Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm.

1912-04-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1912:46, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till Riksdagens kansli den 29 april 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående löneregleringar

för prästerskapet i föreslagna nya församlingar

i Stockholm.

Närvarande: herrar Widén, Lindhagen, Söderbergh, Stärner, af Ekenstam, Bergendahl,

Alexanderson, Trana, Gezelius, von Baumgarten, Petersson i Lidingö villastad,

Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken, Olsson i See, Pettersson i

Bjälbo och Persson i Norrköping.

Genom^ en den 9 februari 1912 dagtecknad proposition, nr 122, hvilken

blifvit af båda kamrarne hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj:t under

åberopande af propositionen bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet, föreslagit

Riksdagen förklara hinder icke möta för

att, därest beslut fattas om delning af Katarina församling i Stockholm

i två eller flera församlingar med eget prästerskap, löneregleringar

för prästerskapet ^i de nya församlingarna må i enlighet med de grunder,

som stadgas i nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november 1872

fastställas för tiden till den 1 maj 1926.

Vid ärendets föredragning i statsrådet yttrade departementschefen:

Hos Kung! Maj:t har Katarina församlings kyrkoråd, enligt af församlingen

erhållet uppdrag, anhallit om stadfästelse af församlingens å

kyrkostämma den 16 december 1908 fattade beslut i fråga om församlingens

delning och därmed sammanhängande frågor, hvilket beslut innehåller,

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1912. 9 saml. 42 käft. (Nr 46.)

Utskottets

yttrande.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

att den del af församlingen, som begränsas af Stadsgården, Danviken,

Hammarbysjö, Götgatan, Ringvägen och Renstjärnasgatan, skulle

blifva en själfständig församling från den 1 maj 1911,

att den sålunda beslutade församlingen, som skulle hafva Sofia kyrka

till församlingskyrka, skulle kallas Sofia församling,

att Sofia församling skulle erhålla af förutvarande Katarina församling

uppfördt församlingshus med expeditionslokaler, rum för nattvardsbarnens

undervisning samt bostäder för prästerskapet, klockare, 2 församlingssystrar

och 2 vaktmästare,

att Sofia församling skulle befrias från att deltaga i betalningen af

Katarina församlings skulder samt från alla omkostnader för upprättande

af en tredje föreslagen församling,

att Sofia församling ej skulle erhålla någon del af de kontanta medel,

värdehandlingar eller tomter, den nuvarande Katarina församling äger,

att Sofia församling skulle erhålla en tredjedel af alla de under kyrkooch

skolrådets förvaltning stående fonder, som kunde få delas, i öfverensstämmelse

med ett af kyrkorådet framlagdt förslag,

att Sofia församling skulle erhålla församlingshyddan vid Mejtens

gränd med tillhörande inventarier på de villkor, under hvilka den nuvarande

Katarina församling äger den, samt skollofskolonihemmet Victoria

å Djurlingsö,

att för Sofia församling skulle upprättas en kyrkoherde- och en komministersbefattning

samt att den pastoratsadjunkt, som vore tillsatt för

Sofia kyrka, skulle få sin anställning i Soffa. församling,

att öfriga i nuvarande Katarina församling anställda präster skulle fa

sin tjänstgöring i den del af nuvarande Katarina församling, som ej inginge

i Sofia församling, dock så att den nuvarande pastorsadjunkten, som hade

samma löneförmåner som en pastoratsadjunkt, skulle fa sin tjänstgöring hufvudsakligast

förlagd i en tilltänkt tredje församling och vid denna församlings

upprättande få sin anställning i denna församling,

att lönerna för samtliga prästerna, såväl de, som nu tjänstgöra i Katarina

församling som ock de, som blifva anställda i de föreslagna nya försam

lingarna, reglerades så, att, förutom fri bostad, kyrkoherde erhölle 8,000

kronor, komminister 4,000 kronor och pastoratsadjunkt 3,000 kronor samt

att kyrkoherde och komminister erhölle två ålderstillägg å 500 kronor

efter fem och tio års tjänstgöring, till hvilka löner medel skulle erhållas,

på sätt i Kung! Maj:ts resolution den 28 april 1876 stadgas,

att vid tillsättande af såväl kyrkoherde- som komministers- och pastoratsadjunktsbefattningar

de föreslagna nya församlingarna måtte få samma

rättigheter som nuvarande Katarina församling äger,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets tingtande Nr 46.

att, om och så länge Sofia församlings inkomster af uttaxering

efter 55 öre per bevillningskrona och af de vanliga personella prästlöneafgrfterna

ej uppginge till 43,000 kronor årligen, Sofia församling skulle

af Katarina församling årligen erhålla skillnaden mellan berörda belopp,

43,000 kronor, och de inkomster, som faktiskt uppstode efter en uttaxering af

55 öre per bevillningskrona samt al de personella prästlöneafgifterna, samt

att åt kyrkorådet uppdroges att underställa Kungl. Maj:t församlingens

beslut om dess delning med hvad därtill hörde.

