Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade grunder för rösträtten vid å kyrkostämma förrättade val af folkskollärare.
1912-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1912:30, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade grunder för rösträtten vid å kyrkostämma förrättade val af folkskollärare.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
1
y,r 30.
Ankom till Riksdagens kansli den 14 maj 1912 kl. 5 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade
grunder för rösträtten vid å kyrkostämma förrättade
val af folkskollärare.
Närvarande: Herrar Bonde, Branting, Trygger, Hagström, Glason, Bellinder, Hellberg,
Ekman, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Sehlin, Jansson i Djursätra*),
Ericsson, Nilsson, Nyström, Eden, Larsson i Västerås, Larsson
i Säby och Fornander.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets behandling hafva hänvisats de likalydande
motionerna nr 20 inom Första kammaren, af herrar Berglund,
Fredrik, och Gidlberg, samt nr 110 inom Andra kammaren, af herrar
Andersson i Milsmaden och Kronlund, uti hvilka motioner hemställts,
»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl
Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana
ändrade bestämmelser i gällande kommunalförfattningar, att vid val af
folkskollärare måtte, där dessa val förrättas å kyrkostämma, tillämpas
enahanda grunder för rösträtten som vid prästval.»
Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:
»åsikten, att en viss ekonomisk styrka bör utgöra förutsättning för
rösträtt i offentliga angelägenheter, är något som numera är på väg att
öfvergifvas, särskildt i frågan om personalval. I frågan om politiska val
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand, 24 käft. (Nr 30).
1
Utskottets
yttrande.
2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
är ju numera den förutsättningen i väsentlig grad borttagen. Äfven på
andra områden hafva vi sett densamma få vika för personlighetsprincipens
genomförande. Så är ju förhållandet i fråga om prästval, där en mycket
vidsträckt demokratisk rösträtt är genomförd. Gifvet är ju, att om personlighetsprincipens
fulla och oinskränkta tillämpning någonstädes är berättigad,
måste detta vara händelsen på områden, där rent andliga eller
kulturella intressen äro af alldeles öfvervägande vikt.
Hvad som sker i frågan om prästval synes jämväl böra komma i
fråga vid val af folkskollärare. Undervisningen af folkets barn är jämte
ett statsintresse ett föräldraintresse, och detta föräldraintresse lärer väl
icke rimligen kunna anses blifva större alltefter en större inkomst. Såsom
nu är förhållandet, kunna inom mindre kommuner ett fåtal större inkomsttagare
uppväga öfriga församlingsbor, ehuru det nog med skäl kan antagas,
att ett lika varmt föräldraintresse är att finna hos de många smårösterna,
som icke med nuvarande bestämmelser kunna komma till sin
rätt. Tiden torde därför vara mogen att äfven vid folkskollärarval tilllämpa
personlighetsprincipen, om möjligt i samma utsträckning som vid
prästval, därest folkskollärarvalen förrättas å kyrkostämmorna. Inom
större kommuner, särskildt storstäderna, äro såsom vi veta, dessa val
förlagda till skolstyrelserna.»
Lika med motionärerna finner utskottet det synnerligen önskvärd!,
att föräldraintresset beredes tillfälle att på ett rättvisare sätt än nu sker
och sålunda i närmare öfverensstämmelse med personlighetsprincipen göra
sig] gällande vid val af folkskollärare. Däremot anser utskottet motionärernas
förslag att vid folkskollärarval, som förrättas å kyrkostämma,
skulle tillämpas enahanda grunder för rösträtten som vid prästval, knappast
vara ägnadt att på ett uttömmande sätt lösa frågan, då ju den
öfverklagade olägenheten alltjämt skulle kvarstå för de fall, i hvilka
det ankommer på skolråd eller folkskolestyrelse att utse folkskollärare.
Det kan också ifrågasättas, om icke motionärernas syfte skulle nås på
ett bättre sätt genom att föräldraintresset mera tillgodosåges vid val af
nämnda skolmyndigheter, och att det sedan åt dessa öfverlämnades att
tillsätta skollärare. Vid detta förhållande och då det därjämte är anledning
att förvänta, att den så kallade folkundervisningskommittén vid behandling
af frågan om folkskoleväsendets omorganisation i allmänhet jämväl skall
upptaga det af motionärerna förebragta spörsmålet till pröfning, synes
Riksdagen icke böra genom ett positivt uttalande i förevarande ämne
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
3
redan innevarande år föregripa resultatet af den utredning, hvarmed
kommittén är sysselsatt.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att herrar Fredrik Berglunds och Gullbergs
samt herrar Anderssons i Milsmaden och Kronlunds
ifrågavarande motioner icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 maj 1912.
På utskottets vägnar:
CARL CARLSON BONDE.
lleservationer:
af herrar Trygger, Beilinäer, Ekman, Kjellén, von Menteer, Nyström
och Fornander i fråga om motivering;
af herr Clason, som anfört:
»Mot utskottets motivering synas mig bland annat följande anmärkningar
böra göras gällande. Sammanställningen af föräldraintresset och
personlighetsprincipen är i denna fråga missvisande. Hvad som från
föräldraintressets synpunkt, sådan motionärerna fattat den, möjligen kunde
betonas såsom önskvärdt, kunde vara att gifva föräldrar särskildt inflytande
på folkskollärares tillsättning, men påkallar alldeles icke något
sådant inflytande för den mångenstädes ganska betydande massan af
dem, som icke hafva någon föräldraställning att häfda. Det torde vidare
ingalunda öfverensstämma med någon allmännare uppfattning inom de
städer, där folkskolestyrelse införts, att såsom en »olägenhet» beteckna
den nyss genomförda reformen om folkskollärarevalens öfverflyttande från
kyrkostämman till folkskolestyrelsen. Fastmera har nog flerstädes denna
reform väsentligen påverkats just af önskningarna att flytta folkskollärarevalen
från kyrkostämman, där de understundom gjordes till föremål
för en agitation, i hvilken helt andra synpunkter än föräldraintresset i
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.
hög grad spelade in. Någon omläggning i enlighet med utskottets uttalande
af de grunder, enligt hvilka dessa folkskolestyrelser för närvarande
sammansättas, är ej af behofvet påkallad; och det synes mig icke heller
riktigt att i fråga om val till skolråd sönderbryta den nu gällande kommunala
röstskalan, så mycket mindre som skolråden äfven hafva ekonomiska
uppgifter. Jag har därför ansett, att utskottet bort afstyrka
motionen på principiella grunder och under hänvisning till den utredning,
som pågår i frågan.»
af herr Ericsson.
STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1912
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.