Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
1912-02-09 · 79 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 78 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1912:2, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till Riksdagens kansli den 9 februari 1912 kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.
(3:e Afd.)
Ordinarie anslag.
Högsta domstolen.
l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna proposi- Vaktmästartionen
angående statsverkets tillstånd ock behof har Kungl. Maj:t i s«mes*er
punkt 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna L-M
följande tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 25 juni 1909 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i ny aflöningsstat
för högsta domstolens vaktmästare upptagna aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i högsta domstolen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara
skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för
egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande
belopp.
Hvad sålunda föreslagits grundar sig (se sid. 1—22 i det vid
statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 13 januari 1912) dels å en af Kungl. Maj:t, med
anledning af Riksdagens därom gjorda framställning, verkställd utredning,
angående huruvida och i hvad mån vaktbetjänte och med dem
likställda statstjänare i de centrala ämbetsverken och hofrätterna kunde
komma i åtnjutande af semester äfvensom å vissa af Kungl. Maj:t angifna
grunder, efter hvilka denna fråga synts böra lösas, dels ock å
departementschefens under förevarande punkt särskildt afgifna yttrande
i hvad det afser semester åt högsta domstolens vaktmästare.
Under erinran, att Kungl. Maj:t särskildt för hvarje verk gjort de
hemställanden, som ansetts i saken påkallade, och i samband därmed
upptagit frågan om de höjningar i verkens anslag till vikariatsersättningar
och extra biträden, hvilka befunnits nödiga i anledning af
semesters beviljande åt vaktmästarna och de med dem likställda statstjänarna,
får utskottet meddela, att utskottet icke funnit något att anmärka
mot de af Kungl. Maj:t angifna grunder, efter hvilka dylik semester
ansetts böra beredas.
Utskottet förutsätter dock, att, såsom jämväl ställts i utsikt, i
ämbetsverk, där flera än en vaktmästare finnas och göromål en under viss
del af året äro af väsentligt mindre omfattning än eljest, i allmänhet
så ordnas beträffande semester för vaktmästare och med dem likställda
statstjänare, att särskild vikarie för den semesterledis;e ej behöfver
förordnas.
Under uttalande häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna följande tillägg till
de enligt kungl. kungörelse den 25 juni 1909 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i
ny aflöningsstat för högsta domstolens vaktmästare
upptagna aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i högsta domstolen må
årligen, i den män sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15
dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,
eller när det erfordras för beredande åt honom af
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
3
semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagd!
tre månader under ett och samma kalenderår,
med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren
de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot
samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.
Justitiekanslersexpeditionen.
2:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln Vaktmästarens
föreslagit Riksdagen att godkänna sådant tillägg till de enligt kungl.
kungörelse den 29 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för ^ -J
åtnjutande af de i ny aflöningsstat för justitiekanslersämbetet upptagna
aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos ämbetet må årligen, i den mån
det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar.
Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här
ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt
med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 23) i ärendet innehåller,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna sådant tillägg till
de enligt kungl. kungörelse den 29 oktober 1909
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i ny aflöningsstat för justitiekanslersämbetet upptagna
aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos ämbetet
må årligen, i den mån det kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under
15 dagar.
Nedre justitiere visionen.
3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Ivungl. Maj:t före- Ändring
slagit Riksdagen att godkänna dels sådan ändring i den år 1911 fast- skHfbtMkilställda
ordinarie stat för nedre justitierevisionen, att för hvar och en nas aflöning.
4
Herr Lindhagens
motion.
Utskottets
yttrande.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
af däri uppförda 12 skrifbiträden lönen Ilöjes från 600 kronor till 700
kronor, men tjänstgöringspenningarna sänkas från 450 kronor till 350
kronor, dels och det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 16 juni
1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de med befattning
å sagda stat förenade aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å
nedre revisionens stat skola gälla de af chefen för finansdepartementet
föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari
1912 upptagna allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta
biträden hos vissa verk och myndigheter.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 24 i statsrådsprotokollet;
och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen
i nämnda yttrande åberopade, af chefen för finansdepartementet
till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari 1912
hållna anförande angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa
ämbetsverk och myndigheter.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220), däri
hemställts, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens
förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos vissa ämbetsverk
och myndigheter
l:o) besluta, att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje
älderstillägg å 200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet,
blir 1,800 kronor.
2:o) anhålla hos Kungl. Maj:t om en allsidig utredning af ett
eventuellt tillskapande af den i propositionen antydda tredje aflöningstypen
med en lön af 2,000—2,400 kronor.
3:o) besluta, att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e
punkter, innefattande begränsningar i kvinnas rätt att söka eller innehafva
ifrågavarande befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap,
skola ur dessa bestämmelser utgå.
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt de af chefen för finansdepartementet angifna grunder för
uppförande i stat af biträdesbefattningar hos de ämbetsverk och myndigheter,
som under de senare åren nyreglerats, skulle vid de verk och
myndigheter, där den normala arbetstiden skulle utgöra sex timmar
hvarje söckendag, y biträdenas aflöningsförmåner ordnas allteftersom
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
5
befattningen afsåge renskrifning och därmed jämförliga göromål eller
annat, kvalitativt högre, arbete efter två särskilda typer,_ den ena, _eller
den s. k. normaltypen, om 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar
och, i förekommande fall, ortstillägg, jämte två åldei’stillägg
till lönen, hvardera å 200 kronor, efter fem och tio år, och den andra
om 900 kronor i lön, 550 kronor i tjänstgöringspenningar samt ortstillägg
och ålderstillägg såsom enligt normaltypen.
I enlighet härmed borde i afseende å de biträdesbefattningar,
hvilka, med en aflöning af 600 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar
jämte ortstillägg och ålderstillägg enligt ofvan angifna grunder,
under åren 1910 och 1911 uppförts i stat hos fångvårdsstyrelsen,
generaltullstyrelsen, nedre justitierevisionen, direktionen öfver folkskollärarnas
pensionsinrättning m. fl. pensions- och understödsanstalter äfvensom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, åvägabringas en jämkning i
förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar. Vidkommande därefter
de ämbetsverk, där den dagliga arbetstiden utgör sju timmar, eller
postverket och postsparbanken, har i stället för normaltypen föreslagits
en särskild typ om 700 kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar
jämte två ålderstillägg, efter 3 och 6 år, hvartdera ålderstillägget
å 200 kronor, hvartill skulle komma ortstillägg med 150 kronor
i Stockholm och med 100 kronor å de öfriga orter, där ortstillägg
tillkommer posttjänstemän af högre grad. Slutligen har chefen för
finansdepartementet i fråga om allöningsförmånerna erinrat därom, att
förslag om inrättande af ännu en aflöningstyp för kvinnliga biträden
med begynnelseaflöning 2,000 och slutaflöning 2,400 kronor i annat
sammanhang förelåge till pröfning af Kungl. Maj:t; och har nämnde
departementschef utan att göra något uttalande om dessa förslag dock
ansett sig böra framhålla, att ett beslut i öfverensstämmelse med hvad
han beträffande aflöningstyperna ifrågasatt icke finge betraktas såsom
hinder för tillskapande af ytterligare någon aflöningstyp, därest omständigheterna
oundgängligen skulle fordra något sådant.
I sin förenämnda motion har herr Lindhagen, beträffande aflöningsförmånerna,
föreslagit, dels att Riksdagen måtte besluta, att i första lönegruppen
skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å 200 kronor, så att
slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor, dels ock att
Riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om en allsidig utredning af
ett eventuellt tillskapande af den antydda tredje aflöningstypen med en
lön af 2,000—2,400 kronor.
För egen del har utskottet funnit det välbetänkt att, på sätt chefen
för finansdepartementet föreslagit, i allmänhet ordna biträdenas aflönings
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
förmåner efter allenast två olika typer, allteftersom befattningen afser
renskrifning och därmed jämförliga göromål eller annat, kvalitativt högre,
arbete. Emot departementschefens förslag att på grund af de säregna
förhållandena vid postverket och postsparbanken anordna en särskild
aflöningstyp för biträdena vid dessa verk torde ej heller vara något att
erinra. Likaledes har utskottet ansett sig böra biträda hvad departementschefen
föreslagit i fråga om storleken af de särskilda aflöningsbeloppen,
Indika enligt utskottets förmenande synas vara väl afvägda.
Visserligen har det ådragit sig utskottets uppmärksamhet, att den för
normaltypen föreslagna fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar
innebär ett afsteg från det af 1910 och 1911 årens Riksdagar fattade
beslut i fråga om aflöningsförmånerna för de af dessa Riksdagar i stat
uppförda biträden, hvilket måste anses mindre tilltalande, då det i allmänhet
icke torde vara tillrådligt att efter så kort tid vidtaga ändringar
i åt Riksdagen fastställda aflöningsstater; men då till stöd för det nu
förliggande förslaget i denna del åberopats en vida mer omfattande utredning
i detta ämne, än som förelegat vid nämnda Riksdagar, samt då
det föreliggande förslaget i detta afseende öfverensstämmer med Kung!.
Maj:ts proposition och statsutskottets yttrande vid 1910 års riksdag
angående uppförande i stat af fast biträde vid fångvårdsstyrelsen, har utskottet
icke velat motsätta sig detsamma. Af utskottets uttalande, att
utskottet funnit storleken af de af chefen för finansdepartementet föreslagna
aflöningsförmånerna väl afvägda, följer, att utskottet icke kunnat
biträda herr Lindhagens förslag om uppförande af ett tredje ålderstillägg
för normaltypen, hvadan utskottet ansett sig böra afstyrka herr Lindhagens
motion i denna del. Hvad därefter angår herr Lindhagens förslag,
att Riksdagen måtte anhålla hos Kung!. Maj:t om en allsidig utredning
af ett eventuellt tillskapande af en tredje aflöningstyp med en
lön. af 2,000—2,400 kronor, så anser utskottet denna del af Kungl.
Maj:ts proposition icke böra bifallas, detta så mycket mindre, som den
där berörda frågan, enligt hvad chefen för finansdepartementet omnämnt,
redan föreligger till pröfning hos Kungl. Maj:t.
Beträffande därefter frågan, huruvida förevarande befattningar böra
få stå öppna såväl för män som kvinnor, har chefen för finansdepartementet
ansett, att dessa befattningar i regel böra besättas med kvinnor,
men att på grund af vissa förhållanden denna fråga icke borde lösas
genom en för alla fall gällande regel och att för hvarje särskilt ämbetsverk
och myndighet borde pröfvas, huruvida befattningarna böra
förbehållas kvinnor eller stå öppna äfven för män. I detta afseende har
emellertid utskottet icke kunnat helt ansluta sig till departementschefens
mening. Såväl befattningarnas art som de för desamma föreslagna
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
7
aflöningsbeloppen synas nämligen utskottet tala för, att befattningarna
böra besättas uteslutande med kvinnor. I de fall, där dylika befattningar
redan innehafvas af män, lär emellertid för hvarje förekommande
fall få pröfvas, huruvida den af löneregleringskommittén föreslagna öfvergångsanordningen
bör åvägabringas.
Vidkommande slutligen de af chefen för finansdepartementet föreslagna
allmänna villkor och bestämmelser att gälla beträffande dessa
befattningar, har utskottet icke funnit något att erinra i fråga om de
därunder upptagna punkterna 2, 3, 4, 5, 8 och 10.
Bestämmelsen under punkt 1, att, då vid uppförande i stat af
biträdestjänst till innehafvare af tjänsten befordras person, som omedelbart
före sin befordran inom vederbörande ämbetsverk utfört samma
arbete som det till tjänsten hörande mot fast arfvode under föregående
år till belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till tjänstens
innehafvare, ämbetsverket skulle äga bereda fyllnad i aflöningen för
dess uppbringande till nämnda arfvodes belopp, har däremot gifvit utskottet
anledning till en viss erinran. Sålunda har det synts utskottet
nödvändigt, att det beträffande den ifrågasatta aflöningsfyllnaden stadgas
en viss begränsning. Och har utskottet, som förutsätter, att med fast
arfvode afses visst bestämdt arfvode för viss tjänstgöringstid, i detta
afseende velat föreslå sådan förändring af berörda stadgande, att biträdet
icke i något fall må genom dylik aflöningsfyllnad beredas aflöning till
högre belopp, än som motsvarar sammanlagda beloppet af den med
befattningen i fråga förenade slutaflöningen, inberäknadt tjänstgöringspenningar
och ortstillägg.
Beträffande därefter de ifrågasatta bestämmelserna under punkterna
6 och 7, att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast
efter af Ivungl. Maj:t på framställning i hvarje särskildt fall lämnadt
medgifvande samt att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår
äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från
tjänsten, därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn
till det allmännas intresse finner det nödigt, hvilka bestämmelser herr
Lindhagen ansett böra utgå, så har utskottet för sin del funnit dem välbetänkta
och nödvändiga, dock med den ändring att orden »med hänsyn
till det allmännas intresse» synts böra utbytas mot uttrycket »med hänsyn
till tjänstens behöriga upprätthållande». I sammanhang härmed har
utskottet velat uttala, att utskottet förutsätter, dels att den öfverordnade
myndighetens pröfningsrätt enligt sistberörda bestämmelse gäller icke
blott tidpunkten, då äktenskapet ingås, utan jämväl allt fortfarande
under den gifta kvinnans kvarstående i tjänsten, dels ock att gift
kvinna, som på grund af samma stadgande pröfvas af vederbörande
8
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
öfverordnade myndighet böra afgå från tjänsten, äger rätt att draga
denna fråga under Kungl. Maj:ts bepröfvande. Utskottet, som sålunda
anslutit sig till departementschefens förslag i denna del, anser sig
alltså böra afstyrka herr Lindhagens motion jämväl i detta afseende.
Hvad slutligen angår bestämmelsen, att rörande tillsättningen i
öfrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning och dylikt skola
gälla de närmare stadganden, som må varda af Kungl. Maj:t bestämda,
har utskottet velat uttala, att för kompetens till biträdesbefattning med
aflöning enligt normaltypen icke synes böra fordras annat än kunnighet
i renskrifning och maskinskrifning samt förmåga att fullgöra därmed
jämförliga enklare göromål.
På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
motion nr 220 i hvad den afser löneförmåner för fasta
biträden inom nedre justitierevisionen, må godkänna
sådan ändring i den år 1911 fastställda ordinarie stat
för nedre justitierevision en, att för hvar och en af
däri uppförda 12 skrifbiträden lönen höjes från 600
kronor till 700 kronor, men tjänstgöringspenningarna
sänkas från 450 kronor till 350 kronor,
b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
förenämnda motion i motsvarande del, må godkänna
det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 16
juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de med befattning å sagda stat förenade
aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å nedre revisionens
stat skola gälla följande allmänna villkor och
bestämmelser, nämligen
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst
till innehafvare af tjänsten befordras person, som
omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp,
öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till
tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad
ej må i något fall tillgodoföras aflöning
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
9
till högre belopp än som motsvarar beloppet af den
med befattningen i fråga förenade slutaflöningen,
tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall
vara 6 timmar, men i verk där nämnda arbetstid är
för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande
aflöningsstat, må åtnjuta semester under en
månad om året, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre
typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken
aflöning utgår efter den högre typen, biträde, som
redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,
må för erhållande af första ålderstillägget i den högre
graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,
som förflutit från det biträdet tillträdde det sista
ålderstillägget i den lägre graden;
5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda
biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af
lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas
såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att
därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar
åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall,
de med den tjänstledigas befattning förenade
tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras
för beredande af semester, ett mot den semesterledigas
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras
allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje
särskildt fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande
öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk
eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens
ledigförklarande genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,
ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning och
dylikt skola gälla de närmare stadganden, som må
varda af Kungl. Magt bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk
och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för
aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad
här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; samt
c) att herr Lindhagens motion nr 220, i hvad
den innefattar förslag om anhållan hos Kungl. Magt
om utredning angående tillskapande af en tredje
aflöningstyp för fasta biträden hos ämbetsverk och
mjmdigheter, icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Vaktmästar- 4:o) Under punkt 4 af denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t förenas
semester, Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.
- kungörelsen den 16 juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de med befattning å den nya ordinarie staten för nedre
justitierevisionen förenade aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i nedre revisionen må årligen, i den
mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgörings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
11
penningar och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här
ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt
med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 25) i ärendet innehåller,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna följande tillägg till
de enligt kungl. kungörelsen den 16 juni 1911 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de
med befattning å den nya ordinarie staten för nedre
justitierevisionen förenade aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i nedre revisionen må
årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under
15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,
eller när det erfordras för beredande åt honom af
semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår,
med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren
de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot
samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.
Rikets liofrätter.
5:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 5 af denna hufvudtitel före- Pasta skrif_
slagit Riksdagen att godkänna biträdens
dels följande tillägg till och ändringar i de år 1909 fastställda upp^taT''e 1
stater för rikets liofrätter nämligen [5.}
att i staterna uppföras för Svea hofrätt 10, för Göta hofrätt 7
samt för hofrätten öfver Skåne och Blekinge 4 skrifbiträden, enhvar
med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor samt, i
Svea hofrätt, ortstillägg 150 kronor, eller sålunda begynnelseaflöning i
Svea hofrätt 1,200 kronor och i de andra hofrätterna 1,050 kronor,
hvarjämte, i samtliga hofrätterna, lönen skall kunna efter 5 år höjas
med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor,
12
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
att de i staterna nu uppförda anslag »för renskrifning», för Svea
hofrätt å 20,000 kronor, för Göta hofrätt å 10,100 kronor och för hofrätten
öfver Skåne och Blekinge å 6,400 kronor, uteslutas samt
att, i stället för anslagen »till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar
samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för
Svea hofrätt å 23,250 kronor, för Göta hofrätt å 12,000 kronor och för
hofrätten öfver Skåne och Blekinge å 6,000 kronor, upptagas anslag
»till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättnhigar, tillfällig renskrifning
samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å
28,000 kronor, för Göta hofrätt å 14,500 kronor samt för hofrätten
öfver Skåne och Blekinge å 7,700 kronor,
dels och följande tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 18
september 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
aflöning enligt sagda afton in gsstater, nämligen
att för skrifbiträde å ho frätts stat skola gälla de af chefen för
finansdepartementet föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 13 januari 1912 upptagna allmänna villkor och bestämmelser i
fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter samt
att beträffande skrifbiträde, som vid början af år 1913 är anställdt
hos hofrätt och antages till biträde å dess stat, det må ankomma
på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i hvad mån biträdet för åtnjutande
af löneförhöjning skall äga räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen
vid hofrätten.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sidorna
26—37 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
af herr C. Lindhagen inom Andra kammaren väckt motion (nr 220),
däri föreslagits, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af
statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten
hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,
att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å
200 kronor så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor,
att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande
begränsningar i kvinnas rätt att söka eller innehafva ifrågavarande
befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola ur
dessa bestämmelser utgå.