Efter härå^ erhållen nådig remiss har kammarkollegium i ärendet inhämtat^

underdåniga utlåtanden åt Stockholms stads konsistorium samt

öfverstathallarämbetet, hvilken sistnämnda myndighet, som låtit höra nuvarande

Katarina församlings prästerskap, tillika öfverlämnat dels från

bemälda prästerskap inkomna underdåniga yttranden äfvensom konsistoriets

i anledning af samma yttranden afgifna, förnyade underdåniga utlåtande,

dels ock i vissa hänseenden infordrad utredning.

Kammarkollegium har därefter afgifvit eget underdånigt utlåtande

i ärendet den 3 oktober 1911 och därvid anfört:

Kollegium tillstyrkte en utbrytning ur Katarina församling af dess östra del med

föreslagna gränser att under namn af Sofia församling bilda eget pastorat af samma

natur som nuvarande Katarina församling.

Kollegium ansage för sin del, att fragorna om Katarina församlings delning, om

prästernas antal och deras löner med mera borde, så länge den för pastoratet nu löpande

lön er egl en ngsp eriod en, hvilken utginge den 1 maj 1926, påginge, bedömas enligt hitti

Is gällande bestämmelser. Det kunde da ifrågasättas, om ej samma förfaringssätt

■Jr- 1 . nU före!iggande fallet tillämpas som det, hvilket kommit till användning

vid ..föregående delningar.af pastorat i hufvudstaden, nämligen att en i enlighet med

bestämmelserna i nadiga förordningen angående ordnande af prästerskapets i de territoriella

församlingarna, i Stockholm aflöning den 1 november 1872 tillsatt nämnd fino-e i

uppdrag att föreslå prästernas antal och löner, hvarefter frågan om pastoratsdelningen

kunde komma under ompröfning. I betraktande emellertid dels däraf att den i och

för sig tunga anordningen med löneregleringsnämnd ansetts öfverflödig enligt 1910 års

lagstiftning angående reglering af prästerskapets aflöning samt att den ej heller

funnits höra ifrågakomma i sammanhang med åtskilliga under de senaste årtiondena

verkställda pastoratsdelningar, och dels däraf att vid de under 1900-talets första

årtionde genomförda delningar af pastorat i hufvudstaden utbildat sig en stadgad

praxis i fråga, om såväl, prästernas antal som deras lönebelopp, med hvilken praxis

det nu föreliggande förslaget i den delen öfverensstämde, ansåge kollegium Kungl.

Magt lämpligen kunna redan i nu föreliggande sammanhang till pröfning upptaga

fragorna om antalet präster i den . föreslagna Sofia församling och beloppet af

deras löner samt, då förslaget äfven innebure löneförbättring åt prästerskapet i den

återstående delen af Katarina församling, jämväl afgöra, huruvida sådan löneförbättring

matte tillkomma prästerskapet i sistnämnda församling, allt att gälla för

återstående delen af nu löpande löneregleringsperiod. Då, såsom nu sagts, förslaget

i fråga om antalet präster och deras löneförmåner nära öfverensstämde med ofvanberörda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

praxis, ansåge sig kollegium böra förorda bifall till hvad af församlingen därutinnan föreslagits

beträffande Sofia församling; och enär anledning saknades, hvarför prästerskapet

i den kvarvarande delen af Katarina församling, hvilken dessutom skulle tillsvidare

bibehållas vid betydligt större folkmängd än den utbrutna delen och följaktligen bereda

prästerskapet därstädes väsentligt större arbete, skulle åtnjuta mindre aflöningsförmåner

än prästerskapet i den utbrutna församlingen, hvartill komme att de nu föreslagna

lönernas begynnelsebelopp icke vore högre än de nuvarande lönernas, vid löneregleringen

beräknade belopp, ansåge kollegium förslaget jämväl i den delen böra vinna

nådigt bifall. Nu gällande löneregleringsresolution för Katarina församling syntes i

tillämpliga delar kunna gälla äfven för Sofia församling. Enligt hvad handlingarna

gåfve vid handen, syntes en utdebitering enligt de i resolutionen bestämda grunderna

lämna medel tillräckliga för prästerskapets aflöning. Intilldess boställen kunde varda

anskaffade och upplåtna, torde församlingen böra tillförbindas att lämna sina präster

hyresbidrag, hvilkas belopp syntes kunna bestämmas i öfverensstämmelse med hvad som

stadgats för vissa präster vid Adolf Fredriks församlings delning.

