Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 2 i förordningen om landsting.

1912-03-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1912:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 2 i förordningen om landsting.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

7

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 mars 1912 kl. 9 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af § 2 i förordningen om landsting.

Närvarande: herrar Bonde, Branting, Trygger, Hagström, Clason, Bellinder,

von Geijer, Mannheimer, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Skarstedt*),

Jansson i Djursätra, Ericsson, Nilsson, Nyström, Edén, Larsson i Västerås,

Magnusson och Janson i Bråten *).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 94, har herr Nydal föreslagit, »att Riksdagen för sin

del ville besluta följande ändrade lydelse af § 2 i kungl. förordningen om

landsting den 21 mars 1862:

1. (oförändradt).

2. Domsaga med en folkmängd af 45,000 eller däröfver skall delas

i två valkretsar under iakttagande, att för hvarje valkrets komma att

utses minst fyra landstingsman; att området för hvarje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att delning af

domsaga, som utgöres af flera tingslag eller härad, verkställes, där

sådant utan afvikelse från redan gifna regler kan ske, efter tingslag

eller härad; samt att eljest delning i valkretsar sker efter kommuner.

Utan hinder af hvad nu är sagdt må dock af tingslag bildas valkrets

med mindre folkmängd än 15,000, då synnerliga skäl därtill äro.

Med tingslag — — — egen domkrets.

Domsaga, hvars folkmängd ej uppgår till 45,000, utgör eu valkrets;

dock att, där dess område öfverstiger 125 kvadratnymil, domsagan må

delas i två valkretsar, skolande vid sådan delning iakttagas hvad ofvan

för delning af större domsaga finnes stadgadt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Höra delar---eu valkrets.

3. Stad, hvars folkmängd utgör minst 9,000, bildar egen valkrets.

Ofriga städer inom ett landstingsområde bilda en valkrets, men

fördelas i två valkretsar, där folkmängdens storlek medgifver bildande af

sådana med ett folkmängdstal af minst 9,000.

4. Därest det antal — — — att landstingsmannens antal för

hvarje valkrets ej må vara lägre än 4.

5. (oförändradt).

6. (oförändradt).»

Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:

»På samma grunder, som jag anfört i en motion om ändrad kretsindelning

för val till Andra kammaren, synes det mig, att det proportionella

valsättet vid val af landstingsmän icke till fullo medfört de därmed

afsedda fördelar, emedan valkretsarna tilltagits åtskilligt mindre än

lämpligt vant. En ändring af bestämmelserna om dessa valkretsars

bildande i syfte att göra dem åtskilligt större synes mig därför önskvärd.

Enklast vore därvid att låta hvarje domsaga på landet utgöra en

valkrets, medan samtliga städer inom ett landstingsområde finge bilda

en krets. Men en sådan förändring torde synas de flesta alltför vidtgående

och medföra alltför stora rubbningar i nu gällande bestämmelser.

Med närmare _ anslutning till dessa torde det därför finnas nödigt att

dela de folkrikaste och de vidsträcktaste domsagorna i två valkretsar

för hvardera, men ej flera, att låta de folkrikare städerna fortfarande

bilda egna valkretsar, och att undantagsvis medgifva fördelning af öfriga

städer inom ett landstingsområde mellan två kretsar.

Mest ändamålsenligt synes därvid vara, att de folkmängdssiffror,

som äro bestämmande för indelningen i valkretsar, hvar för sig ökas

med hälften. Enligt nu gällande bestämmelser skola domsagor med

minst 30,000 invånare delas i två eller flere valkretsar med minst

10.000, högst 30,000 invånare. Minimitalet torde här böra ökas till

15.000, hvaremot ett maximital, som skulle vara 45,000, icke torde behöfva

utsättas, då de folkrikaste domsagorna enligt sakens natur med

första torde så regleras, att ett sådant maximital blott i ytterst sällsynta

fall kunde uppnås eller öfverskridas.

För de domsagor med mindre folkmängd, som i följd af stor vidd

eller liknande orsaker anses böra delas, förefalla de nuvarande bestämmelserna

sväfvande och obestämda. Större klarhet vinnes, om de utbytas

mot en enkel bestämmelse, att domsaga skall delas i två valkretsar,

så snart dess område öfverstiger 125 kvadratnymil. Denna gräns har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

9

valts i analogi med den, som jag ntsagt i min motion om delning af

vidsträcktare län i två kretsar för val till Andra kammaren.

