Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 2 i förordningen om landsting.
1912-03-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1912:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 2 i förordningen om landsting.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
7
Nr 9.
Ankom till Riksdagens kansli den 26 mars 1912 kl. 9 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af § 2 i förordningen om landsting.
Närvarande: herrar Bonde, Branting, Trygger, Hagström, Clason, Bellinder,
von Geijer, Mannheimer, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Skarstedt*),
Jansson i Djursätra, Ericsson, Nilsson, Nyström, Edén, Larsson i Västerås,
Magnusson och Janson i Bråten *).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 94, har herr Nydal föreslagit, »att Riksdagen för sin
del ville besluta följande ändrade lydelse af § 2 i kungl. förordningen om
landsting den 21 mars 1862:
1. (oförändradt).
2. Domsaga med en folkmängd af 45,000 eller däröfver skall delas
i två valkretsar under iakttagande, att för hvarje valkrets komma att
utses minst fyra landstingsman; att området för hvarje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att delning af
domsaga, som utgöres af flera tingslag eller härad, verkställes, där
sådant utan afvikelse från redan gifna regler kan ske, efter tingslag
eller härad; samt att eljest delning i valkretsar sker efter kommuner.
Utan hinder af hvad nu är sagdt må dock af tingslag bildas valkrets
med mindre folkmängd än 15,000, då synnerliga skäl därtill äro.
Med tingslag — — — egen domkrets.
Domsaga, hvars folkmängd ej uppgår till 45,000, utgör eu valkrets;
dock att, där dess område öfverstiger 125 kvadratnymil, domsagan må
delas i två valkretsar, skolande vid sådan delning iakttagas hvad ofvan
för delning af större domsaga finnes stadgadt.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
Höra delar---eu valkrets.
3. Stad, hvars folkmängd utgör minst 9,000, bildar egen valkrets.
Ofriga städer inom ett landstingsområde bilda en valkrets, men
fördelas i två valkretsar, där folkmängdens storlek medgifver bildande af
sådana med ett folkmängdstal af minst 9,000.
4. Därest det antal — — — att landstingsmannens antal för
hvarje valkrets ej må vara lägre än 4.
5. (oförändradt).
6. (oförändradt).»
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»På samma grunder, som jag anfört i en motion om ändrad kretsindelning
för val till Andra kammaren, synes det mig, att det proportionella
valsättet vid val af landstingsmän icke till fullo medfört de därmed
afsedda fördelar, emedan valkretsarna tilltagits åtskilligt mindre än
lämpligt vant. En ändring af bestämmelserna om dessa valkretsars
bildande i syfte att göra dem åtskilligt större synes mig därför önskvärd.
Enklast vore därvid att låta hvarje domsaga på landet utgöra en
valkrets, medan samtliga städer inom ett landstingsområde finge bilda
en krets. Men en sådan förändring torde synas de flesta alltför vidtgående
och medföra alltför stora rubbningar i nu gällande bestämmelser.
Med närmare _ anslutning till dessa torde det därför finnas nödigt att
dela de folkrikaste och de vidsträcktaste domsagorna i två valkretsar
för hvardera, men ej flera, att låta de folkrikare städerna fortfarande
bilda egna valkretsar, och att undantagsvis medgifva fördelning af öfriga
städer inom ett landstingsområde mellan två kretsar.
Mest ändamålsenligt synes därvid vara, att de folkmängdssiffror,
som äro bestämmande för indelningen i valkretsar, hvar för sig ökas
med hälften. Enligt nu gällande bestämmelser skola domsagor med
minst 30,000 invånare delas i två eller flere valkretsar med minst
10.000, högst 30,000 invånare. Minimitalet torde här böra ökas till
15.000, hvaremot ett maximital, som skulle vara 45,000, icke torde behöfva
utsättas, då de folkrikaste domsagorna enligt sakens natur med
första torde så regleras, att ett sådant maximital blott i ytterst sällsynta
fall kunde uppnås eller öfverskridas.
För de domsagor med mindre folkmängd, som i följd af stor vidd
eller liknande orsaker anses böra delas, förefalla de nuvarande bestämmelserna
sväfvande och obestämda. Större klarhet vinnes, om de utbytas
mot en enkel bestämmelse, att domsaga skall delas i två valkretsar,
så snart dess område öfverstiger 125 kvadratnymil. Denna gräns har
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
9
valts i analogi med den, som jag ntsagt i min motion om delning af
vidsträcktare län i två kretsar för val till Andra kammaren.
