Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för Riksdagens ledamöter att åtnjuta ersättning för resa under pågående riksdag till hemorten och åter m. m.

1912-03-11 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:5, Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för Riksdagens ledamöter att åtnjuta ersättning för resa under pågående riksdag till hemorten och åter m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

i

Nr 5.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 mars 1912 kl. 3 e, m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

rätt för Riksdagens ledamöter att åtnjuta ersättning för

resa under pågående riksdag till hemorten och åter m. m.

Närvarande: herrar Bonde, Trygger, Hagström, Clason,. Bellinder, Hellberg,

K. J. Ekman, von Geijer, Kjellén, Wavrinsky*), Sehlin*), Jansson i Djursätra*),

Ericsson, Nilsson, Nyström, Eden*), Larsson i Västerås*), Larsson i

Säby, Fornander*) och Kropp.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 36, har herr Olofsson i Digernäs yrkat, att Riksdagen i

skrifvelse till Kungl. Maj it måtte hemställa, det Kungl. Maj .t ville »låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana bestämmelser, att

ledamot af Riksdagen må utöfver den i riksdagsordningen bestämda reseersättningen

till och från riksdagen erhålla ytterligare ersättning för resa

till sitt hem och tillbaka under lagtima riksdag samt att riksdagsman må

åtnjuta fria resor å statens järnvägar under en månads, tid hvarje år.»

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Ledamot af Riksdagen åtnjuter af statsmedel resekostnadsersättning

till och från riksdagen, hvaremot de hemresor, som under riksdagen

göras, får hvar och en bekosta sig själf, och få riksdagsmän torde undkomma

att göra en och annan resa hem under riksdagstiden. Denna

kostnad verkar ojämnt och orättvist, beroende på, hur långt hem man

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 5 käft. (hr 5.) t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 5.

har; således,, en stockholmare kommer hem per spårväg för 10 öre, då

en norrbottning kan få offra hundratals kronor för sin hemresa fram och

åter. Om arfvodet vore tillräckligt, så kunde resekostnaderna ej spela så

stor roll, men med det nuvarande penningvärdet torde ingen kunna påstå,

att riksdagsarfvodet är så tillräckligt stort, att några hemresor ej ha någon

ekonomisk betydelse för en riksdagsman. Det vore en gärd af billighet

och rättvisa, särskildt för aflägset boende riksdagsmän, att få åtminstone

en friresa hem och tillbaka under pågående lagtima riksdag.

Så. kallade riksdagsresor ha några gånger anordnats och ett par af

dessa till öfre Norrland, den senaste 1910.

Att dessa resor varit till stort gagn, särskildt för Norrland, är min

bestämda uppfattning, men kostnaderna för dessa resor ha säkerligen varit

dyrbara både för staten och de orter, som haft äran att taga emot ressällskapet,

och intrycket af resan för den resande torde nog mången gång

bli något vanställdt under de festliga arrangemanger och stämningar, som

dylika riksdagsresor framkalla.

Det vore förvisso mycket billigare, och jag tror till ännu större

gagn, om hvarje riksdagsman Ange, när det helst passar honom, en fribiljett,

gällande för en. månad hvarje år på alla statens banor för att

bese landet och dess olika förhallanden. Det vore en geografisk studieresa

och ett tillfälle att bese platser för statens anläggningar m. m., som

för mången vore till stort gagn och icke minst för Riksdagen och dess

arbete.»

utskottets Frågan om rätt för ledamot af Riksdagen att under pågående riksdag

yttrande, åtnjuta ersättning för resor till och från hemorten var senast nästlidet år

för RiksdaSens Pröfning, i det att herr Åkesson då i en inom

under *rdra kammaren väckt motion, nr 293, hemställde att Riksdagen ville för

de rikedag. sin del besluta sådant tillägg till 12 och 23 §§ riksdagsordningen, att

ledamot af riksdagen åtnjuter af statsmedel jämte det bestämda arfvodet

och reseersättning till och från riksdagen ersättning för högst tre resor

fram och åter mellan den plats, där riksdag hålles, och sin hemort. Den

sistnämnda ersättningen skulle utgå endast under pågående lagtima riksdag.

