Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1912-02-09 · 79 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 78 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:2, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 februari 1912 kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(3:e Afd.)

Ordinarie anslag.

Högsta domstolen.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna proposi- Vaktmästartionen

angående statsverkets tillstånd ock behof har Kungl. Maj:t i s«mes*er

punkt 1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna L-M

följande tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 25 juni 1909 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i ny aflöningsstat

för högsta domstolens vaktmästare upptagna aflöningsförmåner, nämligen

att enhvar vaktmästare i högsta domstolen må årligen, i den mån

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara

skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för

egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste

vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande

belopp.

Hvad sålunda föreslagits grundar sig (se sid. 1—22 i det vid

statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 13 januari 1912) dels å en af Kungl. Maj:t, med

anledning af Riksdagens därom gjorda framställning, verkställd utredning,

angående huruvida och i hvad mån vaktbetjänte och med dem

likställda statstjänare i de centrala ämbetsverken och hofrätterna kunde

komma i åtnjutande af semester äfvensom å vissa af Kungl. Maj:t angifna

grunder, efter hvilka denna fråga synts böra lösas, dels ock å

departementschefens under förevarande punkt särskildt afgifna yttrande

i hvad det afser semester åt högsta domstolens vaktmästare.

Under erinran, att Kungl. Maj:t särskildt för hvarje verk gjort de

hemställanden, som ansetts i saken påkallade, och i samband därmed

upptagit frågan om de höjningar i verkens anslag till vikariatsersättningar

och extra biträden, hvilka befunnits nödiga i anledning af

semesters beviljande åt vaktmästarna och de med dem likställda statstjänarna,

får utskottet meddela, att utskottet icke funnit något att anmärka

mot de af Kungl. Maj:t angifna grunder, efter hvilka dylik semester

ansetts böra beredas.

Utskottet förutsätter dock, att, såsom jämväl ställts i utsikt, i

ämbetsverk, där flera än en vaktmästare finnas och göromål en under viss

del af året äro af väsentligt mindre omfattning än eljest, i allmänhet

så ordnas beträffande semester för vaktmästare och med dem likställda

statstjänare, att särskild vikarie för den semesterledis;e ej behöfver

förordnas.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

de enligt kungl. kungörelse den 25 juni 1909 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i

ny aflöningsstat för högsta domstolens vaktmästare

upptagna aflöningsförmåner, nämligen

att enhvar vaktmästare i högsta domstolen må

årligen, i den män sådant kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15

dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

eller när det erfordras för beredande åt honom af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

3

semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagd!

tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot

samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.

Justitiekanslersexpeditionen.

2:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln Vaktmästarens

föreslagit Riksdagen att godkänna sådant tillägg till de enligt kungl.

kungörelse den 29 oktober 1909 stadgade villkor och bestämmelser för ^ -J

åtnjutande af de i ny aflöningsstat för justitiekanslersämbetet upptagna

aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos ämbetet må årligen, i den mån

det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar.

Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här

ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt

med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 23) i ärendet innehåller,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna sådant tillägg till

de enligt kungl. kungörelse den 29 oktober 1909

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i ny aflöningsstat för justitiekanslersämbetet upptagna

aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos ämbetet

må årligen, i den mån det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under

15 dagar.

Nedre justitiere visionen.

3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Ivungl. Maj:t före- Ändring

slagit Riksdagen att godkänna dels sådan ändring i den år 1911 fast- skHfbtMkilställda

ordinarie stat för nedre justitierevisionen, att för hvar och en nas aflöning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Herr Lindhagens

motion.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

af däri uppförda 12 skrifbiträden lönen Ilöjes från 600 kronor till 700

kronor, men tjänstgöringspenningarna sänkas från 450 kronor till 350

kronor, dels och det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 16 juni

1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de med befattning

å sagda stat förenade aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å

nedre revisionens stat skola gälla de af chefen för finansdepartementet

föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari

1912 upptagna allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta

biträden hos vissa verk och myndigheter.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 24 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af chefen för finansdepartementet

till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari 1912

hållna anförande angående fasta biträdens uppförande i stat hos vissa

ämbetsverk och myndigheter.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra kammaren af herr C. Lindhagen väckt motion (nr 220), däri

hemställts, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens

förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos vissa ämbetsverk

och myndigheter

l:o) besluta, att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje

älderstillägg å 200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet,

blir 1,800 kronor.

2:o) anhålla hos Kungl. Maj:t om en allsidig utredning af ett

eventuellt tillskapande af den i propositionen antydda tredje aflöningstypen

med en lön af 2,000—2,400 kronor.

3:o) besluta, att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e

punkter, innefattande begränsningar i kvinnas rätt att söka eller innehafva

ifrågavarande befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap,

skola ur dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt de af chefen för finansdepartementet angifna grunder för

uppförande i stat af biträdesbefattningar hos de ämbetsverk och myndigheter,

som under de senare åren nyreglerats, skulle vid de verk och

myndigheter, där den normala arbetstiden skulle utgöra sex timmar

hvarje söckendag, y biträdenas aflöningsförmåner ordnas allteftersom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

5

befattningen afsåge renskrifning och därmed jämförliga göromål eller

annat, kvalitativt högre, arbete efter två särskilda typer,_ den ena, _eller

den s. k. normaltypen, om 700 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar

och, i förekommande fall, ortstillägg, jämte två åldei’stillägg

till lönen, hvardera å 200 kronor, efter fem och tio år, och den andra

om 900 kronor i lön, 550 kronor i tjänstgöringspenningar samt ortstillägg

och ålderstillägg såsom enligt normaltypen.

I enlighet härmed borde i afseende å de biträdesbefattningar,

hvilka, med en aflöning af 600 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar

jämte ortstillägg och ålderstillägg enligt ofvan angifna grunder,

under åren 1910 och 1911 uppförts i stat hos fångvårdsstyrelsen,

generaltullstyrelsen, nedre justitierevisionen, direktionen öfver folkskollärarnas

pensionsinrättning m. fl. pensions- och understödsanstalter äfvensom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, åvägabringas en jämkning i

förhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar. Vidkommande därefter

de ämbetsverk, där den dagliga arbetstiden utgör sju timmar, eller

postverket och postsparbanken, har i stället för normaltypen föreslagits

en särskild typ om 700 kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar

jämte två ålderstillägg, efter 3 och 6 år, hvartdera ålderstillägget

å 200 kronor, hvartill skulle komma ortstillägg med 150 kronor

i Stockholm och med 100 kronor å de öfriga orter, där ortstillägg

tillkommer posttjänstemän af högre grad. Slutligen har chefen för

finansdepartementet i fråga om allöningsförmånerna erinrat därom, att

förslag om inrättande af ännu en aflöningstyp för kvinnliga biträden

med begynnelseaflöning 2,000 och slutaflöning 2,400 kronor i annat

sammanhang förelåge till pröfning af Kungl. Maj:t; och har nämnde

departementschef utan att göra något uttalande om dessa förslag dock

ansett sig böra framhålla, att ett beslut i öfverensstämmelse med hvad

han beträffande aflöningstyperna ifrågasatt icke finge betraktas såsom

hinder för tillskapande af ytterligare någon aflöningstyp, därest omständigheterna

oundgängligen skulle fordra något sådant.

I sin förenämnda motion har herr Lindhagen, beträffande aflöningsförmånerna,

föreslagit, dels att Riksdagen måtte besluta, att i första lönegruppen

skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å 200 kronor, så att

slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor, dels ock att

Riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om en allsidig utredning af

ett eventuellt tillskapande af den antydda tredje aflöningstypen med en

lön af 2,000—2,400 kronor.

För egen del har utskottet funnit det välbetänkt att, på sätt chefen

för finansdepartementet föreslagit, i allmänhet ordna biträdenas aflönings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

förmåner efter allenast två olika typer, allteftersom befattningen afser

renskrifning och därmed jämförliga göromål eller annat, kvalitativt högre,

arbete. Emot departementschefens förslag att på grund af de säregna

förhållandena vid postverket och postsparbanken anordna en särskild

aflöningstyp för biträdena vid dessa verk torde ej heller vara något att

erinra. Likaledes har utskottet ansett sig böra biträda hvad departementschefen

föreslagit i fråga om storleken af de särskilda aflöningsbeloppen,

Indika enligt utskottets förmenande synas vara väl afvägda.

Visserligen har det ådragit sig utskottets uppmärksamhet, att den för

normaltypen föreslagna fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar

innebär ett afsteg från det af 1910 och 1911 årens Riksdagar fattade

beslut i fråga om aflöningsförmånerna för de af dessa Riksdagar i stat

uppförda biträden, hvilket måste anses mindre tilltalande, då det i allmänhet

icke torde vara tillrådligt att efter så kort tid vidtaga ändringar

i åt Riksdagen fastställda aflöningsstater; men då till stöd för det nu

förliggande förslaget i denna del åberopats en vida mer omfattande utredning

i detta ämne, än som förelegat vid nämnda Riksdagar, samt då

det föreliggande förslaget i detta afseende öfverensstämmer med Kung!.

Maj:ts proposition och statsutskottets yttrande vid 1910 års riksdag

angående uppförande i stat af fast biträde vid fångvårdsstyrelsen, har utskottet

icke velat motsätta sig detsamma. Af utskottets uttalande, att

utskottet funnit storleken af de af chefen för finansdepartementet föreslagna

aflöningsförmånerna väl afvägda, följer, att utskottet icke kunnat

biträda herr Lindhagens förslag om uppförande af ett tredje ålderstillägg

för normaltypen, hvadan utskottet ansett sig böra afstyrka herr Lindhagens

motion i denna del. Hvad därefter angår herr Lindhagens förslag,

att Riksdagen måtte anhålla hos Kung!. Maj:t om en allsidig utredning

af ett eventuellt tillskapande af en tredje aflöningstyp med en

lön. af 2,000—2,400 kronor, så anser utskottet denna del af Kungl.

Maj:ts proposition icke böra bifallas, detta så mycket mindre, som den

där berörda frågan, enligt hvad chefen för finansdepartementet omnämnt,

redan föreligger till pröfning hos Kungl. Maj:t.

Beträffande därefter frågan, huruvida förevarande befattningar böra

få stå öppna såväl för män som kvinnor, har chefen för finansdepartementet

ansett, att dessa befattningar i regel böra besättas med kvinnor,

men att på grund af vissa förhållanden denna fråga icke borde lösas

genom en för alla fall gällande regel och att för hvarje särskilt ämbetsverk

och myndighet borde pröfvas, huruvida befattningarna böra

förbehållas kvinnor eller stå öppna äfven för män. I detta afseende har

emellertid utskottet icke kunnat helt ansluta sig till departementschefens

mening. Såväl befattningarnas art som de för desamma föreslagna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

7

aflöningsbeloppen synas nämligen utskottet tala för, att befattningarna

böra besättas uteslutande med kvinnor. I de fall, där dylika befattningar

redan innehafvas af män, lär emellertid för hvarje förekommande

fall få pröfvas, huruvida den af löneregleringskommittén föreslagna öfvergångsanordningen

bör åvägabringas.

Vidkommande slutligen de af chefen för finansdepartementet föreslagna

allmänna villkor och bestämmelser att gälla beträffande dessa

befattningar, har utskottet icke funnit något att erinra i fråga om de

därunder upptagna punkterna 2, 3, 4, 5, 8 och 10.

Bestämmelsen under punkt 1, att, då vid uppförande i stat af

biträdestjänst till innehafvare af tjänsten befordras person, som omedelbart

före sin befordran inom vederbörande ämbetsverk utfört samma

arbete som det till tjänsten hörande mot fast arfvode under föregående

år till belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till tjänstens

innehafvare, ämbetsverket skulle äga bereda fyllnad i aflöningen för

dess uppbringande till nämnda arfvodes belopp, har däremot gifvit utskottet

anledning till en viss erinran. Sålunda har det synts utskottet

nödvändigt, att det beträffande den ifrågasatta aflöningsfyllnaden stadgas

en viss begränsning. Och har utskottet, som förutsätter, att med fast

arfvode afses visst bestämdt arfvode för viss tjänstgöringstid, i detta

afseende velat föreslå sådan förändring af berörda stadgande, att biträdet

icke i något fall må genom dylik aflöningsfyllnad beredas aflöning till

högre belopp, än som motsvarar sammanlagda beloppet af den med

befattningen i fråga förenade slutaflöningen, inberäknadt tjänstgöringspenningar

och ortstillägg.

Beträffande därefter de ifrågasatta bestämmelserna under punkterna

6 och 7, att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast

efter af Ivungl. Maj:t på framställning i hvarje särskildt fall lämnadt

medgifvande samt att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår

äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från

tjänsten, därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn

till det allmännas intresse finner det nödigt, hvilka bestämmelser herr

Lindhagen ansett böra utgå, så har utskottet för sin del funnit dem välbetänkta

och nödvändiga, dock med den ändring att orden »med hänsyn

till det allmännas intresse» synts böra utbytas mot uttrycket »med hänsyn

till tjänstens behöriga upprätthållande». I sammanhang härmed har

utskottet velat uttala, att utskottet förutsätter, dels att den öfverordnade

myndighetens pröfningsrätt enligt sistberörda bestämmelse gäller icke

blott tidpunkten, då äktenskapet ingås, utan jämväl allt fortfarande

under den gifta kvinnans kvarstående i tjänsten, dels ock att gift

kvinna, som på grund af samma stadgande pröfvas af vederbörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

öfverordnade myndighet böra afgå från tjänsten, äger rätt att draga

denna fråga under Kungl. Maj:ts bepröfvande. Utskottet, som sålunda

anslutit sig till departementschefens förslag i denna del, anser sig

alltså böra afstyrka herr Lindhagens motion jämväl i detta afseende.

