Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade grunder för rösträtten vid å kyrkostämma förrättade val af folkskollärare.

1912-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:30, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade grunder för rösträtten vid å kyrkostämma förrättade val af folkskollärare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

1

y,r 30.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 maj 1912 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående ändrade

grunder för rösträtten vid å kyrkostämma förrättade

val af folkskollärare.

Närvarande: Herrar Bonde, Branting, Trygger, Hagström, Glason, Bellinder, Hellberg,

Ekman, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Sehlin, Jansson i Djursätra*),

Ericsson, Nilsson, Nyström, Eden, Larsson i Västerås, Larsson

i Säby och Fornander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets behandling hafva hänvisats de likalydande

motionerna nr 20 inom Första kammaren, af herrar Berglund,

Fredrik, och Gidlberg, samt nr 110 inom Andra kammaren, af herrar

Andersson i Milsmaden och Kronlund, uti hvilka motioner hemställts,

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl

Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana

ändrade bestämmelser i gällande kommunalförfattningar, att vid val af

folkskollärare måtte, där dessa val förrättas å kyrkostämma, tillämpas

enahanda grunder för rösträtten som vid prästval.»

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:

»åsikten, att en viss ekonomisk styrka bör utgöra förutsättning för

rösträtt i offentliga angelägenheter, är något som numera är på väg att

öfvergifvas, särskildt i frågan om personalval. I frågan om politiska val

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand, 24 käft. (Nr 30).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

är ju numera den förutsättningen i väsentlig grad borttagen. Äfven på

andra områden hafva vi sett densamma få vika för personlighetsprincipens

genomförande. Så är ju förhållandet i fråga om prästval, där en mycket

vidsträckt demokratisk rösträtt är genomförd. Gifvet är ju, att om personlighetsprincipens

fulla och oinskränkta tillämpning någonstädes är berättigad,

måste detta vara händelsen på områden, där rent andliga eller

kulturella intressen äro af alldeles öfvervägande vikt.

Hvad som sker i frågan om prästval synes jämväl böra komma i

fråga vid val af folkskollärare. Undervisningen af folkets barn är jämte

ett statsintresse ett föräldraintresse, och detta föräldraintresse lärer väl

icke rimligen kunna anses blifva större alltefter en större inkomst. Såsom

nu är förhållandet, kunna inom mindre kommuner ett fåtal större inkomsttagare

uppväga öfriga församlingsbor, ehuru det nog med skäl kan antagas,

att ett lika varmt föräldraintresse är att finna hos de många smårösterna,

som icke med nuvarande bestämmelser kunna komma till sin

rätt. Tiden torde därför vara mogen att äfven vid folkskollärarval tilllämpa

personlighetsprincipen, om möjligt i samma utsträckning som vid

prästval, därest folkskollärarvalen förrättas å kyrkostämmorna. Inom

större kommuner, särskildt storstäderna, äro såsom vi veta, dessa val

förlagda till skolstyrelserna.»

Lika med motionärerna finner utskottet det synnerligen önskvärd!,

att föräldraintresset beredes tillfälle att på ett rättvisare sätt än nu sker

och sålunda i närmare öfverensstämmelse med personlighetsprincipen göra

sig] gällande vid val af folkskollärare. Däremot anser utskottet motionärernas

förslag att vid folkskollärarval, som förrättas å kyrkostämma,

skulle tillämpas enahanda grunder för rösträtten som vid prästval, knappast

vara ägnadt att på ett uttömmande sätt lösa frågan, då ju den

öfverklagade olägenheten alltjämt skulle kvarstå för de fall, i hvilka

det ankommer på skolråd eller folkskolestyrelse att utse folkskollärare.

Det kan också ifrågasättas, om icke motionärernas syfte skulle nås på

ett bättre sätt genom att föräldraintresset mera tillgodosåges vid val af

nämnda skolmyndigheter, och att det sedan åt dessa öfverlämnades att

tillsätta skollärare. Vid detta förhållande och då det därjämte är anledning

att förvänta, att den så kallade folkundervisningskommittén vid behandling

af frågan om folkskoleväsendets omorganisation i allmänhet jämväl skall

upptaga det af motionärerna förebragta spörsmålet till pröfning, synes

Riksdagen icke böra genom ett positivt uttalande i förevarande ämne

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

3

redan innevarande år föregripa resultatet af den utredning, hvarmed

kommittén är sysselsatt.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herrar Fredrik Berglunds och Gullbergs

samt herrar Anderssons i Milsmaden och Kronlunds

ifrågavarande motioner icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

lleservationer:

af herrar Trygger, Beilinäer, Ekman, Kjellén, von Menteer, Nyström

och Fornander i fråga om motivering;

af herr Clason, som anfört:

»Mot utskottets motivering synas mig bland annat följande anmärkningar

böra göras gällande. Sammanställningen af föräldraintresset och

personlighetsprincipen är i denna fråga missvisande. Hvad som från

föräldraintressets synpunkt, sådan motionärerna fattat den, möjligen kunde

betonas såsom önskvärdt, kunde vara att gifva föräldrar särskildt inflytande

på folkskollärares tillsättning, men påkallar alldeles icke något

sådant inflytande för den mångenstädes ganska betydande massan af

dem, som icke hafva någon föräldraställning att häfda. Det torde vidare

ingalunda öfverensstämma med någon allmännare uppfattning inom de

städer, där folkskolestyrelse införts, att såsom en »olägenhet» beteckna

den nyss genomförda reformen om folkskollärarevalens öfverflyttande från

kyrkostämman till folkskolestyrelsen. Fastmera har nog flerstädes denna

reform väsentligen påverkats just af önskningarna att flytta folkskollärarevalen

från kyrkostämman, där de understundom gjordes till föremål

för en agitation, i hvilken helt andra synpunkter än föräldraintresset i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

hög grad spelade in. Någon omläggning i enlighet med utskottets uttalande

af de grunder, enligt hvilka dessa folkskolestyrelser för närvarande

sammansättas, är ej af behofvet påkallad; och det synes mig icke heller

riktigt att i fråga om val till skolråd sönderbryta den nu gällande kommunala

röstskalan, så mycket mindre som skolråden äfven hafva ekonomiska

uppgifter. Jag har därför ansett, att utskottet bort afstyrka

motionen på principiella grunder och under hänvisning till den utredning,

som pågår i frågan.»

af herr Ericsson.

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1912

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.