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för nämnda förslag
får utskottet hänvisa till motionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
13
Då behofvet af de föreslagna biträdesbefattningarna i de särskilda
hofrätterna torde vara till fullo ådagalagdt, får utskottet under hänvisning
till hvad utskottet anfört under punkt 3:o) här ofvan hemställa,
a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
motion nr 220 i hvad den afser löneförmåner för
fästa biträden vid rikets hofrätter, må godkänna följande
tilläg-s: till och ändringar i de år 1909 fastställda
stater för rikets hofrätter, nämligen
att i staterna uppföras för Svea hofrätt 10, för
Göta hofrätt 7 samt för liofrätten öfver Skåne och
Blekinge 4 skrifbiträden, enhvar med lön 700 kronor
och tjänstgöringspenningar 350 kronor samt, i Svea
hofrätt, ortstillägg 150 kronor, eller sålunda begynnelseaflöning
i Svea hofrätt 1,200 kronor och i de andra
hofrätterna 1,050 kronor, hvarjämte, i samtliga hofrätterna,
lönen skall kunna efter 5 år höjas med 200
kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor,
att de i staterna nu uppförda anslag »för renskrifning»,
för Svea hofrätt å 20,000 kronor, för Göta
hofrätt å 10,100 kronor och för liofrätten öfver Skåne
och Blekinge å 6,400 kronor, uteslutas samt
att, i stället för anslagen »till arfvoden åt amanuenser,
vikariatsersättningar samt gratifikationer till
extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å 23,250
kronor, för Göta hofrätt å 12,000 kronor och för
liofrätten öfver Skåne och Blekinge å 6,000 kronor,
upptagas anslag »till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar,
tillfällig renskrifning samt gratifikationer
till extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å
28,000 kronor, för Göta hofrätt å 14,500 kronor samt
för liofrätten öfver Skåne och Blekinge å 7,700 kronor,
b) att Riksdagen, med afslag å hem Lindhagens
motion i motsvarande del, må godkänna följande tilllägg
till de enligt kungl. kungörelse den 18 september
1909 stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande af aflöning enligt sagda aflöningsstater,
nämligen
att för skrif biträde å b ofrätts stat skola gälla
följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen
14
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst
till innehafvare af tjänsten befordras person, som
omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till
belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till
tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad
ej må i något fall tillgodoföras aflöning
till högre belopp än som motsvarar beloppet af den
med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar
och ortstillägg däri inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall
vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är
för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det klöfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande
aflöningsstat, må åtnjuta semester under en
månad om året, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre
typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken aflöning
utgår efter den högre typen, biträde, som
redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,
må för erhållande af första ålderstillägget i den högre
graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,
som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget
i den lägre graden;
5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda
biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af
lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas
såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida
befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår;
ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
15
därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,
om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall,
de med den tjänstledigas befattning förenade
tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras
för beredande af semester, ett mot den semesterledigas
tjänstgöringspenningar svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras
allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje
särskild! fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af
sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande
öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall, af vederbörande ämbetsverk
eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande
genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,
ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning
o. d. skola gälla de närmare stadganden, som må
varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk
och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för
aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här
blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; äfvensom
c) att Riksdagen må medgifva att beträffande
skrifbiträde, som vid början af år 1913 är anställdt
hos hofrätt och antages till biträde å dess stat, det
må ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i
hvad mån biträdet för åtnjutande af löneförhöjning
skall äga räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen
vid hofrätten.
6:o) Kungl. Maj:t har under punkt 6 af andra hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.
kungörelse den 18 september 1909 stadgade villkor och bestämmelser
16
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
för åtnjutande af aflöning enligt de nya aflöningsstaterna för rikets hofrätter,
nämligen
att enhvar vaktmästare i hofrätt må årligen, i den mån sådant
kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall
vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre
månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i
stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för
förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar
svarande belopp.
Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här
ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt
med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 37) i ärendet innehåller,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna följande tillägg till
de enligt kungl. kungörelse den 18 september 1909
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
aflöning enligt de nya aflöningsstaterna för rikets hovrätter,
nämligen
att enhvar vaktmästare i hofrätt må årligen, i
den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller
när det erfordras för beredande åt honom af semester,
annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han
förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår,
med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot
samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
17
Fångvården.
7:o) Under punkt 7 af denna liufvudtitel har Kung-!. Maj:t före- Ändring &eslagit
Riksdagen att godkänna dels sådan ändring i den år 1910 fast- %
ställda aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att för det däri uppförda fångvårdsstyskrifbiträde
lönen höjes från 600 kronor till 700 kronor men tjänstgöringspenningarna
sänkas från 450 kronor till 350 kronor dels och det [7 j
tillägg till de enligt kung!, kungörelse den 30 september 1910 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i sagda stat upptagna
aflöningsförmåner, att för det däri uppförda skrifbiträde skola gälla de
af chefen för finansdepartementet föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 13 januari 1912 upptagna allmänna villkor och
bestämmelser i fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr G. Lindhagen inom Andra kammaren väckt motion (nr 220), däri
föreslagits, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens
förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos
vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,
att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å
200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor,
samt
att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande
begränsningar i kvinnas rätt att söka eller innehafva ifrågavarande
befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola ur
dessa bestämmelser utgå.
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin motion får
utskottet hänvisa till motionen.
Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt 3:o) här
ofvan får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
motion nr 220 i hvad den afser löneförmåner för det
i afiöningsstaten för fångvårdsstyrelsen uppförda skrifbiträde,
må godkänna sådan ändring i den år 1910
fastställda aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att för
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
det däri uppförda skrifbiträde lönen höjes från 600
kronor till 700 kronor men tjänstgöringspenningarna
sänkas från 450 kronor till 350 kronor.
b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens
förenämnda motion i motsvarande del, må godkänna
det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 30 september
1910 stadgade villkor och bestämmelser för
åtnjutande af de i sagda stat upptagna aflöningsförmåner,
att för det däri uppförda skrifbiträde skola
gälla följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen
1)
att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst
till innehafvare af tjänsten befordras person, som
omedelbart före sin befordran inom vederbörande
ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten
hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp,
öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till
tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda
arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad
ej må i något fall tillgodoföras aflöning
till högre belopp än som motsvarar beloppet
af den med befattningen i fråga förenade- slutaflöningen,
tjänstgöringspenningar och orts tillägg däri
inräknade;
2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall
vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är
för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,
samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall
vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga
gång det kräfver, tvärstanna i arbetet å tjänsterummet
intill ytterligare en timme;
3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande
aflöningsstat, må åtnjuta semester under en
månad om året, när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske;
4) att, där biträde med aflöning efter den lägre
typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken aflöning
utgår efter den högre typen, biträde, som redan
intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
19
för erhållande af första ålderstillägget i den högre
graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,
som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget
i den lägre graden;
5) att där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden
af såväl högre soin lägre grad, biträde af lägre
grad skall vara skyldigt att, om det förordnas såsom
biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida befattningen
som sådant, dock ej längre än sammanlagdt
tre månader under ett och samma kalenderår; ägande
sålunda förordnadt biträde af lägre grad att därunder
i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om
förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med
den tjänstledigas befattning förenade tjänstgöringspenningar,
men, då förordnandet erfordras för beredande
af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar
svarande belopp;
6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras
allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje
särskild! fall lämnadt medgifvande;
7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst
ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af
sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande
öfverordnade myndighet med hänsyn till
tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;
8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk
eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande
genom kungörelse;
9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,
ordningen för meddelande af tjänstledighet
och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning
och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som
må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt
10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk
och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för
aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här
blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Vaktmästar- 8:o) Kung! Maj:t har under punkt 8 under denna hufvudtitel
värdsstyreisén föreslagit Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.
semester, kungörelse den 30 september 1910 stadgade villkor och bestämmelser
[8.] lör åtnjutande af de i den nya aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner, nämligen,
att enhvar vaktmästare i fångvårdsstyrelsen må årligen, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras
för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara
skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader
under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället
för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot samma;tjänstgöringspenningar svarande
belopp.
Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här
ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt
med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 39) i ärendet innehåller,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må godkänna följande tillägg till
de enligt kungl. kungörelse den 30 september 1910
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i den nya aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna aflöningsförmåner, nämligen
att enhvar vaktmästare i fångvårdsstyrelsen må
årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15
dagar samt
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,
eller när det erfordras för beredande åt honom af
semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,
om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens
befattning, bestrida densamma, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår,
med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
21
vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar
och under hans semester ett mot
samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.
9:o) Under tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under
punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet, med hänvisning
till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet sid. 40 i ämnet
anfört, hemställa,
att Riksdagen må godkänna följande tillägg till
de enligt kungl. kungörelse den 30 september 1910
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de enligt ny stat för fångvårdsstaten med ordinarie
befattning vid samma stat förenade aflöningsförmåner,
att innehafvare af dylik befattning må i fråga om rätt
till ålderstillägg räkna sig till godo tid, hvarunder
han innehaft motsvarande eller jämförlig befattning
vid statens uppfostringsanstalt å Bona.
10:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 221) har herr
C. Lindhagen hemställt, att Riksdagen ville till förbättrande särskildt af
pensionsförhållandena för de lägre tjänstemännen eller bevakningspersonal
vid fångvården besluta att i den för dem gällande lönestat skall
vidtagas en sådan förändring i förhållandet mellan grundlön och tjänstgöringspengar,
som i motionen ifrågasatts.
Enligt nu gällande stat uppbär den lägre personalen (förutom
vissa förmåner för manlig befattningshafvare)
I ön Tjänstgörings-
penningar.
Två ålderstillägg
tillsammans
utgörande.
Pensions
Summa. belopp.
Nuvarom
Uppsyningsman..
800
— 700
—
200
—
1,700
— 1,000:
Ofverkonstapel .
700
— 600
—
200
—
1,500
— 900:
V aktkonstapel.....
. 600
— 500
—-
200
—
1,300
— 800:
Första vaktfri! ..
500
— 450
—
150
—
1,100
— 650:
Vaktfri!.................
450
— 350
—
150
—
950
— 600:
Kokerska............
300
— 200
—
100
—
600
— 400:
Tillägg till
lönevillkoren
för fångvårdsstaten.
[9.]
Motion om
ändringar i
lönestaten för
bevakning sper
sonalen vid
fångvården.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
Den af motionären
föreslagna
förändringen
ställer sig
sålunda:
Lön.
Tjänstgörings-
Pensions-
penningar.
belopp.
Uppsyningsman..................
1,100: —
400: —
200: —
1,300: —
Öfverkonstapel ..................
1,000: —
300: —
200: —
1,200: —
Vaktkonstapel ..................
900: —
200: —
200: —
1,100: —
Första vaktfri! ..................
750: —
200: —
150: —
900: —
Vaktfri!.................................
600: —
200: —
150: —
750: —
Kokerska ...........................
400: —
100: —
100: —
500: —
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin motion tillåter
sig utskottet att hänvisa till motionen.
Genom ett bifall till motionärens förslag skulle, såvidt utskottet
nu kan se, uti ifrågavarande afseende göras ett betänkligt afsteg från
de principer, hvilka legat till grund för den af 1910 års Riksdag i öfverensstämmelse
med löneregleringskommitténs förslag och Kungl. Majrts
proposition i ämnet fastställda löneregleringen för fångvårdsstaten.
Enbart på den grund synes, enligt utskottets förmenande, ett bifall till
motionen icke vara tillrådligt. Därtill kommer, att i stället för det af
motionären förmenta missförhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar
för den lägre bevakningspersonalen i förhållande till den
högre skulle genom ett bifall till motionen skapas ett verkligt missförhållande
i motsatt riktning. På grund häraf och då det i allt fall
synes utskottet synnerligen betänkligt att, på enskild motionärs förslag
och nästan omedelbart efter det en lönestat blifvit fastställd, vidtaga
en så betydelsefull ändring uti en efter noggrann utredning och pröfning
fastställd stat, har utskottet ansett sig böra afstyrka herr Lindhagens
förenämnda motion.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Lindhagens ifrågavarande motion icke
må vinna Riksdagens bifall.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
23
ll:o) Kung].. Maj:t har under punkt 10 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen medgifva, att utgifter för vård och underhåll af
straffängelser och kronohäkten må från och med år 1913 bestridas från
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, och af sådan anledning,
med uteslutande ur riksstaten af det för dylika utgifter uppförda reservationsanslag
å 40,000 kronor, höja förslagsanslaget till fångars vård
och underhåll från dess nuvarande belopp 1,375,000 kronor med 40,000
kronor eller sålunda till 1,415,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 41
—44 i statsrådsprotokollet.
Under förutsättning att ifrågavarande utgifter varda jämväl för
framtiden i räkenskaperna så angifna, att utgifternas skilda ändamål
och belopp däraf tydligen framgår, har utskottet icke funnit något att
erinra mot förevarande framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må medgifva, att utgifter för vård
och underhåll af straffängelser och kronohäkten må
från och med år 1913 bestridas från förslagsanslaget
till fångars vård och underhåll och af sådan anledning,
med uteslutande ur riksstaten af det för dylika
utgifter uppförda reservationsanslag å 40,000 kronor,
höja förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
från dess nuvarande belopp 1,375,000 kronor med
40,000 kronor eller sålunda till 1,415,000 kronor.
12:ö) Under punkt 11 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen medgifva, att assistenten och arbetsföreståndaren vid
centralfängelset å Långholmen Henrik Ferdinand Broström må från och
med år 1911 tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda ålderstilläggen,
hvartdera å 400 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet sid. 45—48 i ärendet innehåller.
Ehuru de vid den nya staten för fångvårdsstaten fästade aflöningsvillkoren
icke medgifva Broström den äskade lönetursrätten, synes det
utskottet billigt, att Broström det oaktadt må komma i åtnjutande af
Reservationsanslagets
till
vård och underhåll
af
straffängelser
och kronohäkten
uppgående
i förslagsanslaget
till fångars
vård och unr
derhåll.
[10.]
Utskottets
yttrande.
Assistenten
R. F. Broströms
rätt
till ålderstillägg.
[HO
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Motion om
direktörens
vid straffängelset
i Västerås
Carl
Emil Wallgrens
ålderstillägg.
Utskottets
yttrande.
de två för hans tjänst i stat uppförda ålder stilläggen. Att Broström
skulle från och med år 1911 tillgodogöras dessa två ålderstillägg, kan
utskottet emellertid ej tillstyrka, då utskottet hyser betänklighet mot
att dylika medgifvanden må få gälla retroaktivt. Men då utskottet
dock vill föreslå, att Broström må från och med år 1912 tillgodoräknas
två ålderstillägg, så beror detta på, att i föreliggande fall talande skäl
synas föranleda undantag från hvad som bör anses såsom regel.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må medgifva, att assistenten och
arbetsföreståndaren vid centralfängelset å Långholmen
Henrik Ferdinand Broström må från och med år 1912
tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda
ålderstilläggen, hvartdera å 400 kronor.
13:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 90) har herr
U. Leander hemställt, det Riksdagen ville förklara direktören vid strafffängelset
i Västerås Carl Emil Wallgren berättigad att från och med
den 1 januari 1911 komma i åtnjutande af det med hans innehafvande
tjänst förenade l:sta ålderstillägg.
Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning
tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.
Då Wallgren, som, innan fråga uppstått om sökande af hans nu
ifrågavarande tjänst, vid tillfrågan, huruvida han efter indragningen af
centralfängelset i Göteborg vore villig att förflyttas till annan fångvårdstjänst,
såsom villkor härför, bland andra, uppställt, att han å den nya
tjänsten finge för vinnande af ålderstillägg tillgodoräkna sig sin ordinarie
tjänstetid vid centralfängelset i Göteborg, sedermera sökt sin nu innehafvande
tjänst utan dylikt förbehåll, oaktadt han dessförinnan delgifvits
villkor och bestämmelser för åtnjutande af de med densamma förenade
nya aflöningsförmånerna, lärer Wallgren få anses vid ansökningen
till tjänstön hafva frånträdt sitt ofvannämnda förbehåll, ett antagande,
som synes utskottet så mycket mera sannolikt, som Wallgren, hvilken
för sin tjänst vid centralfängelset i Göteborg åtnjutit 2,300 kronor,
med tillträdet af sin nu ifrågavarande tjänst kommit i åtnjutande af
aflöningsförmåner, som uppgå till 4,000 kronor. På grund häraf och
då erhållandet af den nya tjänsten i allt fall måste anses hafva för Wallgren
inneburit en afsevärd förbättring i ekonomiskt afseende, har ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
25
skottet ansett sig icke kunna tillstyrka motionärens ifrågavarande framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Leanders förevarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.
14:o) Knngl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., hvartill
i 1912 års riksstat under andra hufvudtiteln upptagits 111,991 kronor,
å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 65,000 kronor eller
sålunda 46,991 kronor mindre än det nuvarande anslaget.
