Sök i Ratio Lex

Lagutskottets utlåtande Nr 16

1912-02-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1912:16, Lagutskottets utlåtande Nr 16

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till Riksdagens kansli den 16 februari 1912 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning af väckta motioner om åvägabringande af

utredning i syfte att åstadkomma förenkling i sammansättningen

af inskrifning snämnd.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två till

utskottet hänvisade, lika lydande motioner, dels nr 49 inom Första kammaren

af herrar Rosén och Skarstedt och dels nr 115 inom Andra kammaren

af herr Bäckström med instämmande af herrar Olof Jonsson, E.

F. Hellberg, Ad. Wiklund, J. Rehn och Ant. Wikström, i hvilka motioner

hemställts, att Riksdagen ville besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning i syfte att åstadkomma förenkling i inskrifningsnämnds sammansättning.

Till stöd för denna sin hemställan hafva motionärerna anfört:

»Ett spörsmål, som under de närmast följande åren mer än förut torde

komma att kräfva Kungl. Maj:ts och Riksdagens uppmärksamhet, är frågan,

huru vårt land skall vinna ett kraftigt försvar, utan att folkets ekonomiska

bärkraft alltför hårdt prässas. En viktig sak för det målets ernående i

möjligaste bästa mån är först och främst att göra besparingar i försvarsutgifterna

på alla punkter, där så kan ske utan att härens eller flottans

värnkraft försvagas.

De i värnpliktslagen af den 14 juni 1891 § 18 mom. 1 och 2 bestämda

inskrifningsnämnderna för rullföringsområde och för sjömanshus

ha genom talrikheten af medlemsantalet och genom sin sammansättning

blifvit alldeles onödigt dyrbara apparater, särskildt med afseende på Norrland

och rikets inlandskap.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 13 höft. (Nr 16.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Lagutskottets utlåtande AV 16.

Inskrifningsnämnd för rullföringsområde skall enligt gällande bestämmelse

bestå af 1) eu ordförande af regementsofficers rang, 2) en lagfaren

ledamot, tillförordnad af Konungens befallningshafvande, 3) rullföringsområdesbefälhafvare,

4) dennes biträde, 5) läkare, 6) en sjukvårdssoldat,

7) två icke militärer, valda af landsting respektive stadsfullmäktige. Inskrifningsnämnd

för sjömanshus har ungefär enahanda sammansättning och

kan liksom den förutnämnda förstärkas af en sjöofficer. Nämnderna i fråga

bestå således af 8 å 9 ledamöter.

Nu får staten inom hvarje rullförings- och sjömanshusområde betala

rese- och dagtraktamentsersättning åt alla dessa efter för respektive medlem

gällande klass af resereglemente!, och de summor, som härtill åtgå, äro

sannerligen afsevärda och kunde med annan användning ge mycket bättre

valuta. Ty det verkliga gagn, en hel del af inskrifningsnämndens ledamöter

gör, torde vara af högst problematisk art, och antalet ledamöter

kunde betydligt inskränkas till båtnad för statskassan, utan att ändamålet

behöfde i någon mån förfuskas.

Såväl ordföranden-regementsofficeren som den lagfarne ledamoten torde

godt kunna utgå, då rullföringsområdesbefälhafvaren bör vara så hemmastadd

i tolkningen af värnpliktslagen m. in., att han kan fungera som både

ordförande och lagfaren ledamot i nämnden. I stället för biträdet borde

länsmannen inom respektive distrikt mycket väl kunna fylla platsen som

protokollsförare och ortens fjärdingsman kunna ersätta sjukvårdssoldaten,

som har att mäta de värnpliktige, detta i synnerhet som länsman och

fjärdingsman under nuvarande regim i allt fall måste närvara vid inskrifningsförrättning.

Hvad slutligen de två civila ledamöterna beträffar, torde

i dessas ställe kunna med lika godt arbetsresultat användas tvenne i inskrifningsorten

boende betrodda män. Med denna förenkling skulle vinnas

icke blott besparing af afsevärda summor utan också ett utnyttjande af

den orts- och personkännedom, som nämnden komme att på hvarje förrättningsställe

besitta.»

Enligt § 18 i värnpliktslagen den 14 juni 1901 skall för hvarje rullföringsområde

och sjömanshus finnas en inskrifningsnämnd, bestående af en regementsofficer

såsom ordförande samt fyra ledamöter, nämligen en lagfaren

ledamot, rullföringsområdes- resp. sjörullföringsområdesbefälhafvaren samt

två inom rullföringsområdet eller den stad, där sjömanshuset är beläget,

bosatta, icke militära ledamöter, som väljas af landstinget eller, där rullföringsområde

utgöres af stad, som ej lyder under landsting, af stadsfullmäktige.

I vissa fall må äfven officer af marinen närvara vid inskrif
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

ningsförrättning för att lämna nämnden erforderliga upplysningar, hvarjämte

nämnden alltid skall biträdas af läkare. För större rullföringsområde

må, där konungen så bestämmer, finnas två eller flera inskrifningsnämnder.