Hvad slutligen angår bestämmelsen, att rörande tillsättningen i

öfrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning och dylikt skola

gälla de närmare stadganden, som må varda af Kungl. Maj:t bestämda,

har utskottet velat uttala, att för kompetens till biträdesbefattning med

aflöning enligt normaltypen icke synes böra fordras annat än kunnighet

i renskrifning och maskinskrifning samt förmåga att fullgöra därmed

jämförliga enklare göromål.

På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion nr 220 i hvad den afser löneförmåner för fasta

biträden inom nedre justitierevisionen, må godkänna

sådan ändring i den år 1911 fastställda ordinarie stat

för nedre justitierevision en, att för hvar och en af

däri uppförda 12 skrifbiträden lönen höjes från 600

kronor till 700 kronor, men tjänstgöringspenningarna

sänkas från 450 kronor till 350 kronor,

b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

förenämnda motion i motsvarande del, må godkänna

det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 16

juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de med befattning å sagda stat förenade

aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å nedre revisionens

stat skola gälla följande allmänna villkor och

bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst

till innehafvare af tjänsten befordras person, som

omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp,

öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till

tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras aflöning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

9

till högre belopp än som motsvarar beloppet af den

med befattningen i fråga förenade slutaflöningen,

tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall

vara 6 timmar, men i verk där nämnda arbetstid är

för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,

samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga

gång det kräfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet

intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande

aflöningsstat, må åtnjuta semester under en

månad om året, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre

typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken

aflöning utgår efter den högre typen, biträde, som

redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,

må för erhållande af första ålderstillägget i den högre

graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,

som förflutit från det biträdet tillträdde det sista

ålderstillägget i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda

biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af

lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas

såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att

därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar

åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall,

de med den tjänstledigas befattning förenade

tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras

för beredande af semester, ett mot den semesterledigas

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras

allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje

särskildt fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande

öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk

eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens

ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,

ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning och

dylikt skola gälla de närmare stadganden, som må

varda af Kungl. Magt bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk

och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för

aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad

här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; samt

c) att herr Lindhagens motion nr 220, i hvad

den innefattar förslag om anhållan hos Kungl. Magt

om utredning angående tillskapande af en tredje

aflöningstyp för fasta biträden hos ämbetsverk och

mjmdigheter, icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Vaktmästar- 4:o) Under punkt 4 af denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t förenas

semester, Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.

- kungörelsen den 16 juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de med befattning å den nya ordinarie staten för nedre

justitierevisionen förenade aflöningsförmåner, nämligen

att enhvar vaktmästare i nedre revisionen må årligen, i den

mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i

stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för

förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgörings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

11

penningar och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här

ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt

med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 25) i ärendet innehåller,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

de enligt kungl. kungörelsen den 16 juni 1911 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de

med befattning å den nya ordinarie staten för nedre

justitierevisionen förenade aflöningsförmåner, nämligen

att enhvar vaktmästare i nedre revisionen må

årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under

15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

eller när det erfordras för beredande åt honom af

semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot

samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.

Rikets liofrätter.

5:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 5 af denna hufvudtitel före- Pasta skrif_

slagit Riksdagen att godkänna biträdens

dels följande tillägg till och ändringar i de år 1909 fastställda upp^taT''e 1

stater för rikets liofrätter nämligen [5.}

att i staterna uppföras för Svea hofrätt 10, för Göta hofrätt 7

samt för hofrätten öfver Skåne och Blekinge 4 skrifbiträden, enhvar

med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor samt, i

Svea hofrätt, ortstillägg 150 kronor, eller sålunda begynnelseaflöning i

Svea hofrätt 1,200 kronor och i de andra hofrätterna 1,050 kronor,

hvarjämte, i samtliga hofrätterna, lönen skall kunna efter 5 år höjas

med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

att de i staterna nu uppförda anslag »för renskrifning», för Svea

hofrätt å 20,000 kronor, för Göta hofrätt å 10,100 kronor och för hofrätten

öfver Skåne och Blekinge å 6,400 kronor, uteslutas samt

att, i stället för anslagen »till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar

samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för

Svea hofrätt å 23,250 kronor, för Göta hofrätt å 12,000 kronor och för

hofrätten öfver Skåne och Blekinge å 6,000 kronor, upptagas anslag

»till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättnhigar, tillfällig renskrifning

samt gratifikationer till extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å

28,000 kronor, för Göta hofrätt å 14,500 kronor samt för hofrätten

öfver Skåne och Blekinge å 7,700 kronor,

dels och följande tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 18

september 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

aflöning enligt sagda afton in gsstater, nämligen

att för skrifbiträde å ho frätts stat skola gälla de af chefen för

finansdepartementet föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 13 januari 1912 upptagna allmänna villkor och bestämmelser i

fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter samt

att beträffande skrifbiträde, som vid början af år 1913 är anställdt

hos hofrätt och antages till biträde å dess stat, det må ankomma

på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i hvad mån biträdet för åtnjutande

af löneförhöjning skall äga räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen

vid hofrätten.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sidorna

26—37 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

af herr C. Lindhagen inom Andra kammaren väckt motion (nr 220),

däri föreslagits, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af

statsverkspropositionens förslag till fasta biträdens uppförande i staten

hos vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,

att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å

200 kronor så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor,

att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande

begränsningar i kvinnas rätt att söka eller innehafva ifrågavarande

befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola ur

dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för nämnda förslag

får utskottet hänvisa till motionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

13

Då behofvet af de föreslagna biträdesbefattningarna i de särskilda

hofrätterna torde vara till fullo ådagalagdt, får utskottet under hänvisning

till hvad utskottet anfört under punkt 3:o) här ofvan hemställa,

a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion nr 220 i hvad den afser löneförmåner för

fästa biträden vid rikets hofrätter, må godkänna följande

tilläg-s: till och ändringar i de år 1909 fastställda

stater för rikets hofrätter, nämligen

att i staterna uppföras för Svea hofrätt 10, för

Göta hofrätt 7 samt för liofrätten öfver Skåne och

Blekinge 4 skrifbiträden, enhvar med lön 700 kronor

och tjänstgöringspenningar 350 kronor samt, i Svea

hofrätt, ortstillägg 150 kronor, eller sålunda begynnelseaflöning

i Svea hofrätt 1,200 kronor och i de andra

hofrätterna 1,050 kronor, hvarjämte, i samtliga hofrätterna,

lönen skall kunna efter 5 år höjas med 200

kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor,

att de i staterna nu uppförda anslag »för renskrifning»,

för Svea hofrätt å 20,000 kronor, för Göta

hofrätt å 10,100 kronor och för liofrätten öfver Skåne

och Blekinge å 6,400 kronor, uteslutas samt

att, i stället för anslagen »till arfvoden åt amanuenser,

vikariatsersättningar samt gratifikationer till

extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å 23,250

kronor, för Göta hofrätt å 12,000 kronor och för

liofrätten öfver Skåne och Blekinge å 6,000 kronor,

upptagas anslag »till arfvoden åt amanuenser, vikariatsersättningar,

tillfällig renskrifning samt gratifikationer

till extra ordinarie tjänstemän», för Svea hofrätt å

28,000 kronor, för Göta hofrätt å 14,500 kronor samt

för liofrätten öfver Skåne och Blekinge å 7,700 kronor,

b) att Riksdagen, med afslag å hem Lindhagens

motion i motsvarande del, må godkänna följande tilllägg

till de enligt kungl. kungörelse den 18 september

1909 stadgade villkor och bestämmelser för

åtnjutande af aflöning enligt sagda aflöningsstater,

nämligen

att för skrif biträde å b ofrätts stat skola gälla

följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst

till innehafvare af tjänsten befordras person, som

omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till

belopp, öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till

tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras aflöning

till högre belopp än som motsvarar beloppet af den

med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall

vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är

för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,

samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga

gång det klöfver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet

intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande

aflöningsstat, må åtnjuta semester under en

månad om året, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre

typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken aflöning

utgår efter den högre typen, biträde, som

redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden,

må för erhållande af första ålderstillägget i den högre

graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,

som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget

i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda

biträden af såväl högre som lägre grad, biträde af

lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas

såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

15

därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,

om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall,

de med den tjänstledigas befattning förenade

tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras

för beredande af semester, ett mot den semesterledigas

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras

allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje

särskild! fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af

sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande

öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall, af vederbörande ämbetsverk

eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,

ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning

o. d. skola gälla de närmare stadganden, som må

varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk

och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för

aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här

blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse; äfvensom

c) att Riksdagen må medgifva att beträffande

skrifbiträde, som vid början af år 1913 är anställdt

hos hofrätt och antages till biträde å dess stat, det

må ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i

hvad mån biträdet för åtnjutande af löneförhöjning

skall äga räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen

vid hofrätten.

6:o) Kungl. Maj:t har under punkt 6 af andra hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.

kungörelse den 18 september 1909 stadgade villkor och bestämmelser

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

för åtnjutande af aflöning enligt de nya aflöningsstaterna för rikets hofrätter,

nämligen

att enhvar vaktmästare i hofrätt må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i

stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för

förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här

ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt

med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 37) i ärendet innehåller,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

de enligt kungl. kungörelse den 18 september 1909

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

aflöning enligt de nya aflöningsstaterna för rikets hovrätter,

nämligen

att enhvar vaktmästare i hofrätt må årligen, i

den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller

när det erfordras för beredande åt honom af semester,

annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han

förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste

vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot

samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

17

Fångvården.

7:o) Under punkt 7 af denna liufvudtitel har Kung-!. Maj:t före- Ändring &eslagit

Riksdagen att godkänna dels sådan ändring i den år 1910 fast- %

ställda aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att för det däri uppförda fångvårdsstyskrifbiträde

lönen höjes från 600 kronor till 700 kronor men tjänstgöringspenningarna

sänkas från 450 kronor till 350 kronor dels och det [7 j

tillägg till de enligt kung!, kungörelse den 30 september 1910 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i sagda stat upptagna

aflöningsförmåner, att för det däri uppförda skrifbiträde skola gälla de

af chefen för finansdepartementet föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för den 13 januari 1912 upptagna allmänna villkor och

bestämmelser i fråga om fasta biträden hos vissa verk och myndigheter.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr G. Lindhagen inom Andra kammaren väckt motion (nr 220), däri

föreslagits, bland annat, att Riksdagen måtte med anledning af statsverkspropositionens

förslag till fasta biträdens uppförande i staten hos

vissa ämbetsverk och myndigheter besluta,

att i första lönegruppen skall tilläggas ett tredje ålderstillägg å

200 kronor, så att slutaflöningen, ortstillägg inbegripet, blir 1,800 kronor,

samt

att de föreslagna allmänna villkorens 6:e och 7:e punkter, innefattande

begränsningar i kvinnas rätt att söka eller innehafva ifrågavarande

befattningar, ifall hon är gift eller träder i äktenskap, skola ur

dessa bestämmelser utgå.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin motion får

utskottet hänvisa till motionen.

Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt 3:o) här

ofvan får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

motion nr 220 i hvad den afser löneförmåner för det

i afiöningsstaten för fångvårdsstyrelsen uppförda skrifbiträde,

må godkänna sådan ändring i den år 1910

fastställda aflöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att för

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

det däri uppförda skrifbiträde lönen höjes från 600

kronor till 700 kronor men tjänstgöringspenningarna

sänkas från 450 kronor till 350 kronor.

b) att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens

förenämnda motion i motsvarande del, må godkänna

det tillägg till de enligt kungl. kungörelse den 30 september

1910 stadgade villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i sagda stat upptagna aflöningsförmåner,

att för det däri uppförda skrifbiträde skola

gälla följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen
1)

att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst

till innehafvare af tjänsten befordras person, som

omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp,

öfverstigande hvad enligt staten skall utgå till

tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras aflöning

till högre belopp än som motsvarar beloppet

af den med befattningen i fråga förenade- slutaflöningen,

tjänstgöringspenningar och orts tillägg däri

inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall

vara 6 timmar, men i verk, där nämnda arbetstid är

för tjänstemännen bestämd till 7 timmar, denna tid,

samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga

gång det kräfver, tvärstanna i arbetet å tjänsterummet

intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande

aflöningsstat, må åtnjuta semester under en

månad om året, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre

typen befordras till biträdesbefattning, för hvilken aflöning

utgår efter den högre typen, biträde, som redan

intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

19

för erhållande af första ålderstillägget i den högre

graden få tillgodoräkna sig högst fem år af den tid,

som förflutit från det biträdet tillträdde det sista ålderstillägget

i den lägre graden;

5) att där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden

af såväl högre soin lägre grad, biträde af lägre

grad skall vara skyldigt att, om det förordnas såsom

biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida befattningen

som sådant, dock ej längre än sammanlagdt

tre månader under ett och samma kalenderår; ägande

sålunda förordnadt biträde af lägre grad att därunder

i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om

förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med

den tjänstledigas befattning förenade tjänstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande

af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar

svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras

allenast efter af Kungl. Maj:t på framställning i hvarje

särskild! fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst

ingår äktenskap, hon icke skall vara skyldig att af

sådan anledning afgå från tjänsten, därest icke vederbörande

öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk

eller myndighet tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar,

ordningen för meddelande af tjänstledighet

och afsked samt för åtal och disciplinär bestraffning

och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som

må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk

och myndighet stadgade villkor och bestämmelser för

aflöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här

blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Vaktmästar- 8:o) Kung! Maj:t har under punkt 8 under denna hufvudtitel

värdsstyreisén föreslagit Riksdagen att godkänna följande tillägg till de enligt kungl.

semester, kungörelse den 30 september 1910 stadgade villkor och bestämmelser

[8.] lör åtnjutande af de i den nya aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen

upptagna aflöningsförmåner, nämligen,

att enhvar vaktmästare i fångvårdsstyrelsen må årligen, i den mån

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara

skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället

för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste

vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot samma;tjänstgöringspenningar svarande

belopp.