Till stöd för framställningen har departementschefen utom eget
yttrande, som återfinnes å sid. 49—50 i statsrådsprotokollet, åberopat
jämväl ett af chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för den 13 januari 1912 hållet yttrande af följande lydelse:
»Sedan en längre tid tillbaka hafva de å riksstatens särskilda hufvudtitlar
uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. i allmänhet visat sig otillräckliga för bestridande af de utgifter,
som skolat därifrån gäldas; i följd hvaraf å dessa anslag uppstått brister,
som särskildt under de senaste åren uppgått till betydande belopp.
Riksdagens revisorer upptogo denna fråga till behandling i sin till 1911
års Riksdag afgifna berättelse, hvari de framlade en tabell till upplysning
angående dessa anslags ställning under senast förflutna år samt vidare
anförde:
»Sedan, med anledning af 1904 års statsrevisorers framställning
i ämnet, 1905 års Riksdag i skrifvelse till Ivungl. Maj:t framhållit angelägenheten
af att de i riksstaten uppförda förslagsanslagen höjdes för
att bereda statsx-egleringen önskvärd stadga, beslutades vid 1906 års
riksdag förhöjningar i åtskilliga förslagsanslag och bland dem äfven
de nu ifrågavarande. Af förestående tabell (införd i revisorernas berättelse)
framgår att dessa anslag under 2 samt 4—9 hufvudtitlarna år
1907 höjdes med sammanlagdt 277,684 kronor. Men oaktadt detta
öfverskredos expensanslagen under nämnda titlar samma år med 346,345
kronor; och för år 1909 utgör motsvarande brist 352,108 kronor.
Revisorerna hafva vid granskning af ifrågavarande förslagsanslag
Bihang till Biksdagens ''protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4
Skrifmaterialier
och expenser,
ved
m. m.
[12.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
under de olika hufvudtitlarna bibragts den uppfattningen, att större
sparsamhet i flera afseenden bort kunna iakttagas vid fråga om utgifter
till förenämnda ändamål. Redan 1884 års Riksdag anhöll med anledning
af framställning från föregående års statsrevisorer, att Kungl. Maj:t
behagade taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen borde vidtagas
för vinnande af önskvärd begränsning af utgifterna från anslagen till
skrifmaterialier och expenser, ved in. m.
Då utgifterna för ifrågavarande ändamål, enligt hvad af förestående
tabell framgår, visa en bestämd tendens att alltjämt stiga, synas de
åtgärder, som föranledts af Riksdagens sistnämnda skrifvelse, icke hafva
varit tillfyllestgörande; och på grund häraf föranlåtas revisorerna att
ifrågasätta, huruvida icke ytterligare åtgärder må kunna vidtagas för
nedbringande af de kostnader, som bestridas af de under de olika
hufvudtitlarna uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.
Slutligen hafva revisorerna, som trott sig finna, att från förenämnda
förslagsanslag bestridts utgifter, hvartill tillgångar synts hafva
bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke närmare
föreskrifter må lämpligen kunna meddelas beträffande användandet af
medel från dessa anslag.»
Häröfver inhämtades utlåtanden från arméförvaltningen, marinförvaltningen
och statskontoret, hvilken sistnämnda myndighet framhöll,
bland annat, att ett bedömande af, hvilka åtgärder i de af revisorerna
antydda afseenden som kunde lämpligen vidtagas, förutsatte en närmare
utredning om, huru ifrågavarande kostnader under de särskilda åren
fördelat sig på olika slag af expenser, hvilket kunde utrönas endast
genom en detaljerad undersökning af de särskilda ämbetsverkens och
myndigheternas expensmedelsräkningar.
1 underdånig skrifvelse den 31 maj 1911 anförde därefter Riksdagen
i denna fråga följande:
»Otvifvelaktigt är att, på sätt af revisorerna framhållits, ämbetsverkens
expensutgifter visa en tendens till stegring, som måste mana
till öfvervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas till begränsning
af dessa utgifter. Äfven med behörigt iakttagande af att statsförvaltningens
år från år växande omfång naturligtvis betingar en viss
ökning af ifrågavarande utgifter och med allt erkännande af att, såsom
af statskontoret framhålles, en del af dessa utgifter motsvaras af besparing
i kostnaderna för arbetskraft, anser sig Riksdagen kunna antaga
att, därest ej mindre nödig sparsamhet med expensmedlen i hvarje särskilt
fall iakttoges än äfven noggrannare föreskrifter beträffande de
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
27
ändamål, som från expensanslagen må tillgodoses, blefve utfärdade, en
minskning i ifrågavarande utgifter skulle kunna åstadkommas. För
sådant ändamål torde det jämväl vai’a af betydelse, om, såsom af statskontoret
ifrågasättes, bestämmelser meddelades, i hvilken utsträckning
ämbetsverken själfva må besluta angående sina expensutgifter eller desamma
böra underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. På grund af
hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungl.
Maj:t taga under öfvervägande, hvilka åtgärder må kunna vidtagas till
vinnande af begränsning i utgifterna från förslagsanslagen till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., och därefter meddela det beslut i
ärendet, hvartill omständigheterna må föranleda.;)
Redan förut hade emellertid förevarande ämne blifvit föremål för
behandling hos regeringen. Då det vid uppgörandet af förslag till
statsregleringen för år 1912 visade sig, att vissa af ifrågavarande förslagsanslag
behöfde icke oväsentligt ökas, ansågs det, med hänsyn till
den betydande storleken af de belopp, hvarmed vissa af dessa anslag
under de senaste åren öfverskridits, önskligt att, innan framställning
gjordes till Riksdagen om anslagens ökning, en närmare undersökning
verkställdes rörande dessa anslag och orsakerna till deras öfverskridande.
På grund häraf och med afseende jämväl å hvad i ämnet anförts
i den till 1911 års Riksdag afgifna revisionsberättelse samt hvad statskontoret
härom yttrat, uppdrogs genom nådigt beslut den 31 mars 1911
åt statskommissarien Per Södermark att inom finansdepartementet biträda
vid verkställande af utredning rörande de under de särskilda hufvudtitlarna
å riksstaten uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. Ifrågavarande utredning borde innefatta redogörelse
för dessa anslags tillkomst och ursprungliga ändamål äfvensom
för deras utveckling till närvarande tid, i hvilket sistnämnda afseende
utredningen särskilt borde utvisa de olika slag af kostnader, för
hvilka anslagen användts, samt huru utgifterna särskildt under senare
åren fördelat sig å dessa olika slag af expenser. Vidare borde
med ledning af denna redogörelse undersökas, hvilka åtgärder som
lämpligen kunde vidtagas för vinnande af besparing, samt huruvida
i sådant syfte eller af annan anledning det kunde finnas erforderligt,
att angående anslagen och deras användning meddelades närmare föreskrifter
än hittills ägt rum. Särskildt angeläget vore härvid, att anslagens
ändamål blefve fullt tydligt fixerade. I sammanhang med undersökning
om, huru detta syfte lämpligen kunde vinnas, borde tagas i öfvervägande,
huruvida icke för ändamål, som nu tillgodosåges med anslag af ifrågavarande
slag, borde anvisas två eller flera särskilda anslag.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Riksdagens nyssberörda skrifvelse blef därefter den 22 juni 1911
till Södermark öfverlämnad för att tagas i öfvervägande vid fullgörande
af det sålunda meddelade uppdraget.
I en den 4 november 1911 till mig aflåten skrifvelse liar nu
Södermark framlagt resultaten af den gjorda utredningen, hvilken skrifvelse
till en början innehåller följande redogörelse för expensanslagens
tillkomst samt utveckling till närvarande tid.
De nuvarande förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. leda sitt ursprung från den vid 1809—10 års riksdag
fastställda riksstaten. Därförut voro för ifrågavarande ändamål vissa
belopp anslagna å de särskilda ämbetsverkens stater; men härom yttrade
nämnda riksdags statsutskott, att för de till skrifmaterialier, expenser, ved
och ljus för de civila verken bestådda medel hade »för vinnande af ordning
och redighet särskilda stater blifvit författade och beloppet på allmänna
utgiftsstaten (dåvarande åttonde hufvudtiteln) uppfördt, efter som
det hvarken vore eller kunde vara annat än förslagssummor, hvilka vore
årliga förändringar underkastade».
I enlighet härmed överflyttades till allmänna utgiftsstaten följande
belopp, nämligen
från
nedre justitierevisionens
stat........
...... rdr b:co
1,200
—
11
Svea hofrätts
11 ........
...... 11
1,500
—
11
Göta ,,
11 .......
....... 11
1,000
—
11
krigshofrättens
11 ........
....... 11
375
—
11
Kung!. Maj:ts cancelli
11 ........
...... 11
6,350
—
11
kammarkollegii
11 ........
....... 11
2,100
—
11
statskontorets
11 ........
....... 11
1,250
—
11
kom m er skollegii
11 ........
....... 11
1,408
16
11
kammarrättens
....... 11
1,300
—
11
kollegii medici
11 ........
....... 11
500
—
11
tabellkommissionens
11 ........
...... 11
50
—
11
landtmäterikontorets
....... 11
400
—
11
krigskollegii
11 ........
...... 11
3,409
32
11
generaladjutanternas
11 ........
....... 11
66
32
11
förvaltningens för sjöärendena
11 ........
...... 11
1,025
—
eller tillhopa ....................................
....... rdr b:co
21,934
32
hvaraf alltså 17,433 rdr 16 sk. belöpte sig på de civila och 4,501 rdr
16 sk. på de militära ämbetsverken.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
29
För s. k. ljuspenningar 3) åt hofrätternas och kollegiernas ämbetsmän
och betjäning var före år 1809 å andra hufvudtiteln, som då innefattade
utgifterna för de civila ämbetsverken, uppfördt ett särskild!
anslag 12,000 rdr, hvilket anslag vid 1809—10 års riksdag blef med
ett till 12,400 rdr höjdt belopp öfverfördt till allmänna utgiftsstaten,
där det sedermera sammanslogs med de för skrifmaterialier m. in. för
de civila verken afsedda medel.
Det sålunda sammanförda anslaget öfverflyttades vid 1817—18
års riksdag från åttonde till andra hufvudtiteln och upptogs med ett
till 42,340 rdr förhöj dt belopp, hvar jämte å tredje hufvudtiteln, som då
omfattade utgifterna för krigsväsendet, uppfördes ett anslag å 10,000
rdr till skrifmaterialier, ved m. in. för de militära ämbetsverkens behof.
Sistnämnda anslag blef vid 1828—30 års riksdag nedsatt till 7,000
rdr, som fördelades med 4,500 rdr för landtförsvaret och 2,500 rdr för
sjöförsvaret, hvaremot det för de civila ämbetsverkens behof afsedda
anslag höjdes till 50,000 rdr; och anvisade samma Riksdag därjämte till
bestridande af kostnaden för tryckningen af landshöfdingarnas ärnbetslaingörelser
ett särskild! belopp af 100 rdr för hvarje län, eller alltså
2,400 rdr, med förklarande att denna ersättning borde i främsta rummet
tillgodokomma kronofogdar, häradsskrifvare, magistrater och kyrkor, i den
mån dessa deltagit i berörda tryckningskostnad, samt att den kostnad,
som öfversköte den sålunda beviljade ersättningen, skulle af länsstyrelsens
egna tjänstemän ensamt bestridas.
Vid 1834—35 års Riksdag höjdes ofvannämnda, å andra hufvudtiteln
uppförda expensanslag till 70,000 rdr, bland annat af den anledning,
att kostnaden för tryckning af rikshufvudbokens kapitalräkning,
hvilken förut anvisats å öfverskottsmedel, ansågs böra å ifrågavarande
anslag öfverflyttas.
I följd af den år 1840 genomförda nya departementsindelningen
beslöt Riksdagen påföljande år, att det för civila ämbetsverk uppförda
förslagsanslaget skulle sålunda fördelas
0 En kontant ersättning åt såväl ordinarie som extra ordinarie tjänstemän och
betjente, som motsvarades af skyldighet för dessa att själfva bestå sig ljus vid deras
ämbetsgöromål.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
å andra liufvudtiteln
11
tredje
11
11
fjärde
11
11
femte
11
11
sjätte
11
11
sjunde
11
11
åttonde
11
för justitiedepartementet .................. rdr 21,533: 16
„ utrikesdepartementet ................. „ 1,666: 3 2
„ landtförsvarsdepartementet
(kansliexpeditionen) .................... „ 2,600: —
„ sjöförsvarsdepartementet (kansliexpeditionen)
................................. „ 1,100: —
„ civildepartementet ....................... „ 16,300: —
„ finansdepartementet ..................... „ 17,800: —
„ ecklesiastikdepartementet............ „ 9,000: —
Summa rdr 70,000
Det till de militära ämbetsverken utgående expensanslaget, 7,000
rdr, uppfördes med 4,500 rdr å fjärde liufvudtiteln för krigslcoliegii m. fl.
verks behof samt med 2,500 rdr å femte liufvudtiteln för förvaltningen
af sjöärendena samt sjöförsvarsdepartementets k o m m an d o ex p e d i t i o n.
På Kungl. Maj:ts förslag blef sedermera vid 1850—51 års riksdag
från det under femte liufvudtiteln uppförda anslaget till flottans
underhåll och nybyggnad ett belopp af 18,000 rdr afskildt och uppfördt
såsom ett särskildt förslagsanslag under titel »skrifmaterialier, ved och
ljus för flottans stationer».
Sedan samma Riksdag beslutat, atk ofvanberörda s. k. ljuspenningar
skulle upphöra att utgå och att i stället, för de extra ordinarie tjänstemännens
vidkommande, ett belopp af 10,000 rdr skulle anslås till fördelning
ämbetsverken emellan såsom tillgång för gratifikationer åt sådana
lönlösa tjänstemän, Indika under tjänstgöring utmärkt sig för flit och
skicklighet, förordnade Kungl. Maj:t om fördelning af dessa 10,000 rdr
med vissa belopp åt de särskilda ämbetsverken, hvarefter 1853—54 års
Riksdag medgaf, att dessa belopp såsom gratifilcationsmedel uppfördes å
de särskilda ämbetsverkens stater mot det att anslagen till skrifmaterialier
och expenser minskades med motsvarande summor.
Beträffande expensutgifterna under tredje liufvudtiteln vidtogs vid
1856—58 års riksdag den förändring, att det å denna hufvudtitel anvisade
förslagsanslag indrogs, hvaremot Riksdagen i stället beviljade ett
bestämdt anslag å 70,000 riksdaler riksmynt till skrifmaterialier och
expenser samt extra utgifter, i hvilket belopp inbegreps den förut från
postverket utgående ersättning för utgifterna till den ministeriella brefväxlingen,
hvilken ersättning alltså kom att upphöra.
Vid samma riksdag blef ofvannämnda till bestridande af kostnaderna
för länskungörelsernas tryckning anslagna belopp å 2,400 rdr b:co
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
31
okad t till dubbla beloppet, för hvilket ändamål sjätte hufvudtitelns
expensanslag böjdes med 3,600 rdr riksmynt.
Sedermera hafva ifrågavarande, å de särskilda hufvudtitlarna uppförda
förslagsanslag undan för undan höjts för att motsvara det växande
behofvet af expensmedel. Här torde blott behöfva erinras om sådana
förhöjningar, som föranledts af särskildt angifna förhållanden, samt om
de förändringar anslagen i öfrig! undergått.
Expensutgifterna för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
som intill år 1871 guldits från samma anslag som förvaltningens
af sjöärendena, blefvo vid sistnämnda års riksdag i stället öfverförda
till det för sjöförsvarsdepartementets behof afsedda förslagsanslaget.
1874 års Riksdag höjde sjätte hufvudtitelns expensanslag med
7,200 kronor, för bestridande af kostnaderna för inköp åt länsstyrelserna
af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn m. m. sådant, äfvensom för
lys- och renhållning i ämbetslokalerna, hvilka utgifter förut bestridts
af landssekreterare och landskamrerarna.
I anledning däraf att bestyret med utgifvande af svensk författningssamling
enligt nådigt beslut den 19 november 1875 öfverflyttats
från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet, blef vid 1876
års riksdag andra hufvudtitelns expensanslag ökadt med 32,219 kronor
samt åttonde hufvudtitelns minskadt med ungefär motsvarande belopp.
Samma år indrogos de särskilda belopp af 300 kronor för hvarje
länsstyrelse, som förut varit särskildt anvisade för bestridande af kostnaderna
för länskungörelsernas tryckning, hvaremot samtliga dessa
kostnader förklarades skola utgå från sjätte hufvudtitelns expensanslag.
Vid samma års riksdag blefvo de tre särskilda å femte hufvudtiteln
anvisade expensanslagen, nämligen för sjöförsvarsdepartementets
kansli- och kommandoexpeditioner, för förvaltningen af sjöärendena och
för flottans stationer, sammanförda till ett gemensamt, jämväl för chefens
för flottans militärpersonal expedition afsedt förslagsanslag.
År 1890 blef det för landtförsvarsdepartementet afsedda expensanslag
för beredande af expensmedel äfven åt departementets kommandoexpedition
höjdt med erforderligt belopp och dess rubrik ändrad till
''skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning
af Kungl. Majrts kansli och kommandoexpeditionen’.
År 1896 uteslöts ur riksstaten förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser för arméförvaltningen in. fl. verk, hvaremot de bestämda
anslagen till arméförvaltningen och generalstaben höjdes med motsvarande
belopp.
I följd af jordbruksdepartementets inrättande tillkom år 1900 ett
32
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
nytt expensanslag under nionde hufvudtiteln, till hvilket vissa belopp från
sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarnas expensanslag öfverflyttades.
Vid 1901 års riksdag blef femte hufvudtitelns expensanslag höjdt
med 50,409 kronor till följd af kustartilleriets tillkomst.
Af åttonde hufvudtitelns expensanslag blef år 1902 ett belopp af
högst 7,150 kronor anvisadt för domkapitlens behof, hvilket belopp år
1903 höjdes till 9,000 kronor och år 1908 till 10,000 kronor.
