Sök i Ratio Lex

Lagutskottets utlåtande Nr 6

1912-02-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1912:6, Lagutskottets utlåtande Nr 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till Riksdagens kansli den 2 februari 1912 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af verkställd granskning af justitieombudsmannens

ämbetsförvaltning.

För den enligt 42 § 2 mom. riksdagsordningen lagutskottet åliggande

granskning rörande förvaltningen af justitieombudsmansämbetet hafva båda

kamrarna till utskottet hänvisat justitieombudsmannens vid innevarande

riksdag afgifna ämbetsberättelse.

För nämnda ändamål har utskottet från justitieombudsmansexpeditionen

mottagit ej mindre de diarier, hvilka under år 1911 förts i ofvannämnda

expedition samt under justitieombudsmannens ämbetsresor, än

äfven expeditionens registratur för berörda tid. Dessutom hafva på särskild

begäran handlingarna rörande åtskilliga af justitieombudsmannen

handlagda ärenden hållits utskottet tillhanda.

öfver den numera fullbordade granskningen af ofvan angifna handlingar

får utskottet härmed afgifva utlåtande.

I ämbetsberättelsen, hvilken afser förvaltningen af ämbetet under

nästlidet år, anmäler justitieombudsmannen, att han på grund af förfall

med stöd af § 25 i den för Riksdagens justitieombudsman gällande instruktion

påkallat sin af Riksdagen utsedde efterträdare, häradshöfdingen

Ossian Berger. Af denna anledning har häradshöfdingen Berger förvaltat

justitieombudsmansämbetet från och med den 1 till och med den 13 mai

1911.

Enligt vanlig ordning lämnas härefter en redogörelse för sådana mot

ämbets- eller tjänstemän för fel eller försummelse i ämbete eller tjänst

anställda åtal, som under år 1910 blifvit slutligen afgjorda eller åtminstone

i en instans pröfvade.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 samt. 4 höft. (Nr 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 6.

Sedan justitieombudsmannen vidare i berättelsen omnämnt trettionio

ärenden, som föranledt annan åtgärd än åtal, redogör han för af honom nedannämnda

dagar år 1911 till Kungl. Maj:t afgifna framställningar i följande ämnen,

nämligen: den 9 januari om ändring af kungl. brefvet den 8 december

1748 angående fataliers bevarande i lagvadda och besvärsmål, som från Gottland

med posten blifvit öfversända m. m.; den 10 januari angående ändring

i instruktionen för nedre justitierevisionen; den 14 januari om ändring

1 kungl. kungörelsen angående fångförteckningar och rapporter från fängelserna

och tvångsarbetsanstalterna i riket den 9 november 1906; den 14

januari angående förbud emot försäljning af brännvin, vin och öl under

marknader; den 2 februari om förstärkning af arbetskrafterna hos Konungens

befallningshafvande i Stockholms län; den 25 februari angående ändring

af 1 kap. 23 § i tjänstgö ringsreglementet vid statens järnvägar; den

2 mars om ändring i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar;

den 15 mars angående meddelande af lagbestämmelse om skyldighet

för vederbörande att i hvarje stärbhus upprätta ett officiellt dokument,

utvisande boets delägare och ekonomiska ställning; den 18 mars angående

ändring i bestämmelserna om rätt för utlänning att här i riket drifva

handel; den 18 mars angående ändring af lagen om handelsregister, firma

och prokura den 13 juli 1887; den 22 mars angående ändring i bestämmelserna

om normal papperet; den 23 mars angående tillämpningen af värnpliktslagen;

den 20 april angående ändring af instruktionen för fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsstaten; den 22 april om ändring af 13 § i lagen

angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete den 5 juli

1901; den 26 juni angående ändring af bestämmelserna rörande skogsafverkningsafhandlingars

beläggande med stämpel; den 18 juli angående

förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; den

23 september om ändring af lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker;

den 28 september angående meddelande af bestämmelser till förebyggande

af felaktiga sammanräkningar vid proportionella val och den 9 oktober

om ändring af 52 § af lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910.

Justitieombudsmannen lämnar härefter utredning angående lagskipningens

tillstånd samt redogör därvid för de anmärkningar, han i berörda

hänseende framställt vid af honom under de senaste 5 åren företagna

inspektion sresor intill hösten 1911.

I fortsättningen redogör justitieombudsmannen för den vidare behandlingen

af åtskilliga utaf honom under åren 1906—1911 hos Kungl. Maj:t

gjorda framställningar, nämligen angående: föreskrifter om underrättelse

rörande kvinnas kyrkotagning i visst fall; lösen för äganderättsbevis;

ändring i provinsialläkartaxan; skyndsammare handläggning i högsta dom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 6. 3

stolen af 5. k. deserta mål; skyndsammare handläggning af tvister om ersättning

på grund af lagen angående ersättning för skada till följd af

olycksfall i arbete; olagligt förbud vid vite mot föredrag och sammankomster

å allmänna vägar; firmaskydd; ändring af 23 § i lagen om handelsregister

m. m. den 13 juli 1887; ökning af arbetskrafterna hos Konungens

befallningshafvande i Stockholms län; bevakning i Svea hofrätt af

mål från Gottland; domboksrenovation i afseende å vatten rätts mål; fåno-- förteckningar; ändring af 6 § i lagen angående vård af enskildes skogar;

