Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder i syfte o.tt förebygga masskassering af valsedlar vid val till riksdag, stadsfullmäktige och landsting m. m.

1912-05-20 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:37, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder i syfte o.tt förebygga masskassering af valsedlar vid val till riksdag, stadsfullmäktige och landsting m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

1

Nr 3?.

Ankom till Riksdagens kansli den 20 maj 1912 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder i syfte

o.tt förebygga masskassering af valsedlar vid val till

riksdag, stadsfullmäktige och landsting m. m.

Närvarande: Herrar Bonde, Branting, Trygger*), Hagström, Clason, Bellinder,

Hellberg, Ekman, von Geijer*), Mannheimer, Kjellén*), Wavrinsky,

Jansson i Djursätra, Ericsson, Nyström, Edén*), Larsson i Västerås,

Magnusson, Larsson i Säby och Kropp*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets behandling hafva hänvisats de inom

Andra kammaren väckta motionerna

nr 6, af herr Holmdalil, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående

revision af lagen om val till Riksdagen, samt

nr 181, af herr Nilson i Örebro, om skrifvelse till Kungl. Maj:t

angående åtgärder i syfte att förebygga masskassering af valsedlar vid

val till riksdag, stadsfullmäktige och landsting m. m.

Herr Holmdalil har i sin motion nr 6 i Andra kammaren hemställt

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville på grundvalen af de erfarenheter, som af hittills förrättade

val till Riksdagen vunnits, låta utreda de brister, som visat sig vid

tillämpning af lagen om val till Riksdagen den 26 maj 1909, och till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill denna utredning kan gifva

anledning.»

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 sand. 30 höft. (Nr 37.)

II: 6.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Med de val till Andra kammaren, som under sistlidet år förrättats,

har lagen om val till Riksdagen den 26 maj 1909 vunnit så vidsträckt

tillämpning, att man numera på grundvalen af de erfarenheter, som

därvid gjorts, torde kunna bedöma sagda lags förtjänster och brister.

Såsom en förtjänst torde man utan tvekan kunna framhålla, att vallagen

hvad angår sättet för valprocedurens anordnande lämnar anvisningar,

som i klarhet och tydlighet icke lämna något öfrigt att önska. Hvad

man däremot saknar är bestämmelser om och i hvad mån underlåtenheten

att följa dessa anvisningar skall medföra kassering af de valsedlar,

som under sådana förhållanden aflärnnafs. Denna brist i lagen har

också, såsom var att vänta, haft till följd, att oegentligheter, som förekommit

vid valförrättningarna blifvit af olika myndigheter olika bedömda.

Samma felaktighet, som i några fall föranledt valsedlames

kasserande, har i ett flertal andra fall ansetts icke böra medföra dylik

påföljd. I sin bekanta afhandling rörande valen till Andra kammaren

år 1911 har också filosofie licentiaten Olof Palme framhållit, att sagda

val snarare bidragit att mera intrassla än klargöra frågan om grunderna

för valsedlars godkännande och kasserande.

I allmänhet torde de myndigheter, som haft att pröfva vid valen

begångna oegentligheter, hafva visat benägenhet att, där allenast formella

felaktigheter ägt rum, med frånseende af dessa, tillgodose den

materiella rätten. I sådant fall, där genom valförrättarens slarf valmännens

rätt kunde äfventyras, har man till och med ansett sig kunna

jämka på lagens tydliga föreskrifter. Såsom exempel härpå kan anföras,

att regeringsrätten funnit den omständigheten, att valkuverten och valprotokollet

i strid med vallagens bestämmelser inneslutits i samma konvolut

icke böra föranleda till de sålunda inneslutna valsedlarnas kasserande.

Ån mera belysande är följande af regeringsrätten afgjorda

rättsfall.

I ett valdistrikt i södra Sverige hade valnämnden underlåtit att

vid det uppehåll, som gudstjänsten förorsakade i valförrättningen, låta

försegla valurnan. Ehuru vallagens bestämmelser härutinnan äro fullt

klara och ej lämna rum för någon tvekan om deras rätta tydning, fann

dock regeringsrätten denna valnämndens uraktlåtenhet sakna betydelse,

enär valnämnden intygat, att valurnan under hela uppehållet bevakats

af minst två ledamöter af nämnden. Därest regeringsrätten i detta fall

omfattat en motsatt mening och de i berörda valdistrikt aflämnade valsedlarna

kasserats, skulle ett parti ha beröfvats en plats, som vid röstsammanräkningen

tillfallit detsamma. Det kan ej nekas, att det skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37. 3

inneburit en upprörande orättvisa, om några hundratal röster på grund

af valförrättarens förbiseende skulle kasserats och ett parti beröfvats en

plats, som rätteligen bort tillkomma detsamma. Med tanke härpå kan

man ej annat än känna sig tillfredsställd öfver den utgång sagda besvär

erhöllo. Men på samma gång får man väl också medge, att det ej kan

vara lämpligt eller riktigt, att, där rättspraxis, såsom här varit fallet,

går på sidan af eller rent af emot lagens bestämmelser, dessa bibehållas

i oförändradt skick. Ett lagstadgande, som ej kan tillämpas, bör snarast

möjligt ändras; i annat fall riskerar man, att aktningen för gällande

lag undergräfves.

Regeringsrättens utslag i nu anförda fall grundas uppenbarligen

därpå, att valsedlarna under uppehållet varit förvarade på lika betryggande

sätt som om valurnan förseglats. Denna praktiska syn på saken

bör emellertid ej blott framträda hos den dömande myndigheten, utan

den bör jämväl komma till uttryck i själfva lagstadgandet. Därest i

lagen föreskrefves allenast, att valsedlarna vid uppehåll i valförrättningen

skulle förvaras på fullt betryggande sätt och valförrättaren därjämte

finge sig ålagdt att i protokollet anteckna, hur förvaringen ägt

rum, skulle helt visst lika stor trygghet mot o egentligheter vinnas som

genom nuvarande bestämmelser, helst om valförrättarne på grund af

nämnda prejudikat bibringas den uppfattningen, att dessa bestämmelser

ej behöfva stricte följas.

