Sök i Ratio Lex

Lagutskottets utlåtande Nr 58

1912-05-09 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1912:53, Lagutskottets utlåtande Nr 58

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1912 kl. 1 e. in.

Uflätande i anledning af dels Kungl. Ma,j:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer

% värnpliktslagen samt till förordning om understöd i

vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd),

dels ock en i anledning däraf väckt motion.

Närvarande: Herrar Widén, Lindhagen, Håkanson, Söderbergh, Gustaf Andersson,

Stärner,*) af Ekenstam, Bergendahl,*) Alexandersson, Gezelius, Pettersson

i Södertälje, Jansson i Edsbäcken, Olsson i See, Pettersson i Bjälbo,

Persson i Norrköping och Reta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 1 april 1912 dagtecknad proposition nr 131, hvilken

af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Magt, under

åberopande af propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan intagna

förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen

samt till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och

barn (familjeunderstöd).

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en i

anledning af nämnda proposition i Andra kammaren af herr Christiernson

väckt motion, nr 297, af följande lydelse:

)>I proposition nr 131 har Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen godkänna

förslag till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs

hustru och barn eller s. k. familj eunderstöd. Till fullo delande den

princip, som ligger till grund för regeringens framställning, kan jag

dock icke finna att anledning finnes att uppskjuta tillämpningen af

förordningen till den 1 januari 1913. Tvärtom torde det vara så, att

den nöd och fattigdom, som uppstår i många hem då familjeförsörjaren

tvingas att inställa sig till tjänstgöring under fanorna, är så stor och

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 sand. 49 lärft. (Nr 53—54.) 1

Herr Christiernsons

motion.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

Utskottets

utlåtande.

förödande, att staten icke kan af vanligt gängse och annars berättigade

formella grunder uppskjuta tillämpningen af den nya förordningen till

kommande årsskifte. Genast bör detta understöd utgå.

Enligt min åsikt finnas inga skäl, om staten erkänner sin skyldighet

att lämna penningbidrag till medellösa värnpliktiges familjer, att

uppskjuta tillämpningen af förordningen. De familjer, som år 1912

på grund af makens och faderns militärtjänstgöring beröfvas sin nödtorftiga

bärgning, ha lika stor rätt till statens understöd som om detta

tvångsläge inträdt först år 1913 eller senare. Af den kungl. propositionen

får man i detta afseende endast veta, att anledningen till att

ikraftträdandet blifvit satt till 1 januari 1913 är, att »enär medel till

familjeunderstöd äskats först i statsregleringen för år 1913». Detta

bokföringstekniska skäl är naturligtvis under vanliga förhållanden ett

ytterligt starkt skäl, som jag skulle vara den siste att vilja söka rubba.

Då det emellertid i detta fall gäller att afhjälpa oförvållad nöd, som

drabbar kvinnor och små barn, dristar jag mig att föreslå en förändring

i den kungl. propositionen, som visserligen delvis bryter emot nyssnämnda

goda bokföringsprincip men mera lämpar sig att tillämpa där

skyndsamhet är af nöden. Och jag vågar taga detta steg i fast förvissning

om att Riksdagens barmhärtighetskänsla icke skall förneka sig

då den kan bidraga till att göra värnpliktstungan mindre tryckande.

Under hänvisning till denna korta motivering och alla talande skäl

i goda människors hjärtan, vågar jag hemställa, att Riksdagen måtte

besluta, att förordningen om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru

och barn (familjeunderstöd) skall träda i kraft genast efter dess utfärdande.

»

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 25 juni 1909 uppdragit

åt särskildt tillkallade sakkunniga att verkställa utredning samt utarbeta

förslag till vidtagande af åtgärder i fråga om lättnader åt vissa

kategorier af värnpliktiga, hafva dessa sakkunnige uti ett den 5 maj 1911

afgifvet utlåtande på grund af den utredning, som af dem verkställts,

föreslagit vissa lagstiftningsåtgärder i syfte dels att staten vid behof

skall lämna penningeunderstöd åt hustru och barn till värnpliktig, som

fullgör sin värnplikt, och dels att ej mindre värnpliktige, som hafva

hustru och barn att försörja, än äfven öfriga värnpliktiga familjeförsörjare,

som i lagen närmare angifvas, skola äga rätt att åtnjuta vissa lättnader

i sina värnpliktsförhållanden.

