Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 18 i lagen om val till Riksdag en.

1912-03-26 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:8, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 18 i lagen om val till Riksdag en.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 mars 1912 kl. 9 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af § 18 i lagen om val till Riksdag en.

Närvarande: herrar Bonde, Bran ting, Trygger, Hagström, Clason, Bellinder,

von Geijer, Mannheimer, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Skarstedt*),

Jansson i Djursätra, Ericsson, Nilsson, Nyström, Edén, Larsson i Västerås,

Magnusson och Janson i Bråten *).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 93, har herr Nydal föreslagit, att »Riksdagen för sin

del ville besluta följande ändrade lydelse af § 18 i lagen om val till

Riksdagen:

För valen till Andra kammaren indelas riket i trettiosex valkretsar,

nämligen:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

område;

9.

område;

10.

11.

12.

Stockholms stad;

Stockholms län;

Uppsala län;

Södermanlands län;

Östergötlands län;

Jönköpings län;

Kronobergs län;

Kalmar läns norra valkrets, innefattande länets norra landstings
Kalmar

läns södra valkrets, innefattande länets södra landstings
Gottlands

län;

Blekinge län;

Kristianstads län;

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 saml. 8 käft. (Nr 8—9.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

13. Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landstingsområde:

14. Malmö stad;

15. Hallands län;

16. Göteborgs och Bohus läns valkrets, innefattande länets

landstingsområde;

17. Göteborgs stad;

18. Ålfsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,

Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;

19. Ålfsborgs läns norra valkrets, innefattande återstoden af länet;

20. Skaraborgs län;

21. Värmlands läns västra valkrets, innefattande Grums, Gillbergs,

Näs, Nordmarks och Jösse härad äfvensom Arvika stad;

22. Värmlands läns östra valkrets, innefattande återstoden af länet;

23. Örebro län;

24. Västmanlands län;

25. Kopparbergs läns östra valkrets, innefattande Folkare härad,

Hedemora tingslag och Falu domsagas norra och södra samt Västerbergslags

tingslag äfvensom städerna Falun, Hedemora och Säter;

26. Kopparbergs läns västra valkrets, innefattande återstoden

af länet;•

27. Gästriklands valkrets, innefattande Gästriklands östra och

Gästriklands västra tingslag samt Gäfle stad;

28. Hälsinglands valkrets, innefattande återstoden af länet;

29. Medelpads valkrets, innefattande Selångers, Tima, Torps,

Njurunda, Sköns, Indals och Ljustorps tingslag samt Sundsvalls stad;

30. Ångermanlands valkrets, innefattande återstoden af länet;

31. Jämtlands läns södra valkrets, innefattande Svegs, Hede,

Bergs, Ragunda samt Refsunds, Brunflo och Näs tingslag äfvensom

Östersunds stad;

32. Jämtlands läns norra valkrets, innefattande återstoden af länet;

33. Västerbottens läns södra valkrets, innefattande Nordmalings

och Bjurholms, Umeå, Degerfors, Lycksele lappmarks och Åsele lappmarks

tingslag samt Umeå stad;

34. Västerbottens läns norra valkrets, innefattande återstoden

af länet;

35. Norrbottens läns södra valkrets, innefattande Piteå, Ålfsby,

Arvidsjaurs lappmarks, Arjeplogs lappmarks, Neder-Luleå, Öfver-Luleå

samt Jockmocks lappmarks tingslag äfvensom Piteå och Luleå städer;

36. Norrbottens läns norra valkrets, innefattande återstoden

af länet.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:

»Med anledning af de talrika och belysande erfarenheter, som redan

vunnits vid val till Riksdagen, landstingen och stadsfullmäktige enligt

det nyss införda proportionella valsättet, vill det synas mig, att detta

valsätt icke till fullo medfört de därmed åsyftade fördelarna, emedan

valkretsarna i allmänhet icke varit så folkrika och haft rätt att utse så

många ombud, att de olika meningsgrupperna vid valen kunnat komma

till den rätt, som lagstiftaren afsett att meddela dem. En ändring i

bestämmelserna om valkretsindelningen, som gör såväl kretsarna som

antalet af deras ombud större, synes mig därför vara af behofvet påkallad.

Mest trängande torde behofvet vara af en ändrad kretsindelning

för val till Andra kammaren. De nuvarande, i vallagens § 18 uppräknade

valkretsarna äro som bekant femtiosex med ett antal riksdagsmän,

som växla mellan tre och sju.

