Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kungl, Maj:t angående förenkladt förfarande vid val af Riksdagens utskott.

1912-03-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:7, Utlåtande, i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kungl, Maj:t angående förenkladt förfarande vid val af Riksdagens utskott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 mars 1912 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af vackt motion om

skrifvelse till Kungl, Maj:t angående förenkladt förfarande

vid val af Riksdagens utskott.

Närvarande: Herrar Bonde, Trygger, Hagström, Clason, Bellinder, von Geijer, Mannheimer,

Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Skarstedt*), Jansson i Djursätra, Ericsson,

Nilsson*), Nyström, Edén, Larsson i Västerås, Magnusson, Janson i Bråten

och Kropp.

•) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 77, har herr Rydén hemställt, »att Riksdagen ville i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och därpå grundadt

förslag till bestämmelser om ett förenkladt förfarande vid val af Riksdagens

utskott.»

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»De i år förrättade utskottsvalen ha gifvit ökadt stöd åt en uppfattning,

jag redan förut hyst, att de former Riksdagen gifvit åt valen af

ledamöter och suppleanter i Riksdagens utskott äro onödigt tungrodda

och tidsödande. I och med de proportionella valens genomförande ha

partibildningarna i Riksdagen blifvit så konstanta, att enhvar på förhand

kan räkna ut, huru valen utfalla. Hvarje parti vet, huru många platser

det kommer att förfoga öfver, och inom de olika partierna bestämmes

hvilka som skola representera vederbörande parti i de olika utskotten.

Här man på valdagen finner de olika partiernas listor på sin pulpet i

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 7 käft. (Nr 7.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

plenisalen, kan man med en osviklig bestämdhet säga, huru utskotten

komma att bli sammansatta. Hela valet kunde verkställas sålunda, att

en person uppläste namnen på partilistorna, hvilka sedermera af kammaren

med acklamation godkändes. Valen kunde vara undanstökade på

några minuter med precis samma resultat.

Man måste verkliges fråga sig om det numera är rimligt att spilla

bort flera arbetsdagar på rent onödiga promenader kring talmansbordet.

Nog bör här kunna göras eu reform, som inbesparar åtminstone något

af en dyrbar och — enligt hvad erfarenheten visar — otillräcklig arbetstid.

Huru en sådan reform lämpligen bör ske, torde här vara obehöflig!

att närmare utreda. Den kan ju, då den erfordrar grundlagsändring,

närmare öfvervägas intill 1914 års riksdag. Emellertid erbjuda sig utan

vidare ett par alternativ att välja mellan. Det ena är eu officiell registrering

af partilistorna hos talmannen, efter hvilken desamma bli giltiga,

om intet missnöje anmäles inom viss tid. Det andra — och det som

måhända mest öfverensstämmer med svenska vanor och föreställningar —

vore att föreskrift utfärdades om att valen skulle förrättas medels acklamation,

när framställning ej gjordes om annat tillvägagångssätt. Detta sistnämnda

förfarande användes redan genom öfverenskommelse inom många

landsting, ehuru inom dessa ännu ej bestämts något om proportionella

val. Och på remissen till vederbörande kommunala myndigheter angående

fjorårets Riksdags skrifvelse om proportionella val till vissa utskott och

nämnder inom landsting och stadsfullmäktige, ha dessa mycket allmänt

uttalat sig för en sådan anordning, som den här omförmälda. I praktiken

kommer den med all sannolikhet att medföra, att utskottsplaceringarna

ordnas genom öfverenskommelse mellan de olika partierna. Endast då

sådan icke kan uppnås, skulle den nuvarande tidsödande proceduren

behöfva tillgripas.

.Då det enligt min mening tillkommer Riksdagen, som dragés med

åtskilliga byråkratiska och tungrodda anordningar, att gå i spetsen för

afskaffande af onödig formalism och omständlighet, dristar jag mig här

vördsamt peka på eu nyttig och praktisk reform.»

Utskottet finner sig ej kunna dela den af motionären uttalade uppfattningen,

att de af honom påpekade olägenheterna af det sätt, hvarpå

utskottsvalen inom Riksdagen för närvarande förrättas, äro af den betydelse,

att någon förändring därutinnan är af behofvet påkallad. Yid

den tidpunkt, då dessa val företagas, är arbetsmaterialet endast i mindre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

omfattning förelagdt Riksdagen, ock riksdagsarbetet kar i följd däraf

icke kunnit så sättas i gång, att den tid, som af nämnda val upptages,

skulle kunna i någon väsentlig grad inverka på detta arbete.

Den hittills vunna erfarenheten kar icke keller gifvit vid handen,

att partigränserna inom kamrarna äro så bestämdt uppdragna, som

motionären tyckes förutsätta. Det kar ej visat sig, att Riksdagens

samtliga ledamöter funnit det oafvisligen nödvändigt att bestämdt ansluta

sig till något visst parti, ock i trots af det proportionella valsättets

införande kafva jämväl vid tillsättandet af Riksdagens utskott

vid flera tillfällen vissa fluktuationer gjort sig gällande. Motionären

synes dessutom ej tillräckligt kafva beaktat den innebörden kos det

proportionella valsystemet, att detsamma afser att bereda tillfälle ej

blott åt olika partier att inom de valda korporationerna blifva representerade

i förhållande till sina anhängares antal, utan äfven åt skilda meningsriktningar

inom partierna att också få göra sin mening gällande,

ock anser sig utskottet äfven böra erinra därom, att just denna senare

omständighet under den korta tid, som det proportionella systemet tilllämpats

vid utskottsval, redan utöfva! inflytande på ifrågavarande val.

Med stöd af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr Rydéns ifrågavarande motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 mars 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.