Sjätte hufvudtitelns expensanslag ökades vid 1904 års riksdag
med omkring 100,000 kronor, hvilken förhöjning dels var påkallad
häraf, att anslaget utvisat betydande brist, och dels särskildt afsåg beredande
af ersättning åt kronofogdar och länsmän för telefonafgifter
och vissa extra utgifter i polisärenden.
Vid 190G års riksdag vidtogs en allmän höjning af sådana förslaarsansla2f,
som under den sistförfluten tiden hade utvisat afsevärda
0 0 7
brister; och höjdes härvid
andra hufvudtitelns expensanslag med ......... kronor 47,539: —
femte „ „ „ „ 9,431: —
sjätte ,, ,, „ ,, 140,032: —
sjunde „ „ „ „ 18,467: —
åttonde ,, ,, ,, ,, 38,986: —
och nionde ,, ,, „ „ 23,247: —
Samma år blef, i sammanhang med den nya löneregleringen för
beskickningar och konsulat, å tredje hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag
till skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m. m. å 92,500 kronor.
Till detta anslag blef enligt beslut vid 1909 års riksdag äfven kostnaderna
för renskrifning öfverflyttade, för hvilket ändamål anslaget
höjdes till 120,064 kronor.
Det å femte hufvudtiteln uppförda expensanslaget blef år 1907,
för underlättande af öfversikt och kontroll öfver medlens användande,
uppdeladt i två förslagsanslag, nämligen ett till uppvärmning, belysning,
renhållning samt tvätt- och badinrättningar å 235,000 kronor, samt ett
till skrifmaterialier och expenser m. m. å 113,763 kronor.
Slutligen vidtogs vid 1911 års riksdag i fråga om fjärde hufvudtiteln
den ändring, att för arméförvaltningens expenser, hvilka förut
sedan år 1897 bestridts från det bestämda anslaget till ämbetsverket,
uppfördes ett särskildt anslag å 30,900 kronor, hvilket, i likhet med
de olika anslag, hvarifrån expenserna vid truppförbanden utgå, erhöll
reservationsanslags natur.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
33
A 1912 års riksstat äro nu uppförda följande expeusanslag:
å andra hufvudtiteln................................................ kronor 111,991: —
Detta anslag är afsedt för:
justitiedepartementet,
justitiekanslersexpeditionen,
nedre justitierevisionen,
Svea hofrätt,
Göta hofrätt,
hofrätten öfver Skåne och Blekinge och
krigshofrätten; hvarjämte häraf bestridas kostnaderna för tryckning
af svensk författningssamling, chefens för justitiedepartementet berättelse,
fångvårdsstyrelsens berättelse rörande fångvården m. m.;
å tredje hufvudtiteln............................................... kronor 120,154: —
Häraf bestridas kostnaderna för skrifmaterialier, expenser, renskrifning,
ved, ljus m. m. för utrikesdepartementet samt beskickningar och
konsulat;
å fjärde hufvudtiteln:
ett förslagsanslag å ........................................................... kronor 12,990: —
afsedt för landtförsvarsdepartementets kanslioch
kommandoexpeditioner, samt
ett reservationsanslag å .................................................. „ 30,900: —
till skrifmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen
;
å femte hufvudtiteln:
ett förslagsanslag till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt
och
badinrättningar å ...............................................kronor 300,000: —
samt ett förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser
m. m. å ........................................................... „ 113,882: —
Dessa anslag äro afsedda för
sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommandoexpeditioner,
m arinför ■valtningen,
marinstaben,
inspektören för flottans öfningar till sjöss,
flottans stationer och varf, samt
kustartilleriet;
å sjätte hufvudtiteln................................................. kronor 425,756: —
Detta anslag är afsedt för
civildepartementet,
regeringsrätten,
öfverståthållareämbetet,
Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.)
5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
länsstyrelserna och
medicinalstyrelsen; kvarjämte däraf gäldas kostnad för bränsle åt
poliskammaren i Stockholm, hyra för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
m. m.;
å sjunde liufvudtiteln ..............................................kronor 100,009:—
Detta anslag är afsedt för
finansdepartementet,
kammarkollegium,
statskontoret,
kammarrätten,
öfverintendentsämbetet,
kommerskollegium och
statistiska centralbyrån; hvarjemte däraf gäldas kostnaden för
införande i Posttidningen af annonser om lediga tjänster, för tryckning
af markegångstaxor, kapitalkonto till rikshufvudboken och statsliggaren,
m. m.;
å åttonde liufvudtiteln ............................................ kronor 55,095: —
Detta anslag är afsedt för
ecklesiastikdepartementet,
riks- och landsarkiven,
biblioteket samt
domkapitlen, hvilka däraf äga använda tillhopa högst 10,000 kronor.
Dessutom bestrides af ifrågavarande anslag kostnaden för bränsle
för akademien för de fria konsterna, hvarjämte för uppvärmning och
renhållning af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien må användas
ett belopp af högst 1,100 kronor; samt
å nionde liufvudtiteln .............................................. kronor 40,479: —
Detta anslag är afsedt för
jordbruksdepartementet,
domänstyrelsen,
landtmäteristyrelsen och
landtmäterikontoren i länen, hvarjämte däraf bestrides kostnaden
för tryckning af vissa statistiska berättelser m. m.
Beträffande härefter frågan om de olika slag af kostnader, för
hvilka expensanslagen användts, inhämtas af utredningen, att några
allmänna bestämmelser härom icke meddelats i vidare mån än att formulär
för expensmedelsräkningar fastställdes den 14 november 1842,
hvilket formulär upptog följande underrubriker:
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
35
1) Upphandling af skrifmaterialier.
Såsom exempel å sådana upptog formuläret följande föremål: papper,
pennor, lack, nålar, silke, segelgarn, bläck och skrifsand.
2) Lyshållning, hvilken rubrik, där uppköp af ved förekomme,
borde benämnas Ved och lyshållning.
3) Ljuspenningar.
4) Arfvoden och gratifikationer.
Såsom exempel härå upptogs arfvode för uppdragning af klockor.
5) Trycknings- och bindning skostnad.
6) Prenumeration å tidningar samt inköp af kalendrar och almanackor.
7) Underhåll af möbler och inventarier.
8) Renhållning och städning.
9) Diverse utgifter, under hvilken titel borde afföras de kostnader,
som icke kunde hänföras till någon af de öfriga specificerade titlarna.
De föreskrifter, som i öfrigt meddelats rörande expensmedlens
användning, hafva afsett särskilda slag af utgifter och hufvudsakligen
haft till ändamål att åstadkomma besparing. Sålunda meddelades på
1840- och 1850-talen åtskilliga bestämmelser i syfte att reglera vedåtgången
i vissa ämbetsverk; och sedan särskildt 1884 års Riksdag, i
anledning af de betydande brister, som expensanslagen utvisade, hemställt
att Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen
borde vidtagas för vinnande af önskvärd begränsning af utgifterna å
ifrågavarande anslag, blefvo, efter skedd utredning, i slutet af år 1885
vissa föreskrifter meddelade i fråga om anskaffande af papper, ved m. m.,
för hvilka närmare redogöres i Södermarks förenämnda skrifvelse.
Beträffande själfva förloppet af den nu gjorda utredningen inhämtas
vidare af berörda skrifvelse, hurusom det först och främst
befanns nödigt att från de särskilda ämbetsverkens och myndigheternas
expensmedelsräkningar inhämta upplysning om ifrågavarande utgifters
belopp och fördelning å olika slag af kostnader under en följd af år,
hvilken undersökning lämpligen ansågs böra omfatta åren 1885, 1890
samt hvart och ett af åren 1895—1910. Och de olika slag af expensutgifter,
hvilkas specificering härvid ansågs af särskild vikt, voro följande:
1) hyra;
2) inköp af papper;
3) inköp af böcker;
4) inbindning af böcker och handlingar;
5) tryckning af
36
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
a) blanketter, formulär, utgående mindre expeditioner o. d.,
b) utlåtanden samt statistiska eller andra publikationer;
6) uppvärmning; .
7) lyshållning;
8) renhållning och städning;
9) telefon och telegram;
10) inköp och underhåll af möbler och inventarier; samt
11) renskrifning (äfven sådan, som verkställts med skrifmaskin).
Beträffande särskild! nyanskaffning af möbler och inventarier befanns
det önskligt att inhämta upplysning, när och för hvilken kostnad mera
afsevärd sådan nyanskaffning bestridts af expensanslagen och huruvida
tilläfventyrs i dessa fall särskild! medgifvande af Kung!. Maj:t inhämtats.
På grund häraf begärdes från ämbetsverk och myndigheter, hvilkas
expensutgifter bestridas från de särskilda hufvud titlarnas ifrågavarande
förslagsanslag, uppgifter i berörda hänseende, i sammanhang hvarmed
vederbörande anmodades att afgifva yttrande, huruvida några särskilda
åtgärder syntes kunna lämpligen vidtagas för vinnande af besparing i
expensutgifter och om i sådant syfte eller af annan anledning det
kunde synas erforderligt, att angående ifrågavarande anslag och deras
användning meddelades närmare föreskrifter än hittills ägt rum.
På grundval af de uppgifter, som från myndigheterna inkommo,
äfvensom af i statskontoret befintliga räkenskaper utarbetades vissa i
utredningen intagna tabeller rörande expensutgifterna under åren 1885,
1890, 1895—1899, 1903 samt 1906—1910, hvarvid, för erhållande för
de olika tidpunkterna af i möjligaste mån jämförliga siffror, från tabellerna
uteslötos vissa under senaste tiden tillkomna verk och inrättningar.
Af dessa tabeller framgår, att de ifrågavarande ämbetsverkens och
myndigheternas expensutgifter, som år 1885 uppgingo till 444,233 kronor
13 öre och år 1890 stigit till 499,829 kronor 32 öre, under de därpå
följande åtta åren utvisade en jämförelsevis obetydlig ökning, nämligen
med i medeltal 7,500 kronor för år, men däremot från och med år 1899
stegrats betydligt hastigare, för tiden till och med 1906 med i medeltal
omkring 50,000 kronor för år och för de fyra senaste åren med i
medeltal omkring 100,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo
till 1,384,963 kronor 63 öre.
Med hänsyn härtill har expensutgifternas ökning under tiden efter
1899 särskild! ansetts böra göras till föremål för närmare undersökning;
och för att härvid erhålla genomsnittssiffror för denna ökning hafva
de sammanräknade utgiftssiffrorna för de tre åren 1897 —1899 jämförts
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
37
med motsvarande siffror för de tre åren 1908—1910. Denna jämförelse
har lämnat det resultat, att under denna tid
utgifterna
för
papper ............................................
ökats med
58 procent
n
11
uppvärmning....................................
11 11
90
11
n
11
inbindning ......................................
11 11
96
11
ii
11
böcker ..............................................
11 11
98
11
ii
11
renskrifning ...................................
11 11
101
11
11
11
diverse ...........................................
11 11
112
11
ii
11
renhållning och städning ............
11 11
138
11
ii
11
lyshållning ......................................
11 11
138
11
ii
11
tryckning (frånsedt Svensk för-
fattningssamling) ......................
11 11''
163
11
ii
11
möbler och inventarier ...............
11 11
249
11
ii
11
telefon och telegram ..................
11 11
1,036
11
ii
11
Svensk författningssamling.........
11 11
71
11
medan samtliga ifrågavarande expenser under samma tid ökats med
129 procent.
Häraf har blifvit en följd, att de särskilda utgiftsposternas andelar
i slutsumman undergått de förändringar, nedanstående tablå utvisar.
% af hela
% af hela
summan
summan j
1897-1899
1908—1910
1
j Kostnaden för tryckning (utom Svensk författ-
ningssamling) .....................
22.6
?6
„ „ diverse ........................i........
13
12
., „ uppvärmning ........................
13.4
10.9
„ „ renhållning och städning .........
6.8
7.1
„ ,, Svensk författningssamling ......
8.9
6.6
„ „ papper .................................
8.7
6
„ „ lyshållning ...........................
5.6
5.7
„ „ inbindning..............................
6.4
5.5
„ „ renskrifning ...........................
6.2
5.4
„ „ telefon och telegram ...............
1
5.2
„ „ möbler och inventarier ............
2.9
4.1
„ „ böcker .................................
1.7
1.5
38
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Hvad slutligen angår den af tillfälliga förhållanden beroende utgiften
för lokalhyra, har denna under ifrågavarande tid stigit med 282
procent, eller från 2 procent af hela summan under åren 1897—1899
till 3.3 procent af hela summan under åren 1908—1910.
Hvad som vid granskningen af ofvanberörda siffror synes mest
påfallande, är ökningen af utgifterna för tryckning, möbler och inventarier
samt telefon och telegram. Hvad de bägge senare utgiftsgrupperna
angår beror deras ökning af särskilda, under den senaste tioårsperioden
inträffade omständigheter; och då de för öfrigt äro till sina belopp af
jämförelsevis mindre betydelse, är det framför allt tryckningskostnaderna,
som äro ägnade att tilldraga sig uppmärksamheten. Dessa, som år
1885 utgjorde 147,851 kronor 76 öre, hade ännu år 1899 ej ökats till
mer än 188,935 kronor 46 öre, men stego sedermera med i medeltal
omkring 28,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo till nästan
Va miljon kronor, motsvarande 36 procent af samtliga expenser. Kostnaderna
för tryckning af statistiska med flera publikationer, hvaribland
särskild! märkas länskungörelserna, hafva härunder ökats något kraftigare
än utgifterna för blankettryck.
I fråga om tryckningskostnaderna yttras i Södermarks skrifvelse
följande:
»Den föreliggande utredningen rörande statsverkets expenser torde
framför allt hafva ådagalagt önskvärdheten af att besparing må kunna
vinnas i tryckningskostnaderna, hvilka utgöra såväl den ojämförligt största
posten bland dessa expenser som ock den utgiftspost, som, frånsedt de
jämförelsevis mindre betydande kostnaderna för telefon samt för möbler
och inventarier, utvisat den snabbaste ökningen.
I betraktande häraf synes det först och främst önskligt, att dessa
kostnader särskiljas från öfriga expenser, så att man direkt ur rikshufvudboken
kan år för år vinna kännedom om deras belopp. För
sådant ändamål synes det lämpligast, att ett särskild! anslag till tryckningskostnader
utbrytes från hvart och ett af de olika hufvudtitlarnas
expensanslag, och att dessa nya anslag från och med år 1913 i riksstaten
uppföras såsom förslagsanslag med belopp, som den gångna
tidens erfarenhet angifvit såsom behöflig^.
Hvad härefter angår frågan om åtgärder i syfte att söka nedbringa
tryckningskostnadernas höga belopp, torde här först böra erinras
därom, att denna fråga, i hvad den rör kostnaderna för de statistiska
publikationerna, nyligen varit föremål för behandling af den s. k.
statistiska kommittén.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
39
I sitt den 7 september 1910 afgifna betänkande bär denna kommitté
erinrat, att de nuvarande utgifterna för tryckning och häftning
för serien Bidrag till Sveriges officiella statistik icke torde kunna beräknas
till lägre belopp än 110,000 kronor, och att dessa kostnader på
tjugufem år mer än fördubblats, ehuru under tiden endast en ny littera
i serien tillkommit. Denna ansenliga stigning berodde endast till en
mindre del på ökning af de statistiska berättelsernas omfång, den förnämsta
orsaken till densamma vore att söka i arbetsprisernas stegring.
Kommittén har vidare framhållit, hurusom, på sätt chefen för
statistiska centralbyrån i utlåtande den 18 november 1885 erinrat,
tre olika utvägar kunde ifrågakomma för åstadkommande af besparing
i kostnaderna för det officiella statistiska trycket, nämligen dels minskning
af berättelsernas volym, dels minskade arbets- och materialkostnader,
dels slutligen minskning af upplagornas storlek. Den förstnämnda
utvägen, att minska berättelsernas omfång, vore uppenbarligen
den utan jämförelse kraftigast verkande. Med de för hvarje
år allt större kraf, som ställdes på den officiella statistiken i fråga om
fullständighet och detaljrikedom, kunde emellertid endast undantagsvis
en inskränkning i statistikens nuvarande omfång genomföras; och där
en sådan inskränkning vore möjlig utan större olägenheter, såsom beträffande
Ivungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser, de befolkningsstatistiska
årsberättelserna och sjöfartsstatistiken, hade kommittén
på vederbörliga ställen därom framställt förslag. Den andra utvägen
vore att söka i nedbringande af arbets- och materialkostnaderna. I
fråga om papperet för själfva de publikationer, om Indika närmast vore
fråga, kunde visserligen ingen besparing ske, alldenstund genom nådiga
förordningen den 12 juli 1907 förordnats om användande af normaltryckpapper
för dylika publikationer och en ändring i denna bestämmelse
icke torde vara lämplig. Däremot skulle i fråga om papperet
för blanketter till statistiska uppgifter en väsentlig besparing kunna
åstadkommas, därest det i nyssnämnda förordning meddelade stadgandet
om användande af normalpapper af klass nummer 3 för blanketter till
statistiska uppgifter blefve upphäfdt. Detta ville kommittén för sin del
lifligt förorda. Hvad sättnings-, trycknings- och häftningskostnaderna
anginge, erinrade kommittén, att beträffande tryckningen af flertalet
statistiska publikationer skedde för närvarande med Kungl. Maj:ts tillstånd
uppgörelse under hand. Då man naturligtvis kunde utgå ifrån,
att de olika ämbetsverken härvid betingade sig de billigaste pris, som
på sådant sätt kunde erhållas, syntes ett nedbringande af dessa kostnader
icke tänkbart utan att entreprenad anställdes. Häremot kunde
40
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
likväl mycket tungt vägande invändningar göras. Därest entreprenad
utlystes, kunde en publikations tryckning komma att det ena året omhänderhafvas
af ett, det andra året af ett annat tryckeri. Emellertid
vore de flesta statistiska årsberättelserna af den beskaffenhet, att tabellstommarna
kunde hållas stående från år till år, så att den årliga nysättningen
kunde inskränkas till att endast införa nya siffror i de gamla
stommarna. Härigenom vunnes dels en betydligt snabbare publikation,
dels besparing i kostnaderna, alldenstund det synnerligen dyrbara ''uppbyggandet’
af tabellerna bortfölle. För att entreprenad å det statistiska
trycket i allmänhet skulle med fördel kunna anställas, erfordrades sålunda,
att entreprenaden finge omfatta ett stort antal årgångar. Till
följd af de täta förändringarna, som arbetspriserna underginge, torde
emellertid en sådan entreprenad kunna komma till stånd endast därigenom,
att tryckerierna satte priserna så högt, att de kunde vara
skyddade med hänsyn till den stegring af arbetspriserna, som kunde
komma att inträda under entreprenadtiden. Att i allmänhet anställa
entreprenad å det statistiska trycket skulle därför enligt kommitténs
åsikt snarare medföra en stegring än en minskning af kostnaderna.