Såsom ett ytterligare skäl för det ifrågavarande valets upphäfvande

åberopades jämväl, att valförrättaren, då uppehåll för gudstjänst ägde

rum, förvägrat de valmän, som då voro tillstädes i vallokalen, att aflämna

sina valsedlar. Regeringsrätten fann emellertid stadgandet i 53

§ vallagen icke vara tillämpligt för dylikt fall och lämnade följaktligen

besvären i denna del utan afseende. Därest denna uppfattning

är riktig — och man har ju ej anledning betvifla att så är förhållandet

— böra emellertid vallagens bestämmelser härutinnan förtydligas. I

vallagens 46 § föreskrifves, att, där allmän gudstjänst å valdagen

hålles inom valdistriktet, uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten

pågår, och i 53 § stadgas, att de valmän, som vid det klockslag, då

uppehåll i valet göres, äro tillstädes, men då ej hunnit deltaga i valet,

äga rätt att aflämna sina valsedlar. Dessa lagstadganden, sammanställda

med hvarandra, hafva helt visst af de flesta valförrättare tolkats

så, att jämväl vid uppehåll för gudstjänst de i vallokalen tillstädesvarande

valmännen ägt rätt aflämna sina valsedlar. Då nu denna tolkning

enligt regeringsrättens utslag är oriktig, bör till 53 § göras ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

tillägg af innehåll, att stadgandet afser det fall, att uppehåll sker af

annan anledning än gudstjänst.

Det nu anförda är afsedt att allenast exemplifiera de mera iögonenfallande

brister, som vid vallagens tillämpning kommit till synes.

Det lider intet tvifvel, att de myndigheter, som haft att på ett eller annat

sätt taga befattning med valen, äfven i andra afseenden funnit vallagen

vara i behof af ändringar och för tydliganden.))

11 isi. Herr Nilson i Örebro har i sin motion nr 181 i Andra kammaren

hemställt, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utredning dels i fråga om åtgärders vidtagande i ändamål att förebygga

masskassering af vid val af ledamöter till Riksdagen, landsting och

stadsfullmäktige afgifna valsedlar, dels huruvida och på hvad sätt en

centralisering af sammanräkningsarbetet vid val af ledamöter till Riksdagens

Andra kammare, till landsting och till stadsfullmäktige må lämpligen

kunna åstadkommas och för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill

en sådan utredning kan gifva anledning».

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Röstkasseringarna vid f jolårets andrakammarval hafva varit föremål

för en rätt liflig diskussion. De kunna lämpligen uppdelas i två

hufvudgrupper:

1) Kassering af hela röstmassan från vissa kommuner;

2) Kassering af enstaka röstsedlar.

Kasseringarna under grupp 1) i allmänhet, ja, måhända uteslutande

beroende därpå, att respektive valnämnder underlåtit att ställa sig

bestämmelserna i vallagens §§ 42—55 till efterrättelse. Vid ett tillfälle

har ju till och med inträffat, att genom en posttjänstemans måhända

alltför stora nit en dylik kassering ägt rum. Det är säkerligen känslan

af det oriktiga i att väljarna så alldeles utan egen förskyllan berofvas sitt

inflytande på valets utgång, som varit anledningen till att Konungens

befallningshafvande i regel varit mycket milda i sin tolkning af sådana

fall. Det är dock, synes det mig, en påtaglig brist hos vallagen, att

den ej gifver något skydd för en dylik masskassering.

Vid kassering af enstaka röstsedlar synas länsstyrelserna hafva

följt de mest skiftande grunder. Valkuverten ha ju haft ett växlande

innehåll. I stället för valsedlar ha förekommit valupprop, förslag till

kandidater, räkningar och ströskrifter. En valman i Kronobergs län

har i stället för valsedel lagt in en begäran om anteckning till nattvardsgång.

I stor utsträckning ha ju också dubbelsedlar förekommit.

Men om man undantager sådana fall som de anförda, om hvilka ju

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

5

ingen tvekan kan råda, kan man icke spåra någon enhetlighet med afseende

å kassationsförfarandet. En liten sammanställning af vissa fall,

då såväl godkännande som underkännande ägt rum, torde vara betsande.

1) gulhvitt papper;

2) linjeradt papper;

3) jämte valsedel annat innehåll i valkuvertet;

4) märkning med blyertsstreck, »kråkor», siffror och bokstäfver.

(Med hänsyn till fallen 3 och 4 synes Konungens befallningshafvande

i Kronobergs län förfarit mildast; den resolverar t. ex. i ett fall

på följande sätt: Eu valsedel, å hvilken framför namnen tecknats några

bokstäfver, möjligen föreställande F, S, S, godkändes. En i samma

kuvert inneliggande blyertspenna ansågs icke utgöra skäl för kassering.

Däremot ansåg Konungens befallningshafvande i Göteborgs och Bohus

län, att kassering borde ske af valsedel, därför att valkuvertet jämte

valsedeln innehöll ett annat kuvert.)

5) sönderrifna valsedlar; (I regel torde sönderrifningen uppkommit

vid kuvertens öppnande under sammanräkningen.)

6) icke slutna kuvert;

7) flera streck på valsedeln;

8) endast partibeteckning.

Ett par särskildt egendomliga kasseringar torde förtjäna att omnämnas.

Så har i Malmöhus län en valsedel kasserats på grund af

perforering i kanten, och en annan därför att den upptog »beteckning,

som ej angåfve politiskt parti». En gottländsk valman har, af prydlighetshänsyn

eller annan orsak, i stället för att stryka ett namn och i

stället ditskrifva ett annat, klippt ur detta senare ur en annan valsedel

och klistrat det ofvanpå det förra. Denna valsedel betraktade länsstyrelsen

inte endast såsom rätt märklig — det skulle ej väckt förundran

— utan såsom märkt. Som bekant, är det tillåtet att aflämna handskrifna

valsedlar, ehuru det påtagligen i långt högre grad är ägnadt att

röja valhemligheten än det blyertsstreck på baksidan af valsedel, som

ofta varit kasseringsorsak.

Hur skall man ernå en enhetlig praxis för bedömandet af kasseringsorsak?