öfverlämnande af lik efter själfspillingar till de anatomiska institutionerna;

stämpelskatt för gåfva; skyldighet för förrättare af exekutiv auktion å fast

egendom att om auktionen underrätta inteckningshafvare och öfriga rättsägare;

platsen för revision af kyrko- och skolrådsräkenskaper; förbättrade

aflöningsförhållanden för häradshöfdingarnas juridiskt bildade biträden;

rätt för tillförordnade domhafvande att emot borgen eller annan säkerhet,

hos hvilken länsstyrelse den än ställts, pa kredit utbekomma stämplar i

statskontoret; tiden för fordringars bevakning i konkurs; skyndsammare

redovisning af bötes- och vitesbeslut; jäf för revisionssekreterare; mildring

af stadgandet om mörk cell såsom disciplinstraff för fångar; samt bestämmelserna

rörande normalpapperet.

Under särskilda rubriker behandlar justitieombudsmannen frågan om

långsamheten i rättsskipningen vid högsta domstolen; huruvida inteckning

för icke löpande skuldebref må dödas utan afseende därå, att den, som

anhåller om åtgärden, icke åberopar annan legitimation än innehafvet af

skuldebref vet; huruvida kallelse till mottagande af varning af pastor för oenighet

i äktenskap, i händelse af den ene makens tredska att ställa sig kallelsen

till efterrättelse, bör betraktas som lagligen undfången varning; om fördelning

af värdet af vin eller Öl, som beslagtagits och förklarats förbrutet;

samt slutligen, om val af nämndeman för stad, lydande under landsrätt.

Öfver de i berättelsen af justitieombudsmannen afgifna särskilda framställningar

till Riksdagen om ändring af 6 § i lagen angående villkorn ostraffdom

den 22 juni 1906, om ändring i 1 § af förordningen den 4 mars

1862 om tioårig preskription och om årsstämning, om ändring af 16 kap.

10 § rättegångsbalken, otn ändrade bestämmelser i fråga om sättet för

kungörande af utmätt lös egendoms försäljning samt angående ändring af

bestämmelserna om danaarf kommer utskottet att under Riksdagens lopp

afgifva utlåtanden. D

Enligt hvad i berättelsen omförmäles hafva justitieombudsmannens

ämbetsresor under år 1911 omfattat Östergötlands och Kronobergs län

samt delar af Stockholms, Göteborgs och Bohus, Älfsborgs, Örebro och

våsternorrlands län. Under dessa resor har justitieombudsmannen besökt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 6.

länsstyrelser, domkapitel, rådstufvurätter, poliskammare och häradshöfdingar,

äfvensom straffängelser, krono-, stads- och häradshäkten samt en tvångsarbetsanstalt.

Krigsrätternas protokoll hafva äfven varit föremål för granskning,

och har nödig uppmärksamhet ägnats åt domstolarnas arkiv. Utöfver

de sålunda företagna ämbetsresorna har justitieombudsmannen i hufvudstaden

förrättat inspektion hos domhafvanden i Södertörns domsaga.

I afseende å hvad under resorna och vid nämnda inspektion förekommit

hänvisar justitieombudsmannen till de af honom förda diarier och protokoll.

Öfver de under år 1911 handlagda klagomål och anställda åtal meddelas

i ämbetsberättelsen följande öfversikt:

Vid 1911 års början voro af förut inkomna klagomål fortfarande

under handläggning härstädes ....................................................................... 35

Under året hafva inkommit klagoskrifter till ett antal af ......... 385

Summa 420

Af dessa ärenden hafva

såsom återkallade afskritvits ................................................................................

till annan myndighet öfverlämnats....................................................................

efter vederbörandes hörande fått förfalla.......................................................

» annorledes verkställd utredning afskrifvits..........................................

utan åtgärd afskrifvits ..........................................................................................

till åtal hänvisats .............................................................................................

föranledt annan åtgärd än åtal .....................................................................

vid årets slut varit hvilande i afbidan på förklaring eller påminnelser

> » » » » » > » annan utredning.....................

» » » » på pröfning beroende....................................................

5

18

71

12

226

12

31

21

8

16

Summa 420

Under år 1911 hafva 19 åtal mot ämbets- och tjänstemän eller mot

stärbhusdelägare efter person med ämbetsmans ansvar blifvit anställda,

nämligen:

på grund af fullmäktiges i riksbanken anmälan............................................. 1

> » » förd klagan ................................................................................... 12

» » » anmärkning vid ämbetsresa ........................................................ 2

» » » » » fånglistgranskning............................................. 1

af annan anledning............................................................................................ °

Summa 19

Berättelsen upptager meddelande därom att sedan början af senaste

lagtima riksmöte någon förklaring åt lag, i den ordning 19 § regeringsformen

bestämmer, icke blifvit af Kungl. Maj:t meddelad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 6. 5

I en vid berättelsen fogad bilaga lämnas uppgifter från samtliga

departementen rörande de åtgärder, som blifvit under år 1911 vidtagna i

anledning af Riksdagens till Kungl. Maj:t aflåtna skrivelser. Berörda

bilaga innehåller därjämte en tabell öfver de skrivelser, Riksdagen år

1911 till Kungl. Maj:t aflåtit.