Hvad städerna beträffar, torde den lägsta folkmängdsgräns, som

berättigar stad att bilda egen valkrets, äfvenledes böra böjas med hälften,

eller från 6,000 till 9,000. Öfriga städer inom ett landstingsområde

kunna lämpligen bilda en enda valkrets, och den regel, som nu är

stadgad om deras indelning i valkretsar, hvilka så vidt ske kan skola

äga en folkmängd af minst 6,000 och högst 12,000, bör förvandlas till

undantag, då den blott i ett par enstaka fall kan vinna tillämpning, om

lägsta folkmängdsgränsen höjes från 6,000 till 9,000. Högsta folkmängdsgränsen,

som annars här skulle blifva 18,000,'' bör däremot saklöst kunna

borttagas af samma skäl, som nyss anfördes för domsagorna.»

Till motionen var fogad följande bilaga:

Domsagor, som delas i två valkretsar

A. På grund af folkmängd öfver 45,000.

Södra Roslags, Stockholms län.

Södertörns, Stockholms län.

Uppsala läns norra, Uppsala län.

Nyköpings, Södermanlands län.

Vingåkers, Södermanlands län.

Östbo och Västbo, Jönköpings län.

Östra Värends, Kronobergs län.

Villands och Östra G binge, Kristianstads län.

Luggude, Malmöhus län.

Torna och Bara, Malmöhus län.

Hallands södra, Hallands län.

Askims m. fl., _ Göteborgs och Bohus län.

Marks m. 11., Alfsborgs län.

Väster-Närkes, Örebro län.

Falu, Kopparbergs län.

Gästriklands, Gäfleborgs län.

Medelpads östra, Yästernorrlands län.

Västerbottens Södra, Västerbottens län.

B. På grund af storlek öfver 125 kvadratnymil.

Jämtlands Norra, Jämtlands län.

Härjedalens, Jämtlands län.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 5 samt. 8 höft. (Nr 8—9.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

10 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Västerbottens Västra, Västerbottens län.

Piteå, Norrbottens län.

Luleå, Norrbottens län.

Gellivare, Norrbottens län.

C. På grund af delning mellan två landstingsområden.

Aspelands och Ilandbörds, Kalmar län.

På samma grunder som i sin motion om valkretsar af större

omfång vid val af ledamöter i Riksdagens Andra kammare, kar motionären

framhållit, att enligt hans uppfattning äfven vid val af landtingsmän

de enligt gällande bestämmelser fastställda valkretsarna måste anses vara

för små, för att det med det proportionella valsättet afsedda syftet till

fullo skulle kunna vinnas. Äfven om de valkretsar, som härvid af motionären

ifrågasättas, ingalunda skulle komma att få samma utsträckning,

som när det gäller riksdagsmannaval, finner utskottet, att stora olägenheter

skulle framkallas genom att göra valkretsarnas omfång större än

för närvarande. När det gäller val af landstingsmän, får man icke

förbise, att landstinget utgör en kommunalrepresentation, som har åt

sig anförtrodd vården af länets gemensamma angelägenheter, hvarvid

det är af största betydelse, att de olika orternas intressen blifva behörigt

tillgodosedda och bevakade. Det är därför nödigt, att de personer, som

väljas till landstingsmän, äro sådana som hvar och en på sin ort åtnjuta

det största förtroendet samt äga kännedom om valmännens önskningar

och behof. Ju större valkretsarna göras, desto svårare måste det

emellertid blifva att åstadkomma den samverkan mellan valmännen och

kandidaterna, som särskildt i detta fall är af behofvet påkallad. Om

också de hvart sjätte år förekommande valen af ledamöter i Riksdagens

Första kammare måste åt landstingsmannavalen gifva äfven en politisk

karaktär och således jämväl hänsyn anses böra tagas därtill att olika

politiska partier inom iandstinget blifva, såvidt möjligt är, efter proportionella

grunder representerade, har utskottet ej funnit ådagalagdt, att

den nuvarande valkretsindelningen härvid medfört några afsevärda

olägenheter, som skulle kunna motväga de här påpekade fördelarna af

den allsidiga behandlingen af länets gemensamma inre angelägenheter.

Utskottet har därför ej funnit skäl föreligga att tillstyrka någon förändring

uti valkretsindelningen på sätt motionären föreslagit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

11

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herr Nydals motion nr 94 i Andra kammaren

icke måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1912.

På utskottets vägnar:

CARL CARLSON BONDE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.