Under hänvisning till hvad utskottet anfört under punkt l:o) här

ofvan beträffande semester åt vaktmästarna vid högsta domstolen samt

med åberopande af hvad statsrådsprotokollet (sid. 39) i ärendet innehåller,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

de enligt kungl. kungörelse den 30 september 1910

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i den nya aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen

upptagna aflöningsförmåner, nämligen

att enhvar vaktmästare i fångvårdsstyrelsen må

årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 15

dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

eller när det erfordras för beredande åt honom af

semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

21

vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot

samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.

9:o) Under tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet, med hänvisning

till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet sid. 40 i ämnet

anfört, hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

de enligt kungl. kungörelse den 30 september 1910

stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de enligt ny stat för fångvårdsstaten med ordinarie

befattning vid samma stat förenade aflöningsförmåner,

att innehafvare af dylik befattning må i fråga om rätt

till ålderstillägg räkna sig till godo tid, hvarunder

han innehaft motsvarande eller jämförlig befattning

vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

10:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 221) har herr

C. Lindhagen hemställt, att Riksdagen ville till förbättrande särskildt af

pensionsförhållandena för de lägre tjänstemännen eller bevakningspersonal

vid fångvården besluta att i den för dem gällande lönestat skall

vidtagas en sådan förändring i förhållandet mellan grundlön och tjänstgöringspengar,

som i motionen ifrågasatts.

Enligt nu gällande stat uppbär den lägre personalen (förutom

vissa förmåner för manlig befattningshafvare)

I ön Tjänstgörings-

penningar.

Två ålderstillägg

tillsammans

utgörande.

Pensions

Summa. belopp.

Nuvarom

Uppsyningsman..

800

— 700

—

200

—

1,700

— 1,000:

Ofverkonstapel .

700

— 600

—

200

—

1,500

— 900:

V aktkonstapel.....

. 600

— 500

—-

200

—

1,300

— 800:

Första vaktfri! ..

500

— 450

—

150

—

1,100

— 650:

Vaktfri!.................

450

— 350

—

150

—

950

— 600:

Kokerska............

300

— 200

—

100

—

600

— 400:

Tillägg till

lönevillkoren

för fångvårdsstaten.

[9.]

Motion om

ändringar i

lönestaten för

bevakning sper

sonalen vid

fångvården.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Den af motionären

föreslagna

förändringen

ställer sig

sålunda:

Lön.

Tjänstgörings-

Pensions-

penningar.

belopp.

Uppsyningsman..................

1,100: —

400: —

200: —

1,300: —

Öfverkonstapel ..................

1,000: —

300: —

200: —

1,200: —

Vaktkonstapel ..................

900: —

200: —

200: —

1,100: —

Första vaktfri! ..................

750: —

200: —

150: —

900: —

Vaktfri!.................................

600: —

200: —

150: —

750: —

Kokerska ...........................

400: —

100: —

100: —

500: —

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin motion tillåter

sig utskottet att hänvisa till motionen.

Genom ett bifall till motionärens förslag skulle, såvidt utskottet

nu kan se, uti ifrågavarande afseende göras ett betänkligt afsteg från

de principer, hvilka legat till grund för den af 1910 års Riksdag i öfverensstämmelse

med löneregleringskommitténs förslag och Kungl. Majrts

proposition i ämnet fastställda löneregleringen för fångvårdsstaten.

Enbart på den grund synes, enligt utskottets förmenande, ett bifall till

motionen icke vara tillrådligt. Därtill kommer, att i stället för det af

motionären förmenta missförhållandet mellan lön och tjänstgöringspenningar

för den lägre bevakningspersonalen i förhållande till den

högre skulle genom ett bifall till motionen skapas ett verkligt missförhållande

i motsatt riktning. På grund häraf och då det i allt fall

synes utskottet synnerligen betänkligt att, på enskild motionärs förslag

och nästan omedelbart efter det en lönestat blifvit fastställd, vidtaga

en så betydelsefull ändring uti en efter noggrann utredning och pröfning

fastställd stat, har utskottet ansett sig böra afstyrka herr Lindhagens

förenämnda motion.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Lindhagens ifrågavarande motion icke

må vinna Riksdagens bifall.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

23

ll:o) Kung].. Maj:t har under punkt 10 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen medgifva, att utgifter för vård och underhåll af

straffängelser och kronohäkten må från och med år 1913 bestridas från

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, och af sådan anledning,

med uteslutande ur riksstaten af det för dylika utgifter uppförda reservationsanslag

å 40,000 kronor, höja förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll från dess nuvarande belopp 1,375,000 kronor med 40,000

kronor eller sålunda till 1,415,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 41

—44 i statsrådsprotokollet.

Under förutsättning att ifrågavarande utgifter varda jämväl för

framtiden i räkenskaperna så angifna, att utgifternas skilda ändamål

och belopp däraf tydligen framgår, har utskottet icke funnit något att

erinra mot förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att utgifter för vård

och underhåll af straffängelser och kronohäkten må

från och med år 1913 bestridas från förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll och af sådan anledning,

med uteslutande ur riksstaten af det för dylika

utgifter uppförda reservationsanslag å 40,000 kronor,

höja förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

från dess nuvarande belopp 1,375,000 kronor med

40,000 kronor eller sålunda till 1,415,000 kronor.

12:ö) Under punkt 11 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen medgifva, att assistenten och arbetsföreståndaren vid

centralfängelset å Långholmen Henrik Ferdinand Broström må från och

med år 1911 tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda ålderstilläggen,

hvartdera å 400 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet sid. 45—48 i ärendet innehåller.

Ehuru de vid den nya staten för fångvårdsstaten fästade aflöningsvillkoren

icke medgifva Broström den äskade lönetursrätten, synes det

utskottet billigt, att Broström det oaktadt må komma i åtnjutande af

Reservationsanslagets

till

vård och underhåll

af

straffängelser

och kronohäkten

uppgående

i förslagsanslaget

till fångars

vård och unr

derhåll.

[10.]

Utskottets

yttrande.

Assistenten

R. F. Broströms

rätt

till ålderstillägg.

[HO

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Motion om

direktörens

vid straffängelset

i Västerås

Carl

Emil Wallgrens

ålderstillägg.

Utskottets

yttrande.

de två för hans tjänst i stat uppförda ålder stilläggen. Att Broström

skulle från och med år 1911 tillgodogöras dessa två ålderstillägg, kan

utskottet emellertid ej tillstyrka, då utskottet hyser betänklighet mot

att dylika medgifvanden må få gälla retroaktivt. Men då utskottet

dock vill föreslå, att Broström må från och med år 1912 tillgodoräknas

två ålderstillägg, så beror detta på, att i föreliggande fall talande skäl

synas föranleda undantag från hvad som bör anses såsom regel.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att assistenten och

arbetsföreståndaren vid centralfängelset å Långholmen

Henrik Ferdinand Broström må från och med år 1912

tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda

ålderstilläggen, hvartdera å 400 kronor.

13:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 90) har herr

U. Leander hemställt, det Riksdagen ville förklara direktören vid strafffängelset

i Västerås Carl Emil Wallgren berättigad att från och med

den 1 januari 1911 komma i åtnjutande af det med hans innehafvande

tjänst förenade l:sta ålderstillägg.

Beträffande hvad motionären anfört till stöd för sin framställning

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Då Wallgren, som, innan fråga uppstått om sökande af hans nu

ifrågavarande tjänst, vid tillfrågan, huruvida han efter indragningen af

centralfängelset i Göteborg vore villig att förflyttas till annan fångvårdstjänst,

såsom villkor härför, bland andra, uppställt, att han å den nya

tjänsten finge för vinnande af ålderstillägg tillgodoräkna sig sin ordinarie

tjänstetid vid centralfängelset i Göteborg, sedermera sökt sin nu innehafvande

tjänst utan dylikt förbehåll, oaktadt han dessförinnan delgifvits

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de med densamma förenade

nya aflöningsförmånerna, lärer Wallgren få anses vid ansökningen

till tjänstön hafva frånträdt sitt ofvannämnda förbehåll, ett antagande,

som synes utskottet så mycket mera sannolikt, som Wallgren, hvilken

för sin tjänst vid centralfängelset i Göteborg åtnjutit 2,300 kronor,

med tillträdet af sin nu ifrågavarande tjänst kommit i åtnjutande af

aflöningsförmåner, som uppgå till 4,000 kronor. På grund häraf och

då erhållandet af den nya tjänsten i allt fall måste anses hafva för Wallgren

inneburit en afsevärd förbättring i ekonomiskt afseende, har ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

25

skottet ansett sig icke kunna tillstyrka motionärens ifrågavarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Leanders förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

14:o) Knngl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., hvartill

i 1912 års riksstat under andra hufvudtiteln upptagits 111,991 kronor,

å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 65,000 kronor eller

sålunda 46,991 kronor mindre än det nuvarande anslaget.

Till stöd för framställningen har departementschefen utom eget

yttrande, som återfinnes å sid. 49—50 i statsrådsprotokollet, åberopat

jämväl ett af chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för den 13 januari 1912 hållet yttrande af följande lydelse:

»Sedan en längre tid tillbaka hafva de å riksstatens särskilda hufvudtitlar

uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. i allmänhet visat sig otillräckliga för bestridande af de utgifter,

som skolat därifrån gäldas; i följd hvaraf å dessa anslag uppstått brister,

som särskildt under de senaste åren uppgått till betydande belopp.

Riksdagens revisorer upptogo denna fråga till behandling i sin till 1911

års Riksdag afgifna berättelse, hvari de framlade en tabell till upplysning

angående dessa anslags ställning under senast förflutna år samt vidare

anförde:

»Sedan, med anledning af 1904 års statsrevisorers framställning

i ämnet, 1905 års Riksdag i skrifvelse till Ivungl. Maj:t framhållit angelägenheten

af att de i riksstaten uppförda förslagsanslagen höjdes för

att bereda statsx-egleringen önskvärd stadga, beslutades vid 1906 års

riksdag förhöjningar i åtskilliga förslagsanslag och bland dem äfven

de nu ifrågavarande. Af förestående tabell (införd i revisorernas berättelse)

framgår att dessa anslag under 2 samt 4—9 hufvudtitlarna år

1907 höjdes med sammanlagdt 277,684 kronor. Men oaktadt detta

öfverskredos expensanslagen under nämnda titlar samma år med 346,345

kronor; och för år 1909 utgör motsvarande brist 352,108 kronor.

Revisorerna hafva vid granskning af ifrågavarande förslagsanslag

Bihang till Biksdagens ''protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4

Skrifmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

[12.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

under de olika hufvudtitlarna bibragts den uppfattningen, att större

sparsamhet i flera afseenden bort kunna iakttagas vid fråga om utgifter

till förenämnda ändamål. Redan 1884 års Riksdag anhöll med anledning

af framställning från föregående års statsrevisorer, att Kungl. Maj:t

behagade taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen borde vidtagas

för vinnande af önskvärd begränsning af utgifterna från anslagen till

skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

Då utgifterna för ifrågavarande ändamål, enligt hvad af förestående

tabell framgår, visa en bestämd tendens att alltjämt stiga, synas de

åtgärder, som föranledts af Riksdagens sistnämnda skrifvelse, icke hafva

varit tillfyllestgörande; och på grund häraf föranlåtas revisorerna att

ifrågasätta, huruvida icke ytterligare åtgärder må kunna vidtagas för

nedbringande af de kostnader, som bestridas af de under de olika

hufvudtitlarna uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m.

Slutligen hafva revisorerna, som trott sig finna, att från förenämnda

förslagsanslag bestridts utgifter, hvartill tillgångar synts hafva

bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke närmare

föreskrifter må lämpligen kunna meddelas beträffande användandet af

medel från dessa anslag.»

Häröfver inhämtades utlåtanden från arméförvaltningen, marinförvaltningen

och statskontoret, hvilken sistnämnda myndighet framhöll,

bland annat, att ett bedömande af, hvilka åtgärder i de af revisorerna

antydda afseenden som kunde lämpligen vidtagas, förutsatte en närmare

utredning om, huru ifrågavarande kostnader under de särskilda åren

fördelat sig på olika slag af expenser, hvilket kunde utrönas endast

genom en detaljerad undersökning af de särskilda ämbetsverkens och

myndigheternas expensmedelsräkningar.

