Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående medgifvande af expropriation för anskaffande å landet af tomtmark för byggnader, afsedda för religiös, socicd eller kulturell verksamhet

1912-04-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1912:40, Utlåtande i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående medgifvande af expropriation för anskaffande å landet af tomtmark för byggnader, afsedda för religiös, socicd eller kulturell verksamhet

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 40.

]STr 40.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1912 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående medgifvande af expropriation för

anskaffande å landet af tomtmark för byggnader, afsedda

för religiös, socicd eller kulturell verksamhet,

Närvarande: herrar Widén, Lindhagen, Håkanson ,* Söderbergh, af Ekenstam, Bergendahl,

Alexanderson, Trana, Gezelius, Olsson i Hof, Pettersson i Södertälje,

Olsson i Broberg, Olsson i See, Pettersson i Bjälbo, Igel* och Persson

i Norrköping.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion nr 74 har herr V. Rydén anfört följande:

. »Under hänvisning till mina med fleras vid 1907, 1909 och 1910

års riksdagar väckta motioner om ändring af expropriationslagen i syfte

att tomtmark för vissa samlingslokaler må kunna exproprieras — särskildt

hänvisas till motionen nr 119 vid 1910 års riksdag, hvilken bifölls

af Andra kammaren — får jag härmed vördsamt hemställa om Riksdagens

bifall till Andra kammarens förut omförmälda beslut vid 1910

års . riksdag, nämligen, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida, i hvad

mån och under hvilka villkor expropriation genom det allmännas försorg

kunde medgifvas, i syfte att på landet anskaffa oundgänglig tomtmark,

afsedd att åt sammanslutningar för folkbildning och nykterhet eller annan

religiös, social eller kulturell verksamhet åstadkomma samlingslokaBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 37 höft. (Nr 40). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 40.

ler samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill detta öfvervägande

kan föranleda.»

Såsom motionären erinrat hax förevarande fråga förut varit föremål

för Riksdagens behandling.

Sedan vid 1907 års riksdag en af herr Rydén i ämnet väckt

motion, på hemställan af lagutskottet, af Riksdagen afslagits, väckte

samme motionär vid 1909 års riksdag ånyo motion i frågan med hemställan,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t taga i öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor

expropriation genom det allmännas försorg kunde medgifvas i

syfte att på landet anskaffa oundgänglig tomtmark för uppförande af

byggnader, afsedda för socialt, politiskt eller religiöst bruk, för folkbildnings-,

nykterhets- eller sådan ekonomisk verksamhet, som omförmäldes

i 1 § af lagen om registrerade föreningar för''ekonomisk verksamhet,

eller" eljest för allmännyttig och kulturell verksamhet, samt för Riksdagen

framlägga, det förslag, hvartill detta öfvervägande kunde föranleda.

Lagutskottet, till hvars behandling motionen hänsköts, afstyrkte i

afgifvet utlåtande motionen, under framhållande hufvudsakligen, att expropriationsrätten

på grund af det; stora ingrepp den medförde i enskild

rätt endast borde tillgripas för tillgodoseende af ett starkt offentligt intresse

samt att enligt de synpunkter, som i detta afseende i allmänhet

blifvit uppställda och jämväl fått sitt uttryck i den gällande kungl. förordningen

den 14 april 1866, det behof, för hvilket expropriation skall

kunna ske, måste vara i eminent mening allmänt. Detta vore ej fallet

med de ändamål, som motionären ville tillgodose. Såsom allmännyttigt

och kulturellt torde i själfva verket kunna betecknas hart när hvarje

ändamål, som det moderna samhället skulle kunna vid en viss tidpunkt

finna värdt att direkt eller indirekt främja. I enlighet med lagutskottets

hemställan afslogo också båda kamrarna motionen.

Vid 1910 års riksdag väckte herr Rydén ånyo motion i ämnet, därvid

han emellertid från sitt vid föregående års riksdag framställda yrkande

undantog expropriationsrätt för anskaffande af tomtmai’k till byggnader

för sådan ekonomisk veidrsamhet, som omföi’mäles i 1 § af lagen

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet. Förslaget, hvilket

i öfrigt öfverensstämde med det år 1909 väckta, blef äfven denna gång

af lagutskottet afstyrka därvid utskottet åberopade hvad 1909 års lagutskott

anfört. Fem reservanter inom utskottet ansago emellertid, att

motionen bort af utskottet tillstyrkas, samt framställde enahanda yrkande,

som det den nu förevarande motionen innehåller.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nr 40. 3

Under det i Första kammaren motionen afslogs, biföll Andra kammaren

reservanternas hemställan.