Vid den granskning af justitieombudsmannens ämbetsförvaltning, som

lagutskottet sålunda grundlagsenligt förehaft, har någon anledning till

anmärkning icke förekommit, hvilket utskottet härmed för Riksdagen

anmäler.

Stockholm den 1 februari 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDEN.

Särskilda yttranden

af dels herr Petersson i Lidingö villastad in. fl. dels ock herr Lindhagen.

Herr Petersson i Lidingö villastad, med hvilken herrar af Ekenstam,

Trana och von Baumyarten förenat sig, har ansett, att i motiveringen till

utskottets utlåtande bort under det stycke, som afser af justitieombudsmannen

behandlade ärenden, hvilka icke föranledt åtal, intagas ett uttalande

af följande lydelse:

Af ämbetsberättelsen framgår, att justitieombudsmannen i några fall

dels ansett af tjänsteman vidtagen åtgärd eller af domstol meddeladt beslut

vara af så felaktig beskaffenhet, att det borde föranleda skyldighet

för vederbörande att godtgöra kostnad och skada, som af åtgärden eller

beslutet blifvit en följd, dels ock funnit sådan utredning föreligga angående

samma kostnad och skada, att beloppet däraf kunde i ärendets dåvarande

läge och utan hänskjutande till domstol med tillförlitlighet bedömas,

i följd hvaraf justitieombudsmannen gjort sin ämbetsåtgärd beroende

af huruvida ersättning blefve till belopp som han funnit skäligt gulden

eller icke. Emellertid kan det ifrågasättas, om icke i dylika fall en viss

fara kan föreligga för att sakägarens rent formella rätt icke varder tillbörligen

beaktad. Särskilt synes så kunna blifva fallet, då sakägaren

uttryckligen förklarat sig icke vilja åtnöjas med det skadestånd, som

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 9 sand. 4 käft. (Nr 6.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

” Lagutskottets utlåtande Nr 6.

justitieombudsmannen ansett skäligt och billigt. Det vore därför önskvärdt,

om i sådana fall, då justitieombudsmannen anser ett begånget fel kunna,

lämnas obeifradt under förutsättning att ersättning lämnas för däraf föranledd

kostnad och skada, frågan om ersättningen gjordes beroende af enskild

öfverenskommelse mellan parterna.

Herr Lindhagen har anfört:

Det är ostridigt, att justitieombudsmannens grundlagsenliga skyldighet

att beifra fel och försummelser af domare och andra ämbetsmän innefattar

befogenhet för honom att, på sätt också under ämbetets tillvaro

a . ly j sk.e?’ u^an å/tal bero vid afgifna förklaringar eller enskildt

träffade överenskommelser om skadestånd, där han finner detta på grund

af förhållandena rimligt. En dylik befogenhet måste emellertid, hvilket

ock är ostridigt och sedan gammalt ägt rum, medföra, att justitieombudsmannen

ej kan undgå att själf bedöma, hvilket skadestånd han anser skäligen

öra gäldas, då åtal, i händelse sådant skadestånd utbetalas, enligt hans

mening bör inställas. Härvid kan gifvetvis ibland inträffa, att den enskilde

parten, som för öfrigt lätt öfverdrifver sin förlust, uppskattar denna hö°Te

än justitieombudsmannen. Skulle ombudsmannen i sådant fall anses skyldig

att alltid åtala, blef det icke han, utan den enskilde parten, som i strid

mot grundlagens bud kunde upphäfva sig till åklagare genom framställande af

ett orimligt skadeståndsanspråk. Låter åter justitieombudsmannen utan

hot om åtal saken bero på enskild öfverenskommelse mellan parten och

ämbetsmannen, får den förre kanske ingenting, ty utan åtal blir ej heller

något^ domstolsbedömande af ersättningsfrågan. Denna senare utväg innebär

således endast att justitieombudsmannen väl må kunna underlåta åtala,

men i sådant fall aldrig får förhjälpa parten till något skadestånd.

Hvad som här alltid kan invändas är att på detta sätt enskild parts

rätt i ansvars- och ersättningsfrågor blir underkastad en justitieombudsmans

personliga omdöme, hvilket ju också understundom kan förefalla och

äfven vara tämligen godtyckligt. Men denna invändning drabbar grundlagen,

som ej inrymmer åt den enskilde att i alla förekommande fall på

eget ansvar föra talan mot domare och ämbetsmän för beslut eller åtgärd,

hvarigenom han anser sin laga rätt kränkt. Frågan om ändring i en sådan

rättsordning är ganska allvarlig och har mången gång äfven inom

Riksdagen gjort sig påmind, men föreligger icke nu.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.