1 underdånig skrifvelse den 31 maj 1911 anförde därefter Riksdagen

i denna fråga följande:

»Otvifvelaktigt är att, på sätt af revisorerna framhållits, ämbetsverkens

expensutgifter visa en tendens till stegring, som måste mana

till öfvervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas till begränsning

af dessa utgifter. Äfven med behörigt iakttagande af att statsförvaltningens

år från år växande omfång naturligtvis betingar en viss

ökning af ifrågavarande utgifter och med allt erkännande af att, såsom

af statskontoret framhålles, en del af dessa utgifter motsvaras af besparing

i kostnaderna för arbetskraft, anser sig Riksdagen kunna antaga

att, därest ej mindre nödig sparsamhet med expensmedlen i hvarje särskilt

fall iakttoges än äfven noggrannare föreskrifter beträffande de

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

27

ändamål, som från expensanslagen må tillgodoses, blefve utfärdade, en

minskning i ifrågavarande utgifter skulle kunna åstadkommas. För

sådant ändamål torde det jämväl vai’a af betydelse, om, såsom af statskontoret

ifrågasättes, bestämmelser meddelades, i hvilken utsträckning

ämbetsverken själfva må besluta angående sina expensutgifter eller desamma

böra underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. På grund af

hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t taga under öfvervägande, hvilka åtgärder må kunna vidtagas till

vinnande af begränsning i utgifterna från förslagsanslagen till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., och därefter meddela det beslut i

ärendet, hvartill omständigheterna må föranleda.;)

Redan förut hade emellertid förevarande ämne blifvit föremål för

behandling hos regeringen. Då det vid uppgörandet af förslag till

statsregleringen för år 1912 visade sig, att vissa af ifrågavarande förslagsanslag

behöfde icke oväsentligt ökas, ansågs det, med hänsyn till

den betydande storleken af de belopp, hvarmed vissa af dessa anslag

under de senaste åren öfverskridits, önskligt att, innan framställning

gjordes till Riksdagen om anslagens ökning, en närmare undersökning

verkställdes rörande dessa anslag och orsakerna till deras öfverskridande.

På grund häraf och med afseende jämväl å hvad i ämnet anförts

i den till 1911 års Riksdag afgifna revisionsberättelse samt hvad statskontoret

härom yttrat, uppdrogs genom nådigt beslut den 31 mars 1911

åt statskommissarien Per Södermark att inom finansdepartementet biträda

vid verkställande af utredning rörande de under de särskilda hufvudtitlarna

å riksstaten uppförda förslagsanslagen till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. Ifrågavarande utredning borde innefatta redogörelse

för dessa anslags tillkomst och ursprungliga ändamål äfvensom

för deras utveckling till närvarande tid, i hvilket sistnämnda afseende

utredningen särskilt borde utvisa de olika slag af kostnader, för

hvilka anslagen användts, samt huru utgifterna särskildt under senare

åren fördelat sig å dessa olika slag af expenser. Vidare borde

med ledning af denna redogörelse undersökas, hvilka åtgärder som

lämpligen kunde vidtagas för vinnande af besparing, samt huruvida

i sådant syfte eller af annan anledning det kunde finnas erforderligt,

att angående anslagen och deras användning meddelades närmare föreskrifter

än hittills ägt rum. Särskildt angeläget vore härvid, att anslagens

ändamål blefve fullt tydligt fixerade. I sammanhang med undersökning

om, huru detta syfte lämpligen kunde vinnas, borde tagas i öfvervägande,

huruvida icke för ändamål, som nu tillgodosåges med anslag af ifrågavarande

slag, borde anvisas två eller flera särskilda anslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Riksdagens nyssberörda skrifvelse blef därefter den 22 juni 1911

till Södermark öfverlämnad för att tagas i öfvervägande vid fullgörande

af det sålunda meddelade uppdraget.

I en den 4 november 1911 till mig aflåten skrifvelse liar nu

Södermark framlagt resultaten af den gjorda utredningen, hvilken skrifvelse

till en början innehåller följande redogörelse för expensanslagens

tillkomst samt utveckling till närvarande tid.

De nuvarande förslagsanslagen till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. leda sitt ursprung från den vid 1809—10 års riksdag

fastställda riksstaten. Därförut voro för ifrågavarande ändamål vissa

belopp anslagna å de särskilda ämbetsverkens stater; men härom yttrade

nämnda riksdags statsutskott, att för de till skrifmaterialier, expenser, ved

och ljus för de civila verken bestådda medel hade »för vinnande af ordning

och redighet särskilda stater blifvit författade och beloppet på allmänna

utgiftsstaten (dåvarande åttonde hufvudtiteln) uppfördt, efter som

det hvarken vore eller kunde vara annat än förslagssummor, hvilka vore

årliga förändringar underkastade».

I enlighet härmed överflyttades till allmänna utgiftsstaten följande

belopp, nämligen

från

nedre justitierevisionens

stat........

...... rdr b:co

1,200

—

11

Svea hofrätts

11 ........

...... 11

1,500

—

11

Göta ,,

11 .......

....... 11

1,000

—

11

krigshofrättens

11 ........

....... 11

375

—

11

Kung!. Maj:ts cancelli

11 ........

...... 11

6,350

—

11

kammarkollegii

11 ........

....... 11

2,100

—

11

statskontorets

11 ........

....... 11

1,250

—

11

kom m er skollegii

11 ........

....... 11

1,408

16

11

kammarrättens

....... 11

1,300

—

11

kollegii medici

11 ........

....... 11

500

—

11

tabellkommissionens

11 ........

...... 11

50

—

11

landtmäterikontorets

....... 11

400

—

11

krigskollegii

11 ........

...... 11

3,409

32

11

generaladjutanternas

11 ........

....... 11

66

32

11

förvaltningens för sjöärendena

11 ........

...... 11

1,025

—

eller tillhopa ....................................

....... rdr b:co

21,934

32

hvaraf alltså 17,433 rdr 16 sk. belöpte sig på de civila och 4,501 rdr

16 sk. på de militära ämbetsverken.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

29

För s. k. ljuspenningar 3) åt hofrätternas och kollegiernas ämbetsmän

och betjäning var före år 1809 å andra hufvudtiteln, som då innefattade

utgifterna för de civila ämbetsverken, uppfördt ett särskild!

anslag 12,000 rdr, hvilket anslag vid 1809—10 års riksdag blef med

ett till 12,400 rdr höjdt belopp öfverfördt till allmänna utgiftsstaten,

där det sedermera sammanslogs med de för skrifmaterialier m. in. för

de civila verken afsedda medel.

Det sålunda sammanförda anslaget öfverflyttades vid 1817—18

års riksdag från åttonde till andra hufvudtiteln och upptogs med ett

till 42,340 rdr förhöj dt belopp, hvar jämte å tredje hufvudtiteln, som då

omfattade utgifterna för krigsväsendet, uppfördes ett anslag å 10,000

rdr till skrifmaterialier, ved m. in. för de militära ämbetsverkens behof.

Sistnämnda anslag blef vid 1828—30 års riksdag nedsatt till 7,000

rdr, som fördelades med 4,500 rdr för landtförsvaret och 2,500 rdr för

sjöförsvaret, hvaremot det för de civila ämbetsverkens behof afsedda

anslag höjdes till 50,000 rdr; och anvisade samma Riksdag därjämte till

bestridande af kostnaden för tryckningen af landshöfdingarnas ärnbetslaingörelser

ett särskild! belopp af 100 rdr för hvarje län, eller alltså

2,400 rdr, med förklarande att denna ersättning borde i främsta rummet

tillgodokomma kronofogdar, häradsskrifvare, magistrater och kyrkor, i den

mån dessa deltagit i berörda tryckningskostnad, samt att den kostnad,

som öfversköte den sålunda beviljade ersättningen, skulle af länsstyrelsens

egna tjänstemän ensamt bestridas.

Vid 1834—35 års Riksdag höjdes ofvannämnda, å andra hufvudtiteln

uppförda expensanslag till 70,000 rdr, bland annat af den anledning,

att kostnaden för tryckning af rikshufvudbokens kapitalräkning,

hvilken förut anvisats å öfverskottsmedel, ansågs böra å ifrågavarande

anslag öfverflyttas.

I följd af den år 1840 genomförda nya departementsindelningen

beslöt Riksdagen påföljande år, att det för civila ämbetsverk uppförda

förslagsanslaget skulle sålunda fördelas

0 En kontant ersättning åt såväl ordinarie som extra ordinarie tjänstemän och

betjente, som motsvarades af skyldighet för dessa att själfva bestå sig ljus vid deras

ämbetsgöromål.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

å andra liufvudtiteln

11

tredje

11

11

fjärde

11

11

femte

11

11

sjätte

11

11

sjunde

11

11

åttonde

11

för justitiedepartementet .................. rdr 21,533: 16

„ utrikesdepartementet ................. „ 1,666: 3 2

„ landtförsvarsdepartementet

(kansliexpeditionen) .................... „ 2,600: —

„ sjöförsvarsdepartementet (kansliexpeditionen)

................................. „ 1,100: —

„ civildepartementet ....................... „ 16,300: —

„ finansdepartementet ..................... „ 17,800: —

„ ecklesiastikdepartementet............ „ 9,000: —

Summa rdr 70,000

Det till de militära ämbetsverken utgående expensanslaget, 7,000

rdr, uppfördes med 4,500 rdr å fjärde liufvudtiteln för krigslcoliegii m. fl.

verks behof samt med 2,500 rdr å femte liufvudtiteln för förvaltningen

af sjöärendena samt sjöförsvarsdepartementets k o m m an d o ex p e d i t i o n.

På Kungl. Maj:ts förslag blef sedermera vid 1850—51 års riksdag

från det under femte liufvudtiteln uppförda anslaget till flottans

underhåll och nybyggnad ett belopp af 18,000 rdr afskildt och uppfördt

såsom ett särskildt förslagsanslag under titel »skrifmaterialier, ved och

ljus för flottans stationer».

Sedan samma Riksdag beslutat, atk ofvanberörda s. k. ljuspenningar

skulle upphöra att utgå och att i stället, för de extra ordinarie tjänstemännens

vidkommande, ett belopp af 10,000 rdr skulle anslås till fördelning

ämbetsverken emellan såsom tillgång för gratifikationer åt sådana

lönlösa tjänstemän, Indika under tjänstgöring utmärkt sig för flit och

skicklighet, förordnade Kungl. Maj:t om fördelning af dessa 10,000 rdr

med vissa belopp åt de särskilda ämbetsverken, hvarefter 1853—54 års

Riksdag medgaf, att dessa belopp såsom gratifilcationsmedel uppfördes å

de särskilda ämbetsverkens stater mot det att anslagen till skrifmaterialier

och expenser minskades med motsvarande summor.

Beträffande expensutgifterna under tredje liufvudtiteln vidtogs vid

1856—58 års riksdag den förändring, att det å denna hufvudtitel anvisade

förslagsanslag indrogs, hvaremot Riksdagen i stället beviljade ett

bestämdt anslag å 70,000 riksdaler riksmynt till skrifmaterialier och

expenser samt extra utgifter, i hvilket belopp inbegreps den förut från

postverket utgående ersättning för utgifterna till den ministeriella brefväxlingen,

hvilken ersättning alltså kom att upphöra.

Vid samma riksdag blef ofvannämnda till bestridande af kostnaderna

för länskungörelsernas tryckning anslagna belopp å 2,400 rdr b:co

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

31

okad t till dubbla beloppet, för hvilket ändamål sjätte hufvudtitelns

expensanslag böjdes med 3,600 rdr riksmynt.

Sedermera hafva ifrågavarande, å de särskilda hufvudtitlarna uppförda

förslagsanslag undan för undan höjts för att motsvara det växande

behofvet af expensmedel. Här torde blott behöfva erinras om sådana

förhöjningar, som föranledts af särskildt angifna förhållanden, samt om

de förändringar anslagen i öfrig! undergått.

Expensutgifterna för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition,

som intill år 1871 guldits från samma anslag som förvaltningens

af sjöärendena, blefvo vid sistnämnda års riksdag i stället öfverförda

till det för sjöförsvarsdepartementets behof afsedda förslagsanslaget.

1874 års Riksdag höjde sjätte hufvudtitelns expensanslag med

7,200 kronor, för bestridande af kostnaderna för inköp åt länsstyrelserna

af papper, pennor, bläck, lack, segelgarn m. m. sådant, äfvensom för

lys- och renhållning i ämbetslokalerna, hvilka utgifter förut bestridts

af landssekreterare och landskamrerarna.

I anledning däraf att bestyret med utgifvande af svensk författningssamling

enligt nådigt beslut den 19 november 1875 öfverflyttats

från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet, blef vid 1876

års riksdag andra hufvudtitelns expensanslag ökadt med 32,219 kronor

samt åttonde hufvudtitelns minskadt med ungefär motsvarande belopp.

Samma år indrogos de särskilda belopp af 300 kronor för hvarje

länsstyrelse, som förut varit särskildt anvisade för bestridande af kostnaderna

för länskungörelsernas tryckning, hvaremot samtliga dessa

kostnader förklarades skola utgå från sjätte hufvudtitelns expensanslag.