Efter det förevarande fråga alltså senast varit föremål för Riksdagens

behandling, har emellertid densamma kommit i ett i viss män

förändradt läge. Den 15 september 1910 har nämligen den kommitté,

som haft till uppgift att verkställa revision af expropriationslagstiftningen

m. m., till Kungl. Maj: t öfverlämnat sitt förslag till lag om expropriation.

Detta kommer, såsom äfven är afsedt, att bereda möjlighet för en väsentlig

utvidgning af expropriation sinstitutets tillämpningsområde. Under det

enligt 1866 års förordning expropriation endast kan få äga rum, där

Konungen pröfvar nödigt att jord eller lägenhet skall begagnas till vissa

särskildt uppräknade ändamål eller med dessa jämförligt »allmänt behof»,

är i berörda förslag stadgadt, att Konungen äger förordna, att expropriation

må ske, så snart densamma pröfvas nödig för »allmänt gagn»,

utan att det ändamål, som med expropriationen skall tillgodoses, i lagen

närmare angifves. I den mån det kan anses vara till »allmänt gagn»

att expropriera mark för de af motionären äfsedda ändamål, synes sålunda,

därest nämnda förslag blifver lag, äfven för dessa ändamål expropriation

kunna komma att medgifvas.

Då berörda lagförslag lärer kunna antagas inom en nära framtid

blifva i en eller annan form framlagdt för Riksdagen och därvid tillfälle

kommer att föreligga att’ göra förevarande fråga, som utan tvifvel bäst

löses i sammanhang med expropriationslagstiftningen i dess helhet, till

föremål för pröfning, synes motionen i hvarje fall icke nu böra föranleda

till någon åtgärd från Riksdagens sida.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda,

Stockholm den 18 april 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOIIAN WIDEN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 40.

Reservation

af herr Widén med instämmande af herrar Lindhagen, Alexanderson,

Olsson i See och Persson i Norrköping:

»Det uppspirande föreningslifvet och särskildt föreningslifvet inom

arbetareklassen är en mycket mäktig och enligt vår mening äfven samhället

gagnande faktor, som man på senaste tiden fått att räkna med.

Det är därför riktigt, att man bor tillgodose dess behof af samlingslokaler,

såvidt möjligt är. Vi anse alltså att det är ett mycket viktigt

samhällsintresse att förhjälpa de föreningar för folkbildning och nykterhet

eller för annan religiös, social eller kulturell verksamhet, om hvilka

förevarande motion handlar, att skaffa sig tomtmark till samlingslokaler.

Detta bör ock enligt vår mening kunna ske genom expropriation, hvarförutom,

såsom erfarenheten visat, det ej sällan möter svårigheter att

erhålla lämplig sådan mark.

Det är emellertid i hög grad ovisst, om detta ändamål kan vinnas

genom det förslag till ny expropriationsförordning, som föreligger och i

utskottets betänkande omnämnes. Detta torde vara så mycket ovissare,

som några särskilda bestämmelser icke föreslagits för detta särskilda

slag af expropriation, i enlighet med hvad som skett t. ex. om exproprition

af mark till förmån för ägare af därå uppförda hus vid platser med

större sammanträngd befolkning; bestämmelser, hvilka dock äfven för

nu föreliggande fall synas vara erforderliga.

I allt fall är enligt vår uppfattning den i omförmälta lagförslag

beträdda vägen att öfverlämna åt den administrativa samhällsmakten

att, med endast den sväfvande och mångtydiga begränsning, som ligger

i uttrycket »allmänt gagn», fritt afgöra, för hvilka ändamål expropriationsrätten

må anlitas, icke vara den rätta. Det synes icke vara riktigt att

Riksdagen afstår från all möjlighet att medverka vid reglerandet af detta

för samhället så viktiga rättsinstitut, äfven i hvad angår dess omfattning.

Och hafva vi äfven häri funnit ett skäl för Riksdagen att,

oaktadt ett förslag till ny expropriationslag föreligger, begära lagstiftningens

utsträckning till gagn för det i motionen åsyftade ändamålet.

Med stöd af hvad vi sålunda anfört, få vi hemställa om bifall till

förevarande motion.»

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1912

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.