Hvad städerna beträffar, torde den lägsta folkmängdsgräns, som
berättigar stad att bilda egen valkrets, äfvenledes böra böjas med hälften,
eller från 6,000 till 9,000. Öfriga städer inom ett landstingsområde
kunna lämpligen bilda en enda valkrets, och den regel, som nu är
stadgad om deras indelning i valkretsar, hvilka så vidt ske kan skola
äga en folkmängd af minst 6,000 och högst 12,000, bör förvandlas till
undantag, då den blott i ett par enstaka fall kan vinna tillämpning, om
lägsta folkmängdsgränsen höjes från 6,000 till 9,000. Högsta folkmängdsgränsen,
som annars här skulle blifva 18,000,'' bör däremot saklöst kunna
borttagas af samma skäl, som nyss anfördes för domsagorna.»
Till motionen var fogad följande bilaga:
Domsagor, som delas i två valkretsar
A. På grund af folkmängd öfver 45,000.
Södra Roslags, Stockholms län.
Södertörns, Stockholms län.
Uppsala läns norra, Uppsala län.
Nyköpings, Södermanlands län.
Vingåkers, Södermanlands län.
Östbo och Västbo, Jönköpings län.
Östra Värends, Kronobergs län.
Villands och Östra G binge, Kristianstads län.
Luggude, Malmöhus län.
Torna och Bara, Malmöhus län.
Hallands södra, Hallands län.
Askims m. fl., _ Göteborgs och Bohus län.
Marks m. 11., Alfsborgs län.
Väster-Närkes, Örebro län.
Falu, Kopparbergs län.
Gästriklands, Gäfleborgs län.
Medelpads östra, Yästernorrlands län.
Västerbottens Södra, Västerbottens län.
B. På grund af storlek öfver 125 kvadratnymil.
Jämtlands Norra, Jämtlands län.
Härjedalens, Jämtlands län.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 8 höft. (Nr 8—9.)
2
Utskottets
yttrande.
10 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
Västerbottens Västra, Västerbottens län.
Piteå, Norrbottens län.
Luleå, Norrbottens län.
Gellivare, Norrbottens län.
C. På grund af delning mellan två landstingsområden.
Aspelands och Ilandbörds, Kalmar län.
På samma grunder som i sin motion om valkretsar af större
omfång vid val af ledamöter i Riksdagens Andra kammare, kar motionären
framhållit, att enligt hans uppfattning äfven vid val af landtingsmän
de enligt gällande bestämmelser fastställda valkretsarna måste anses vara
för små, för att det med det proportionella valsättet afsedda syftet till
fullo skulle kunna vinnas. Äfven om de valkretsar, som härvid af motionären
ifrågasättas, ingalunda skulle komma att få samma utsträckning,
som när det gäller riksdagsmannaval, finner utskottet, att stora olägenheter
skulle framkallas genom att göra valkretsarnas omfång större än
för närvarande. När det gäller val af landstingsmän, får man icke
förbise, att landstinget utgör en kommunalrepresentation, som har åt
sig anförtrodd vården af länets gemensamma angelägenheter, hvarvid
det är af största betydelse, att de olika orternas intressen blifva behörigt
tillgodosedda och bevakade. Det är därför nödigt, att de personer, som
väljas till landstingsmän, äro sådana som hvar och en på sin ort åtnjuta
det största förtroendet samt äga kännedom om valmännens önskningar
och behof. Ju större valkretsarna göras, desto svårare måste det
emellertid blifva att åstadkomma den samverkan mellan valmännen och
kandidaterna, som särskildt i detta fall är af behofvet påkallad. Om
också de hvart sjätte år förekommande valen af ledamöter i Riksdagens
Första kammare måste åt landstingsmannavalen gifva äfven en politisk
karaktär och således jämväl hänsyn anses böra tagas därtill att olika
politiska partier inom iandstinget blifva, såvidt möjligt är, efter proportionella
grunder representerade, har utskottet ej funnit ådagalagdt, att
den nuvarande valkretsindelningen härvid medfört några afsevärda
olägenheter, som skulle kunna motväga de här påpekade fördelarna af
den allsidiga behandlingen af länets gemensamma inre angelägenheter.
Utskottet har därför ej funnit skäl föreligga att tillstyrka någon förändring
uti valkretsindelningen på sätt motionären föreslagit.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
11
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att herr Nydals motion nr 94 i Andra kammaren
icke måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd.
Stockholm den 26 mars 1912.
På utskottets vägnar:
CARL CARLSON BONDE.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.