I sitt i anledning af motionen afgifna utlåtande anförde utskottet: &

»Det uti förutvarande motion framlagda förslag anser sig utskottet

höra understödja. Samhällsarbetet kräfver i våra dagar på olika områden

vida större intensitet än tidigare och detta i fråga om både den enskildes

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

3

verksamhet och de offentliga angelägenheterna. Icke minst hafva under

de senaste årtiondena de kommunala värfven blifvit långt mer arbetskräfvande

än förut. I den mån riksdagens ledamöter i sina hemorter äro

beklädda med kommunala förtroendeuppdrag, blifva de därför i större

utsträckning än förr nödsakade att, äfven medan riksdagen är samlad, vid

olika tillfällen besöka hemorten. Detta kan likaledes blifva nödvändigt på

grund af den ekonomiska verksamhet eller de andra enskilda angelägenheter,

som riksdagsmännen hafva att i sin hemort öfvervaka. Den möjlighet,

vår tids lättare samfärdsmedel beredt till dylika resor, har tillika stegrat

anspråken på att de också företagas.

Enligt utskottets mening är det emellertid af synnerlig vikt att för

riksdagsarbetet kunna förvärfvas och behålla personer, som i hemorten

gjort sig kända för framstående duglighet, vare sig nu denna framträdt i

de kommunala förtroendeuppdrag, för hvilka de plägat tagas i anspråk,

eller i omfattande verksamhet på andra områden. Men i och med så sker,

blifva utan tvifvel de nyss omnämnda hemresorna under pågående riksdag

en tämligen undantagslös regel. Kostnaderna för dessa resor kunna under

dylika förhållanden ej anses såsom annat än direkta utgifter, hvilka äro

en följd af själfva riksdagsinannauppdraget. Då det med en viss summa

utgående riksdagsmannaarfvodet är en ersättning för med uppdraget förenade

kostnader på riksdagsorten, och resekostnadsersättning lämnas för

resa mellan denna ort och riksdagen vid dess början och slut, synes det

utskottet, att ersättning bör utgå af allmänna medel äfven för sådana resor

till hemorten, hvilka riksdagsman måste underkasta sig, medan riksdagen

är samlad.

Efter utskottets mening skulle genom en åtgärd i ofvanberörd riktning

jämväl den fördelen vinnas, att den ojämnhet i fråga om representanternas

verkliga riksdagsomkostnader, hvilken uppstår på grund af de olika afstånden

mellan riksdagsmännens hemorter och hufvudstaden, i någon mån

utjämnades. En dylik utjämning är särskildt i vårt land med dess stora

utsträckning i norr och söder af behofvet påkallad, enär eljest resekostnaderna

för representanter, som hafva sitt hemvist i de från hufvudstaden

aflägset liggande länen, kunna komma att uppgå till ej obetydliga belopp.

Den rätt till ett visst antal fria resor, som enligt utskottets mening

borde beviljas riksdagsmännen för resa mellan riksdagsorten och hemorten,

skulle sålunda blifva af helt annan beskaffenhet, än den allmänna rätt till

fria resor, som är medgifven stortingsmännen å de norska statsbanorna,

och de anmärkningar, som riktats mot sistnämnda anordning, behöfva alltså

icke drabba det bär föreliggande förslaget. Någon menlig inverkan behöfver

ej heller en grundlagsbestämmelse i enlighet med motionärens förslag hafva

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande. Nr 5.

på riksdagsarbetet, då de fria resornas antal starkt begränsas, och desamma

själffallet ej få ske annat än efter vederbörligen beviljad ledighet. Resorna

till hemorten torde under sådana förhållanden ej blifva flera än de, som

redan nu företagas.

I öfverensstämmelse med motionären anser utskottet, att reseersättning

bör afse endast den verkliga kostnaden för själfva resan.

Det af utskottet sålunda tillstyrkta förslaget har utskottet formulerat

såsom ett andra stycke till § 12 riksdagsordningen. Någon ändring af

§ 23 i samma grundlag är icke erforderlig, då denna paragraf i fråga om

resekostnadsersättning och arfvode för ledamot af Andra kammaren hänvisar

till hvad i § 12 i fråga om Första kammaren är stadgadt.»

På grund af hvad sålunda anförts, hemställde utskottet, i anledning

af herr Åkessons motion, att Riksdagen måtte antaga att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling ett af utskottet framlagdt förslag till ändrad

lydelse af § 12 riksdagsordningen, enligt hvithet förslag efter första

stycket skulle inskjutas följande mening: »Ledamot af kammaren, som under

lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten, äge att af

statsmedel undfå ersättning för däraf föranledd resekostnad, dock högst

för tre resor fram och åter.»

