partiet).

Mom. 2. Inom hvarje parti skall, därest ej alla valsedlar upptaga

namnen i samma följd och ordningen dem emellan sålunda är gifven,

genom särskilda sammanräkningar, till den utsträckning som för utseendet

af stadgadt antal fullmäktige är nödig, bestämmas ordning mellan

de namn å partiets valsedlar, hvilka, enligt hvad i § 10 sägs, afse

själfva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages:

l:o) Först skola valsedlar, som hafva samma första namn, sammanföras

till en grupp. Inom hvarje sådan grupp uträknas rösttal för de

å valsedlarna upptagna namnen med iakttagande, att valsedels första

namn anses hafva erhållit så många röster, som motsvara hela det röstvärde,

som finnes å sedeln antecknadt, andra namnet så många, som

motsvara hälften af röstvärdet, tredje namnet så många, som motsvara

tredjedelen af röstvärdet; och så vidare efter samma grund. För hvart

namn sammanräknas de hela röster och delar af röster namnet sålunda

erhållit inom gruppen. För denna sammanräkning böra delar af röster

uttryckas i hundradelar, så att Vs räknas lika med 0.5 0, V3 lika med

0.33, 2/3 lika med 0.6 7; och så vidare i enlighet med bifogade tabell.

Namnen ordnas efter rösttalens storlek, så att det namn, som erhållit

högsta rösttalet blir gruppens första namn, det som erhållit näst högsta

rösttalet gruppens andra namn; och så vidare efter samma grund.

2:o) Hafva grupper enligt den i punkt. 1 nämnda ordning samma

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

två första namn ehuru i omvänd följd, skola de förenas till en ny grupp.

Rösttal inom den nya gruppen är för namn, som tillhör blott en af de

förenade grupperna, namnets rösttal i denna äldre grupp och för annat

namn summan af namnets rösttal inom de förenade grupperna. Namnen

ordnas efter rösttalen inom gruppen på sätt i punkt. 1 sägs.

3: o) Befinnas därefter grupper hafva samma tre första7 namn,

skola dessa grupper förenas till en ny grupp och namnen i denna ordnas

efter rösttalen inom gruppen enligt de i punkt. 2 angifna grunder.

4:o) På enahanda sätt fortsattes med förening af grupper och

ordnande af namn inom nybildad grupp, till dess valsedlarna blifvit

sammanförda i slutgrupper, som ej hafva samma första namn, två första

namn, tre första namn, fyra första namn; och så vidare.

Sedan ny grupp bildats genom förening af förutvarande grupper,

skall vid fortsatt gruppindelning hänsyn tagas till den nya gruppen,,

men ej till de i denna ingående äldre grupperna.

Till grupp må ej hänföras flera namn än antalet personer, valet

afser.

Sedan alla valsedlarna blifvit, på sätt nu är sagdt, sammanförda

i slutgrupper, bestämmes ordningen mellan namnen inom partiet sålunda,

att rum i ordningen, ett efter annat, tilldelas den grupp, hvilken

för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.

Rum, som blifvit en grupp tilldeladt, besättes genast så, att i gruppens

första rum uppföres gruppens första namn, i gruppens andra rum dess

andra namn, i gruppens tredje rum dess tredje namn och så vidareefter

samma grund, ändå att namn, som sålunda skall i ordningen uppföras,

redan erhållit rum från en eller flera andra grupper.

För hvarje slutgrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal,,

så länge gruppen ännu icke fått sig något rum i ordningen tilldeladt.

Därefter beräknas jämförelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal

delas med det tal, som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade

ordningsrum, ökadt med 1. Har samma namn erhållit rum från två

grupper skall dock, vid beräkning af det antal rum, som utdelats, hvardera

rummet anses blott såsom ett hälft rum; har namn erhållit ram

från tre grupper, anses hvarje sådant rum såsom ett tredjedels ram;

och så vidare efter samma grund.

§ 12-

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika partierna,

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti, hvilket för

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

73

hvarje gång- uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats,

som blifvit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets första plats

tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen inom partiet,

partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets

tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen och så vidare efter

samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan

fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

För det fria partiet är jämförelsetalet lika med det största af de

i § 11 mom. 2 omförmälda jämförelsetal, så länge partiet ännu icke

fått sig någon plats tilldelad, det näst största af sagda jämförelsetal,

då partiet fått sig en plats tilldelad, det därefter största jämförelsetalet,

då partiet fått sig två platser tilldelade; och så vidare efter

samma grund.

För annat parti är jämförelsetalet lika med partiets rösttal, så

länge partiet ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för hvarje gång så, att partiets rösttal delas med det

tal, som motsvarar antalet af de partiet tilldelade platser, ökadt med 1.

klar samma person erhållit platser från två partier, skall dock, vid

beräkning af det antal platser som utdelats, hvardera platsen anses

blott såsom en half plats; har någon erhållit platser från tre partier,

anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter

samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet af de namn å partiets valsedlar, hvilka enligt hvad i

§ 10 sägs, afse själfva fullmäktigvalet, varde det från vidare jämförelse

uteslutet.

§ 14-

Mom. 1. Hafva vid valet stadsfullmäktige icke blifvit till föreskrifvet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande af

den eller de återstående platserna.

Mom. 2. Afgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,

minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning

inom det parti, för kvilket den afgång ce blifvit vald. Blef den

afgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det

parti, från hvilket plats först tilldelats honom. Har han vid sammanräkning,

hvarom i § 11 mom. 2 sägs, fått sig tillerkändt rum i ordninBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 3 käft. (Nr 3.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

i

gen från flera grupper, må vid den nya sammanräkningen ej medtagas

andra valsedlar än de, som tillhöra den grupp, från hvilken rum i ordningen

först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall, på sätt

i § 11 mom. 2 sägs, helt eller delvis tillgodoräknas alla förut ej valda,

hvilkas namn förekomma å sedeln. Den, hvars namn är det första i

ordningen, denna så bestämd som i § 11 mom. 2 sägs, inträde såsom

ledamot i den afgångnes ställe under återstoden af den för honom

bestämda tjänstgöringstid.

Afgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,

hvilka upptaga den först afgångnes namn för själfva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens afslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, som i mom. 2 afses, å där omförmälda

valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den

afgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången af den tid,

för hvilken den afgångne blifvit vald.

Med stöd af hvad sålunda från min sida föreslagits har jag ansett,

att utskottet — med hvilket jag i öfrigt instämmer — bort särskilt

framhålla såsom ett önskemål, att en revision af valmetoden måtte gå

i den riktning, som af mig här ofvan föreslagits.

STOCKHOLM, ISAÅC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTJEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.