Vid samma års riksdag blefvo de tre särskilda å femte hufvudtiteln

anvisade expensanslagen, nämligen för sjöförsvarsdepartementets

kansli- och kommandoexpeditioner, för förvaltningen af sjöärendena och

för flottans stationer, sammanförda till ett gemensamt, jämväl för chefens

för flottans militärpersonal expedition afsedt förslagsanslag.

År 1890 blef det för landtförsvarsdepartementet afsedda expensanslag

för beredande af expensmedel äfven åt departementets kommandoexpedition

höjdt med erforderligt belopp och dess rubrik ändrad till

''skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning

af Kungl. Majrts kansli och kommandoexpeditionen’.

År 1896 uteslöts ur riksstaten förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser för arméförvaltningen in. fl. verk, hvaremot de bestämda

anslagen till arméförvaltningen och generalstaben höjdes med motsvarande

belopp.

I följd af jordbruksdepartementets inrättande tillkom år 1900 ett

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

nytt expensanslag under nionde hufvudtiteln, till hvilket vissa belopp från

sjätte, sjunde och åttonde hufvudtitlarnas expensanslag öfverflyttades.

Vid 1901 års riksdag blef femte hufvudtitelns expensanslag höjdt

med 50,409 kronor till följd af kustartilleriets tillkomst.

Af åttonde hufvudtitelns expensanslag blef år 1902 ett belopp af

högst 7,150 kronor anvisadt för domkapitlens behof, hvilket belopp år

1903 höjdes till 9,000 kronor och år 1908 till 10,000 kronor.

Sjätte hufvudtitelns expensanslag ökades vid 1904 års riksdag

med omkring 100,000 kronor, hvilken förhöjning dels var påkallad

häraf, att anslaget utvisat betydande brist, och dels särskildt afsåg beredande

af ersättning åt kronofogdar och länsmän för telefonafgifter

och vissa extra utgifter i polisärenden.

Vid 190G års riksdag vidtogs en allmän höjning af sådana förslaarsansla2f,

som under den sistförfluten tiden hade utvisat afsevärda

0 0 7

brister; och höjdes härvid

andra hufvudtitelns expensanslag med ......... kronor 47,539: —

femte „ „ „ „ 9,431: —

sjätte ,, ,, „ ,, 140,032: —

sjunde „ „ „ „ 18,467: —

åttonde ,, ,, ,, ,, 38,986: —

och nionde ,, ,, „ „ 23,247: —

Samma år blef, i sammanhang med den nya löneregleringen för

beskickningar och konsulat, å tredje hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag

till skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m. m. å 92,500 kronor.

Till detta anslag blef enligt beslut vid 1909 års riksdag äfven kostnaderna

för renskrifning öfverflyttade, för hvilket ändamål anslaget

höjdes till 120,064 kronor.

Det å femte hufvudtiteln uppförda expensanslaget blef år 1907,

för underlättande af öfversikt och kontroll öfver medlens användande,

uppdeladt i två förslagsanslag, nämligen ett till uppvärmning, belysning,

renhållning samt tvätt- och badinrättningar å 235,000 kronor, samt ett

till skrifmaterialier och expenser m. m. å 113,763 kronor.

Slutligen vidtogs vid 1911 års riksdag i fråga om fjärde hufvudtiteln

den ändring, att för arméförvaltningens expenser, hvilka förut

sedan år 1897 bestridts från det bestämda anslaget till ämbetsverket,

uppfördes ett särskildt anslag å 30,900 kronor, hvilket, i likhet med

de olika anslag, hvarifrån expenserna vid truppförbanden utgå, erhöll

reservationsanslags natur.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

33

A 1912 års riksstat äro nu uppförda följande expeusanslag:

å andra hufvudtiteln................................................ kronor 111,991: —

Detta anslag är afsedt för:

justitiedepartementet,

justitiekanslersexpeditionen,

nedre justitierevisionen,

Svea hofrätt,

Göta hofrätt,

hofrätten öfver Skåne och Blekinge och

krigshofrätten; hvarjämte häraf bestridas kostnaderna för tryckning

af svensk författningssamling, chefens för justitiedepartementet berättelse,

fångvårdsstyrelsens berättelse rörande fångvården m. m.;

å tredje hufvudtiteln............................................... kronor 120,154: —

Häraf bestridas kostnaderna för skrifmaterialier, expenser, renskrifning,

ved, ljus m. m. för utrikesdepartementet samt beskickningar och

konsulat;

å fjärde hufvudtiteln:

ett förslagsanslag å ........................................................... kronor 12,990: —

afsedt för landtförsvarsdepartementets kanslioch

kommandoexpeditioner, samt

ett reservationsanslag å .................................................. „ 30,900: —

till skrifmaterialier, expenser och bränsle m. m. för arméförvaltningen

;

å femte hufvudtiteln:

ett förslagsanslag till uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt
och

badinrättningar å ...............................................kronor 300,000: —

samt ett förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser

m. m. å ........................................................... „ 113,882: —

Dessa anslag äro afsedda för

sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommandoexpeditioner,

m arinför ■valtningen,

marinstaben,

inspektören för flottans öfningar till sjöss,

flottans stationer och varf, samt

kustartilleriet;

å sjätte hufvudtiteln................................................. kronor 425,756: —

Detta anslag är afsedt för

civildepartementet,

regeringsrätten,

öfverståthållareämbetet,

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

länsstyrelserna och

medicinalstyrelsen; kvarjämte däraf gäldas kostnad för bränsle åt

poliskammaren i Stockholm, hyra för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

m. m.;

å sjunde liufvudtiteln ..............................................kronor 100,009:—

Detta anslag är afsedt för

finansdepartementet,

kammarkollegium,

statskontoret,

kammarrätten,

öfverintendentsämbetet,

kommerskollegium och

statistiska centralbyrån; hvarjemte däraf gäldas kostnaden för

införande i Posttidningen af annonser om lediga tjänster, för tryckning

af markegångstaxor, kapitalkonto till rikshufvudboken och statsliggaren,

m. m.;

å åttonde liufvudtiteln ............................................ kronor 55,095: —

Detta anslag är afsedt för

ecklesiastikdepartementet,

riks- och landsarkiven,

biblioteket samt

domkapitlen, hvilka däraf äga använda tillhopa högst 10,000 kronor.

Dessutom bestrides af ifrågavarande anslag kostnaden för bränsle

för akademien för de fria konsterna, hvarjämte för uppvärmning och

renhållning af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien må användas

ett belopp af högst 1,100 kronor; samt

å nionde liufvudtiteln .............................................. kronor 40,479: —

Detta anslag är afsedt för

jordbruksdepartementet,

domänstyrelsen,

landtmäteristyrelsen och

landtmäterikontoren i länen, hvarjämte däraf bestrides kostnaden

för tryckning af vissa statistiska berättelser m. m.

Beträffande härefter frågan om de olika slag af kostnader, för

hvilka expensanslagen användts, inhämtas af utredningen, att några

allmänna bestämmelser härom icke meddelats i vidare mån än att formulär

för expensmedelsräkningar fastställdes den 14 november 1842,

hvilket formulär upptog följande underrubriker:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

35

1) Upphandling af skrifmaterialier.

Såsom exempel å sådana upptog formuläret följande föremål: papper,

pennor, lack, nålar, silke, segelgarn, bläck och skrifsand.

2) Lyshållning, hvilken rubrik, där uppköp af ved förekomme,

borde benämnas Ved och lyshållning.

3) Ljuspenningar.

4) Arfvoden och gratifikationer.

Såsom exempel härå upptogs arfvode för uppdragning af klockor.

5) Trycknings- och bindning skostnad.

6) Prenumeration å tidningar samt inköp af kalendrar och almanackor.

7) Underhåll af möbler och inventarier.

8) Renhållning och städning.

9) Diverse utgifter, under hvilken titel borde afföras de kostnader,

som icke kunde hänföras till någon af de öfriga specificerade titlarna.

De föreskrifter, som i öfrigt meddelats rörande expensmedlens

användning, hafva afsett särskilda slag af utgifter och hufvudsakligen

haft till ändamål att åstadkomma besparing. Sålunda meddelades på

1840- och 1850-talen åtskilliga bestämmelser i syfte att reglera vedåtgången

i vissa ämbetsverk; och sedan särskildt 1884 års Riksdag, i

anledning af de betydande brister, som expensanslagen utvisade, hemställt

att Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder lämpligen

borde vidtagas för vinnande af önskvärd begränsning af utgifterna å

ifrågavarande anslag, blefvo, efter skedd utredning, i slutet af år 1885

vissa föreskrifter meddelade i fråga om anskaffande af papper, ved m. m.,

för hvilka närmare redogöres i Södermarks förenämnda skrifvelse.

Beträffande själfva förloppet af den nu gjorda utredningen inhämtas

vidare af berörda skrifvelse, hurusom det först och främst

befanns nödigt att från de särskilda ämbetsverkens och myndigheternas

expensmedelsräkningar inhämta upplysning om ifrågavarande utgifters

belopp och fördelning å olika slag af kostnader under en följd af år,

hvilken undersökning lämpligen ansågs böra omfatta åren 1885, 1890

samt hvart och ett af åren 1895—1910. Och de olika slag af expensutgifter,

hvilkas specificering härvid ansågs af särskild vikt, voro följande:

1) hyra;

2) inköp af papper;

3) inköp af böcker;

4) inbindning af böcker och handlingar;

5) tryckning af

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

a) blanketter, formulär, utgående mindre expeditioner o. d.,

b) utlåtanden samt statistiska eller andra publikationer;

6) uppvärmning; .

7) lyshållning;

8) renhållning och städning;

9) telefon och telegram;

10) inköp och underhåll af möbler och inventarier; samt

11) renskrifning (äfven sådan, som verkställts med skrifmaskin).

Beträffande särskild! nyanskaffning af möbler och inventarier befanns

det önskligt att inhämta upplysning, när och för hvilken kostnad mera

afsevärd sådan nyanskaffning bestridts af expensanslagen och huruvida

tilläfventyrs i dessa fall särskild! medgifvande af Kung!. Maj:t inhämtats.

På grund häraf begärdes från ämbetsverk och myndigheter, hvilkas

expensutgifter bestridas från de särskilda hufvud titlarnas ifrågavarande

förslagsanslag, uppgifter i berörda hänseende, i sammanhang hvarmed

vederbörande anmodades att afgifva yttrande, huruvida några särskilda

åtgärder syntes kunna lämpligen vidtagas för vinnande af besparing i

expensutgifter och om i sådant syfte eller af annan anledning det

kunde synas erforderligt, att angående ifrågavarande anslag och deras

användning meddelades närmare föreskrifter än hittills ägt rum.

På grundval af de uppgifter, som från myndigheterna inkommo,

äfvensom af i statskontoret befintliga räkenskaper utarbetades vissa i

utredningen intagna tabeller rörande expensutgifterna under åren 1885,

1890, 1895—1899, 1903 samt 1906—1910, hvarvid, för erhållande för

de olika tidpunkterna af i möjligaste mån jämförliga siffror, från tabellerna

uteslötos vissa under senaste tiden tillkomna verk och inrättningar.

Af dessa tabeller framgår, att de ifrågavarande ämbetsverkens och

myndigheternas expensutgifter, som år 1885 uppgingo till 444,233 kronor

13 öre och år 1890 stigit till 499,829 kronor 32 öre, under de därpå

följande åtta åren utvisade en jämförelsevis obetydlig ökning, nämligen

med i medeltal 7,500 kronor för år, men däremot från och med år 1899

stegrats betydligt hastigare, för tiden till och med 1906 med i medeltal

omkring 50,000 kronor för år och för de fyra senaste åren med i

medeltal omkring 100,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo

till 1,384,963 kronor 63 öre.

Med hänsyn härtill har expensutgifternas ökning under tiden efter

1899 särskild! ansetts böra göras till föremål för närmare undersökning;

och för att härvid erhålla genomsnittssiffror för denna ökning hafva

de sammanräknade utgiftssiffrorna för de tre åren 1897 —1899 jämförts

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

37

med motsvarande siffror för de tre åren 1908—1910. Denna jämförelse

har lämnat det resultat, att under denna tid

utgifterna

för

papper ............................................

ökats med

58 procent

n

11

uppvärmning....................................

11 11

90

11

n

11

inbindning ......................................

11 11

96

11

ii

11

böcker ..............................................

11 11

98

11

ii

11

renskrifning ...................................

11 11

101

11

11

11

diverse ...........................................

11 11

112

11

ii

11

renhållning och städning ............

11 11

138

11

ii

11

lyshållning ......................................

11 11

138

11

ii

11

tryckning (frånsedt Svensk för-

fattningssamling) ......................

11 11''

163

11

ii

11

möbler och inventarier ...............

11 11

249

11

ii

11

telefon och telegram ..................

11 11

1,036

11

ii

11

Svensk författningssamling.........

11 11

71

11

medan samtliga ifrågavarande expenser under samma tid ökats med

129 procent.

Häraf har blifvit en följd, att de särskilda utgiftsposternas andelar

i slutsumman undergått de förändringar, nedanstående tablå utvisar.

% af hela

% af hela

summan

summan j

1897-1899

1908—1910

1

j Kostnaden för tryckning (utom Svensk författ-

ningssamling) .....................

22.6

?6

„ „ diverse ........................i........

13

12

., „ uppvärmning ........................

13.4

10.9

„ „ renhållning och städning .........

6.8

7.1

„ ,, Svensk författningssamling ......