Inskrifning förrättas, jämlikt § 13 mom. 1 samma lag, inom de särskilda

rullföringsområdena och för de särskilda sjömanshusen å tider och

ställen, som bestämmas af Konungens befallningshafvande. De närmare

bestämmelserna om ordningen för inskrifningarnas förrättande innehållas

i kung], förordningen den 5 december 1901 angående inskrifning och redovisning

af värnpliktige samt deras tjänstgöring m. in. Som regel gäller,

att inskrifning skall förrättas särskildt för hvarje rullföringsoinråde. Omfattar

rullföringsområdet delar af mer än ett lån eller ock både landsbygd

och stad, som ej lyder under landsting, skall särskild förrättning

hållas i förra fallet för hvarje länsdel och i senare fallet särskildt för

landsbygden och för staden. Å hvarje förrättningsställe skall, såvidt ske

kan, inskrifning verkställas med samtliga värnpliktige från en och samma

församling. Vid bestämmande af tider och ställen för inskrifningsnämnds

sammanträden skall hänsyn tagas därtill, att ordningsföljden för in skri fningsförrättningarna

såvidt möjligt bibehålies oförändrad år från år samt

att sammanträdena inom hvarje rullföringsoinråde följa på hvarandra utan

längre mellantid än som fordras för inskrifningsnämndens resor mellan

förrättningsställena. Vidare skall iakttagas, att de värnpliktiga ej åläggas

längre färder än som af omständigheterna oundvikligen påkallas samt att

i allmänhet ej mer än BO värnpliktige beräknas skola för hvarje dag

undergå pröfning.

Jämlikt Kung!, reglementet för arméns aflöning i fred den 11 oktober

1907 skall inskrifningsnämnds ordförande, lagfarne ledamot och den

nämnden biträdande läkaren åtnjuta godtgörelse för inställelse vid och

deltagande i inskrifningsnämnds sammanträden samt hemfärd därifrån med

reseersättning och dagtraktamente efter innehafvande statstjänst eller, om

vederbörande ej på grund af sådan tjänst är till viss klass i resereglemente!

hänförlig, efter sagda reglementes tredje klass. Rullföringsområdesbefälhafvarne

åtnjuta vid resor i allmänhet ersättning efter reglementets

fjärde klass. Vidare skola de af landstinget eller stadsfullmäktige utsedde

ledamöterna jämlikt Kungl. förordningen den 12 augusti 1901, § 11, erhålla

godtgörelse efter femte klassen i reglementet, hvarjämte ersättning

skall enligt gällande föreskrifter utgå till de underbefäl och menige, som

i kommandoväg beordrats att biträda vid förrättningarne, äfvensom till

krono- eller polisbetjäning, då förrättningsstället är beläget utom tiänstgöringsdistriktet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

I förevarande motioner hafva motionärerna hemställt om förenkling

i inskrifningsnämndernas sammansättning i syfte att åstadkomma minskning

i statsverkets utgifter för de värnpliktiges inskrifning.

Ehuru olika meningar kunna råda rörande lämpligheten af motionärernas

förslag angående sättet för vinnande af berörda syfte, finner utskottet

likväl skäl föreligga att undersöka, huruvida och på hvad sätt åtgärder i

nämnda riktning må kunna vidtagas. Det torde råda en ganska allmän

mening därom, att inskrifningsförrättningarna, särskilt i glest befolkade delar

af riket, försiggå under mindre tillfredsställande förmer, och att de ske

med större omgång och medföra större utgifter för staten än skäligt.

Med hänsyn till den genom lagens tillämpning i fråga om inskrifningarna

numera vunna erfarenheten torde en förenkling i det i motionerna

angifna syftet kunna vidtagas, utan att ändamålet med inskrifningarnes

uppdragande åt särskilda därför sammansatta nämnder äfventyras.

I viss mån synes syftet kunna vinnas genom en förenklad sammansättning

af inskrifningsnämnden. Men vid en blifvande undersökning i ämnet

torde emellertid för att ernå ett tillfredsställanda resultat uppmärksamhet

böra ägnas ej blott vid nämndens sammansättning utan äfven vid dess

organisation i allmänhet; likasom äfven vid sättet för själfva inskrifningsförrättningarnas

anordnande.

Att närmare angifva huru en förenkling skall kunna ske lärer emellertid

icke ankomma på utskottet, utan bör blifva föremål för utredning

genom Kungl. Maj:t.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen ville i anledning af förevarande

motion i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Magt låta utreda, huruvida och på hvad sätt

till vinnande af minskning i statsverkets kostnader för

värnpliktiges inskrifning ändring må kunna göras i

grunderna för inskrifningsnämndernas organisation, samt

för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 16 februari 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

5

Reservation

af herr Trane, som anfört:

t Öl min del önskar jag vål lifligt, att om någon förenkling i inskrifmngsnämnds

sammansättning efter sakkunnig pröfning kan befinnas möjlig''

sådan ock må komma till stånd; men 6’

då den nuvarande regeringen väl tillkommit bland annat på programmet

att åstadkomma förenklingar och besparingar på försvarsanordningarna,

då särskilda försvarsberedningar för närvarande behandla detta program

från alla tänkbara synpunkter,

då Kungl. Maj:t väl svårligen kan vidtaga någon annan åtgärd med

den beslutade skrifvelsen än att remittera densamma till någon af försvarsberedningarne,

och

då dessa försvarsberedningar hufvudsakligen bestå af riksdagsmän,

som alltså hafva sig de ifrågavarande motionernas innehåll väl bekant,

„ jag mig icke kunna tillstyrka någon riksdagsskrifvelse i ärendet

såsom alldeles obehöflig.

Herrar Håkanson och. Petersson i Lidingö villastad hafva begärt att

tå hår antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom

utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.