Säkerligen icke genom en större detaljering af bestämmelserna

i vallagen. Den önskade enhetligheten — som är nödvändig,

emedan valmännen eljest i de sammanräknande myndigheternas olika kynne

lätt spåra en viss godtycklighet — synes mig lättast kunna åstadkommas

genom en centralisation af sammanräkningsarbetet, en centralisation

på så sätt, att de nuvarande valförrättarnes arbete begränsades

till att upprätta hjälpsedlar af samma natur som de, hvilka statistiska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37

Utskottets

yttrande.

centralbyrån infordrat till underlag för valstatistiken. Till en enda

myndighet kunde dessa hjälpsedlar jämte alla de valsedlar, angående

hvilkas godkännande någon tvekan kunde råda, insändas. Med ett dylikt

material som grundval skulle valets definitiva afgörande ej kräfva

mycket arbete. Genom en dylik centralisering af sammanräkningarna

skulle man, förutom enhetlighet i bedömandet, nå följande fördelar:

1) stark begränsning af kostnaderna;

2) hindrande i möjligaste grad af nu förekommande felräkningar;

3) ett fullständigare och tillförlitligare statistiskt material.

Felräkningar ha som bekant hitintills förekommit i uppseendeväckande

stor utsträckning. Dessa så kallade experter, som anlitats för

sammanräkningsarbetet, ha nämligen stundom visat sig äga rätt egendomliga

föreställningar om valmetodens innebörd. Det är ju eu ofta

förekommande anmärkning, att staten på många håll använder öfverkvalificerad

arbetskraft. Här, där det dock gäller val af folkets förtroendemän,

synes man följt en motsatt praxis. Det förefaller som en

anmälan om att man önskade deltaga i sammanräkningsarbetet varit

tillräcklig för att nå rang, heder och värdighet af »expert». Man föranledes

till ett sådant antagande däraf, att en dylik »expert» i en artikel

i N. D. A.—V. L. sistlidne september beskrifver reduktionsregeln på

ungefär följande sätt: När rangordningsregeln inte längre kan tillämpas,

använder man reduktionsregeln. Den består däri, att namnen få

olika röstvärde alltefter sin plats på listan. Den, som står på andra •

plats, erhåller således en half röst, den, som - står på tredje plats, en

tredjedels röst o. s. v. Den mannen har, enligt egen uppgift i ingressen

till nämnda artikel, befunnits lämplig att sammanräkna 40 landstingsmannaval

jämte åtskilliga stadsfullmäktige- och riksdagsmannaval!»

Såsom framgår af de ofvan återgifna yrkandena till de förevarande

motionerna åsyftar herr Holmdahl en revision af lagen om val till Riksdagen

på grundvalen af de erfarenheter, som vunnits af hittills förrättade

val till Riksdagen, under det att herr Nilson ifrågasätter en utredning

dels i fråga om lämpliga åtgärder till förekommande af masskassering

af valsedlar vid val af riksdagsmän, landstingsmän och stadsfullmäktige,

dels ock huruvida och på hvad sätt en centralisering af

sammanräkningsarbetet vid dessa val lämpligen skulle kunna åstadkommas.

Som skäl för sitt förslag har herr Holmdahl särskild t anfört, att

i vallagen saknas bestämmelser om och i hvad mån underlåtenhet att

följa vallagens anvisningar om valprocedurens anordnande skall medföra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

7

kassering af de aflämnade valsedlarna, och att bristen på dylika bestämmelser

haft till följd att oegentligheter vid valförrättningarna blifvit

olika bedömda af olika myndigheter. Om motionären härmed åsyftat,

att detaljerade bestämmelser böra uppställas med närmare angifvande

af de fall, när kassering skall äga rum, kan utskottet icke biträda

motionärens förslag. Det torde nämligen icke vara lämpligt, att med

dylika bestämmelser binda de myndigheter, som hafva att granska valförrättningens

öfverensstämmelse med laga föreskrifter, eller som skola

pröfva besvär öfver riksdagsmannaval, då därigenom dessa myndigheter

i sin granskning eller pröfning af valförrättningarna skulle nödgas i

högre grad än nu tillämpa formella synpunkter, något som otvifvelaktigt

icke kan vara lämpligt. Då därjämte, såsom jämväl af motionären påpekats,

dessa myndigheter vid de nyss förrättade valen i det stora hela

torde hafva visat benägenhet att med frånseende af formella felaktigheter

tillgodose den materiella rätten, synes det utskottet, att en komplettering

af vallagen i den af motionären föreslagna riktningen åtminstone

icke för närvarande är af behofvet påkallad.

Hvad särskildt beträffar de brister i vallagen, som efter motionärens

uppfattning skulle framgå af regeringsrättens utslag i anledning

af besvär öfver ett inom Blekinge läns valkrets förrättadt val (se bil.

B. till utskottets utlåtande), har utskottet fäst sin uppmärksamhet vid

den otydlighet, som, efter hvad som framgår af regeringsrättens ifråga%

varande utslag, torde vidlåda vallagens 53 § jämförd med 46 § i samma

lag. Då emellertid Kungl. Maj:t för närvarande af annan anledning

torde hafva sin uppmärksamhet fäst på frågan om tillämplighet af vallagens

bestämmelser äfven för landstingsmannavalen, så lärer väl denna

otydlighet äfven utan något initiativ från utskottets sida vinna nödigt

beaktande.

Utskottet vill nu öfvergå till den af herr Nilson väckta frågan

om åtgärders vidtagande till förebyggande af kassering af röstsedlar.

Såsom herr Nilson påpekat, kunna röstkasseringarna uppdelas i två

hufvudgrupper, nämligen kassering af hela röstmassan från vissa kommuner

(s. k. masskassering) och kassering af enstaka röstsedlar (individualkassering).

Utskottet tillåter sig att först undersöka beskaffenheten af dessa

båda slag af kasseringar vid de nyss förrättade valen till Riksdagens

Andra kammare.

För att erhålla säkra fakta som grundval för ett omdöme i förevarande

afseende har utskottet hos den jämlikt § 46 riksdagsordningen

förordnade statsrådsledamot anhållit att från statistiska centralbyrån

/

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

måtte införskaffas uppgifter å de valförrättningar, vid livilka valsedlar

till större antal kasserats, äfvensom för kasseringsåtgärdernas bedömande

erforderliga upplysningar. Utskottet bar i anledning häraf mottagit

inom statistiska centralbyrån utarbetade »Uppgifter angående masskassering

af valsedlar», hvilka finnas bifogade detta utlåtande som bilaga A.