8.9

6.6

„ „ papper .................................

8.7

6

„ „ lyshållning ...........................

5.6

5.7

„ „ inbindning..............................

6.4

5.5

„ „ renskrifning ...........................

6.2

5.4

„ „ telefon och telegram ...............

1

5.2

„ „ möbler och inventarier ............

2.9

4.1

„ „ böcker .................................

1.7

1.5

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Hvad slutligen angår den af tillfälliga förhållanden beroende utgiften

för lokalhyra, har denna under ifrågavarande tid stigit med 282

procent, eller från 2 procent af hela summan under åren 1897—1899

till 3.3 procent af hela summan under åren 1908—1910.

Hvad som vid granskningen af ofvanberörda siffror synes mest

påfallande, är ökningen af utgifterna för tryckning, möbler och inventarier

samt telefon och telegram. Hvad de bägge senare utgiftsgrupperna

angår beror deras ökning af särskilda, under den senaste tioårsperioden

inträffade omständigheter; och då de för öfrigt äro till sina belopp af

jämförelsevis mindre betydelse, är det framför allt tryckningskostnaderna,

som äro ägnade att tilldraga sig uppmärksamheten. Dessa, som år

1885 utgjorde 147,851 kronor 76 öre, hade ännu år 1899 ej ökats till

mer än 188,935 kronor 46 öre, men stego sedermera med i medeltal

omkring 28,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo till nästan

Va miljon kronor, motsvarande 36 procent af samtliga expenser. Kostnaderna

för tryckning af statistiska med flera publikationer, hvaribland

särskild! märkas länskungörelserna, hafva härunder ökats något kraftigare

än utgifterna för blankettryck.

I fråga om tryckningskostnaderna yttras i Södermarks skrifvelse

följande:

»Den föreliggande utredningen rörande statsverkets expenser torde

framför allt hafva ådagalagt önskvärdheten af att besparing må kunna

vinnas i tryckningskostnaderna, hvilka utgöra såväl den ojämförligt största

posten bland dessa expenser som ock den utgiftspost, som, frånsedt de

jämförelsevis mindre betydande kostnaderna för telefon samt för möbler

och inventarier, utvisat den snabbaste ökningen.

I betraktande häraf synes det först och främst önskligt, att dessa

kostnader särskiljas från öfriga expenser, så att man direkt ur rikshufvudboken

kan år för år vinna kännedom om deras belopp. För

sådant ändamål synes det lämpligast, att ett särskild! anslag till tryckningskostnader

utbrytes från hvart och ett af de olika hufvudtitlarnas

expensanslag, och att dessa nya anslag från och med år 1913 i riksstaten

uppföras såsom förslagsanslag med belopp, som den gångna

tidens erfarenhet angifvit såsom behöflig^.

Hvad härefter angår frågan om åtgärder i syfte att söka nedbringa

tryckningskostnadernas höga belopp, torde här först böra erinras

därom, att denna fråga, i hvad den rör kostnaderna för de statistiska

publikationerna, nyligen varit föremål för behandling af den s. k.

statistiska kommittén.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

39

I sitt den 7 september 1910 afgifna betänkande bär denna kommitté

erinrat, att de nuvarande utgifterna för tryckning och häftning

för serien Bidrag till Sveriges officiella statistik icke torde kunna beräknas

till lägre belopp än 110,000 kronor, och att dessa kostnader på

tjugufem år mer än fördubblats, ehuru under tiden endast en ny littera

i serien tillkommit. Denna ansenliga stigning berodde endast till en

mindre del på ökning af de statistiska berättelsernas omfång, den förnämsta

orsaken till densamma vore att söka i arbetsprisernas stegring.

Kommittén har vidare framhållit, hurusom, på sätt chefen för

statistiska centralbyrån i utlåtande den 18 november 1885 erinrat,

tre olika utvägar kunde ifrågakomma för åstadkommande af besparing

i kostnaderna för det officiella statistiska trycket, nämligen dels minskning

af berättelsernas volym, dels minskade arbets- och materialkostnader,

dels slutligen minskning af upplagornas storlek. Den förstnämnda

utvägen, att minska berättelsernas omfång, vore uppenbarligen

den utan jämförelse kraftigast verkande. Med de för hvarje

år allt större kraf, som ställdes på den officiella statistiken i fråga om

fullständighet och detaljrikedom, kunde emellertid endast undantagsvis

en inskränkning i statistikens nuvarande omfång genomföras; och där

en sådan inskränkning vore möjlig utan större olägenheter, såsom beträffande

Ivungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelser, de befolkningsstatistiska

årsberättelserna och sjöfartsstatistiken, hade kommittén

på vederbörliga ställen därom framställt förslag. Den andra utvägen

vore att söka i nedbringande af arbets- och materialkostnaderna. I

fråga om papperet för själfva de publikationer, om Indika närmast vore

fråga, kunde visserligen ingen besparing ske, alldenstund genom nådiga

förordningen den 12 juli 1907 förordnats om användande af normaltryckpapper

för dylika publikationer och en ändring i denna bestämmelse

icke torde vara lämplig. Däremot skulle i fråga om papperet

för blanketter till statistiska uppgifter en väsentlig besparing kunna

åstadkommas, därest det i nyssnämnda förordning meddelade stadgandet

om användande af normalpapper af klass nummer 3 för blanketter till

statistiska uppgifter blefve upphäfdt. Detta ville kommittén för sin del

lifligt förorda. Hvad sättnings-, trycknings- och häftningskostnaderna

anginge, erinrade kommittén, att beträffande tryckningen af flertalet

statistiska publikationer skedde för närvarande med Kungl. Maj:ts tillstånd

uppgörelse under hand. Då man naturligtvis kunde utgå ifrån,

att de olika ämbetsverken härvid betingade sig de billigaste pris, som

på sådant sätt kunde erhållas, syntes ett nedbringande af dessa kostnader

icke tänkbart utan att entreprenad anställdes. Häremot kunde

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

likväl mycket tungt vägande invändningar göras. Därest entreprenad

utlystes, kunde en publikations tryckning komma att det ena året omhänderhafvas

af ett, det andra året af ett annat tryckeri. Emellertid

vore de flesta statistiska årsberättelserna af den beskaffenhet, att tabellstommarna

kunde hållas stående från år till år, så att den årliga nysättningen

kunde inskränkas till att endast införa nya siffror i de gamla

stommarna. Härigenom vunnes dels en betydligt snabbare publikation,

dels besparing i kostnaderna, alldenstund det synnerligen dyrbara ''uppbyggandet’

af tabellerna bortfölle. För att entreprenad å det statistiska

trycket i allmänhet skulle med fördel kunna anställas, erfordrades sålunda,

att entreprenaden finge omfatta ett stort antal årgångar. Till

följd af de täta förändringarna, som arbetspriserna underginge, torde

emellertid en sådan entreprenad kunna komma till stånd endast därigenom,

att tryckerierna satte priserna så högt, att de kunde vara

skyddade med hänsyn till den stegring af arbetspriserna, som kunde

komma att inträda under entreprenadtiden. Att i allmänhet anställa

entreprenad å det statistiska trycket skulle därför enligt kommitténs

åsikt snarare medföra en stegring än en minskning af kostnaderna.

Detta gällde dock endast i allmänhet. Beträffande sådana publikationer,

som icke utkomme årligen och som därför icke lämpligen hölles stående,

samt sådana publikationer, hvilka på grund af sin beskaffenhet vare sig

måste eller utan olägenhet kunde årligen nysättas, ställde sig saken

väsentligt annorlunda. Här syntes med fördel entreprenad kunna anställas.

Framför allt torde emellertid entreprenad vara fördelaktig i

fråga om större blankettleveranser, särskild^ med hänsyn därtill, att

dessa i allmänhet kunde utan olägenhet anförtros åt tryckerier i landsorten,

där arbetspriserna ställde sig väsentligt billigare än i liufvudstaden.

Beträffande slutligen den tredje utvägen att vinna besparingar

i kostnaderna för det statistiska trycket har kommittén föreslagit vissa

inskränkningar i fråga om publikationernas utdelning.

Rörande sättet för kostnadernas bestridande erinrar kommittén,

att dessa i allmänhet gäldas af anslagen till expenser. Endast för

statistiska centralbyråns publikationer funnes på riksstaten anvisadt ett

särskilt reservationsanslag, för närvarande uppgående till 17,300 kronor,

hvaraf kostnaderna för såväl publikationerna som blanketter till primäruppgifter

skulle bestridas. Under de senare åren hade detta belopp

visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda medel hade därför så godt

som årligen måst af Kungl. Maj:t anvisas för betäckande af brist i berörda

anslag. Verkliga utgifterna hade sålunda utgjort: år 1905 31,180

kronor 87 öre, år 1906 17,293 kronor 92 öre, år 1907 31,162 kronor

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

41

98 öre, år 1908 17,288 kronor 82 öre och år 1909 48,434 kronor 18

öre. Då de ifrågavarande utgifternas belopp icke kunde med någon

större tillförlitlighet beräknas från år till år, hvarom de nyss anförda

siffrorna tydligt vittnade, ansåge kommittén att tryckningskostnaderna

för statistiska centralverket borde i enlighet med den allmänna regeln

bestridas af vederbörande hufvudtitels anslag till expenser.

Hvad statistiska kommittén sålunda föreslagit i fråga om de statistiska

publikationerna har redan i vissa afseenden föranledt till åtgärder

från Kungl. Maj:ts sida, i det att nämligen Kungl. Maj:t dels genom

nådigt bref den 29 september 1911 föreskrifvit, bland annat, att i fråga

om tryckningen af sådana publikationer, som icke utkomma årligen,

samt sådana, som på grund af sin beskaffenhet antingen måste eller

utan olägenhet kunna årligen nysättas, äfvensom i fråga om större

leveranser af blankettryck nådiga förordningen angående statens upphandlings-

och entreprenadväsende med mera den 17 november 1893

skall lända till efterrättelse, samt att i öfrigt uppgörelse under hand må

träffas om tryckningen af blanketter och de statistiska publikationerna,

dels ock genom nådig förordning samma dag vidtagit sådan ändring i

ofvanberörda förordning den 12 juli 1907, att för blanketter till statistiska

primäruppgifter, hvartill förut skolat användas normalpapper af

klass nr 3, må från nästkommande års början användas papper af klass

nr 4, för så vidt blanketterna skola för all framtid bevaras, men, där

så ej är fallet, papper af beskaffenhet och format, som af vederbörande

myndighet finnes för ändamålet lämpligt.

De önskemål i fråga om nedbringande af kostnaden för papperet

till vissa blanketter, som af några myndigheter framhållits, hafva således

redan blifvit tillgodosedda.

Men äfven i kostnaderna för själfva tryckningen af blanketter

torde i vissa fall afsevärd besparing kunna åstadkommas. En sådan

kan utan allt tvifvel vinnas om, såsom åtskilliga länsstyrelser föreslagit,

det för länsstyrelserna behöfliga blankettryck skulle komma att genom

central myndighet anskaffas gemensamt för hela riket. Då upplagans

storlek har väsentlig betydelse för priset på blanketter — så t. ex.

skulle enligt uppgift i visst fall priset allt efter som upplagan vore

större eller mindre kunna växla mellan 15 och 25 kronor per ris —

skulle med afseende å det betydande antal blanketter, som hos läns
styrelserna

användes, en icke ringa besparing i tryckningskostnad vara

att förvänta af eu dylik anordning, om också denna ej torde lämpa

sig för alla hos länsstyrelserna använda formulär och blanketter, utan

böra inskränkas till dem, hvilkas lydelse är genom allmän författning

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 käft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

fastställd eller för hvilka eljest utan olägenhet gemensam lydelse kan

bestämmas. Sedan det efter länsstyrelsernas hörande blifvit bestämdt,

hvilka blanketter, som sålunda skulle tryckas för gemensam räkning,

borde det tillkomma den centrala myndighet eller den tjänsteman, som

Unge uppdraget sig anförtrodt, att efter utlyst entreprenad, helst begränsad,

träffa aftal med tryckeri om blanketternas tryckning och

distribuering till länsstyrelserna. Den förnämsta svårigheten härvid

torde blifva att erhålla garanti för att länsstyrelsernas rekvisitioner

må kunna utan tidsutdräkt effektueras. Med ledning af uppgifter,

som inhämtas från länsstyrelserna, bör emellertid storleken af de upplagor,

som ständigt böra finnas på lager, något så när kunna beräknas.

En annan fråga, som härvid bör tagas under öfvervägande, är om

vederbörande läns och stads namn bör å blanketterna tryckas, hvilket,

ju måste något fördyra priset, men måhända likväl kan finnas önskligt.

På grund af hvad sålunda anförts synes alltså en närmare utredning

om, i hvad mån och på hvad sätt de för länsstyrelserna behöflig»

blanketter kunna lämpligen gemensamt tryckas, böra komma till stånd.

I hvad mån dylikt gemensamt tryckande af blanketter kan, såsom

räkenskapskontoret vid flottans station i Stockholm ifrågasatt, lämpligen

ske för marinens räkning, torde det böra öfverlämnas åt marinförvaltningen

att tillse.