Då det synts mig tveksamt, huruvida den föreliggande frågan är af

beskaffenhet att kunna omedelbart afgöras af Kung! Maj:t eller om Riksdagens

medverkan därtill erfordras, anser jag mig böra redogöra för de

förhållanden, som för besvarandet af detta spörsmål torde böra komma

i betraktande.

Med anledning af en utaf Rikets ständer den 6 juli 1857 afbiten skrifvelse,

hvari det dåvarande ecklesiastika aflöningssättets olägenheter framhöllos

och grunderna för en ändrad anordning däraf angåfvos, föreläde

Kungl. Maj:t genom proposition den 4 november 1859 Ständerna i viss

mån ändrade »grunder för en reglering af prästerskapets aflöning», hvilka

grunder blefvo i hufvudsak godkända, såsom Ständerna i skrifvelse den

26 september 1860 närmare angåfvo. Dessa »grunder» gällde samtliga

territoriella församlingar i riket, sålunda äfven de territoriella församlingarna

i hufvudstaden. Efter ärendets vidare beredning utfärdade

Kungl. Maj:t nådig förordning angående allmänt ordnande af prästerskapets

inkomster den 11 juli 1862. De löneregleringar, som uppgjordes

i enlighet med 1862 års förordning, skulle jämlikt § 6 i densamma

vara gällande under en tid af femtio år, räknadt från den efter hvarje

lönereglerings fastställande näst inträffande 1 maj, oberoende af huruvida

regleringen då kunde tillämpas eller icke. Större delen af dessa löneregleringar,

hvilka erhöllo kunglig stadfästelse under 1860-talet, upphöra

i följd häraf att gälla under tiden 1914—1920.

I slutet af 1862 års förordning förekommer emellertid det stadgandet,

att förordningen icke skall äga tillämpning i afseende på Stockholms

stad. Med anledning af en utaf 1868 års Kyrkomöte därom gjord hemställan

och i öfverensstämmelse med de grunder, som för regleringen af

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

5

prästerskapets i riket aflöning blifvit genom 1862 års förordning fastställda,

utfärdade Kung! Maj:t den 1 november 1872 nådig förordning angående

ordnande af prästerskapets aflöning i de territoriella församlingarna i Stockholm.

De med anledning häraf tillkomna löneregleringarna för Stockholms

territoriella församlingar uppgjordes samtliga under åren 1874—1876

och upphöra att gälla åren 1925—1926.

Löneregleringen för prästerskapet i Katarina församling fastställdes

genom nådig resolution den 28 april 1876 för en tid af femtio år, räknadt

från och med den 1 maj 1876. Enligt denna lönereglering skola i

församlingen finnas kyrkoherde och två komministrar. Förutom dessa

prästmän finnas numera i församlingen två pastoratsadjunkter och en

pastorsadjunkt. Jämlikt föreskrift i löneregleringsresolutionen är prästerskapet

skyldigt underkasta sig den förändring i tjänstgöring, som kan föranledas

däraf, att under löneregleringsperioden församlingen indelas i distrikt,

eller kapell därstädes inrättas, eller andra åtgärder för beredande af

en förbättrad själavård komma att vidtagas.

Såsom jag nyss antydt, blef förberörda nådiga förordning angående

ordnande af prästerskapets i de territoriella församlingarna i Stockholm

aflöning den 1 november 1872 utfärdad endast efter Kyrkomötets därom

gjorda hemställan, utan att Riksdagen bereddes tillfälle att yttra sig i

frågan, detta tydligen därför att förordningen utfärdades i öfverensstämmelse

med de grunder, hvilka en gång blifvit af Ständerna godkända

att gälla för hela riket. Beträffande ändring af aflöningsförhållandena i

sammanhang med delning af territoriella församlingar utom hufvudstaden

under löpande löneregleringsperiod har man icke ansett sig behöfva påkalla

Riksdagens medverkan, medan däremot, då fråga angående löneregleringar

för prästerskapet i föreslagna nya församlingar i Stockholm

under de senare åren i tre fall väckts, framställningar härom gjorts

till Riksdagen. De framställningar, som härvid föranledt Ivungl. Maj:ts

nådiga propositioner till Riksdagen, hafva rört delning af Hedvig Eleonora

församling (Ivungl. Maj:ts proposition nr 74 till 1904 års Riksdag) och delning

af Adolf Fredriks samt Jakobs och Johannes församlingar (Kung!.