Såsom af dessa uppgifter rörande 1911 års val till Andra kammaren

framgår, hafva valsedelskonvoluten från 16 valdistrikt omfattande

sammanlagdt 1,427 valsedlar kasserats på grund af vid valförrättningen

begånga fel. Det största antalet masskasseringar eller nio stycken, omfattande

514 valsedlar, skedde på grund däraf, att sigillen ej anbragts

till det antal och på det sätt, som finnes stadgadt i vallagens 54 och

55 §§. I ytterligare två fall, omfattande 411 valsedlar, ägde kassering

rum, emedan förseglingen var så dåligt anbragt eller försändelsen så

skadad, att man kunde uttaga och inlägga valkuverten, utan att förseglingen

skadades. I ytterligare 3 fall omfattande 421 valsedlar antingen

saknades protokoll eller var protokollet formellt felaktigt. Slutligen

hade i två fall, omfattande 85 valsedlar, annat fel begåtts vid valförrättningen.

De i samtliga fall begångna fel voro sålunda i strid med

vallagens tydliga och klara föreskrifter.

Utskottet vill till en början framhålla, att, då 1911 års val till

Andra kammaren voro de första som förrättades, sedan lagen om val

till Riksdagen trädt i kraft, det måste betraktas såsom fullt naturligt,

att en viss ovana från valförrättarnas sida gjort sig gällande i tillämpningen

af de nya bestämmelserna, och att man därför torde kunna förvänta,

att ett felaktigt förfarande framdeles kommer att inträffa mindre

ofta, isynnerhet om genom Kungl. Maj:ts försorg det tillställdes valförrättarna

cirkulär med upplysning om hur valförrättningen skall tillgå

och med framhållande af sådana fel, som vid nu förrättade val blifvit

begångna. Men äfven med en sådan förutsättning synes det dock

utskottet, att den största uppmärksamhet bör ägnas åt att i möjligaste

mån genom lagstiftningsåtgärder söka förekomma upprepande af sådana

fal], som de förut nämnda, där valmännen utan egen förskyllan på

grund af valförrättarens felaktiga förfarande beröfvas sitt inflytande på

valets utgång. Emellertid torde det vara förenadt med synnerliga svårigheter

att utfinna bestämmelser, som kunna skydda valmännens rätt

härutinnan. Sålunda torde man icke genom lagstiftningsåtgärder kunna

förekomma försummelser från valförrättarnas sida, och ej heller synes

det med hänsyn till valsäkerheten vara lämpligt att göra någon eftergift

i vallagens bestämmelser om valets förrättande.

Däremot kan det efter utskottets mening ifrågasättas, huruvida

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

9

man icke i väsentlig mån skulle kunna nå det ofvanberörda syftemålet

därigenom att Konungens befallningshafvande tillerkändes större frihet

vid granskningen och pröfningen af valprotokoll och försegling å valsedelskon

voluten, i synnerhet som denna myndighet, såsom framgår af

hvad utskottet ofvan anfört, redan nu på många håll visat sig vilja

tillgodose den materiella rättens kraf. Man kunde sålunda möjligen

tänka sig bestämmelser af den innebörd, att Konungens befallningshafvande,

innan beslut om kassering fattades, på lämpligt sätt hade att

göra sig underrättad om huru vid valförrättningen förfarits och att

kassering icke skulle få äga rum, med mindre det för kontrollens skull

visade sig vara nödvändigt. Emot en dylik bestämmelse torde det

emellertid kunna riktas den invändningen att densamma ur valsäkerhetens

synpunkt måhända icke är tillrådlig, och utskottet har därför

med hänsyn till frågans ovissa läge ej ansett sig kunna förorda någon

särskild åtgärd.

Kassering af enstaka valsedlar har emellertid vid senaste riksdagsmannaval

förekommit i betydligt större omfattning än masskasseringar.

Efter hvad utskottet inhämtat, hafva sålunda 2,073 enstaka valsedlar

(eller rättare valkuvert) kasserats af olika anledningar, nämligen:

Antal

sedlar1

Orsaker till kassering:

Valkuvert utan innehåll.................... 291

» icke fullständigt tillslutet.................... 86

Valsedeln blank.................. 50

Valkuvert med annat innehåll än valsedel ......................................... 144

» innehållande, utom valsedel, äfven armat papper ......... 37

)) )) flera valsedlar.................................................. 542

Valsedlar på annat än hvitt papper ................ 203

Valsedeln märkt ................................................. 598

Valsedeln sönderrifven ............... 14

De på sedeln upptagna personerna icke valbara inom valkretsen 27

Af de upptagna namnen framgick ej tydligt, Indika som därmed

afsågos................................................................................................ 15

Namnen i jämnbredd, icke det ena öfver det andra........................ 4

Partibeteckning på oriktig plats............................................................. 8

1 Antalet kasserade valsedlar motsvarar antalet afgifna valkuvert utan giltigt innehåll.

Då i samma kuvert legat flera valsedlar och samtliga förklarats ogiltiga, har detta därför räknats

endast såsom en kasserad sedel.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 30 höft. (Nr 37.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

Valsedlar med endast partibeteckning................................................... 18

Ofriga orsaker............................................................................................... 7

I protokollen ej angifna orsaker ........................................................... 35

Summa 2,079.

Såsom häraf framgår, har det relativt största antalet sedlar kasserats,

enligt bestämmelsen i 59 § vallagen, att å dem funnits »något

kännetecken, som kan antagas vara med afsikt där anbragt». De kasseringsgrunder,

som därnäst haft den största betydelsen, äro, att valkuvertet

innehållit flere valsedlar, att valkuvertet varit utan innehåll, och

att till valsedlarna användts annat än hvitt papper. Hvad främst beträffar

frågan om märkta valsedlar, torde det näppeligen vara möjligt

att affatta stadgandet om »märke» såsom kasseringsgrund i 59 § vallagen

på annat sätt än som redan skett, och synes det utskottet därför

icke kunna annat än öfverlämnas åt praxis att närmare bestämma, hvad

som rätteligen bör förstås med »kännetecken som kan antagas vara

med afsikt där anbragt.» Hvad beträffar kassering af valsedlar, emedan

valkuvertet innehållit två eller flera sådana, synes stadgandet i 59 §

vallagen vara för strängt i de fall, då uppenbarligen genom fumlighet

från valmannens sida två eller flera sedlar kommit att inläggas i kuvertet.