En sannolikt ännu mera effektiv åtgärd till förminskande af länsstyrelsernas

tryckningskostnader vore emellertid om, på sätt flera länsstyrelser

föreslagit, länskungörelsernas omfång kunde inskränkas genom

uteslutande af vissa förteckningar och tillkännagifvanden. Ett bedömande

af frågan, i hvad mån ett dylikt uteslutande kan äga rum, förutsätter

emellertid inhämtande af yttranden från vederbörande myndigheter i

sådan omfattning att detta ej i samband med föreliggande utredning

kunnat ske. Så är särskildt förhållandet med förslaget om upphörande

af lagfartsförteckningarnas kungörande, hvilket förutsätter en ändring af

17 § i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom, som föreskrifver

att de till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar

å beviljade lagfarter skola genom tryck kungöras så som med

bemälda myndighets kungörelser vanligen förfares. I denna fråga synas

lämpligen rikets hofrätter böra anmodas att, sedan tillfälle lämnats vederbörande

häradshöfdingar och rådstufvurätter att yttra sig, inkomma med

utlåtande. Hvad angår de i länskungörelserna intagna efterlysningarna af

brottslingar och uteblifna värnpliktiga, hvilka tillkännagifvanden af Kungl.

Majrts befallningshafvande i Gottlands län beräknats för närvarande

medföra en sammanlagd årlig kostnad af omkring 50,000 kronor, torde

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

43

från samtliga länsstyrelser ocli öfverståthållareämbetet samt i fråga

om de värnpliktiga från vederbörande militära myndigheter böra infordras

yttranden öfver förslaget om dessa kungörelsers öfverflyttande

till en central publikation. Och äfven öfver de framställda förslagen

rörande väguppskattningsinstrumenten, inskrifningsrevisionernas beslut

m. m. lära, i den mån de anses förtjäna afseende, vederbörande fackmyndigheters

mening böra inhämtas.

Den omständighet, som jämte tillväxten af publikationernas om:

fång mest bidragit till tryckningskostnadernas stegring, är emellertid

ökningen af tryckeriernas pristariffer; och några åtgärder för att vinna

nedsättning i dessa torde ej kunna vidtagas i vidare mån än att, såsom

af statistiska kommittén framhållits, entreprenad i lämplig utsträckning

användes; och torde i sådant afseende de bestämmelser, som enligt

ofvannämnda nådiga bref den 29 september 1911 meddelats i fråga om

de statistiska publikationerna, lämpligen kunna utsträckas till att gälla

äfven annat tryck, som sker för statens räkning.

Men eu annan fråga är, om den kontroll och granskning af

tryckeriräkningarna, som måste föregå hvarje utbetalning, för närvarande

kan allestädes anses tillfredsställande. Denna granskning torde, såsom

registratorn i jordbruksdepartementet framhållit, ofta inskränka sig till

en nedsummering af de debiterade posterna; och man torde också

under nuvarande förhållanden svårligen kunna förvänta att, frånsedt de

ämbetsverk, där tryckning af statistiska o. d. publikationer ingår såsom

ett hufvudsakligt moment i deras åligganden, de tjänstemän, som hafva

dylik granskning sig anförtrodd, skola kunna med nödig sakkännedom

ingå i detaljerad pröfning af de grunder, efter hvilka debiteringen skett,

och det sätt, hvarpå dessa grunder i de speciella fallen tillämpats, då

nämligen detta måste förutsätta så väl sakkunskap i fråga om tryckeriarbeten

, som noggrann kännedom om huru i de särskilda fallen tryckningsarbetet

fortgått med i korrekturen mot manuskripten företagna

ändringar, öfvertidsarbete och dylikt. Ehuru särskild anledning ej föreligger

till det antagande, att öfverdebiteringar ägt rum, lärer det väl

ej kunna förnekas, att frånvaron af sakkunnig kontroll i vissa fall

kunnat fresta till ett uppskörtande af statsverket i förevarande afseende,

hvarjämte ju rent ofrivilliga misstag kunna föreligga. Det vore därför

Titan tvifvel synnerligen önskvärdt, om granskningen af tryckeriräkningar,

som ingifvas till statsmyndigheter i hufvudstaden, kunde anförtros

åt någon på detta område fullt sakkunnig person, som ägde vana

att t. ex. bedöma hvilken kostnad i korrektur vidtagna ändringar böra

betinga o. d. Då ett sådant uppdrag torde böra utföras under tjänste
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

mannaansvar, synes det kunna ifrågasättas, om ej en särskild tjänstebefattning

med lämpligt arfvode borde för ändamålet inrättas.

Då emellertid de af expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna

utgöra allenast en del af statsverkets utgifter af ifrågavarande slag, i

det att ännu större kostnader föranledas af riksdagstrycket och kommittétryck,

synes frågan måhända böra gifvas större räckvidd än här

ofvan ifrågasatts. För de åt Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer vore det

utan tvifvel synnerligen önskligt att kunna erhålla biträde af en fackman

vid tryckeriräkningars granskning; och under förutsättning att så skulle

vara förhållandet äfven i fråga om Riksdagens tryckeriafdelning, kunde

ofvanberörda uppdrag utsträckas till att omfatta allt tryck, som i hufvudstaden

verkställes för statsverkets räkning. I sådant fall synes emellertid

uppdraget böra icke blott afse granskning af räkningar; utan, då

ifrågavarande person vid denna granskning blefve i tillfälle att med

hvarandra jämföra de särskilda tryckeriernas debiteringar och det sätt,

hvarpå arbetet å de olika hållen utförts, borde i hans hand läggas

äfven uppgörandet af aftal om arbetets utförande samt tryckets fördelning

å de särskilda tryckerierna, hvarigenom en för statsverket förmånlig

täflan mellan dessa kunde komma till stånd äfven utan tillämpning

af entreprenadsystemet. Befattningen blefve visserligen härigenom

så ansvarsfull och kräfvande, att måhända högre aflöning än vanliga

tjänstemannalöner torde behöfva däråt anslås. Men om, såsom det finnes

anledning att antaga, genom en dylik anordning väsentlig besparing i

tryckningskostnad kunde uppstå, torde ur nämnda synpunkt hinder för

förslagets genomförande ej höra möta.»

Med afseende å hvad sålunda vid utredningen förekommit ansluter

jag mig helt till det framställda förslaget om tryckningskostnadernas

utbrytande från expensanslagen. Nämnda kostnader hafva numera nått

sådan betydenhet och äro för öfrigt af den säregna beskaffenhet, att

full anledning torde föreligga att å de olika hufvudtitlarna för desamma

anvisa särskilda förslagsanslag, hvarigenom äfven bättre öfversikt och

kontroll öfver ifrågavarande utgifter ernås.

Hvad angår de lämnade uppslagen till åtgärder för minskande af

tryckningskostnaderna, synas mig dessa i allmänhet vara väl värda att

tagas under närmare öfvervägande, och torde jag framdeles få återkomma

till frågan om den ytterligare utredning, som i antydda hänseenden

lämpligen bör verkställas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

45

I fråga om öfriga utgifter än för tryckning framhålles i Södermarks

skrifvelse, att den gjorda utredningen icke utmynnat i några

mera betydelsefulla förslag till åtgärder för vinnande af besparing, i

sammanhang hvarmed erinrats, hurusom den rationella sparsamheten

med expensmedlen svårligen torde kunna framalstras genom ^afbindande

föreskrifter, utan alltid ytterst blifva beroende af omdömesförmågan och

pliktkänslan hos dem, som handhafva medlen. De direkt till besparing

syftande förslagen hafva inskränkts till att afse vissa åtgärder i fråga

om åtgången af papper och kuverter, inbindning af handlingar samt

inköp af skrifmaskiner.

Men dessutom hafva föreslagits vissa föreskrifter, tjänande till att

indirekt befrämja sparsamhet genom att dels underlätta och dels skärpa

kontrollen öfver medlens användande. I sistnämnda afseende har ifrågasatts

viss inskränkning i vederbörande ämbetsverks rätt att sjkifva besluta

om anskaffande af möbler och inventarier, då det nämligen icke

syntes vara uteslutet att, om t. ex. fråga om anskaffning af föremål,

hvars pris öfverstege en viss summa, förslagsvis 500 kronor, eller om

möblerande af nya lokaler måste underställas Eders Kungl. Maj:ts afgörande,

en omsorgsfullare pröfning af kostnadsfrågan skulle redan hos

vederbörande ämbetsverk komma till stånd.

Det sätt, hvarpå expensmedlen redovisas, företer för närvarande

vissa skiljaktigheter, i det att en del myndigheter i sina redovisningar

ej upptaga några underrubriker och hos de öfriga, som afgifva specificerade

expensmedelsräkningar, utgifternas fördelning å underrubriker

sker på ett ganska växlande sätt, hvilket ju finner sin förklaring däruti,

att 1842 års formulär är i vissa afseenden föråldradt. För vinnande af

reda och likformighet samt för underlättande af kontrollen har nu föreslagits

föreskrift därom, att enhvar af ifrågavarande myndigheter skall

årligen afgifva expensmedelsräkning, hvari utgifterna redovisas under

följande rubriker:

lokalhyra,

inköp af papper,

„ „ öfriga skrifmaterialier,

„ ,, böcker och kartor,

prenumeration å tidningar,

annonsering,

inbindning af böcker och handlingar,

uppvärmning,

lyshållning,

renhållning och städning,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

inköp och underhåll af möbler och inventarier,

telefon och telegram,

renskrifning, samt

diverse utgifter.

Korande sistnämnda utgiftspost yttras i utredningen:

»Då till denna post måste hänföras alla de expenser, som ej kunna

inordnas under någon af de förut nämnda rubrikerna, torde här böra

till behandling upptagas frågan, huruvida alla slag af hit hörande expenser

kunna fullständigt uppräknas eller om på annat sätt fullt tydliga

anvisningar kunna lämnas för afgörande i omtvistliga fall af frågan,

om en utgift är af beskaffenhet att böra af expensmedel bestridas.

Önskvärdheten häraf har framhållits af några utaf de nu hörda myndigheterna;

och, såsom ofvan omförmäles, hafva Riksdagens revisorer i sin

till 1911 års riksdag afgifna berättelse anfört, att revisorerna, som trott

sig finna, att från expensanslagen bestridts utgifter, hvartill tillgångar

synts hafva bort på annat sätt beredas, velat ifrågasätta, huruvida icke

närmare föreskrifter kunde lämpligen meddelas beträffande användandet

af medel från dessa anslag.

Enligt inhämtad upplysning lärer revisorernas nyssnämnda uttalande

syfta dels på under 1909 bestridda utgifter för ändringsarbeten, som

vidtagits i några landtmäterikontor i länen för deras skyddande mot

eldfara, dels ock å vissa anskaffningar af möbler m. m. för ämbetsverks

räkning. Hvad dessa senare beträffar, synes hinder icke böra uppställas

för expensanslagens anlitande för dylikt ändamål, helst om, såsom ofvan

ifrågasatts, dylika anskaffningar, där de äro af större omfattning, varda

underställda Kungl. Maj:ts pröfning. Hvad åter angår sådana arbeten,

som afse förändringar af själfva ämbetslokalerna, äfvensom anordnande

af värme-, ventilations-, vatten- och gasledningar, torde dessa däremot

icke vara af beskaffenhet att böra af expensmedel bekostas. Utgift för

elektriska ringledningar åter torde, lika väl som för telefonledningar,

vara att anse såsom expens. Beträffande elektriska ljusledningar kan

frågan möjligen vara mera tvifvelaktig. Praxis har emellertid gått i

den riktning, att kostnaden härför bestridts af expensmedel, och anmärkning

häremot tiar ej förekommit. Dock torde härvid, när fråga är om

att första gången i ett ämbetsverk anordna elektrisk belysning, Kungl.

Maj:ts medgifvande böra inhämtas, hvilket ock, så vidt den föreliggande

utredningen gifver vid handen, hittills alltid ägt rum. Dylik kostnad

bör emellertid helt naturligt icke hänföras till rubriken diverse utgifter,

ritan till lyshållning. Kostnaden för anordnande af hyllor och inredning

af skåp, äfven väggfasta, torde ostridigt vara af beskaffenhet att böra

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

47

med expensmedel bestridas. Då sådan kostnad hör under rubriken:

inventarier, skulle alltså, om ofvannämnda förslag godkännes, sådan inredning

underställas Kungl. Maj:ts pröfning, där kostnaden öfversteo-e

500 kronor. ö

Äfven i andra alseenden än i fråga om förenämnda ledningar

in. in. torde tvekan kunna uppstå, t. ex. rörande arfvode för biträde,

som ett ämbetsverk anlitar från utomstående. Att ersättning åt stadsbud

o. d., som anlitas för transport och annat kroppsarbete, är af

expensutgifts natur, torde vara påtagligt. Men om uppdraget ej afser

kroppsarbete, kan saken vara svårare att afgöra. Afser uppdraget ett

rent intellektuellt arbete, såsom då en matematiker anlitas för verkställande

af särskild fackkunskap kräfvande beräkningar eller en jurist

såsom ombud i en rättegång, bör utgiften ej gäldas af expensanslag,

utan på annat sätt bestridas. År åter fråga om t. ex. kopiering af

byggnadsritningar, lärer hinder ej möta att, såsom domänstyrelsen i

dylikt fäll gjort, afföra utgiften å expensanslaget. Inhämtande af soliditetsupplysningar

har af statskontoret bekostats från detta anslag, hvilket

torde hafva varit fullt befogadt.