Detta gällde dock endast i allmänhet. Beträffande sådana publikationer,
som icke utkomme årligen och som därför icke lämpligen hölles stående,
samt sådana publikationer, hvilka på grund af sin beskaffenhet vare sig
måste eller utan olägenhet kunde årligen nysättas, ställde sig saken
väsentligt annorlunda. Här syntes med fördel entreprenad kunna anställas.
Framför allt torde emellertid entreprenad vara fördelaktig i
fråga om större blankettleveranser, särskild^ med hänsyn därtill, att
dessa i allmänhet kunde utan olägenhet anförtros åt tryckerier i landsorten,
där arbetspriserna ställde sig väsentligt billigare än i liufvudstaden.
Beträffande slutligen den tredje utvägen att vinna besparingar
i kostnaderna för det statistiska trycket har kommittén föreslagit vissa
inskränkningar i fråga om publikationernas utdelning.
Rörande sättet för kostnadernas bestridande erinrar kommittén,
att dessa i allmänhet gäldas af anslagen till expenser. Endast för
statistiska centralbyråns publikationer funnes på riksstaten anvisadt ett
särskilt reservationsanslag, för närvarande uppgående till 17,300 kronor,
hvaraf kostnaderna för såväl publikationerna som blanketter till primäruppgifter
skulle bestridas. Under de senare åren hade detta belopp
visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda medel hade därför så godt
som årligen måst af Kungl. Maj:t anvisas för betäckande af brist i berörda
anslag. Verkliga utgifterna hade sålunda utgjort: år 1905 31,180
kronor 87 öre, år 1906 17,293 kronor 92 öre, år 1907 31,162 kronor
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
41
98 öre, år 1908 17,288 kronor 82 öre och år 1909 48,434 kronor 18
öre. Då de ifrågavarande utgifternas belopp icke kunde med någon
större tillförlitlighet beräknas från år till år, hvarom de nyss anförda
siffrorna tydligt vittnade, ansåge kommittén att tryckningskostnaderna
för statistiska centralverket borde i enlighet med den allmänna regeln
bestridas af vederbörande hufvudtitels anslag till expenser.
Hvad statistiska kommittén sålunda föreslagit i fråga om de statistiska
publikationerna har redan i vissa afseenden föranledt till åtgärder
från Kungl. Maj:ts sida, i det att nämligen Kungl. Maj:t dels genom
nådigt bref den 29 september 1911 föreskrifvit, bland annat, att i fråga
om tryckningen af sådana publikationer, som icke utkomma årligen,
samt sådana, som på grund af sin beskaffenhet antingen måste eller
utan olägenhet kunna årligen nysättas, äfvensom i fråga om större
leveranser af blankettryck nådiga förordningen angående statens upphandlings-
och entreprenadväsende med mera den 17 november 1893
skall lända till efterrättelse, samt att i öfrigt uppgörelse under hand må
träffas om tryckningen af blanketter och de statistiska publikationerna,
dels ock genom nådig förordning samma dag vidtagit sådan ändring i
ofvanberörda förordning den 12 juli 1907, att för blanketter till statistiska
primäruppgifter, hvartill förut skolat användas normalpapper af
klass nr 3, må från nästkommande års början användas papper af klass
nr 4, för så vidt blanketterna skola för all framtid bevaras, men, där
så ej är fallet, papper af beskaffenhet och format, som af vederbörande
myndighet finnes för ändamålet lämpligt.
De önskemål i fråga om nedbringande af kostnaden för papperet
till vissa blanketter, som af några myndigheter framhållits, hafva således
redan blifvit tillgodosedda.
Men äfven i kostnaderna för själfva tryckningen af blanketter
torde i vissa fall afsevärd besparing kunna åstadkommas. En sådan
kan utan allt tvifvel vinnas om, såsom åtskilliga länsstyrelser föreslagit,
det för länsstyrelserna behöfliga blankettryck skulle komma att genom
central myndighet anskaffas gemensamt för hela riket. Då upplagans
storlek har väsentlig betydelse för priset på blanketter — så t. ex.
skulle enligt uppgift i visst fall priset allt efter som upplagan vore
större eller mindre kunna växla mellan 15 och 25 kronor per ris —
skulle med afseende å det betydande antal blanketter, som hos läns
styrelserna
användes, en icke ringa besparing i tryckningskostnad vara
att förvänta af eu dylik anordning, om också denna ej torde lämpa
sig för alla hos länsstyrelserna använda formulär och blanketter, utan
böra inskränkas till dem, hvilkas lydelse är genom allmän författning
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 käft. (Nr 2.) 6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
fastställd eller för hvilka eljest utan olägenhet gemensam lydelse kan
bestämmas. Sedan det efter länsstyrelsernas hörande blifvit bestämdt,
hvilka blanketter, som sålunda skulle tryckas för gemensam räkning,
borde det tillkomma den centrala myndighet eller den tjänsteman, som
Unge uppdraget sig anförtrodt, att efter utlyst entreprenad, helst begränsad,
träffa aftal med tryckeri om blanketternas tryckning och
distribuering till länsstyrelserna. Den förnämsta svårigheten härvid
torde blifva att erhålla garanti för att länsstyrelsernas rekvisitioner
må kunna utan tidsutdräkt effektueras. Med ledning af uppgifter,
som inhämtas från länsstyrelserna, bör emellertid storleken af de upplagor,
som ständigt böra finnas på lager, något så när kunna beräknas.
En annan fråga, som härvid bör tagas under öfvervägande, är om
vederbörande läns och stads namn bör å blanketterna tryckas, hvilket,
ju måste något fördyra priset, men måhända likväl kan finnas önskligt.
På grund af hvad sålunda anförts synes alltså en närmare utredning
om, i hvad mån och på hvad sätt de för länsstyrelserna behöflig»
blanketter kunna lämpligen gemensamt tryckas, böra komma till stånd.
I hvad mån dylikt gemensamt tryckande af blanketter kan, såsom
räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm ifrågasatt, lämpligen
ske för marinens räkning, torde det böra öfverlämnas åt marinförvaltningen
att tillse.
En sannolikt ännu mera effektiv åtgärd till förminskande af länsstyrelsernas
tryckningskostnader vore emellertid om, på sätt flera länsstyrelser
föreslagit, länskungörelsernas omfång kunde inskränkas genom
uteslutande af vissa förteckningar och tillkännagifvanden. Ett bedömande
af frågan, i hvad mån ett dylikt uteslutande kan äga rum, förutsätter
emellertid inhämtande af yttranden från vederbörande myndigheter i
sådan omfattning att detta ej i samband med föreliggande utredning
kunnat ske. Så är särskildt förhållandet med förslaget om upphörande
af lagfartsförteckningarnas kungörande, hvilket förutsätter en ändring af
17 § i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom, som föreskrifver
att de till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar
å beviljade lagfarter skola genom tryck kungöras så som med
bemälda myndighets kungörelser vanligen förfares. I denna fråga synas
lämpligen rikets hofrätter böra anmodas att, sedan tillfälle lämnats vederbörande
häradshöfdingar och rådstufvurätter att yttra sig, inkomma med
utlåtande. Hvad angår de i länskungörelserna intagna efterlysningarna af
brottslingar och uteblifna värnpliktiga, hvilka tillkännagifvanden af Kungl.
Majrts befallningshafvande i Gottlands län beräknats för närvarande
medföra en sammanlagd årlig kostnad af omkring 50,000 kronor, torde
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
43
från samtliga länsstyrelser ocli öfverståthållareämbetet samt i fråga
om de värnpliktiga från vederbörande militära myndigheter böra infordras
yttranden öfver förslaget om dessa kungörelsers öfverflyttande
till en central publikation. Och äfven öfver de framställda förslagen
rörande väguppskattningsinstrumenten, inskrifningsrevisionernas beslut
m. m. lära, i den mån de anses förtjäna afseende, vederbörande fackmyndigheters
mening böra inhämtas.
Den omständighet, som jämte tillväxten af publikationernas om:
fång mest bidragit till tryckningskostnadernas stegring, är emellertid
ökningen af tryckeriernas pristariffer; och några åtgärder för att vinna
nedsättning i dessa torde ej kunna vidtagas i vidare mån än att, såsom
af statistiska kommittén framhållits, entreprenad i lämplig utsträckning
användes; och torde i sådant afseende de bestämmelser, som enligt
ofvannämnda nådiga bref den 29 september 1911 meddelats i fråga om
de statistiska publikationerna, lämpligen kunna utsträckas till att gälla
äfven annat tryck, som sker för statens räkning.
Men eu annan fråga är, om den kontroll och granskning af
tryckeriräkningarna, som måste föregå hvarje utbetalning, för närvarande
kan allestädes anses tillfredsställande. Denna granskning torde, såsom
registratorn i jordbruksdepartementet framhållit, ofta inskränka sig till
en nedsummering af de debiterade posterna; och man torde också
under nuvarande förhållanden svårligen kunna förvänta att, frånsedt de
ämbetsverk, där tryckning af statistiska o. d. publikationer ingår såsom
ett hufvudsakligt moment i deras åligganden, de tjänstemän, som hafva
dylik granskning sig anförtrodd, skola kunna med nödig sakkännedom
ingå i detaljerad pröfning af de grunder, efter hvilka debiteringen skett,
och det sätt, hvarpå dessa grunder i de speciella fallen tillämpats, då
nämligen detta måste förutsätta så väl sakkunskap i fråga om tryckeriarbeten
, som noggrann kännedom om huru i de särskilda fallen tryckningsarbetet
fortgått med i korrekturen mot manuskripten företagna
ändringar, öfvertidsarbete och dylikt. Ehuru särskild anledning ej föreligger
till det antagande, att öfverdebiteringar ägt rum, lärer det väl
ej kunna förnekas, att frånvaron af sakkunnig kontroll i vissa fall
kunnat fresta till ett uppskörtande af statsverket i förevarande afseende,
hvarjämte ju rent ofrivilliga misstag kunna föreligga. Det vore därför
Titan tvifvel synnerligen önskvärdt, om granskningen af tryckeriräkningar,
som ingifvas till statsmyndigheter i hufvudstaden, kunde anförtros
åt någon på detta område fullt sakkunnig person, som ägde vana
att t. ex. bedöma hvilken kostnad i korrektur vidtagna ändringar böra
betinga o. d. Då ett sådant uppdrag torde böra utföras under tjänste
-
44
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
mannaansvar, synes det kunna ifrågasättas, om ej en särskild tjänstebefattning
med lämpligt arfvode borde för ändamålet inrättas.
Då emellertid de af expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna
utgöra allenast en del af statsverkets utgifter af ifrågavarande slag, i
det att ännu större kostnader föranledas af riksdagstrycket och kommittétryck,
synes frågan måhända böra gifvas större räckvidd än här
ofvan ifrågasatts. För de åt Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer vore det
utan tvifvel synnerligen önskligt att kunna erhålla biträde af en fackman
vid tryckeriräkningars granskning; och under förutsättning att så skulle
vara förhållandet äfven i fråga om Riksdagens tryckeriafdelning, kunde
ofvanberörda uppdrag utsträckas till att omfatta allt tryck, som i hufvudstaden
verkställes för statsverkets räkning. I sådant fall synes emellertid
uppdraget böra icke blott afse granskning af räkningar; utan, då
ifrågavarande person vid denna granskning blefve i tillfälle att med
hvarandra jämföra de särskilda tryckeriernas debiteringar och det sätt,
hvarpå arbetet å de olika hållen utförts, borde i hans hand läggas
äfven uppgörandet af aftal om arbetets utförande samt tryckets fördelning
å de särskilda tryckerierna, hvarigenom en för statsverket förmånlig
täflan mellan dessa kunde komma till stånd äfven utan tillämpning
af entreprenadsystemet. Befattningen blefve visserligen härigenom
så ansvarsfull och kräfvande, att måhända högre aflöning än vanliga
tjänstemannalöner torde behöfva däråt anslås. Men om, såsom det finnes
anledning att antaga, genom en dylik anordning väsentlig besparing i
tryckningskostnad kunde uppstå, torde ur nämnda synpunkt hinder för
förslagets genomförande ej höra möta.»
Med afseende å hvad sålunda vid utredningen förekommit ansluter
jag mig helt till det framställda förslaget om tryckningskostnadernas
utbrytande från expensanslagen. Nämnda kostnader hafva numera nått
sådan betydenhet och äro för öfrigt af den säregna beskaffenhet, att
full anledning torde föreligga att å de olika hufvudtitlarna för desamma
anvisa särskilda förslagsanslag, hvarigenom äfven bättre öfversikt och
kontroll öfver ifrågavarande utgifter ernås.
Hvad angår de lämnade uppslagen till åtgärder för minskande af
tryckningskostnaderna, synas mig dessa i allmänhet vara väl värda att
tagas under närmare öfvervägande, och torde jag framdeles få återkomma
till frågan om den ytterligare utredning, som i antydda hänseenden
lämpligen bör verkställas.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
45
I fråga om öfriga utgifter än för tryckning framhålles i Södermarks
skrifvelse, att den gjorda utredningen icke utmynnat i några
mera betydelsefulla förslag till åtgärder för vinnande af besparing, i
sammanhang hvarmed erinrats, hurusom den rationella sparsamheten
med expensmedlen svårligen torde kunna framalstras genom ^afbindande
föreskrifter, utan alltid ytterst blifva beroende af omdömesförmågan och
pliktkänslan hos dem, som handhafva medlen. De direkt till besparing
syftande förslagen hafva inskränkts till att afse vissa åtgärder i fråga
om åtgången af papper och kuverter, inbindning af handlingar samt
inköp af skrifmaskiner.
Men dessutom hafva föreslagits vissa föreskrifter, tjänande till att
indirekt befrämja sparsamhet genom att dels underlätta och dels skärpa
kontrollen öfver medlens användande. I sistnämnda afseende har ifrågasatts
viss inskränkning i vederbörande ämbetsverks rätt att sjkifva besluta
om anskaffande af möbler och inventarier, då det nämligen icke
syntes vara uteslutet att, om t. ex. fråga om anskaffning af föremål,
hvars pris öfverstege en viss summa, förslagsvis 500 kronor, eller om
möblerande af nya lokaler måste underställas Eders Kungl. Maj:ts afgörande,
en omsorgsfullare pröfning af kostnadsfrågan skulle redan hos
vederbörande ämbetsverk komma till stånd.
Det sätt, hvarpå expensmedlen redovisas, företer för närvarande
vissa skiljaktigheter, i det att en del myndigheter i sina redovisningar
ej upptaga några underrubriker och hos de öfriga, som afgifva specificerade
expensmedelsräkningar, utgifternas fördelning å underrubriker
sker på ett ganska växlande sätt, hvilket ju finner sin förklaring däruti,
att 1842 års formulär är i vissa afseenden föråldradt. För vinnande af
reda och likformighet samt för underlättande af kontrollen har nu föreslagits
föreskrift därom, att enhvar af ifrågavarande myndigheter skall
årligen afgifva expensmedelsräkning, hvari utgifterna redovisas under
följande rubriker:
lokalhyra,
inköp af papper,
„ „ öfriga skrifmaterialier,
„ ,, böcker och kartor,
prenumeration å tidningar,
annonsering,
inbindning af böcker och handlingar,
uppvärmning,
lyshållning,
renhållning och städning,
46
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
inköp och underhåll af möbler och inventarier,
telefon och telegram,
renskrifning, samt
diverse utgifter.
Korande sistnämnda utgiftspost yttras i utredningen:
»Då till denna post måste hänföras alla de expenser, som ej kunna
inordnas under någon af de förut nämnda rubrikerna, torde här böra
till behandling upptagas frågan, huruvida alla slag af hit hörande expenser
kunna fullständigt uppräknas eller om på annat sätt fullt tydliga
anvisningar kunna lämnas för afgörande i omtvistliga fall af frågan,
om en utgift är af beskaffenhet att böra af expensmedel bestridas.
Önskvärdheten häraf har framhållits af några utaf de nu hörda myndigheterna;
och, såsom ofvan omförmäles, hafva Riksdagens revisorer i sin
till 1911 års riksdag afgifna berättelse anfört, att revisorerna, som trott
sig finna, att från expensanslagen bestridts utgifter, hvartill tillgångar
synts hafva bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke
närmare föreskrifter kunde lämpligen meddelas beträffande användandet
af medel från dessa anslag.
Enligt inhämtad upplysning lärer revisorernas nyssnämnda uttalande
syfta dels på under 1909 bestridda utgifter för ändringsarbeten, som
vidtagits i några landtmäterikontor i länen för deras skyddande mot
eldfara, dels ock å vissa anskaffningar af möbler m. m. för ämbetsverks
räkning. Hvad dessa senare beträffar, synes hinder icke böra uppställas
för expensanslagens anlitande för dylikt ändamål, helst om, såsom ofvan
ifrågasatts, dylika anskaffningar, där de äro af större omfattning, varda
underställda Kungl. Maj:ts pröfning. Hvad åter angår sådana arbeten,
som afse förändringar af själfva ämbetslokalerna, äfvensom anordnande
af värme-, ventilations-, vatten- och gasledningar, torde dessa däremot
icke vara af beskaffenhet att böra af expensmedel bekostas. Utgift för
elektriska ringledningar åter torde, lika väl som för telefonledningar,
vara att anse såsom expens. Beträffande elektriska ljusledningar kan
frågan möjligen vara mera tvifvelaktig. Praxis har emellertid gått i
den riktning, att kostnaden härför bestridts af expensmedel, och anmärkning
häremot tiar ej förekommit. Dock torde härvid, när fråga är om
att första gången i ett ämbetsverk anordna elektrisk belysning, Kungl.