Utskottets förslag bifölls af Andra kammaren, men afslogs af Första

kammaren med 87 röster mot 36.

Under hänvisning till hvad sålunda uttalades af 1911 års konstitutionsutskott

finner utskottet det vara med billighet och rättvisa förenadt,

att åtminstone i någon mån ersättning beredes de riksdagsmän, som äro

bosatta på annan ort än där riksdagen sammanträder, för de kostnader,

som äro förenade med de resor till hemorten, som de måste underkasta

sig. Endast därigenom kan jämväl någon utjämning ske af den ojämnhet

i verkliga riksdagskostnader, som måste uppstå på grund af de olika afstånden

mellan riksdagsmännens hemorter och riksdagsorten. Om härvid

de fria resornas antal starkt begränsas, torde, såsom fjolårets utskott framhållit,

beviljandet af reseersättning ej komma att utöfva någon menlig inverkan

på riksdagsarbetets fortgång, helst resorna ej få företagas utan

särskildt beviljad ledighet. Redan det af förra årets konstitutionsutskott

föreslagna antalet af tre fria resor torde ej öfverstiga det antal hemresor,

som redan nu för de flesta riksdagsmän från andra orter i regel påkallas.

Om man ytterligare inskränker antalet till endast två, torde alla garantier

föreligga för att riksdagsarbetet ej skall blifva lidande genom den ifrågasatta

bestämmelsen. Utskottet har på grund häraf, och då afiåtandet af en

skrifvelse, på sätt motionären föreslagit, måste anses öfverflödigt, funnit

sig böra ånyo framlägga det af fjolårets konstitutionsutskott affattade för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

«

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5. ®

slaget, dock med den ändring, att antalet resor, för k vilka ersättning finge

utgå, begränsas till två. „ . .

Hvad motionären för öfrigt föreslagit eller att Riksdagen skulle i Frisör

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till sådan ändring af riks- m^nuda ad.

da oordningen att riksdagsman tillförsäkrades fria resor å statens järnvägar

under en månads tid hvarje år, har utskottet däremot ej ansett sig

kunna förorda. Visserligen underskattar utskottet ingalunda den stora

betydelsen däraf, att folkets representanter så mycket som möjligt lära

känna sitt land och dess förhållanden, men anser sig ej vilja afvika från

den hittills i vår författning gällande grundsatsen, att om också, så vidt

ske kan, ersättning bör lämnas för de med riksdagsmannauppdraget förenade

direkta kostnaderna, ett sådant förtroendeuppdrag ej bör bereda

dem, som därmed hedras, några särskilda förmåner och allra minst under

tiden mellan riksdagarna.

På grund eif hvåd sålunda <mförts? for utskottet hemställa

l:o) att Riksdagen, i anledning af herr Olofssons

ifrågavarande motion, må antaga att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling följande

Förslag

till ändrad lydelse af § 12 riksdagsordningen:

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 12-

Hvarje ledamot af första kammaren åtnjuter_ af

statsmedel ersättning för resekostnad till och från riksdagen

samt arfvode af ett tusen två hundra riksdaler

för3 hvarje lagtima riksdag; dock att, när antingen Konungen

upplöser Riksdag, innan den varit fyra månader

tillsammans, eller ledamot af kammaren eljest afgår

från sin befattning under riksdagen, innan så lång tid

af dess sammanträde förflutit, eller Riksdagen sammanträder

i följd däraf att Konungen, med upplösande af

Riksdag, förordnat om nya val, så ock under urtima

riksdag, kammarens ledamot undfår, jämte resekostnadsersättning,

i dagtraktamente tio riksdaler, Indi ket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två hundra

riksdaler.

Ledamot af kammaren,

som under lagtima riksdag

efter beviljad ledighet besöker

hemorten, äge att af

statsmedel undfå ersättning

för däraf föranledd resekostnad,

dock högst för tvä

resor fram och åter.

Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid

riksdagen sig inställer, skall för hvarje dag han uteblilver

vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.

Vill ledamot af kammaren befattningen sig afsåga,

äger han det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan

riksdagar, hos Konungens befallningshafvande.

2:o) att, hvad; herr Olofsson i öfrigt i sin motion

föreslagit, icke måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

Reservation af herr Trygger.

Stockholm, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B,, isig,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.