De sakkunnigas utlåtande har därefter för yttrandens afgifvande

varit tillställdt öfverståthållareämbetet, samtliga Kungl. Maj:ts befallnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

3

hafvande och domkapitel, medicinalstyrelsen, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

cheferna för generalstaben och marinstaben, general fälttygmästaren,

kavalleriinspektören, generalintendenten, chefen för fortifikationen,

samtliga arméfördelningschefer, kommendanten i Boden, militärbefälhafvaren

på Gottland, stationsbefälhafvarna i Stockholm och Karlskrona

samt chefen för kustartilleriet; och hafva dessa myndigheter i allmänhet

tillstyrkt de sakkunnigas förslag eller ock förklarat sig icke

hafva något att däremot erinra.

På grundvalen af de sakkunnigas förslag hafva sedermera inom

landt- och sjöförsvarsdepartementen utarbetats de lagförslag, som af

Kungi. Maj:t uti nu förevarande proposition förelagts Riksdagen.

I fråga om de närmare grunderna för Kungl. Maj:ts proposition får

utskottet i öfrigt hänvisa till det vid samma proposition fogade utdrag

af statsrådsprotokollet.

Vid granskning af förslagen har utskottet beträffande förslaget till

lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen icke funnit

anledning att däremot framställa någon anmärkning.

Hvad därefter angår det af Kungl. Maj :t uti propositionen framlagda

förslaget till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru

och barn (familjeunderstöd) har utskottet beträffande detta förslag icke

heller funnit anledning till anmärkning i vidare mån, än i fråga

om den i förslaget gifna bestämmelsen om tiden för förordningens

trädande i kraft. I förslaget stadgas nämligen, att förordningen skall

träda i kraft den 1 januari 1913. I likhet med herr Christiernson

anser emellertid utskottet, att det understöd från staten, som förordningen

afser, bör tillkomma äfven sådana familjer, som genom värnpliktigs

militärtjänstgöring innevarande år beröfvas hans stöd för sin försörjning,

och anser därför utskottet att den föreslagna förordningen

bör träda i kraft genast efter dess utfärdande. Huru för sådant fall

erforderliga medel skola beredas torde det, för den händelse lagutskottets

förslag i denna del skulle af Riksdagen bifallas, tillkomma annat

utskott att, på grund af herr Christiernsons motion nr 299, afgifva

yttrande.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen måtte, med bifall i denna del

till Kungl. Maj:ts förevarande proposition, antaga följande

förslag till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

Lag

om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen.

Härigenom förordnas, att §§ 16, 17 och 19 värnpliktslagen skola

hafva följande ändrade lydelse:

§ 16-

1. Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning

kan meddelas värnpliktig, som af en eller annan möjligen

öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling

eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjänstgöring

oförmögen eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock medgifvas ende arbetsföre sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfäder

eller till änka eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till

orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder, äfvensom ende

arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa

syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller

fosterföräldrar eller syskon äro af hans arbete för sitt uppehälle väsentligen

beroende. Har sådan för sitt uppehälle af den värnpliktiges

arbete väsentligen beroende anhörig, som nyss nämnts, af samme värnpliktige

erhållit försörjning alltifrån början af kalenderåret närmast

före inskrifningsförrättningen eller, där behofvet af försörjning uppstått

först vid senare tidpunkt, alltifrån behofvets uppkomst, kan äfven i det

fall, att den värnpliktige icke är den ende arbetsföre sonen, sonsonen,

dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskof med inskrifningen medgifvas

honom, därest han är den ende, som, såvidt veterligt är, kan

lämna nödigt försörjningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna paragraf ännu

vid inskrifningsförrättningen det år, under hvilket den värnpliktige

fyller tjugufyra år, frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen

under fredstid.

4. Blifver inskrifven värnpliktig till följd af sådan orsak, som

omförmäles i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att,

på framställning hos behörig in skrifning snämnd, varda frikallad från

värnpliktens vidare fullgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

o

5. Nu har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare,

blifvit genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet;

fyller _ han det år, inskrifningen sker, minst tjugusex år eller kan han

med intyg styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under längre

tid, än hvad i § 27 mom. 1 sägs, då skall han frikallas från värnpliktens

fullgörande i beväringen under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket

afflytta! till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;

dock under villkor:

att afflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter

om utvandring,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta

år, samt

att minst nio år förflutit från afflyttningen till återiuflyttningen,

häri således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan

förlorad svensk medborgarrätt återförvärfvats.