Möjligen kunde det därför ifrågasättas en bestämmelse af sådan

innebörd, att kassering icke skulle äga rum, om de i valkuvertet befintliga

sedlarna voro identiska, såvida det icke visade sig, att ett dylikt

förfarande ur valsäkerhetens synpunkt vore mindre lämpligt. Trots det

att utskottet sålunda funnit det vara önskvärd!, att man genom lämpliga

åtgärder skulle kunna nedbringa antalet individualkasseringar, har

utskottet dock icke funnit sig för närvarande kunna gifva anvisning på

några särskilda åtgärder i sådant syfte.

Såsom framgår af bil. A., förekom masskassering i jämförelsevis

mindre omfattning vid 1910 års landstingsmannaval. I förordningen

om landsting finnas emellertid ej angifna några grunder för de fall, då

kassering bör äga rum, hvadan sålunda kassering vid dessa val torde

kunna ske mera godtyckligt än vid riksdagsmannavalen. Därtill kommer

den omständigheten att Konungens befallningshafvande hvar för

sitt län är sista instans för klagan öfver vid valförrättningen och röstsammanräkningen

begångna fel, och att sålunda inga enhetliga afgöranden

kunna erhållas. Innevarande års Riksdag har emellertid redan

uppmärksammat denna brist i valbestämmelserna och i skrifvelse till

Kung!. Maj:t anhållit om utarbetande och framläggande af sådana be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

11

stämmelser, att besvär öfver landstingsmannaval skola kunna slutligt

pröfvas och afgöras af regeringsrätten.

Hvad beträffar individualkasseringar vid landstingsmannaval, hafva

ej några detaljerade uppgifter i detta hänseende stått till utskottets

förfogande, men synas sådana kasseringar endast i ringa omfattning

hafva inträffat vid 1910 års val.

Hvad slutligen beträffar den af herr Nilson föreslagna centraliseringen

af sammanräkningsarbetet, kan utskottet icke biträda motionärens uppfattning

om fördelen af en dylik centralisering. Enligt utskottets mening

skulle den därmed afsedda tryggheten mot valsedelskassering kunna

vinnas allenast därest samtliga valsedlar insändas till sammanräkningsmyndigheten,

för att af densamma granskas, något som ju af praktiska

skäl näppeligen låter sig göra. Härtill kommer, att en enda myndighet

knappast kan inom så kort tid, inom hvilken valmännen böra

erhålla kännedom om valen, verkställa sammanräkningen från samtliga

valkretsar. Då det dessutom, på grund af att de åsyftade valen i regel

inträffa endast med längre mellantider, torde vara förenadt med betydande

svårigheter att åstadkomma en sammanräkningsmyndighet med den

enhetlighet och kontinuitet i uppfattning, som motionären afsett, har

utskottet funnit sig böra afstyrka motionärens förslag.

Ehuru utskottet, såsom framgår af dess föregående yttrande, sålunda

funnit vissa ofullkomligheter vidlåda vallagens bestämmelser, bär utskottet,

under hänvisning till ofvan anförda skäl, ej ansett sig böra tillstyrka

motionärernas förslag.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att herr Holmdahls förevarande motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

b) att herr Nilsons förevarande motion icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

Reservation

af herrar Hellberg, Wavrinsky, Branting och Larsson i Västerås, som

anfört:

»Utöfver de utvägar att förebygga eller förminska kassering af

valsedlar, som utskottet antydt, hade enligt vår mening ännu en bort

framhållas.

Kassering af hela valsedelmassan från ett visst valdistrikt utan

någon valmännens förskyllan utgör eu så svår kränkning af en viktig

medborgarrätt, att definitivt betryggande åtgärder däremot böra vidtagas.

En enkel och fullt effektiv sådan åtgärd vore att stadga omval för det

distrikt, ifrån hvilket samtliga afgifna valsedlar blifvit kasserade på

grund af fel från valförrättarens sida. Samma stadgande borde också

gälla för den händelse alla valsedlarne från ett valdistrikt genom någon

yttre tillfällighet (eldsvåda, missöde på posten eller dylikt) gått förlorade.

Att vissa olägenheter kunna tänkas följa med dylika partiella omval

må väl erkännas, men de väga dock icke öfver den trygghet för valmännens

rätt, som ensamt ett sådant stadgande synas kunna fullt skänka.

Och det synes oss att utskottet bort göra en hänvändelse till Kung!.

Maj:t för att få ett sådant stadgande infört i valbestämmelserna.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

13

Bil. A.

Uppgift angående masskassering af valsedlar.

I. Andrakammarvalen i september 1911.

Från nedan nämnda valdistrikt kasserades samtliga afgifna valsedlar:

Från Helgård och Vansö valdistrikt inom Södermanlands läns norra valkrets,

ett antal af 80 valsedlar inom det förra och 104 inom det senare distriktet, af skäl,

som närmare framgå af efterföljande utdrag ur det vid röstsammanräkningen förda

protokollet: »Protokollen öfver röstningen granskades och upplästes hvar för sig och

sigillen å omslaget till de vid hvarje protokoll fogade valsedlar jämfördes med de

sigill, som voro å protokollet aftryckta. Härvid anmärktes beträffande de från

Helgård och Vansö valdistrikt den 12 september hit inkomna konvoluten: att de

voro förseglade hvardera med fem sigillaftryck af samma typ innehållande orden

»Adolf Westerlund Boktryckeri, Strängnäs»; att Konungens befallningshafvande, som

förmodat, att inuti dessa konvolut skulle finnas särskilda, vederbörligen förseglade

omslag kring valkuvert från valdistrikt inom länet jämte valprotokoll och röstlängder,

öppnat dessa konvolut för att, enligt bestämmelsen i 56 § vallagen, kunna tillse

att valkuvert, valprotokoll och röstlängd inkommit från alla valdistrikt samt att,

där så ej skett, från försumlig valförrättare infordra hvad som felades; att i konvoluten

emellertid icke funnits något ytterligare försegladt omslag, utan voro däri

löst liggande valkuvert jämte valprotokoll och röstlängder; att det ena konvolutet

befunnits innehålla 80 valkuvert jämte valprotokoll och röstlängder från Helgård

valdistrikt samt det andra konvolutet, som var ofullständigt hoplimmadt, 104 valkuvert

jämte valprotokoll och röstlängd från Yansö valdistrikt; att hvardera af

dessa konvolut omedelbart efter öppnandet blifvit af Konungens befallningshafvande

inlagdt i särskild! konvolut, som förseglats och försetts med anteckningar om hvad

vid öppnandet anmärkts; samt att därefter i ärendet inkommit tre skrifter, som nu

upplästes och lydde sålunda:

»Till Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Härmed meddelas, att de valhandlingar, som härifrån insändts till Eder, voro

förseglade med 5 sigill, 2 med bokstäfvema D. L. och 3 med bokstafvera E. O.,

som synas i valprotokollet; men har sigillen sedermera af t. f. postmästaren i Strängnäs

utan min vetskap eller samtycke blifvit ändrade eller öfverstämplade med annat

sigill. Helgarö den 16 sept. 1911.