Maj:ts medgifvande böra inhämtas, hvilket ock, så vidt den föreliggande
utredningen gifver vid handen, hittills alltid ägt rum. Dylik kostnad
bör emellertid helt naturligt icke hänföras till rubriken diverse utgifter,
ritan till lyshållning. Kostnaden för anordnande af hyllor och inredning
af skåp, äfven väggfasta, torde ostridigt vara af beskaffenhet att böra
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
47
med expensmedel bestridas. Då sådan kostnad hör under rubriken:
inventarier, skulle alltså, om ofvannämnda förslag godkännes, sådan inredning
underställas Kungl. Maj:ts pröfning, där kostnaden öfversteo-e
500 kronor. ö
Äfven i andra alseenden än i fråga om förenämnda ledningar
in. in. torde tvekan kunna uppstå, t. ex. rörande arfvode för biträde,
som ett ämbetsverk anlitar från utomstående. Att ersättning åt stadsbud
o. d., som anlitas för transport och annat kroppsarbete, är af
expensutgifts natur, torde vara påtagligt. Men om uppdraget ej afser
kroppsarbete, kan saken vara svårare att afgöra. Afser uppdraget ett
rent intellektuellt arbete, såsom då en matematiker anlitas för verkställande
af särskild fackkunskap kräfvande beräkningar eller en jurist
såsom ombud i en rättegång, bör utgiften ej gäldas af expensanslag,
utan på annat sätt bestridas. År åter fråga om t. ex. kopiering af
byggnadsritningar, lärer hinder ej möta att, såsom domänstyrelsen i
dylikt fäll gjort, afföra utgiften å expensanslaget. Inhämtande af soliditetsupplysningar
har af statskontoret bekostats från detta anslag, hvilket
torde hafva varit fullt befogadt.
Måhända kunde tillräcklig anvisning i förevarande hänseende innefattas
i en föreskrift därom, att arfvode för uppdrag, som kräfver intellektuellt
arbete, ej må med expensmedel bestridas.
Hvad som sålunda förekommit torde emellertid gifva vid handen,
att det svårligen låter sig göra att genom en allmän föreskrift exakt
angifva alla de kostnader, som äro att hänföra till expenser. Utan man
torde få inskränka sig till att dels angifva de särskilda rubriker, hvarunder
expenserna skola i expensmedelsräkningarna redovisas och därvid
under rubriken diverse utgifter uppräkna de vanligast förekommande
slagen af sådana, dels ock lämna särskilda föreskrifter i några afseenden,
där tvekan snarast kan antagas uppstå.
Följande kostnader synas böra särskildt angifvas såsom tillhörande
posten diverse utgifter:
fraktkostnad,
vattenafgifter,
kostnad för transport af möbler, arkivalier m. m.,
kostnad för inköp af tvål, tändstickor, nålar och dylika förbrukningsartiklar,
kostnad för insättning och uttagning af innanfönster,
arfvode för uppdragning af ur,
arfvode för kopiering af ritningar o. d.,
kostnad för mindre lagningsarbeten, såsom å lås, nycklar m. m.»
48
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Slutligen har, hvad särskild! angår utgifterna för renskrifning,
i utredningen erinrats därom, att det blott är vissa myndigheter, som
äga att härför anlita expensmedlen. I sammanhang med den lönereglering
för landsstaten, som ägde rum år 1878, blef nämligen genom
nådiga brefvet den 31 maj samma år förklarad!, att den efter 1879 års
ingång vid länsstyrelsernas kansli och kontor ifrågakommande kostnad
för sådan utgående expedition, hvarför lösen icke af vederbörande uppbäres,
såsom för renskrifning, tryckning af blanketter till utslag och
dylikt, må enligt behörigen granskade räkningar, som innefatta tydliguppgift
å grunden, hvarefter ersättningen beräknas, anordnas och utgå
från sjätte hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. Liknande föreskrift blef genom nådigt bref den 28 maj
1880, i sammanhang med fastställande af ny aflöningsstat för öfverståthållareämbetets
kansli, meddelad beträffande den efter nya organisationens
inträdande vid nämnda kansli ifrågakommande kostnad för renskrifning
af sådan utgående expedition, hvarför lösen icke af vederbörande
uppbäres. Härjämte har, såsom ofvan erinrats, numera medgifvits, att
från och med år 1910 tredje hufvudtitelns expensanslag må användas
för bestridande af renskrifningskostnad.
Då emellertid den gjorda undersökningen gifvit vid handen, att
äfven i några andra enstaka fall utgifter för renskrifning påförts expensanslagen,
har Södermark föreslagit föreskrift därom,
att expensanslagen icke må i andra fall än där sådant blifvit uttryckligen
medgifvet användas till bestridande af kostnad för renskrifning.
På grund af hvad i öfriga nyss angifna afseenden i utredningen
anförts har af Södermark vidare föreslagits, att nådiga föreskrifter må
meddelas därom,
att, beträffande anskaffning af möbler och inventarier, fråga om
inköp af föremål till pris öfverstigande 500 kronor eller om uppsättning
af möbler eller inventarier i nya eller utvidgade lokaler skall underställas
Kungl. Maj:ts pröfning;
att, hvad särskild! angår skrif- och räknemaskiner till värde ej
öfverstigande 500 kronor, vederbörande myndighets beslut om anskaffande
af sådan maskin skall anmälas hos statskontoret, som har att med vederbörande
leverantörer på förmånligaste villkor träffa aftal om leverans af
erforderlig maskin;
att fråga om införande i ämbetslokal af elektrisk belysning skall
underställas Kungl. Maj:ts pröfning;
att kostnad för arbeten, som afse förändring af själfva ämbets
-
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
49
lokalerna eller anordnande af värme-, ventilations-, gas- eller vattenledningar
icke må med expensmedel bestridas;
att arfvode för uppdrag, som krafvel- intellektuellt arbete, ej heller
må af expensmedel gäldas;
att, för vinnande af besparing i pappersåtgången, halfark skall användas,
där sådant lämnar tillräckligt utrymme och det ej för omslutande
af bilagor eller af annan anledning anses nödigt att begagna helark;
att för försändelser ej böra användas kuverter af dyrbarare slagan
som med afseende å försändelsens art anses nödigt;
samt att endast handlingar, afsedda att förvaras och begagnas eu
längre tid, böra inbindas i skinnband, men andra handlingar i billigare band.
De förslag till föreskrifter, som sålunda framgått ur den gjorda
utredningen, synas mig i hufvudsakliga delar lämpliga och öfverensstämmande
med de önskemål, som angifvits såväl i det nådiga beslut af
den 31 mars 1911, hvarigenom utredningen anbefalldes, som i Riksdagens
ofvanberörda underdåniga skrifvelse af den 31 sistlidna maj. Jag
har alltså för afsikt att med det snaraste underställa Eders Kungl. Maj:ts
pröfning förslag till föreskrifter, som med vissa modifikationer lära kunna
gå i nu angifna riktning, hvarvid äfven torde böra tagas under öfvervägande,
i hvad mån dessa föreskrifter måhända kunna ytterligare kompletteras.
Emellertid torde ärendet i nu föreliggande sammanhang böra
blifva föremål för behandling endast i de delar, som angå uppgörandet
af förslag till budget för år 1913, hvarför jag anhåller att få öfvergå
till de beräkningar, jag efter samråd med cheferna för de öfriga departementen
uppgjort rörande dels de nya förslagsanslagen till tryckningskostnader,
dels ock den förändring i beloppen för de kvarstående anslagen
till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., som betingas ej mindre af
tryckningskostnadernas utbrytande än äfven af det under de senaste
åren allt mer framträdande behofvet af ökade expensmedel. Vid dessa
beräkningar, som verkställts med ledning af hvad som under de
senaste åren för de ifrågavarande ändamålen åtgått, har, ehuru ofvan
antydda möjligheter till vinnande af besparing äro tämligen ovissa,
hänsyn därtill tagits så till vida, att någon höjning af de siffror, som
utmärka åtgången af expenser under åren 1908—1910, icke vidtagits,
oaktadt det år, beräkningen afser, eller 1913, ligger tre år längre fram
i tiden.
Enligt den skedda utredningen hafva under åren 1908—1910 de
från expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna för de särskilda
hufvudtitlarna uppgått till följande belopp i runda tal:
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.)
7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
1908
1909
1910
kr.
kr.
kr.
Andra hufvudtiteln ...............
126,700
89,300
108,800
Tredje „ ...............
3,400
4,300
3,200
Fjärde „ ...............
4,900
8,600
5,400
Femte „ ...............
16,500
24,100
23,200
Sjätte ,. ...............
156,100
173,800
209,200
Sjunde „ ...............
48,500
67,700
104,800
Åttonde „ ...............
11,500
17,800
14,400
Nionde „ ...............
17,000
24,600
31,300
Summa
384,600
410,200
500,300
I dessa summor ingå icke tryckningskostnaderna för marinstaben,
inspektören för flottans öfningar till sjös, kustartilleriet, landsarkiven
och landtmäterikontoren i länen, liksom ej heller kostnaden för tryckning
af länens markegångstaxor. Dessa synas emellertid icke hafva
varit af den betydenhet, att någon större hänsyn därtill torde behöfva
tagas vid bestämmande af nu ifrågavarande förslagsanslags belopp.
Att tryckningskostnaderna för andra hufvudtiteln år 1908 betydligt
öfverstego motsvarande kostnader under de bägge påföljande åren,
härleder sig däraf att kostnaden för svensk författningssamling för år
1908 undantagsvis steg till 108,000 kronor, mot 70,000 kronor år 1909
och 81,700 kronor år 1910.
Såsom förut omförmälts, har statistiska kommittén i sitt den 7 september
1910 afgifna betänkande föreslagit, att kostnaderna för det tryck,
som skulle utgå från det af kommittén ifrågasatta statistiska centralverket,
måtte få, i enlighet med hvad som äger rum beträffande åtskilliga andra statistiska
publikationer, bestridas af vederbörande hufvudtitels anslag till expenser.
Då det reservationsanslag å 17,300 kronor, som anvisats för tryckning
af statistiska centralbyråns publikationer, visat sig otillräckligt, så
att medel upprepade gånger måst anvisas till täckande af däri uppkomna
brister, anser jag lämpligt, att kostnaden för dessa publikationer
hädanefter må, liksom nu är förhållandet t. ex. med utgifterna för
kommerskollegii statistiska publikationer, gäldas af vederbörande förslagsanslag;
och torde på grund häraf, då kostnaden för centralbyråns
statistiska tryck synes kunna beräknas till 30,000 kronor, detta belopp
böra inberäknas i sjunde hufvudtitelns nya förslagsanslag till tryckningskostnader.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
51
I sitt i föreliggande ärende afgifna yttrande har domänstyrelsen
erinrat, hurusom 1911 års Riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts
hemställan besluta att, på grund af den förändrade uppställningen af
riksstaten, hvad som af nionde hufvudtitelns anslag vore att räkna till
driftkostnaderna för statens domäner skulle utbrytas från hufvudtitelns
stat, och på grund häraf, med godkännande af i statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden den 13 januari 1911 gjorda beräkningar, såsom driftkostnader
under år 1912 för statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp
af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens afkastning. Bland
dessa driftkostnader hade enligt nyssberörda statsrådsprotokoll inberäknats
följande kostnader för domänstyrelsen:
aHöningsstat för styrelsen ................................................ kronor 159,000: —
till anställande af en extra amanuens hos styrelsen
och för renskrifning m. m..................................... „ 6,000: —
rese- och traktamentsersättning åt styrelsens personal „ 6,000: —
Summa kronor 171,000: —
hvaremot i beräkningen icke ingått hvad som för den centrala förvaltningen
erfordrades till skrifmaterialier, expenser m. m. och som hittills
utgått från det under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
sådana utgifter. Det syntes dock domänstyrelsen, att dessa kostnader
lika väl som kostnaderna för aflöningsstaten för styrelsen samt för reseoch
traktamentsersättning åt dess personal hädanefter borde gäldas från
statens domäners fond.
Enligt hvad chefen för jordbruksdepartementet meddelat mig, biträder
han denna domänstyrelsens mening och har för afsikt att vid
beräkningen af driftkostnaderna för statens domäner för år 1913 utgå
härifrån.
Vid bifall till hvad nämnda departementschef sålunda i förevarande
afseende ämnar föreslå, skulle utgifterna för domänstyrelsens expenser
för framtiden icke vidare komma att belasta nionde hufvudtitelns expensanslag.
Dessa utgifter utgjorde
år 1908 kronor 18,828: 2 7, hvaraf tryckningskostnader kronor 3,929: 6 8
1909 „ 21,439:87, „ " „ „ 2,032:38
1910 „ 17,903:13, „ „ „ 2,778:60
r>
52
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Nionde hufvudtitelns tryckningskostnader för år 1910 kafva kär ofvan
uppgifvits till 31,300 kronor. Då emellertid, såsom nyss nämnts, käri
icke ingå tryckningskostnaderna för landtmäterikontoren i länen, torde,
trots frånskiljandet af domänstyrelsens utgifter för ifrågavarande ändamål,
nionde kufvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader böra
för år 1913 beräknas till 32,000 kronor.
Därest hänsyn behöfver tagas allenast till hvad sålunda förekommit,
synas förslagsanslagen till tryckningskostnader å 1913 års riksstat böra
beräknas till följande belopp:
för
andra
hufvudtiteln .................
................................. kronor
115,000
—
11
tredje
11 .................
................................. 11
4,000
—
11
fjärde
11 .................
................................. 11
7,000
—
VI
femte
11 .................
............................... 11
25,000
—
'')i
sjätte
11 ................
................................. 11
200,000
—
11
sjunde
.................
................................. 11
130,000
—
v
åttonde
11 ................
................................ 11
15,000
—
11
nionde
11 .................
................................. 11
32,000
—
Summa kronor
528,000
—
Samtliga utgifter å expensanslagen hafva under åren 1908—1910
uppgått till följande belopp, i runda tal:
1908
1909
1910
kr.
kr.
kr.
Andra hufvudtiteln...........................
199,900
165,800
184,600
Tredje ,, ...........................
115,000
126,100
157,000
Fjärde „ ..........................
24,200
22,600
18,700
Femte ,, (uppvärmning m. m.)
299,700
325,200
314,600
„ (skrifmaterialier m. m.)
97,400
131,000
123,100
Sjätte „ ...........................
467,900
538,700
568,100
Sjunde „ ...........................
159,100
154,100
212,800
Åttonde „ ...........................
78,500
79,100
78,400
Nionde „ ........................ ...
63,400
101,200
119,900
Summa
1,505,100
1,643,800
1,777,200
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
53
Såsom förut erinrats, äro å 1912 års riksstat uppförda följande
förslagsanslag till expenser:
å andra hufvudtiteln
.... kronor
111,991
—
,, tredje
11
11
120,154
—
,, fjärde
11
''• * 11
12,990
—
,, femte
11
(uppvärmning m. m.) .......
11
300,000
—
11 11
11
(skrifmaterialier m. m.).....
11
113,882
—
„ sjätte
11
11
425,756
—
,, sjunde
11
11
100,009
—
„ åttonde
11
11
55,095
—
,, nionde
11
11
40,479
—
Summa kronor
1,280,356
—
Redan år 1910 öfverstego alltså utgifterna de nu för 1912 uppförda
anslagen med inemot en half miljon kronor.
Häraf torde uppenbart framgå, att ett höjande af expensanslagen
till belopp, som närmare motsvara de verkliga utgifterna, icke längre
kan uppskjutas; och angelägenheten af att statsverkets utgifter beräknas
så nära som möjligt i anslutning till verkligheten framträder ju också
med ökad styrka, sedan numera, på grund af 1911 års Riksdags beslut
om den s. k. fondens för reserverade medel öfverförande till statsverkets
kassafond, någon sådan behållning, som förut i regel förefunnits å förstnämnda
fond, icke vidare är vid riksstaternas uppgörande att påräkna.
Om man nu från ofvan angifna belopp å utgifterna från de särskilda
hufvudtitlarnas expensanslag för år 1910 drager de summor, som
beräknats för de nya förslagsanslagen till tryckningskostnader, dock med
iakttagande härvid att afdrag ej skall ske för det belopp af 30,000 kronor,
som beräknats för tryckningen af statistiska centralbyråns publikationer,
återstå följande belopp, nämligen
för
andra hufvudtiteln..............................................
kronor
69,600
—
11
tredje
11
ii
153,000
—
11
fjärde
11 ..........*..............................
ii
11,700
—
11
femte
,, (till skrifmaterialier m. m.)
ii
98,100
—
11
sjätte
ii ...............................................
ii
368,100
—
11
sjunde
ii ...........................................
ii
112,800
—
11
åttonde
ii ................................................
ii
63,400
—
11
nionde
ii ................................................
ii
87,900
—
54
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
I betraktande häraf och med hänsyn därtill, att från nionde hufvudtitelns
expensntgifter bör ytterligare afgå hvad som beräknas motsvara
domänstyrelsens expenser,* torde expensanslagen för år 1913 icke böra
beräknas lägre än till följande belopp, nämligen
för
andra hufvudtiteln .............................
.................... kronor
65,000
—
Y)
tredje
Yl ...............................
................. IT
140,000
—
Yl
fjärde
Yl ...............................
................... Y)
13,000
—
It
femte
„ (till uppvärmning, belysning m. m.) „
315,000
—
„ (till skrifmaterialier m.
m.) „
100,000
—
Y)
sjätte
Yl ............................