Bestämmelserna i mom. 6 skola emellertid äga tillämplighet endast till

och med de inskrifningsförrättningar, som äga rum år 1914; dock att

stadgade eftergiften skall tillkomma äfven sådan i mom. 6 afsedd person,

som varit pliktig undergå inskrifning år 1914 eller tidigare, men

på grund af laga förfall varder inskrifven först år 1915 eller senare.

§ 17-

1. Uppskof till nästföljande år med den i § 27 föreskrifna första

tjänstgöring kan vid inskrifningen medgifvas:

a) å sjömanshus inskrifven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg

och som till följd däraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så

länge resan fortvarar, inställa sig;

b) värnpliktig, som själf förvaltar och brukar honom tillhörig fast

egendom eller själf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan

industriell rörelse och af en eller annan anledning icke varit i tillfälle

att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande

under den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle blifva frånvarande;

samt

c) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskofs beviljande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

, 6 Lagutskottets utlåtande Nr 33.

såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra afsevårdt afbräck

i fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller af hans arbete

beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskof med den i § 27 stadgade första

tjänstgöring, må förlängdt uppskof, hvarje gång för ett år, af vederbörande

inskrifningsnämnd den värnpliktige beviljas; dock att tjänstgöringen,

utom i fall, som i mom. 5 nedan afses, skall taga sin början

senast det år, under hvilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för inskrifven värnpliktig, efter det inskrifningsförrättningarna

afslutats, sådan anledning till uppskof med den i § 27 föreskrifna

första tjänstgöring, hvarom i mom. 1 här olvan förmäles, må

uppskof med nämnda tjänstgöring till nästföljande år den värnpliktige

medgifvas i den ordning, Konungen bestämmer. Fortfar anledning

till uppskof eller har annan uppskofsanledning af beskaffenhet,, som

ofvan nämnts, yppats före nästinfallande inskrifningsförrättning, åligger

det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskof med första

tjänstgöringen, att därom vid sagda förrättning göra framställning hos

vederbörande inskrifningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare

föranledt uppskof med första tjänstgöringen, yppats så sent, att framställning

icke kunnat göras hos inskrifningsnämnden, må förnyadt uppskof

medgifvas i den ordning, Konungen bestämmer.

3. Uppskof till nästföljande år med i § 27 föreskrifven repetitionsöfning

må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

4. Från redan påbörjad tjänstgöring må i den ordning, Konungen

bestämmer, hemförlofvas värnpliktig, för hvilken efter tjänstgöringens

början i anledning af dödsfall eller annan af honom oberoende händelse

inträdt förhållande, på grund hvaraf han är att likställa med

här ofvan i mom. 1 b) eller c) omförmäld värnpliktig. I samma ordning

må från redan påbörjad tjänstgöring hemförlofvas värnpliktig,

med afseende å hvilken föreligger sådant förhållande, soin i § 16 mom. 2

sägs, äfven om detsamma förefunnits före tjänstgöringens början, dock

under förutsättning att förhållandet inträdt, efter det inskrifningsförrättningen

afslutats, och att ansökning om hemförlofning gjorts inom

trettio "dagar från tjänstgöringens början. Huruvida och i hvad mån

sålunda hemförlofvad värnpliktig må anses hafva fullgjort nämnda tjänstgöring-,

äfvensom i hvilken ordning honom åliggande återstående tjänstgöring

skall fullgöras, därom förordnar Konungen.

Fortfar förfallet eller har annan anledning af beskaffenhet, som

ofvan sägs, till uppskof med den tjänstgöring, som icke anses af den

värnpliktige fullgjord, yppats före nästinfallande inskrifningsförrättning,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 53. 7

åligger det den värnpliktige, där lian önskar uppskof med nämnda

tjänstgöring, att därom vid sagda förrättning göra framställning hos

vederbörande inskrifningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare

föranledt hemförlofning, yppats så sent, att framställning icke

kunnat göras hos inskrifningsnämnden, må uppskof medgifvas i den

ordning, Konungen bestämmer.