Aug. Söderberg.

Ordf. i Helgarö valnämnd.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

»Till Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nyköping.

På förekommen anledning anser jag mig böra meddela följande:

Då ett assureradt valkonvolut från Aspö måndagen den 11 innevarande september

med landtbrefbäraren inkom till härvarande postkontor, befanns det vara

försegladt med olika sigill, hvarför det författningsenligt icke kunde postbefordras.

Jag satte mig omedelbart pr telefon i förbindelse med afsändaren, valnämndens ordförande,

friherre St. Wrangel, Säby, hvilken då, upplyst om förhållandet, bad mig

ovillkorligen anskaffa annat sigill och därmed försegla försändelsen, alldenstund den

till hvad pris som helst måste afgå med första post. Denna begäran uppfylldes på

så sätt, att de förutvarande sigillen öfverlackades och nya aftryck gjordes med ett

af rådman A. Westerlund lånadt sigill.

När strax efteråt de inkomna valkonvoluten från Helgård och Yansö granskades,

befunnos äfven dessa vara förseglade med olika sigill. Pr telefon sökte jag då

genast de respektive ordförandena i dessa kommuners valnämnder, men lyckades

icke träffa någondera af dem. Då jag emellertid tog i betraktande, att om försändelserna

returnerades, skulle de blifva minst ett par dygn försenade, trodde jag mig

böra behandla dessa konvolut på samma sätt som skett med det från Aspö och

lackade därför öfver de förutvarande sigillen och använde vid aftrycken samma sigill

som till Aspö-konvolutet. Då detta skedde i postpersonalens närvaro, uteslutes

hvarje tanke på att valhemligheten på något sätt skulle ha kunnat äfventyras.

Postkontoret i Strängnäs den 17 september 1911.

e. f.

♦

P. Lindhagen.

Riktigheten af ofvanstående intygas:

./. Erickson. Ernst Johansson.

t. f. postexpeditör. postelev.»

»Till Konungens befallningshafvande i Södermanlands Län.

Undertecknad får kärmed förklara att stämplarna å valprotokollet och den

assurerade försändelsen som inneslöt valkuverten från Yansö kummuns valdistrikt

voro lika, med innitialerna J. A. L. O. E. E. W. G. men att postmästaren i Strängnäs

för att vinna tid och ej behöfva återsända försändelsen på eget bevåg öfverlackade

våra stämplar och ditsatte sin egen stämpel, därför att tjänstgöringsreglementet

föreskrifver att en assurerad försändelse ej får åsättas olika namnstämplar.

Då ej något annat fel under valet är begånget af valnämnden, anhålles härmed

vördsamt att de från Vansö kommuns valdistrikt ankomna, valsedlar förklaras

giltiga under åberopande af 55 § i lagen om val till Riksdagens Andra kammare.

Roteby Yansö den 16 september 1911.

Oskar Eriksson.

Valnämndens ordförande».

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

15

I valprotokollen för dessa två valdistrikt funnos aftryckta, för Helgarö valdistrikt

två sigill, innehållande bokstäfvema P. D. L. och E. O samt för Vansö

valdistrikt 3 sigill, innehållande bokstäfvlrna J. A. L., O. E. och E. W. G. Sort!

sigillen å konvoluten kring valkuverten från Helgarö och Yansö valdistrikt således

icke öfverensstämma med de i valprotokollen från nämnda distrikt aftryckta sigillen,

faun Konungens befallningshafvande, med anledning af bestämmelserna i 54 och 57

§§ i lagen om val. till Riksdagen den 26 maj 1909, de i nämnda två konvolut inkomna

valsedlarne icke kunna få inverka på valet: och inlades hvartdera konvolut

med. däri inneslutna valkuvert i särskildt omslag, som förseglades med herr landshöfdingens

och undertecknad landssekreterare sigill och därefter lades till förvar

bland Konungens befallningshafvandes handlingar.

Från Skepperstads valdistrikt inom Jönköpings läns östra valkrets, 55 valsedlar,

emedan det vid granskningen af den till länsstyrelsen inkomna försändelsen

af valprotokoll och valkuvert från nämnda valdistrikt befanns, »att omslaget å valkuverten

förseglats med allenast ett sigill samt att valprotokollet äfvenledes försetts

med aftryck af allenast detta sigill. På grund häraf och med stöd af 54 §

vallagen beslöt Konungens befallningshafvande, att omslaget skulle lämnas orubbadt

och att de däri inneslutna valsedlar ej skulle inverka på valet».

Från Hjortsberga valdistrikt i Kronobergs läns västra valkrets, emedan den

därifrån inkomna försändelsen med valprotokoll och valkuvert, som var ombunden

med snören och förseglad endast å ena långsidan med tvenne sigill, anbragta å

snöret, ansågs kunna öppnas utan att förseglingen bröts, endast genom att snöret

drogs undan vid försändelsens kortsidor. Vid en närmare undersökning, som företogs

vid röstsammanräkningen, uttogs också försändelsens innehåll samt inlades

åter, hvarvid försändelsen återställdes i sitt ursprungliga skick, allt detta utan att

förseglingen skadades; dock att vid återinläggningen pappersomslaget i yttre kanten

obetydligt upprispades, hvilket emellertid med iakttagadne af större varsamhet torde

kunna hafva undvikits.

Från IiaUingsbergs norra valdistrikt inom Kalmar läns norra valkrets, 223

valsedlar, emedan omslaget till försändelsen »var så skadadt, att man med största

lätthet kunde uttaga och inlägga valkuverten».