................. Y)
350,000
—
Y)
sjunde
Y) .............................
................... Yl
100,000
—
åttonde
Yl ...............................
Yl
63,000
—
Y
nionde
Y) ...............................
................... Y)
60,000
—
Summa kronor
1,206,000
—
En jämförelse af dessa siffror med de i 1912 års riksstat uppförda
anslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. utvisar, att det framställda
förslaget, efter utbrytandet af särskilda anslag för tryckningskostnader,
innebär:
för andra hufvudtiteln eu minsknin
„ tredje „ „ ökning
ii fjärde ,, . ,, ,,
„ femte „ (till uppvärmning m. i
„ „ ■ „ (till skrifmat. m. in.)
,, sjätte „ en minskning
ii sjunde ,, ,, ,,
,, åttonde „ „ ökning
„ nionde „ „ „
af
kronor
46,991
—
Y)
Y)
19,846
—
Yl
It
10
—
en ökning af
Yl
15,000
—
Yl
minskning „
Y)
13,882
—
Y)
Yl
Y
Y)
75,756
9
_
Y
Y)
7,905
—
Yl
It
19,521
—
eller alltså inalles eu minskning af 74,356 kronor, hvadan, då de nya
anslagen till tryckningskostnader beräknats till 528,000 kronor, förslaget
i sin helhet innebär en ökning i utgiftstaten å 453,644 kronor.»
Af den förebragta utredningen synes utskottet framgå, att fullgiltiga
skäl tala för ett utbrytande från expensanslagen af tryckningskostnaderna,
hvilkas betydenhet och säregna beskaffenhet torde fullt
motivera särskilda förslagsanslag för ändamålet å de olika hufvudtitlarna.
Vid en dylik anordning synes nämligen, jämväl enligt utskottets mening,
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
55
kunna knytas en förhoppning om bättre öfversikt och kontroll än hittills
öfver utgifter af nämnda slag.
Af samma anledning har utskottet likaledes velat ansluta sig till
Kungl. Maj:ts förslag om uppdelning af de under andra hufvudtiteln
för tryckningskostnader disponibla belopp, så att därifrån utbrytas kostnaderna
för svensk författningssamling.
Under uttalande häraf får utskottet, som icke funnit något att
erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag,
hemställa,
att Riksdagen må till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m., hvartill i 1912 års riksstat under
andra hufvudtiteln upptagits 111,991 kronor, å ordinarie
stat uppföra ett förslagsanslag å 65,000 kronor eller sålunda
46,991 kronor mindre än det nuvarande anslaget.
Svensk författningssamling.
15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 13 af denna hufvudtitel före- Svensk förslagit
Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för svensk författ- fattningsningssamling
å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 70,000 kronor. [13™]
Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 51 i
statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren af herr B. Hagberg, med instämmande af herr N. Larsson
m. fl., väckt motion (nr 191), däri föreslagits, att Riksdagen ville besluta
att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Svensk författningssamling
måtte på sätt i motionen föreslagits tillställas Riksdagens medlemmar,
samt, därest så skulle befinnas nödigt till bestridande af omkostnaderna
härför, höja anslaget å andra hufvudtiteln med erforderligt
belopp.
Beträffande den närmare innebörden af hvad motionären sålunda
föreslagit samt i fråga om de af motionären därför åberopade skälen
tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.
Vid föregående Riksdag väckte motionären en motion af hufvud- utskottets
sakligen enahanda innehåll, som den nu föreliggande. Vid pröfning af yttrande.
den då väckta motionen yttrade statsutskottet, att då tillfälle förefunnes
att på åtskilliga ställen i hvarje stad och inom alla kommuner på landet
56
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
afgiftsfritt taga del af den ifrågavarande publikationen samt abonnementspriset
å densamma icke syntes vara för den riksdagsman, som det
oaktadt skulle anse nödigt att i sitt hem äga tillgång till publikationen,
afskräckande, funne utskottet framställningen icke kunna afse ett behof,
som borde med uppoffrande af statsmedel tillfredsställas. Vid sådant
förhållande och då den utgift för ifrågavarande ändamål, hvilken torde
till sin natur kunna jämställas med kostnaderna för Riksdagens tryck,
icke syntes stå i öfverensstämmelse med den önskan att nedbringa dessa
kostnader, som under de senare åren gjort sig gällande och tid efter
annan funnit ett uttryck i särskilda af Riksdagens revisorer uti detta
afseende gjorda framställningar, ansåg utskottet sig icke kunna tillstyrka
bifall till motionen.
Framställningen blef ock af Riksdagen afslagen.
Den olikhet i förhållande till den förra året i ämnet väckta motionen,
som innefattas i motionärens nu framlagda förslag, och hvad motionären
till stöd för detsamma anfört har icke synts utskottet vara af beskaffenhet
att föranleda utskottet att frångå sin förut uttalade uppfattning i
frågan. Utskottet finner sig vid sådant förhållande icke heller kunna
tillstyrka den nu väckta motionen.
Under åberopande af hvad utskottet anfört under föregående punkt,
i fråga om utbrytning af kostnaderna för svensk författningssamling
från hufvudtitelns anslag till tryckningskostnader, får utskottet, som
icke funnit något att erinra i afseende å beloppet af det under nu förevarande
punkt äskade förslagsanslaget, hemställa,
a) att herr Hagbergs förenämnda motion icke
må af Riksdagen bifallas; samt
b) att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna
för svensk författningssamling å ordinarie
stat uppföra ett förslagsanslag å 70,000 kronor.
Tryckningskostnader.
Trycknings- 16:o) I punkt 14 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t före
kostnader.
8}ag.^ Riksdagen att till bestridande af tryckningskostnader, som icke
[^•-1 skola af andra medel gäldas, å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag
å 30,000 kronor, som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma upptagits
till 30,046 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
57
Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt 14:o) här
ofvan får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till bestridande af tryckningskostnader,
som icke skola af andra medel gäldas, å
ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 30,000 kronor;
dock att i anslaget må få göras den jämkning, som
för jämnande af hufvn dtitelns slutsumma kan blifva
erforderlig.
• •
Ofriga ordinarie anslag.
17:o) Beträffande ofriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under andra hufvudtiteln, bär Kungl. Maj:t
icke föreslagit någon förändring.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln,
som här ofvan icke blifvit särskild! omförmälda,
må för år 1913 fastställas till samma belopp som uti
innevarande års riksstat.
Extra anslag.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till andra
hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag.
.Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
18:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad i afseende därå blifvit af departementschefen
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 höft. (Nr 2.) 8
Ofriga
ordinarie
anslag.
Provisorisk
lönereglering
för dep artenientet.
[15.]
58
ätaisuiskotteis utlåtande Nr 2.
Andre ledamot
å justitiedepartementets
afdelning
för laglirendeit.
[16.]
Extra
föredragande
inom justitiedepartementet.
[17-]
Straffregistret.
[18.]
till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari
1912 (sid. 53—56) anförd t, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till provisorisk lönereglering för
befattning skafvare i justitiedepartementet, i enlighet med
de af departementschefen tillstyrkta grunder och på
de af honom förordade villkor, å extra stat för år
1913 anvisa ett förslagsanslag af 5,195 kronor, hvaraf
högst 100 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning
under semester.
19:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 16 af
denna hufvudtitel gjorda framställning och under hänvisning till hvad
statsrådsprotokollet (sid. 57—58) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må för aflönande af en andre
ledamot å justitiedepartementets afdelning för lagärenden
å extra stat för år 1913 anvisa 8,200 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis
af tillgängliga medel utanordna 100 kronor såsom
tillägg till det i 1912 års riksstat för samma ändamål
anvisade belopp af 8,000 kronor; skolande af återstående
8,100 kronor ett belopp af 2,500 kronor anses
motsvara tjänstgöringspenningar.
20:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till arfvode åt en extra föredragande
inom justitiedepartementet å extra stat för år
1913 anvisa 3,000 kronor.
21:o) Under tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts uti punkt 18
af denna hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
59
att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett
under de senare åren, för bestridande af de utaf tilllämpning
af lagen om straffregister föranledda kostnader
för amanuenser, renskrifning m. m. inom justitiedepartementet
å extra stat för år 1913 anvisa 5,000 kronor.
22:o) I punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom Ammuemer,
tillägg till det i staten för justitiedepartementets afdelning af Kungl. ZittningZ''
Maj:ts kansli uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning
renskrifning m. m. å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 6,000 no "i
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis - ’•
af tillgängliga medel utanordna 3,000 kronor.
f fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till hvad statsrådsprotokollet sid. 59—61 därom innehåller.
Utskottet, som icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
hemställer,
att Riksdagen må såsom tillägg till det i staten
för justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli uppförda anslag Ull amanuenser, vikariatsersättningar,
renskrifning m. m. å extra stat för år 1913
anvisa ett belopp af 6,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna 3,000 kronor.
LagberediiingeiK
23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts uti punkt 20 af hufvudtiteln
därom gjorda framställning hemställer utskottet,
Lagbered
ningen.
[20.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1903—1912 ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens
verksamhet å extra stat för år 1913 anvisa
ett belopp^af 50,000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Förberedande utredning angående en rättegångsreform.
Förberedande
utredning angående
en
rättegångsform.
[21-]
24:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kung!. Maj:t under
punkt 21 af denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad
statsrådsprotokollet å sid. 62—63 i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna
för en förberedande ''Utredning angående en rättegångsreform
å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af
40,000 kronor.
Extra vaktmästare i nedre justitierevisionen.
extra rakt- 25:o) Kungl. Maj:t har under punkt 22 af hufvudtiteln föreslagit
nedre justuie- Riksdagen att till aflönande af en extra vaktmästare i nedre justitienvisionen.
revisionen å extra stat för år 1913 anvisa 1,175 kronor.
[22-] Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till
sid. 63—65 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
hemställer alltså,''
att Riksdagen må till aflönande af en extra vaktmästare
i nedre justitierevisionen å extra stat för år
1913 anvisa 1,175 kronor.
Extra division i Svea hofrätt.
Extra division 26:o) Kungl. Maj: t har under punkt 23 af denna hufvudtitel före
t,
Svea hofrätt. s}ag.p Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett år från och
■-* med den 1 september 1912 af en extra division i Svea hofrätt för be
handling
af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra
stat för år 1913 anvisa 32,900 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta
belopp belöper å tiden från och med den 1 september till årets slut.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
61
Då den ifrågavarande divisionen fortfarande är af behofvet påkallad,
om balansen å nyssnämnda mål skall kunna nedbringas till den balans,
som af löneregleringskommittén ansetts vara den normala, eller omkring
500 mål, bär utskottet ansett sig böra tillstyrka förevarande framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för fortsatt uppehållande under
ett år från och med den 1 september 1912 af en extra
division i Svea hofrätt för behandling af vädjade mål
och till hofrätten instämda tvistemål å extra stat för
år 1913 anvisa 32,900 kronor, med rätt för Kungl.
Maj: t att under år 1912 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna hvad af detta belopp belöper å tiden
från och med den 1 september till årets slut.
K rigshof rätten.
27 :o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 24 af andra hufvudtiteln
därom gjorda framställning och under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet
sid. 67 blifvit, i ärendet anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, å extra stat för år 1913 anvisa
a) till arfvoden åt lerigsliofrättens ordförande och
militära ledamöter 3,250 kronor, samt
b) till beredande af tillfällig löneförbättring åt
krig skof rättens vaktmästare 300 kronor, hvilket belopp
skall anses såsom tjänstgöringspenningar.
Resestipendier åt domare.
28:o) I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 25 af
andra hufvudtiteln i ämnet gjorda framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie
Vt skottets
yttrande.
Krigs hojrät
len.
[24.]
Resestipendier
åt domare.
[25.]
62
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för
domarkallet, å extra stat för år 1913 anvisa 6,000
kronor.
Understöd för fortsatt
utgifvande af “Nytt juridiskt arkiv4".
Understöd för 29:o) Kung!. Maj:t har under punkt 26 af hufvudtiteln föreslagit
^vandetf^ Riksdagen att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt juridiskt
arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt juridiskt arkiv. Afd.
II. Tidskrift för lagstiftning m. m.» å extra stat för år 1913 anvisa
“Nytt juridiskt
arkiv/
[26.]
3,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 68 i statsrådsprotokollet.
utskottets Utskottet, som förutsätter, att Kung!. Maj:t för anslagets ut
ythamie.
betalande stadgar enahanda villkor som för dess åtnjutande under
innevarande år, hemställer,
att Riksdagen må till understöd för fortsatt utgifvande
af »Nytt juridiskt arkiv. Afd. I. Tidskrift för
lagskipning» och »Nytt juridiskt arkiv. Afd. II. Tidskrift
för lagstiftning m. m.» å extra stat för år 1913
anvisa 3,000 kronor.
Fullbordande af det beslutade nya centralfängelset i Malmö.
Fullbordande 30:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 27 af andra hufvud
tade
njf'' titeln föreslagit Riksdagen dels medgifva, att af den ersättning, som i
centraifängci- anledning af öfverlåtande till Norrköpings stad af kronohäktet därstädes
set l iiainio. jn£u££ £]] statsverket, ett belopp af 80,000 kronor må användas såsom
L“ bidrag till bestridande af kostnaderna för uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med senast framlagdt förslag, af nytt centralfängelse
jämte länsfängelse i Malmö, dels ock därutöfver å extra stat för år 1913
anvisa 50,000 kronor att i mån af behof användas för byggnadsföretagets
fullbordande.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 68—84 i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
63
Då efter hvad numera blifvit i ärendet åtgjord t för nedbringande
af de för uppförandet af ifrågavarande centralfängelse jämte länsfängelse
ursprungligen beräknade kostnaderna, hvilka därigenom kunnat upptagas
till ett från 860,000 kronor till 730,000 kronor minskadt belopp,
ytterligare nedsättning af någon betydelse icke lärer däri kunna åstadkommas
utan att byggnadernas ändamålsenlighet blifver lidande, har
utskottet ansett sig höra tillstyrka nämnda fängelsers uppförande i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det senast framlagda förslaget.
På grund häraf och då utskottet icke heller i öfrigt haft något att
anmärka mot den förevarande framställningen, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) medgifva, att af den ersättning, som i anledning
af öfverlåtande till Norrköpings stad af kronohäktet
därstädes influtit till statsverket, ett belopp af 80,000
kronor må användas såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med senast framlagdt förslag, af nytt centralfängelse
jämte länsfängelse i Malmö samt
b) därutöfver å extra stat för år 1913 anvisa
50,000 kronor att i mån af behof användas för byggnadsföretagets
fullbordande.
Siniiessjukafdelningar Aid kronohäktet i Västervik
och centralfängelset i Härnösand.
31:o) I punkt 28 under denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till ändrings- och tillbyggnadsarbeten, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af fångvårdsstyrelsen framlagda ritningar,
sådana dessa af styrelsen sedermera modifierats, för anordnande
af sinnessjukafdelningar vid kronohäktet i Västervik och centralfängelset
i Härnösand å extra stat för år 1913 anvisa 35,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad
af detta belopp må finnas erforderligt för arbetenas påbörjande under
innevarande år.
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till
sid. 85—99 i statsrådsprotokollet.
btskottcts
yttrande.
Sinnessjukafdelning
av
vid kronohäktet
i
Västervik och
centralfängelset
i
Härnösand.
[28.]
64
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
IJtshottets
yttranär.
Bostadshus
för bevakning
spersonalen
vid
tvängsarbetsanstalten
å
Svartsjö.
[29.]
Utskottets
yttrande.
Ehuru några närmare bestämmelser om de sinnessjuka fångarnas
uppdelning mellan hospitalen och fängelserna ännu icke föreligga, har
utskottet, i likhet med departementschefen, ansett detta förhållande icke
vara af beskaffenhet att böra medföra uppskof med inrättandet af sådana
sinnessjukaf delningar, hvarom nu är fråga. Hur än nämnda uppdelning
kommer att gestalta sig, synes nämligen behofvet af de nu ifrågasatta
sinnessjukafdelningarna vara till fullo ådagalagdt. I anledning häraf
och då de af departementschefen i sådant afseende förordade anordningarna
icke gifvit utskottet anledning till någon erinran, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må till ändrings- och tillbyggnadsarbeten,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
af fångvårdsstyrelsen framlagda ritningar, sådana dessa
af styrelsen sedermera modifierats, för anordnande af
sinnessjukaf delning av vid kronoTiäktet i Västervik och
centralfängelset i Härnösand å extra stat för år 1913
anvisa 35,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af
detta belopp må finnas erforderligt för arbetenas påbörjande
under innevarande år.
Bostadshus för bevakningspersoiialen vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö.
32:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 29 af hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att för uppförande vid tvångsarbetsanstalten å
Svartsjö af fyra bostadshus för tjänstemän af lägre grad, hvarje hus
innehållande två lägenheter om ett runa och kök samt två vindsrum,
å extra stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor, med rätt för Kung!.
Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta belopp
kan finnas erforderligt för byggnadsarbetets påbörjande under innevarande
år.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 100—-102 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som lika med departementschefen anser det vara af stor
vikt, att den ifrågavarande bevakningspersonalens bostadsförhållanden
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
65
snarast möjligt förbättras, har icke funnit något att erinra mot förevarande
förslag, genom hvars förverkligande det föreliggande behofvet
af bostäder för samma personal synes blifva på ett ändamålsenligt sätt
tillgodosedt.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för uppförande vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö af fyra bostadshus för tjänstemän
af lägre grad, hvarje hus innehållande två lägenheter
om ett rum och kök samt två vindsrum, å extra
stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel
utanordna hvad af detta belopp kan finnas erforderligt
för byggnadsarbetets påbörjande under innevarande år.
Upphuggning af fönster och dörrar i eu del celler i
straffängelserna.