Maj:ts proposition nr 132 till 1905 års Riksdag). Vid föredragning af förstnämnda

ärende anförde dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 18 december

1903:

»Emellertid torde frågan om fastställelse af församlingens beslut härutinnan icke

nu kunna företagas till slutligt afgörande. Den tillärnade församlingsdelningen kan

nämligen icke genomföras, med mindre den för Hedvig Eleonora församling gällande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 46.

lönereglering sättes ur tillämpning och nya löneregleringar för en hvar af de nya

församlingarna uppgöras. _ Dessa löneregleringar, som jämväl böra omfatta frågan om

antalet präster i de nya församlingarna, böra påtagligen icke fastställas för längre tid

än till den 1 maj 1925, omkring hvilken tid nu gällande prästlöneregleringar i Stockholm

upphöra att gälla. Beslut om upphäfvande af den nuvarande löneregleringen för

Hedvig Eleonora församling synes emellertid — vid det förhållande att ofvannämnda

förordning den 1 november 1872 hvilar på enahanda grunder som nådiga förordningen

angående allmänt ordnande af prästerskapets inkomster den 11 juli 1862 — icke kunna

komma till stånd utan Riksdagens medgifvande, likasom ock Riksdagens samtycke

erfordras till den afvikelse från de i förordningen den 1 november 1872 gifna bestämmelser,

som begränsningen af de nya löneregleringarnas giltighetstid till mindre än de

nu föreskrifna femtio åren skulle medföra.

På grund häraf får jag allenast hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes i nådig

proposition föreslå Riksdagen medgifva, att, därest beslut fattas om delning af

Hedvig Eleonora församling i Stockholm i två eller flera församlingar med eget prästerskap,

löneregleringar för prästerskapet i de nya församlingarna må, med iakttagande

af de grunder, som stadgas i nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november 1872, af Kungl.

Maj:t fastställas för tiden till den 1 maj 1925.»

Den med anledning häraf aflåtna propositionen (nr 74) blef af Riksdagen

bifallen.

I sitt förberörda utlåtande i den föreliggande frågan om Katarina

församlings delning har kammarkollegium utgått därifrån, att Kungl. Maj:t

skulle kunna omedelbart till pröfning upptaga frågan om lönereglering

för prästerskapet i de föreslagna församlingarna att gälla för återstående

delen af nu löpande löneregleringsperiod. Ehuru jag för min egen del är

benägen att ansluta mig till denna åsikt, anser jag likväl, att man i detta

fall ej bör frångå den praxis, som kommit till användning vid föregående

delningar af pastorat i hufvudstaden.

På grund häraf och då jag finner starka skäl tala för bifall till förslaget

om Katarina församlings delning redan under nu löpande löneregleringsperiod,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen förklara hinder icke möta för

att, därest beslut fattas om delning af Katarina församling i Stockholm

i två eller flera församlingar med eget prästerskap, löneregleringar

för prästerskapet i de nya församlingarna må i enlighet med de grunder,

som stadgas i nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm aflöning den 1 november

1872, fastställas för tiden till den 1 maj 1926.

Sedan Riksdagens svar å propositionen ingått, torde det tillåtas mig

att ånyo inför Eders Kungl. Maj:t anmäla frågan om fastställelse af Katarina

församlings nu underställda kyrkostämmobeslut.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 46. 7

Mot hvad i propositionen föreslagits har utskottet icke något att erinra

och hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till förevarande proposition,

må förklara hinder icke möta för att, därest

beslut fattas om delning af Katarina församling i Stockholm

i två eller flera församlingar med eget prästerskap,

löneregleringar för prästerskapet i de nya församlingarna

må i enlighet med de grunder, som stadgas

i nådiga förordningen angående ordnande af prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm

aflöning den 1 november 1872, fastställas för tiden

till den 1 maj 1926.

Stockholm den 29 april 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:128 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj.-ts proposition angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna, nya församlingar i Stockholm. a1 i texten