Från Akebäcks (23 valsedlar) och Älskogs (57 valsedlar) valdistrikt inom

Gottlands läns valkrets, emedan försändelserna varit förseglade med endast ett sigill,

ehuru i vederbörande protokoll två särskilda sigill funnos aftryckta.

Från Hejdeby valdistrikt inom Gottlands läns valkrets 22 valsedlar, emedan

försändelsen var förseglad med endast ett sigill, och något sigill ej alls fanns aftryckt

i valprotokollet.

Från Rödeby valdistrikt inom Blekinge läns valkrets 214 valsedlar, emedan i

protokollet öfver valförrättningen icke fanns angifvet antalet i valet deltagande

personer eller antalet aflämnade valkuvert.

Från Skärhamns valdistrikt inom Göteborgs och Bohus läns södra valkrets,

81 valsedlar, emedan det omslag, hvari valkuverten inlagts, endast var försegladt

med ett sigill, af hvilket två aftryck gjorts å protokollet.

Från Tunge valdistrikt inom Älfsborgs läns mellersta valkrets, 103 valsedlar,

emedan något protokoll öfver valet icke insändts till länsstyrelsen. På anmodan

från länsstyrelsen att insända dylikt protokoll, hade valnämndens ordförande förklarat,

att protokollet blifvit jämte röstlängden och valkuvertet inslaget och insändt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

till länsstyrelsen, men något protokoll kunde icke anträffas vid öppnande af den från

Tunge ankomna försändelsen.

Från Södra Björke valdistrikt inom Älfsborgs läns mellersta valkrets, 38 valsedlar,

emedan å det omslag, hvari valkuverten voro inlagda, fanns aftryckt endast

ett af de två i protokollet aftryckta sigillen.

Från Erilcsbergs valdistrikt inom Alfsborgs läns mellersta valkrets, 100 valsedlar,

emedan protokollet öfver valet var till riktigheten bestyrkt endast af valnämndens

ordförande.

Från Ödeby valdistrikt inom Örebro läns norra valkrets, 44 valsedlar, emedan

de voro stämplade: »Örebro läns norra valdistrikt».

Från Hemsö valdistrikt inom Ångermanlands södra valkrets, 54 valsedlar,

emedan visserligen valprotokollet innehöll, att det omslag, hvari valkuverten nedlagts,

förseglats »med de två sigill, som här nedan finnas aftryckta», men likväl

under protokollet fanns aftryckt endast ett sigill jämte de med färgstämpel anbragta

orden »Hemsö valdistrikt (Yästernorrlands län)», hvarjämte omslaget till valkuverten

icke heller blifvit försegladt med mer än det å valprotokollet aftryckta enda sigill.

Från Soppero valdistrikt inom Norrbottens läns norra valkrets, 41 valsedlar,

emedan enligt valprotokollet uppehåll vid valförrättningen ägt rum från kl. 1 e. in.

till kl. 6 e. m. dels för allmän gudstjänst och dels för middagsrast.

Därjämte ägde kassering af valsedlar i större antal rum på grund af en

gemensam orsak i följande fall:

Inom Kalmar läns södra valkrets kasserades 113 valsedlar, emedan till desamma

användts annat än hvitt papper.

Inom Kristianstads läns nordvästra valkrets kasserades 25 valsedlar, emedan

de voro skrifna på blålinjeradt papper.

Inom Kristianstads läns sydöstra valkrets kasserades af samma orsak 15

valsedlar.

Inom Alfsborgs läns södra valkrets kasserades 31 valsedlar, till Indika användts

papper, som icke varit enbart hvitt.

Inom Bygdeå valdistrikt inom Västerbottens läns norra valkrets kasserades

42 valsedlar såsom märkta.

Inom Muonionalusta valdistrikt inom Norrbottens läns norra valkrets kasserades

11 af 31 afgifna valsedlar, emedan de å dem upptagna personernas hemvist

icke angifvits.

H. Landsting smannavalen år 1910.

Inom Valbo härads valkrets, Alfsborgs län, kasserades samtliga 233 från

Färgelanda kommun afgifna valsedlar. Angående orsaken meddelas i protokollet

öfver röstsammanräkningen följande: »Vid öppnandet af kuvertet med valsedlar

från Färgelanda kommun, befanns att samtliga valsedlar lågo uppvikta. Vid granskning

af röstsedlarna befunnos å samtliga utom 2, som representerade 14 röster

med partibeteckningen Högermoderata, rösttalen vara antecknade å framsidan af

sedlarna. Och då af flertalet röstsedlar otvetydligt framgick att rösttalen icke

kunnat antecknas utan att någon del af sedlarnas innehåll (skrifvet eller tryckt)

måst blifva synligt, faun domhafvanden valet icke kunna anses vara förrättadt med

slutna sedlar, oaktadt protokollet från valet så upptog, utan förklarades samtliga

valsedlar från Färgelanda socken ogiltiga.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

17

Inom Älfdals härads nedre tingslags jämte Nyeds härads valkrets, Värmlands

län, kasserades samtliga 125 valsedlar från Sunnemo kommun, emedan valprotokollet

icke innehöll uppgift om huruvida valet förrättats med slutna sedlar.

Äfven i nedan anförda fall blefvo samtliga valsedlar från ett antal kommuner

kasserade, ehuru sedermera valet blifvit öfverklagadt, och Kungl. Maj:ts befallningshafvande

upphäft beslutet om valsedlarnas kassering.

Från Håbo och Krokstads kommuner inom Lane, Tunge och Sörbygdens

härads valkrets, Göteborgs och Bohus län, kasserades samtliga valsedlar, emedan

valprotokollens uppgifter å de afgifna valsedlarnas antal (63 resp. 190) icke öfverensstämde

med antalet till domhafvanden insända valsedlar (65 resp. 189).

Från Fors kommun inom Flundre och Björke härads valkrets, Älfsborgs län,

kasserades samtliga 182 valsedlar, emedan de voro utvecklade.

III. Vid stadsfullmäktigevalen år 1910 förekom icke kassering af valsedlar

i större antal.

Bil. B.

KUNGL. MAJ:TS

utslag på de besvär, borgmästaren Ernst Flensburg i Ronneby

anfört öfver ett inom Blekinge läns valkrets förrättadt val af

ledamöter till Riksdagens Andra kammare, öfver hvilka besvär

särskilda förklaringar afgifvits dels af regementsläkaren J. Th.