Vid en ändrad indelning skulle det lägsta antal valkretsar, som

riksdagsordningens nuvarande lydelse medgifver, uppgå till 27. Städerna

Stockholm, Göteborg och Malmö finge då hvar för sig utgöra en valkrets,

och för öfrigt skulle hvarje län bilda en särskild krets. Men

framför allt i de nordliga, vidsträckta och glest bebodda delarna af vårt

land med deras bristfälliga samfärdsel kunde en sådan indelning medföra

den svåra olägenheten, att valmännen inom skilda delar af ett stort län

saknade beröring med hvarandra och kännedom om lämpliga likasinnade

kandidater i olika delar af länskretsen. För att undvika denna väsentliga

olägenhet blir det oundgängligt att framgent dela de vidsträcktaste

länen i två valkretsar, men ej flere. Utöfver hvad grundlagen stadgar

om frånskiljande af större städer till egna kretsar torde det däremot

icke vara nödvändigt att indela de folkrikaste länen i särskilda valkretsar.

Lämnas dessa odelade, blefve den folkrikaste kretsen i Malmöhus

läns landstingsområde med 15 riksdagsmän enligt nyaste folkmängdsuppgifter,

hvarefter borde följa Stockholms stad med 14 riksdagsmän.

Å andra sidan skulle Gottlands län och fyra norrländska valkretsar med

stor vidd och liten folkmängd bibehålla sitt nuvarande antal af 3

riksdagsmän.

Jag har sålunda tänkt mig, att delning skulle ske i de åtta län, som

innefatta ett område af minst 125 kvadratnymil. Dessa län äro Ålfsborgs,

Värmlands, Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län. Kalmar län, som bildar två landstingsområden

och dessutom är så långsträckt, att valmännen i dess yttersta

delar hafva ringa eller ingen beröring med hvarandra, borde äfven

framgent behålla sin indelning i två valkretsar. Öfriga län borde där
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utskottets

yttrande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

emot samtliga lämnas odelade, med undantag för Malmöhus samt Göteborgs

och Bohus län, där de folkrika städerna Malmö och Göteborg

enligt grundlagens bud förblefve afskilda till egna valkretsar.»

Den af motionären sålunda berörda frågan är ingalunda ny;

tvärtom hafva de med införande af större valkretsområden förenade

fördelarna och olägenheterna under gången af rösträttsfrågans föregående

behandling blifvit noga beaktade.

Bedan mot de förslag till utsträckt rösträtt i förening med proportionellt

valsätt, som utaf Kungl. Maj:t år 1904 och 1905 för Riksdagen

framlades, blef den invändningen gjord, att, då däruti föreslagits, att

hvart län skulle bilda en valkrets, dock med möjlighet att, där omständigheterna

sådant fordrade eller medgåfve, ett län skulle kunna delas

uti två valkretsar, detta skulle åt valkretsarna gifva ett alltför stort

omfång. Det anmärktes nämligen, att följden häraf helt visst skulle blifva,

att det därigenom i väsentlig mån försvårades för valmännen att kunna

komma uti en sådan personlig beröring med hvarandra eller med kandidaterna,

som vore önskvärd, och att således också ett alltför stort inflytande

på valen skulle komma att läggas uti valledningens händer, samt själfva

valproceduren göras onödigt invecklad och tung. Af denna anledning

blefvo också uti de motioner, som vid 1906 års riksdag afgåfvos med

förslag till införande af proportionellt valsätt, valkretsar af betydligt

mindre omfång föreslagna. Beträffande denna fråga anförde särskildt

eu af motionärerna herr Pettersson i Påboda bland annat följande:

»Låt vara att det proportionella systemets innersta syfte kommer bäst

fram i stora valkretsar så torde väl af alla erkännas, att valsättet med

fördel kan användas äfven i mindre valkretsar, förutsatt att man lyckas

finna en lämplig metod. Gifvet är dock, att med de mindre kretsarna

^öjligheten för flere olika politiska skiftningar att hvar för sig göra

sig gällande blir mindre. Detta måste dock framstå såsom en mindre

olägenhet särskildt vid jämförelse med majoritetsvalen, där endast ett

parti, majoritetspartiet, är tillförsäkradt inflytande.»