5. År anledning till uppskof med eller hemförlofning från tjänstgöring,

hvarom ofvan i denna § sägs, af beskaffenhet, som i'' § 16

mom. 2 omförmäles, och förefinnes anledningen ännu tre år efter det,

då den värnpliktige erhöll uppskof eller hemförlofvades, gälle hvad i

mom. 3 af samma § är stadgadt.

6. Har för värnpliktig vid inskrifningen förelegat sådant förhållande,

som i § 16 mom. 2 omförmäles, men har han af glömska, okunnighet

eller liknande orsak försummat att då begära uppskof med tjänstgöringen,

äger Konungen, på därom gjord ansökning, att efter pröfning

i hvarje särskildt fall meddela uppskof med eller hemförlofning

från tjänstgöring.

§ 19-

1. Inskrifningsnämnd för rullföringsområde sammankallas af Konungens

befallningshafvande i det län, hvartill området eller största

delen däraf hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att verkställa behörig inskrifning af de värnpliktiga;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskof;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig

eller andlig brist af sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till

fullo ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan

hinder af den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens

fullgörande;

d) _ att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag

vid hären eller den tjänst vid flottan, hvari de önska blifva inskrifna;
e)

att, efter pröfning- af de värnpliktigas lämplighet för olika

truppslag, tjänster eller särskilda befattningar, tilldela de olika truppslagen

och tjänsterna dem, som inskrifvits, hvarvid iakttages, att vid

lika lämplighet i första rummet uttagas de, hvilka därtill anmält sig,

och att fotfolket tilldelas sådana icke för flottan afsedda värnpliktiga,

hvilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda af deras

arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets utlåtande Nr 53.

dock att, i de fall Konungen bestämmer, sådan tilldelning må verkställas

af inskrifningsrevision;

f) att tillställa de inskrifna den i § 14 omnämnda inskrifningsbok,

i hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt; samt

g) att förordna om de värnpliktigas öfverförande vid behörig tid

från första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till

landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens befallningshafvande

förordnade ledamoten, därvid från beslut afvikande

mening, som blifvit framställd af ordförande eller ledamot inom nämnden,

eller från beslut afvikande yrkande, som blifvit gjordt af den i

§ 18 mom. 1 omförmälda officer af marinen, antecknas till protokollet;

och skola, innan nämnden åtskiljes, såväl inskrifningslängderna som

protokollet af nämnden underskrifvas.

2. Inskrifningsnämnd för sjömanshus sammankallas af Konungens

befallningshafvande i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller

för sådan inskrifningsnämnd i tillämpliga delar hvad för den i mom. 1

omförmälda inskrifningsnämnd är föreskrifvet.

3. Under den del af året, som infaller emellan inskrifningsnämndens

och inskrifningsrevisionens sammanträden, må för inskrifning af

värnpliktiga, som uteblifvit från den i § 13 omförmälda inskrifningsförrättning,

de åligganden och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra

inskrifningsnämnd, i den omfattning och i enlighet med de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar, utöfvas af inskrifningsområdesbefälhafvaren

eller, beträffande å sjömanshus inskrifna värnpliktiga, af sjörullföringsområdesbefälhafvaren.

Beslut, som af områdesbefälhafvaren i sådant ärende meddelas,

skall underställas inskrifningsrevisionen och må ej gälla, förrän detsamma

blifvit af revisionen pröfvadt.

4. Sjörullföringsområdesbefälhafvare må, äfven under den del af

året, som infaller emellan inskrifningsrevisions sammanträde och näst

infällande inskrifningsförrättning, utöfva ofvan i inom. 3 omförmälda

åligganden och befogenheter beträffande å sjömanshus inskrifven värnpliktig,

som med laga förfall varit frånvarande från inskrifningsförrättning

för sjömanshus.

Beslut, som af honom i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess

detsamma blifvit af inskrifningsnämnden pröfvadt.

Denna lag träder genast i kraft.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

och 2:o) att Riksdagen, med förklaring att Kung!.

Maj:ts genom förevarande proposition framlagda, i denna

punkt intagna författningsförslag icke kunnat oförändradt

bifallas, måtte, i anledning af samma proposition

samt herr Christiernsons ofvan berörda motion, för

sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Förordning

om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).