Grönwall i Ronneby, dels af E. Jeppsson m. fl., dels af distriktsveterinären

Lars Holst i Ronneby m. fl., dels af Hjalmar Forssbeck

i Karlshamn m. fl., dels af Henne Byström i Sölvesborg

in. fl., dels af redaktören Ragnar Lundborg i Karlskrona m. fl.,

dels ock af landstingsmannen John Rundkvist å Snäckegården

m. fl.; gifvet i regeringsrätten den 25 oktober 1911.

Den 17 september 1911 förrättades inom nämnda valkrets val af sex ledamöter

i Riksdagens Andra kammare för en tid af tre år, räknadt från och med den

1 januari 1912. Vid den 22 september 1911 inför Kung!. Maj:ts befallningshafvande

i Blekinge län verkställd sammanräkning af de vid valet afgifna rösterna befunnos

af de giltiga valsedlarna, tillhopa 12,263 stycken, alla utom en försedda med partibeteckning,

däraf 4,667 med partibeteckningen »De moderata», 4,264 med partibeteckningen

»De frisinnade» samt 3,331 med partibeteckningen »Arbetarepartiet».

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 30 höft. (Nr 37.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

Vid bestämmande till den utsträckning, som ansågs nödig, af ordningen inom hvarje

partigrupp mellan de namn å gruppens valsedlar, som afsåge själfva riksdagsmannavalet,

erhöll inom gruppen »De moderata» riksdagsmannen John Jönsson i Boa första

och borgmästaren Otto Holmdahl i Karlskrona andra rummet, inom gruppen

»De frisinnade» landtbrukaren Aug. Larsson i Säby första och fängelsedirektören

U. Leander i Karlskrona andra rummet, samt inom gruppen »Arbetarepartiet»

redaktören J. A. Ingvarsson i Karlshamn första och landstingsmannen O. Kloo i

Karlskrona andra rummet. Med tillämpning häraf och då af platserna den första

och fjärde tillfallit gruppen »De moderata», den andra och femte gruppen »De

frisinnade» och den tredje och sjätte gruppen »Arbetarepartiet», befunnos således

bemälde Jönsson, Larsson, Ingvarsson, Holmdahl, Leander och Kloo i nu nämnd

ordning hafva blifvit valda till riksdagsmän.

I besvären har Flensburg anfört: Vid valet inom Ronneby sockens valdistrikt

hade ett mycket stort antal valmän, Indika varit närvarande i vallokalen, då afbrott

i valförrättningen klockan 10 förmiddagen ägt rum för allmän gudstjänst, icke tilllåtits

aflämna sina röstsedlar, utan afvisats. Vidare hade i valnämnden för nämnda

distrikt under åtminstone eu stor del af den tid, hvarunder valförrättningen pågått,

eu alldeles obehörig person tagit säte i valnämnden och på ett mycket aktivt sätt

deltagit i dess arbete. Slutligen hade under afbrotten i valförrättningen inom distriktet

valurnan icke förseglats. Då på grund af anmärkta förhållanden de i berörda

distrikt afgifna 729 godkända rösterna icke borde medräknas vid sammanräkningen

af valsedlarna i valkretsen samt med tillämpning häraf vid valet i laga ordning afgifvits

4,483 röstsedlar med partibeteckning »De moderata», 4,204 röstsedlar med

partibeteckning »De frisinnade» och 2,846 röstsedlar med partibeteckning »Arbetarepartiet»,

yrkade Flensburg, att platserna vid valet måtte sålunda fördelas, att

gruppen »De moderata» erhölle första, fjärde och sjätte platserna, gruppen »De

frisinnade» andra och femte platserna samt gruppen »Arbetarepartiet» endast den

tredje platsen, äfvensom att i stället för Kloo den person, hvilkens namn enligt

valsedlar med partibeteckning »De moderata», beräknade på vederbörligt sätt, blefve

det tredje, förklarades vald till riksdagsman för den tid valet afsåge.

Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas dessa underdåniga besvär.

Enär stadgandet i § 53 vallagen, att de valmän, som äro tillstädes i vallokalen,

då uppehåll i valet göres, äga rätt att allämna sina valsedlar, ej är tillämpligt för

det fall, att enligt § 46 i samma lag uppehåll göres för den tid gudstjänst pågår,

samt klaganden icke visat, att vid valförrättningen inom Ronneby sockens valdistrikt

någon utom valnämnden stående person på obehörigt sätt ingripit i nämndens arbete,

finner Kungl. Maj:t hvad klaganden i fråga härom anmärkt ej förtjäna afseende.

Hvad besvären i öfrigt beträffar, framgår väl af hvad i målet förekommit,

att vid valförrättningen i nämnda distrikt vallagens föreskrift, att under uppehåll i

valförrättning valurnan skall omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes

sigill, icke blifvit iakttagen, i det att dels under den tid gudstjänst hållits inom

distriktet valurnan fått oförseglad kvarstå å valbordet, där den dock, enligt hvad

valnämndens ledamöter intygat, hela tiden bevakats af minst två af dessa ledamöter,

dels ock vid förrättningens afbrytande klockan 5,2 5 eftermiddagen valkuverten upptagits

ur den då öfverfyllda valurnan och inlagts i särskilda omslag, hvilka behörigen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 37.

19

förseglats och därefter förvarats i låst rum, tills förrättningen klockan 6 eftermiddagen

fortsatts, då berörda omslag för valmännen uppvisats.

Som emellertid, med hänsyn ej mindre till den kontroll, som under förstnämnda

uppehåll utöfvats af valnämndens ledamöter, och hvad öfrigt blifvit upplyst angående

valurnans bevakning under samma uppehåll, än äfven därtill att med valkuvertens

förvarande vid det senare uppehållet förfarits i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

vallagens bestämmelse om förvarande af valkuvert efter valförrättnings afslutande,

den trygghet mot obehöriga åtgärder med valkuverten, som är afsedd att vinnas

genom de i vallagen härom meddelade föreskrifterna, icke kan anses i förevarande

fall vara så förminskad, att i följd däraf de inom Ronneby sockens valdistrikt aflämnade

valsedlarna ej må få inverka på valet,

finner Kung! Maj:t, att icke heller på nu ifrågavarande grunder besvären

kunna bifallas. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder.

Under Kungl. Maj:ts Sekret

(Sigill).

August Beskow.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.