33:o). Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 30 af andra hufvudtiteln
därom gjorda framställning och under hänvisning till hvad
statsrådsprotokollet å sid. 102—104 i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må för upphuggning af fönster
och dörrar i en del för ''persedeltillverkning åt statsförvaltningarna
begagnade celler i rikets straffängelser å
extra stat för år 1913 anvisa 16,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel
utanordna hvad af detta belopp må finnas erforderligt
för arbetets påbörjande under innevarande år.
Understöd åt verksamhet till frigifna fångars skydd in. m.
34:o). Kungl. Maj:t har under punkt 31 af andra hufvudtiteln
föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa till fångvårdsstyrelsens
disposition för understödjande af verksamheten till frigifna
fångars skydd ett belopp af 10,000 kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.)
Upphuggning
af fönster och
dörrar i en
del celler i
straffängelserna.
[30.]
Understöd åt
verksamhet till
frigifna* fångars
skydd.
[31.]
9
66
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 104—117 i statsrådsprotokollet.
Med hänsyn till det behjärtansvärda ändamål, som med framställningen
afses, har utskottet ansett sig höra tillstyrka detsamma och
hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1913
anvisa till fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande
af verksamheten till frigifna fångars skydd
10,000 kronor.
Understöd åt 35:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 32 af denna hufvudf“Skydds-
tihil föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa till unvämet“.
derstöd åt föreningen »Skyddsvärnet» ett belopp af 6,000 kronor.
[32.] Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 104—117 i statsråds
protokollet.
Då den gren af föreningens verksamhet, för hvars understödjande
det nu ifrågasatta anslaget är afsedt, åsyftar tillvaratagandet af ett
viktigt samhällsintresse, har utskottet funnit sig böra hemställa,
att Riksdagen må å extra stat för år 1913 anvisa
till understöd åt föreningen »Skyddsvärnet» 6,000
kronor.
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
36:o) I punkt 33 af andra hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1913 bevilja dels till aflöningar
åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona högst 25,920 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af
tillgängliga medel utanordna 100 kronor såsom tillägg till det i 1912
års riksstat för samma ändamål anvisade belopp å 25,520 kronor, dels
ock till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett
förslagsanslag af 45,400 kronor.
Statens uppfostringsanstalt
&
Bona.
[33.]
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
67
Angående utredningen i ämnet hänvisas till sid. 117—121 i statsrådsprotokollet.
Hvad först beträffar den af Kung! Maj:t ifrågasatta reduceringen
af »pensionsafdraget» för direktören vid anstalten och den däraf påkallade
förhöjningen i anslaget till aflöningar åt tjänstemän därstädes, så
enär, på sätt statskontoret i ärendet yttrat, vid fastställande af lönestat
för en statens institution aflöningen icke gärna kan bestämmas annorlunda
än till visst belopp, oberoende af andra för innehafvaren af tjänsten
gällande särskilda förhållanden än sådana, som inverka på frågan
om ålderstillägg, har utskottet icke kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag
i denna del.
I öfrigt bär utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl.
Maj:ts framställningar under förevarande punkt och hemställer alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa
a) till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt
å Bona högst 25,720 kronor, samt
b) till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna
elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
37:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 34 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att för beredande af uppfostran åt minderåriga
förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande
skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, å extra stat för år 1913
anvisa dels till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse för
ved, inventarier m. in. vid anstalten samt bidrag till aflöning åt personal
för anstaltens skötsel ett belopp af 10,700 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna
2,100 kronor såsom tillägg till det i 1912 års riksstat för enahanda
ändamål anvisade belopp af 6,500 kronor, dels ock till godtgörande af
de vid anstalten mottagna elevers bespisning, beklädnad, läkar- och
sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning ett förslagsanslag
af 6,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa
till sid. 122—125 i statsrådsprotokollet.
TJt skottets
yttrande.
Uppfostran åt
minderåriga
kvinnliga för*
brytare.
[34.]
68
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottets
yttrande.
Beträffande minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, livilka enligt
domstols beslut skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, är för närvarande
så anordnadt, att diakonissanstalten i Stockholm på grund af
aftal med staten är skyldig att för uppfostran mottaga sådana förbrytare
till ett antal af högst 24 vid två skyddshem, som uppförts å den af
anstalten inköpta egendomen Viebäck i Almesåkra socken i Jönköpings
län. Den med diakonissanstalten ingångna öfverenskommelsen gäller tillsvidare
och intill två år efter skedd uppsägning. Enligt styrelsens för
Svenska diakonissällskapet årsredogörelser har antalet å hemmen intagna
minderåriga kvinnliga förbrytare vid slutet af följande år utgjort: 1907
8, 1908 9, 1909 13 och 1910 17.
Ehuru utskottet icke kunnat undgå att finna kostnaden för uppfostran
per individ af de å ifrågavarande skyddshem intagna minderåriga
kvinnliga förbrytarna redan nu afsevärdt stor, har utskottet icke
velat motsätta sig den gjorda framställningen i hvad den afser höjning
i anslaget till anstalten för år 1913 med 2,100 kronor till 8,600 kronor.
Däremot anser sig utskottet icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslagom
ökning i det af nästlidet års Riksdag beslutade anslaget för innevarande
år. I sammanhang härmed har utskottet velat uttala, att
utskottet förutsätter, att med den personalökning, som genom anslagshöjningen
möjliggöres, skyddshemmen skola blifva skickade att, om så
erfordras, till vård och uppfostran mottaga hela det antal elever, för
hvilket de äro afsedda.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för beredande af uppfostran åt
minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt
domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
å extra stat för år 1913 anvisa
a) till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse
för ved, inventarier m. in. vid anstalten samt
bidrag till aflöning åt personal för anstaltens skötsel
ett belopp af 8,600 kronor, samt
b) till godtgörande af de vid anstalten mottagna
elevers bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård m. m.
äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning ett
förslagsanslag af 6,000 kronor.
Statsutskottet utlåtande Nr 2.
69
Jordregistret.
38:o) Under punkt 35 af denna hufvudtitel har ICungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att af det för inrättande af ett jordregister beviljade
reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1913 anvisa
ett belopp af 150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 126—128 i statsrådsprotokollet
öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari 1912.
Beträffande jordregistret har Riksdagen år 1908 för inrättande
däraf beviljat ett reservationsanslag å 750,000 kronor, hvaraf 150,000
kronor anvisats för hvart och ett af åren 1909—1912. Nu förevarande
framställning afser sålunda återstoden af de för ändamålet hittills beviljade
medlen.
Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, hemställer,
att Riksdagen må af det för inrättande af ett
jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000
kronor å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af
150,000 kronor.
Extra lönetillägg.
39:o) Under punkt 36 af andra hufvudtiteln har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 13 januari 1912 angifna grunder,
af extra lönetillägg för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte i
ämbetsverk under justitiedepartementet å extra stat för år 1913 anvisa
ett förslagsanslag af 7,000 kronor.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 128 i statsrådsprotokollet;
och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen
i nämnda yttrande åberopade, af chefen för finansdepartementet
till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari
1912 hållna anförande angående extra lönetillägg till vissa tjänstemän
och betjänte.
Jordreqistret.
[35.]
Utskottets
yttrande.
Extra lönetillägg.
[36.]
70
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Då utskottet anser, att extra lönetillägg bör, i likhet med hvad för
åren 1908—1911 ägt rum, jämväl för innevarande år beredas vissa
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må för beredande, i enlighet med
de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den
13 januari 1912 angifna grunder, af extra lönetillägg
för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk
under justitiedepartementet å extra stat för år 1913
anvisa ett förslagsanslag af 7,000 kronor.
Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande*
Ersättning åt 40:o) I punkt 37 af hufvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit Riks
ikJifvarna
för dagen att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af
röstlängders chefen för justitiedepartementet i 1910 års statsverksproposition angifna
upprättande. o-runder, för röstlängders upprättande under år 1913 å extra stat för
samma år anvisa ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
Till utredningen i detta ärende, hvilken förekommer å sid. 129 i
statsrådsprotokollet, tillåter sig utskottet hänvisa.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för beredande åt häradsskrifvarna
af ersättning, enligt af chefen för justitiedepartementet
i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för
röstlängders upprättande under år 1913 å extra stat
för samma år anvisa ett förslagsanslag å 50,000 kronor.
Statskontorets förskott.
statskontorets 41 :o) Till täckande af utgifter, som statskontoret förskottsvis bestridt
^381 ^r de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13
L januari 1912 omförmälda ändamål, har Kungl. Maj:t i punkt 38 af före
varande
hufvudtitel föreslagit att Riksdagen måtte anvisa i jämnt krontal
188,401 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 2. 71
Under hänvisande till den utredning i detta ämne, som finnes intagen
å sidorna 129—135 af nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må till täckande af ofvan omförmälda,
utaf statskontoret anmälda förskott å extra stat
för år 1913 anvisa 188,401 kronor.
Stockholm den 9 februari 1912.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Reservationer:
Vid punkt 3:o) mom, c) (angående villkor och bestämmelser för
aflöningsförmåner åt skrifbiträden å nedre justitierevisionens stat):
af herrar A. G. L. Billing, grefve P. Ö. L. Kling spor och G. Persson,
hvilka ansett, att punkten 7 af dessa villkor och bestämmelser bort
hafva följande lydelse:
»att kvinna, som innehar ordinarie biträdesbefattning, skall, om
hon ingår äktenskap, anses hafva frånträdt befattningen, vederbörande
myndighet dock obetaget att, där sådant befinnes lämpligt, bibehålla
henne såsom tillfälligt biträde»;
Vid punkt 10:o) (angående motion af herr Lindhagen om ändringar
i lönestaten för bevakningspersonalen vid fångvården):
af herr F. W. Thorsson, som ansett, att utskottet bort föreslå,
att herr Lindhagens motion nr 221 må på det
sätt bifallas, att, beträffande nedannämnda å fångvårdens
stat uppförda tjänster, 100 kronor öfverföras
från tjänstgöringspenningar och läggas till lönen, så
att aflöning och pension bestämmas till följande
belopp:
Lön.
Uppsyningsman
Öfverkonstapel
Vaktkonstapel....
Första vaktfri! .
Tjänstgörings
penningar.
Två ålderstillägg,
tillsammans
utgörande:
Summa.
Pensions
belopp.
900
— 600
— 200
— 1,700
— 1,100
800
— 500
— 200
— 1,500
— 1,000
700
— 400
— 200
— 1,300
— 900
600
— 350
— 150
— 1,100
— 750
550
— 250
— 150
— 950
— 700
400
— 100
— 100
— 600
— 500
af herr S. Jl. Kvarnselins;
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
73
Vid punkt 12:o) (angående assistenten H. F. Broströms rätt till
ålderstillägg):
af herr A. C. Lindblad, H. Andersson, F. W. Thorsson, C. Persson,
K. V. Rydén och J. A. Sjö, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att assistenten och
arbetsföreståndaren vid centralfängelset å Långholmen
Henrik Ferdinand Broström må från och med år 1913
tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda
ålderstilläggen, hvardera å 400 kronor.
Vid punkt 15:o) (angående kostnad för svensk författningssamling):
af herrar A. Ekman, K. V. Rydén och E. A. Nilson, hvilka ansett,
att utskottet bort hemställa,
a) att Riksdagen i anledning af herr Hagbergs
motion nr 191 må besluta, att svensk författningssamling
från och med år 1913 skall afgiftsfritt tillställas
de af Riksdagens ledamöter, som därom göra
anhållan, samt
b) att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna
för svensk författningssamling å ordinarie stat
uppföra ett förslagsanslag å 72,000 kronor.
Vid punkt 37:o) mom. a) (angående hyresersättning m. m. till
anstalt för beredande af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare):
af herrar S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson, J. G. Beck-Friis, C. G.
Ekman, A. Ekman, K. Starbäck, J. A. Ström och E. A. Nilson, hvilka
ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen må för beredande af uppfostran åt
minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt
domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
å extra stat för år 1913 anvisa
a) till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse
för ved, inventarier m. m. vid anstalten samt
bidrag till aflöning åt personal för anstaltens skötsel
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 höft. (Nr 2.) 10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
■ ett belopp af 10,700 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga
medel utanordna 2,100 kronor såsom tillägg till det i
1912 års riksstat för enahanda ändamål anvisade belopp
af 6,500 kronor.
Det skulle här antecknas, att herr P. Olsson icke deltagit i förestående
hufvudtitels behandling inom utskottet.
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
75
Bil. Ditt. A.
Tabell öfver ordinarie ansiagen under riksstatens Andra hufvudtitel.
11912 års riksstal
Förslå» till
anslar:
blifvande riksstat:
i Anvisning
kontant.
i
Anvisning
kontant.
Kronor.
ö.
Justitiedepartementet.
Kronor.
ö.
17,000
—
Departementschefen .................................................
17,000
_
47,800
—
Departementets afdelning af Kungl. Mairts kansli
47,800
_
8,000
—
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmän-
315,900
görande, förslagsanslag ........................................
8,000
—
Högsta domstolen ...................................................
315,900
—|
28,400
—
Justitiekanslersexpeditionen ....................................
28,400
294,000
—
Nedre justitierevisionen...........................................
294,000
—
770,337
—
Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.
*
Nuvarande belopp..................................................
. 770,337: —
518,763
minskas med ..........................................................
3,250: —
767,087
—
—
Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat.
Nuvarande belopp...................................................
. 518,763: —
minskas med .....................................................
. . 250:—
518,513
_
222,963
—
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande
justitiestat. Nuvarande belopp ...........................
. 222,963: —
11,100
minskas med ..........................................................
500: —
222,463
—!
—
Krigshofrätten............................................................
11,100
—I
80,000
Alderstillägg, förslagsanslag ....................................
Fångvården;
80,000
i
i
Fångvårdsstyrelsen ............................................
Fångars vård och underhåll:
90,700: —
i
Bestämdt anslag........................ 836,050: —
Förslagsanslag. Nuvarande
belopp............ 1,375,000: —
Ökas med ........ 40,000: — 1,415,000: —
Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen
2,251,050: —
2,440,950
och fångvården anställda ämbets- och tjänste- män, förslagsanslag ........................................
99,200: —
—
Vård och underhåll af straffängelser och krono-
häkten, reservationsanslag (utgår).
..........- J
2,440,950
4,755,213
—
Transport
4,751,213
76
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
il912 års riksstat
Förslag Ull
anslår;
blifvande riksstat:
Anvisning
Anvisning
kontant.
kontant.
Kronor.
5.
Kronor.
ö.
4,755,213
Transport
4,751,213
—
84,000
—
Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar
för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötes-
andelar, förslagsanslag ................................................................
84,000
—
16,200
—
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ....................................
16,200
—
18,000
—
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........................
18,000
—
165,000
—
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........
165,000
—
111,991
—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nu-
varande belopp ........................................................ 111,991: —
minskas med ............................................................ 46,991: —
65,000
—
Till bestridande af kostnaderna för svensk författningssamling,
förslagsanslag ..............................................................................
70,000
—
Till bestridande af tryckningskostnader, förslagsanslag ............
30,046
4,500
—
Extra utgifter, reservationsanslag....................................................
4,500
—
2,000
—
Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den inter-
nationella byrån i Bern, förslagsanslag ....................................
2,000
| 5,156,904!—
Summa
5,205,959
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
77
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Andra hufvudtitel.
Kronor.
J ustitiedepartementet.
I Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedeparte- mentet, förslagsanslag........................................................................
5,195
» aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdel- ning för lagärnnöftn...........................................................................
8,200
3,000
» arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet...
—
i » bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister
föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom
justitiedepartementet .......................................................................
5,000
j Tillägg till det för justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts
kansli uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättningar,
renskrifning m. m. inom justitiedepartementet ............................
6,000
j Till fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................
50,000
—
» bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning an- gående en rättegångsreform ............................................................
40,000
_
» aflönande af en extra vaktmästare i nedre justitierevisionen....
1,175
—
» fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september
1912 af en extra division i Svea hofrätt ....................................
32,900
» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter
3,250
—
; » beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt- mästare ................................................................................................
300
» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid dom- stolarna bereda sig för domarkallet................................................
6,000
» understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt Arkiv» ....
3,000
—
» bestridande af kostnaderna för uppförande af nytt central- fängelse jämte länsfängelse i Malmö ............................................
50,000
_
» ändrings- och tillbyggnadsarbeten för anordnande af sinnessjuk- afdelningar vid kronohäktet i Västervik och centralfängelset i
Härnösand...........................................................................................
35,000
» uppförande vid tvångsarbetanstalten å Svartsjö af bostadshus
för tjänstemän af lägre grad ........................................................
28,000
—
Transport
277,020
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.) 11
78
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Transport
Kronor.
277,020
Ö.
Till upphuggning af fönster och dörrar i en del för persedeltillverk- ning åt statsförvaltningarna begagnade celler i rikets straff- fängelser ..........................................................................................
16,000
» understödjande af verksamheten till frigifna fångars skydd ....
10,000
—
» understöd åt föreningen »Skyddsvärnet»........................................
6,000
—
» aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona,
högst................................................................................................
25,720
» kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona
intagna elever m. m., förslagsanslag ............................................
» beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder- åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra,
ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före- ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt................................
45.400
8,600
» godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga
förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, be- klädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till
utrustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag............................
6,000
» inrättande af ett jordregister, reservationsanslag ........................
150,000
—
» beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt vissa tjänstemän
och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet, förslags- anslag ...............................................................................................
7,000
» beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders
upprättande under år 1913, förslagsanslag....................................
50,000
_
» täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott........................
188,401
—
Summa
790,141
—!
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 2.
Rättelse.
I statsutskottets utlåtande nr 2 sid. 72 r. 2
står: Vid punkt 3:o) mom. c)
läs: Vid punkt 3:o) mom. b)
Bihang till Riksdagens protokoll 1912
6 samt.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1912:2 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 1 i texten
- Rskr. 1912:123 Skrifvelse till Konungen angående kostnaderna för svensk författningssamling. a1 i texten
- Rskr. 1912:32 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkten 27 af andra hufvudtiteln gjorda framställning om fullbordande af s. 11 i texten