§ L

Under den tid, värnpliktig fullgör honom enligt gällande författningar

åliggande värnpliktstjänstgöring i fredstid, kunna hans hustru

och barn erhålla understöd af statsmedel enligt de i denna förordning

stadgade grunder, såvida understöd är för deras uppehälle nödvändigt.

§ 2-

Understödet utgår med följande belopp för hvarje dag, den värnpliktige

äger räkna sig tillgodo såsom tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, nämligen:

till arbetsför hustru och ett barn......................................................... 50 öre

» » » )> två eller flera barn ................................. 75 »

h> mindre arbetsför hustru .................................................................. 50 »

» » » » och ett barn......................................... 75 »

» » )> » » två eller flera barn..................... 100 »

)) ett barn, om fadern är änkling eller frånskild........................ 50 »

» två eller flera barn, om fadern är änkling eller frånskild... 75 »

Utom äktenskap födda barn äro berättigade till understöd i likhet

med inom äktenskap födda.

Till arbetsför hustru utan barn utgår intet understöd.

§ 3-

Värnpliktig skall själf bidraga till det hans hustru eller barn tillkommande

understödet såväl med hela penningtillskottet, där sådant

förekommer, som med den del af penningbidraget, hvarmed detta

öfverstiger 20 öre för dag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 49 höft. (Nr 53—54.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 53.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

§ 4.

Närmare föreskrifter i fråga om villkoren för understöds utgående

samt om tillämpning i öfrigt af denna förordning meddelas af Konungen.

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder genast i

den 1 januari 1913. kraft.

Stockholm den 9 maj 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Reservationer:

Beträffande utskottets hemställan under l:o) af herr Gezelius, som

anfört:

»I likhet med de i ärendet hörda sakkunniga anser jag, att det föreslagna

tillägget till 16 § 2 mom. bör, på sätt förut skett med bestämmelserna

i de genom lagen den 11 juni 1909 tillkomna mom. 5 och 6

af samma paragraf, antagas att gälla endast för viss kortare tid och

sålunda gifvas försökslagstiftnings karaktär.

Huruvida lagförslagets äfven i denna del af mig såsom behjärtansvärdt

erkända hufvudsyfte bör tillgodoses genom en utsträckning af 16 §

2 momentets tillämplighetsområde eller på annat sätt, synes mig lämpligen

böra slutgiltigt bedömas först i sammanhang med pröfning af det

förslag till ny värnpliktslag, som utan tvifvel är att förvänta såsom ett

af resultaten af nu pågående utredning af försvarsfrågan i hela dess vidd.

På grund häraf hemställer jag,

att §§16 och 17 i värnpliktslagen gifves följande

ändrade uppställning och lydelse:

§ 16-

1. Uppskof — — — olämplig.

2. Sådant — — — beroende.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttåtande Nr 53.

11

tiar sådan —--försörjningsbidrag.

3. Förefinnes---fredstid.

4. Blifver — — — fullgörande.

5. Nu har — — — fredstid.

6. Sådan — -— — återförvärfvats.

Bestämmelserna i mom. 2 andra stycket och mom.

6 skola emellertid äga tillämplighet endast till och med

de inskrifningsförrättningar, som äga ram år 1914;

dock att stadgade eftergiften skall tillkomma äfven

sådan i mom. 2 andra stycket eller mom. 6 afsedd

person, som varit pliktig undergå inskrifning år 1914

eller tidigare, men på grund af laga förfall varder

inskrifven först år 1915 eller senare.

§ 17.

1. Uppskof — — — tjugufyra år.

2. Yppas — — — bestämmer.

3. Uppskof — — — bestämmer.

4. Från — — — bestämmer.

5. År anledning till uppskof med eller hemförlofning

från tjänstgöring, hvarom ofvan i denna §

sägs, af beskaffenhet, som i § 16 mom. 2 första stycket

omförmäles, och förefinnes anledningen ännu tre år

efter det, då den värnpliktige erhöll uppskof eller hemförlofvades,

gälle hvad i mom. 3 af samma § är stadgadt.

6. Har — — — tjänstgöring.

Beträffande utskottets hemställan under 2:o):

af herrar Widén, Håkanson, Gustaf Andersson, af Ekenstam, Gezelius

och Pettersson i Bjälbo, som ansett, att, i afseende på tiden för förordningens

trädande i kraft, Kungl. Maj:ts proposition bort oförändrad bifallas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:157 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen samt till fö s. 1 i texten