De^ sålunda framhållna synpunkterna blefvo äfven af 1906 års

konstitutionsutskott i dess afgifna utlåtande beaktade. Då sedermera

Kungl. Maj:t vid aflåtande! af rösträttspropositionen år 1907, med fäst

afseende vid frågans föregående behandling uti Riksdagen, föreslog valkretsar

af mindre omfång, fann sig emellertid den föredragande departementschefen

föranlåten att uti sitt yttrande till statsrådsprotokollet bemöta

de erinringar, som däremot möjligen kunde framställas, och anförde

därvid följande: »Mot proportionella val i valkretsar af den omfattning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

5

som nu satts i fråga, har med anledning af de vid 1906 års riksdag i

enahanda riktning väckta förslag gjorts den erinringen, att val i dylika

mindre valkretsar icke kunna äga den verkan, som med sådana val afses,

nämligen att rättvist fördela platserna mellan de olika partierna efter

deras styrka. Och till stöd för denna erinran har åberopats proportionalvalkommitténs

uttalande därom, att ju större valkretsarna äro, desto

bättre är det från proportionalitetens synpunkt. Erinringen är riktig

däri, att full rättvisa icke alltid kan vinnas vid platsernas fördelning,

särskildt uti 3-mansvalkretsar. Då proportionaliteten däremot skulle

bättre komma till sin rätt uti större valkretsar, har ju erinringen otvifvelaktigt

sin betydelse för dem, som i största möjliga utsträckning söka

förverkliga rättvisans idé. Men från majoritetsvalets anhängare kan

erinringen knappast anses befogad. Vilja de påstå, att, hvad dock numera

icke synes äga många förespråkare, val inom enmansvalkretsar i

det hela verka tämligen proportionellt till följd af den olika partiställning

inom särskilda valkretsar och den utjämning mellan olika intressen,

som härigenom i det stora hela äger rum, så bör ju till en början en

utjämning i sådan riktning kunna antagas jämväl beträffande tredje

platsen uti 3-mansvalkretsar. I allt fall kommer dock härvid i betraktande,

att, medan vid tillämpning af majoritetsval ett underlägset

parti med stor sannolikhet icke skulle hafva erhållit någon plats, samma

parti vid proportionellt val skall, därest det ej är alltför fåtaligt, tillförsäkras

någon andel i representationen. Och om i rösträttsfrågans

nuvarande läge mera icke kan vinnas, icke lärer det af majoritetsvalets

anhängare kunna läggas den nu föreslagna valordningen till last».

Af hvad som sålunda anförts framgår otvetydigt, att de anmärkningar,

som blifvit framställda emot valkretsar af mindre omfång,

visserligen icke kunna frånkännas betydelse, men likväl ej funnits vara

af den vikt, att de böra anses uppväga de olägenheter, som med

alltför stora valkretsar kunna vara förenade. Utskottet kan ej heller

finna, att den under de senast förrättade valen vunna erfarenheten varit

sådan, att den kan gifva berättigad anledning att nu beträffande valkretsarnes

omfång föreslå någon förändring. Redan med valkretsar af

det omfång, som nu är fastställdt, hafva svårigheterna ej varit ringa

att åstadkomma behörig samverkan mellan valmännen vid uppsättandet

af kandidater. Visserligen kan det påvisas, att minoritetspartierna

uti de olika valkretsarna i många fall ej fullt kunnat få tillfälle

utnyttja sina röstetal, och att till följd häraf rätt betydande röstöfverskott

uppstått, men detta har dock ej uteslutande varit förhållandet

inom de minsta eller tremansvalkretsarna, utan äfven förekommit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

inom fyra- och femmanskretsarna. För öfrigt har ej ens motionären

funnit det möjligt att med hänsyn till befolkningsförhållandena inom

vissa delar af vårt land fullständigt undvika dylika mindre kretsar, utan

han har till och med sett sig nödsakad att af sådan grund bibehålla

några tremanskretsar.

Utskottet finner sålunda ej tillräcklig anledning föreligga att tillstyrka

någon förändring uti den, • såsom af det ofvan anförda torde

framgå, efter mogen pröfning införda och utaf vårt lands befolkningsförhållanden

och stundom vidt skilda bygdeintressen betingade begränsningen

hvad beträffar valkretsarnes storlek.

På grund häraf hemställer utskottet,

att herr Nydals ifrågavarande motion nr 93 i

Andra kammaren icke måtte föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.