Måhända kunde tillräcklig anvisning i förevarande hänseende innefattas

i en föreskrift därom, att arfvode för uppdrag, som kräfver intellektuellt

arbete, ej må med expensmedel bestridas.

Hvad som sålunda förekommit torde emellertid gifva vid handen,

att det svårligen låter sig göra att genom en allmän föreskrift exakt

angifva alla de kostnader, som äro att hänföra till expenser. Utan man

torde få inskränka sig till att dels angifva de särskilda rubriker, hvarunder

expenserna skola i expensmedelsräkningarna redovisas och därvid

under rubriken diverse utgifter uppräkna de vanligast förekommande

slagen af sådana, dels ock lämna särskilda föreskrifter i några afseenden,

där tvekan snarast kan antagas uppstå.

Följande kostnader synas böra särskildt angifvas såsom tillhörande

posten diverse utgifter:

fraktkostnad,

vattenafgifter,

kostnad för transport af möbler, arkivalier m. m.,

kostnad för inköp af tvål, tändstickor, nålar och dylika förbrukningsartiklar,

kostnad för insättning och uttagning af innanfönster,

arfvode för uppdragning af ur,

arfvode för kopiering af ritningar o. d.,

kostnad för mindre lagningsarbeten, såsom å lås, nycklar m. m.»

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Slutligen har, hvad särskild! angår utgifterna för renskrifning,

i utredningen erinrats därom, att det blott är vissa myndigheter, som

äga att härför anlita expensmedlen. I sammanhang med den lönereglering

för landsstaten, som ägde rum år 1878, blef nämligen genom

nådiga brefvet den 31 maj samma år förklarad!, att den efter 1879 års

ingång vid länsstyrelsernas kansli och kontor ifrågakommande kostnad

för sådan utgående expedition, hvarför lösen icke af vederbörande uppbäres,

såsom för renskrifning, tryckning af blanketter till utslag och

dylikt, må enligt behörigen granskade räkningar, som innefatta tydliguppgift

å grunden, hvarefter ersättningen beräknas, anordnas och utgå

från sjätte hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. Liknande föreskrift blef genom nådigt bref den 28 maj

1880, i sammanhang med fastställande af ny aflöningsstat för öfverståthållareämbetets

kansli, meddelad beträffande den efter nya organisationens

inträdande vid nämnda kansli ifrågakommande kostnad för renskrifning

af sådan utgående expedition, hvarför lösen icke af vederbörande

uppbäres. Härjämte har, såsom ofvan erinrats, numera medgifvits, att

från och med år 1910 tredje hufvudtitelns expensanslag må användas

för bestridande af renskrifningskostnad.

Då emellertid den gjorda undersökningen gifvit vid handen, att

äfven i några andra enstaka fall utgifter för renskrifning påförts expensanslagen,

har Södermark föreslagit föreskrift därom,

att expensanslagen icke må i andra fall än där sådant blifvit uttryckligen

medgifvet användas till bestridande af kostnad för renskrifning.

På grund af hvad i öfriga nyss angifna afseenden i utredningen

anförts har af Södermark vidare föreslagits, att nådiga föreskrifter må

meddelas därom,

att, beträffande anskaffning af möbler och inventarier, fråga om

inköp af föremål till pris öfverstigande 500 kronor eller om uppsättning

af möbler eller inventarier i nya eller utvidgade lokaler skall underställas

Kungl. Maj:ts pröfning;

att, hvad särskild! angår skrif- och räknemaskiner till värde ej

öfverstigande 500 kronor, vederbörande myndighets beslut om anskaffande

af sådan maskin skall anmälas hos statskontoret, som har att med vederbörande

leverantörer på förmånligaste villkor träffa aftal om leverans af

erforderlig maskin;

att fråga om införande i ämbetslokal af elektrisk belysning skall

underställas Kungl. Maj:ts pröfning;

att kostnad för arbeten, som afse förändring af själfva ämbets
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

49

lokalerna eller anordnande af värme-, ventilations-, gas- eller vattenledningar

icke må med expensmedel bestridas;

att arfvode för uppdrag, som krafvel- intellektuellt arbete, ej heller

må af expensmedel gäldas;

att, för vinnande af besparing i pappersåtgången, halfark skall användas,

där sådant lämnar tillräckligt utrymme och det ej för omslutande

af bilagor eller af annan anledning anses nödigt att begagna helark;

att för försändelser ej böra användas kuverter af dyrbarare slagan

som med afseende å försändelsens art anses nödigt;

samt att endast handlingar, afsedda att förvaras och begagnas eu

längre tid, böra inbindas i skinnband, men andra handlingar i billigare band.

De förslag till föreskrifter, som sålunda framgått ur den gjorda

utredningen, synas mig i hufvudsakliga delar lämpliga och öfverensstämmande

med de önskemål, som angifvits såväl i det nådiga beslut af

den 31 mars 1911, hvarigenom utredningen anbefalldes, som i Riksdagens

ofvanberörda underdåniga skrifvelse af den 31 sistlidna maj. Jag

har alltså för afsikt att med det snaraste underställa Eders Kungl. Maj:ts

pröfning förslag till föreskrifter, som med vissa modifikationer lära kunna

gå i nu angifna riktning, hvarvid äfven torde böra tagas under öfvervägande,

i hvad mån dessa föreskrifter måhända kunna ytterligare kompletteras.

Emellertid torde ärendet i nu föreliggande sammanhang böra

blifva föremål för behandling endast i de delar, som angå uppgörandet

af förslag till budget för år 1913, hvarför jag anhåller att få öfvergå

till de beräkningar, jag efter samråd med cheferna för de öfriga departementen

uppgjort rörande dels de nya förslagsanslagen till tryckningskostnader,

dels ock den förändring i beloppen för de kvarstående anslagen

till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., som betingas ej mindre af

tryckningskostnadernas utbrytande än äfven af det under de senaste

åren allt mer framträdande behofvet af ökade expensmedel. Vid dessa

beräkningar, som verkställts med ledning af hvad som under de

senaste åren för de ifrågavarande ändamålen åtgått, har, ehuru ofvan

antydda möjligheter till vinnande af besparing äro tämligen ovissa,

hänsyn därtill tagits så till vida, att någon höjning af de siffror, som

utmärka åtgången af expenser under åren 1908—1910, icke vidtagits,

oaktadt det år, beräkningen afser, eller 1913, ligger tre år längre fram

i tiden.

Enligt den skedda utredningen hafva under åren 1908—1910 de

från expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna för de särskilda

hufvudtitlarna uppgått till följande belopp i runda tal:

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1908

1909

1910

kr.

kr.

kr.

Andra hufvudtiteln ...............

126,700

89,300

108,800

Tredje „ ...............

3,400

4,300

3,200

Fjärde „ ...............

4,900

8,600

5,400

Femte „ ...............

16,500

24,100

23,200

Sjätte ,. ...............

156,100

173,800

209,200

Sjunde „ ...............

48,500

67,700

104,800

Åttonde „ ...............

11,500

17,800

14,400

Nionde „ ...............

17,000

24,600

31,300

Summa

384,600

410,200

500,300

I dessa summor ingå icke tryckningskostnaderna för marinstaben,

inspektören för flottans öfningar till sjös, kustartilleriet, landsarkiven

och landtmäterikontoren i länen, liksom ej heller kostnaden för tryckning

af länens markegångstaxor. Dessa synas emellertid icke hafva

varit af den betydenhet, att någon större hänsyn därtill torde behöfva

tagas vid bestämmande af nu ifrågavarande förslagsanslags belopp.

Att tryckningskostnaderna för andra hufvudtiteln år 1908 betydligt

öfverstego motsvarande kostnader under de bägge påföljande åren,

härleder sig däraf att kostnaden för svensk författningssamling för år

1908 undantagsvis steg till 108,000 kronor, mot 70,000 kronor år 1909

och 81,700 kronor år 1910.

Såsom förut omförmälts, har statistiska kommittén i sitt den 7 september

1910 afgifna betänkande föreslagit, att kostnaderna för det tryck,

som skulle utgå från det af kommittén ifrågasatta statistiska centralverket,

måtte få, i enlighet med hvad som äger rum beträffande åtskilliga andra statistiska

publikationer, bestridas af vederbörande hufvudtitels anslag till expenser.

Då det reservationsanslag å 17,300 kronor, som anvisats för tryckning

af statistiska centralbyråns publikationer, visat sig otillräckligt, så

att medel upprepade gånger måst anvisas till täckande af däri uppkomna

brister, anser jag lämpligt, att kostnaden för dessa publikationer

hädanefter må, liksom nu är förhållandet t. ex. med utgifterna för

kommerskollegii statistiska publikationer, gäldas af vederbörande förslagsanslag;

och torde på grund häraf, då kostnaden för centralbyråns

statistiska tryck synes kunna beräknas till 30,000 kronor, detta belopp

böra inberäknas i sjunde hufvudtitelns nya förslagsanslag till tryckningskostnader.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

51

I sitt i föreliggande ärende afgifna yttrande har domänstyrelsen

erinrat, hurusom 1911 års Riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

hemställan besluta att, på grund af den förändrade uppställningen af

riksstaten, hvad som af nionde hufvudtitelns anslag vore att räkna till

driftkostnaderna för statens domäner skulle utbrytas från hufvudtitelns

stat, och på grund häraf, med godkännande af i statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden den 13 januari 1911 gjorda beräkningar, såsom driftkostnader

under år 1912 för statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp

af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens afkastning. Bland

dessa driftkostnader hade enligt nyssberörda statsrådsprotokoll inberäknats

följande kostnader för domänstyrelsen:

aHöningsstat för styrelsen ................................................ kronor 159,000: —

till anställande af en extra amanuens hos styrelsen

och för renskrifning m. m..................................... „ 6,000: —

rese- och traktamentsersättning åt styrelsens personal „ 6,000: —

Summa kronor 171,000: —

hvaremot i beräkningen icke ingått hvad som för den centrala förvaltningen

erfordrades till skrifmaterialier, expenser m. m. och som hittills

utgått från det under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

sådana utgifter. Det syntes dock domänstyrelsen, att dessa kostnader

lika väl som kostnaderna för aflöningsstaten för styrelsen samt för reseoch

traktamentsersättning åt dess personal hädanefter borde gäldas från

statens domäners fond.

Enligt hvad chefen för jordbruksdepartementet meddelat mig, biträder

han denna domänstyrelsens mening och har för afsikt att vid

beräkningen af driftkostnaderna för statens domäner för år 1913 utgå

härifrån.

Vid bifall till hvad nämnda departementschef sålunda i förevarande

afseende ämnar föreslå, skulle utgifterna för domänstyrelsens expenser

för framtiden icke vidare komma att belasta nionde hufvudtitelns expensanslag.

Dessa utgifter utgjorde

år 1908 kronor 18,828: 2 7, hvaraf tryckningskostnader kronor 3,929: 6 8

1909 „ 21,439:87, „ " „ „ 2,032:38

1910 „ 17,903:13, „ „ „ 2,778:60

r>

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Nionde hufvudtitelns tryckningskostnader för år 1910 kafva kär ofvan

uppgifvits till 31,300 kronor. Då emellertid, såsom nyss nämnts, käri

icke ingå tryckningskostnaderna för landtmäterikontoren i länen, torde,

trots frånskiljandet af domänstyrelsens utgifter för ifrågavarande ändamål,

nionde kufvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader böra

för år 1913 beräknas till 32,000 kronor.

Därest hänsyn behöfver tagas allenast till hvad sålunda förekommit,

synas förslagsanslagen till tryckningskostnader å 1913 års riksstat böra

beräknas till följande belopp:

för

andra

hufvudtiteln .................

................................. kronor

115,000

—

11

tredje

11 .................

................................. 11

4,000

—

11

fjärde

11 .................

................................. 11

7,000

—

VI

femte

11 .................

............................... 11

25,000

—

'')i

sjätte

11 ................

................................. 11

200,000

—

11

sjunde

.................

................................. 11

130,000

—

v

åttonde

11 ................

................................ 11

15,000

—

11

nionde

11 .................

................................. 11

32,000

—

Summa kronor

528,000

—

Samtliga utgifter å expensanslagen hafva under åren 1908—1910

uppgått till följande belopp, i runda tal:

1908

1909

1910

kr.

kr.

kr.

Andra hufvudtiteln...........................

199,900

165,800

184,600

Tredje ,, ...........................

115,000

126,100

157,000

Fjärde „ ..........................

24,200

22,600

18,700

Femte ,, (uppvärmning m. m.)

299,700

325,200

314,600

„ (skrifmaterialier m. m.)

97,400

131,000

123,100

Sjätte „ ...........................

467,900

538,700

568,100

Sjunde „ ...........................

159,100

154,100

212,800

Åttonde „ ...........................

78,500

79,100

78,400

Nionde „ ........................ ...

63,400

101,200

119,900

Summa

1,505,100

1,643,800

1,777,200

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

53

Såsom förut erinrats, äro å 1912 års riksstat uppförda följande

förslagsanslag till expenser:

å andra hufvudtiteln

.... kronor

111,991

—

,, tredje

11

11

120,154

—

,, fjärde

11

''• * 11

12,990

—

,, femte

11

(uppvärmning m. m.) .......

11

300,000

—

11 11

11

(skrifmaterialier m. m.).....

11

113,882

—

„ sjätte

11

11

425,756

—

,, sjunde

11

11

100,009

—

„ åttonde

11

11

55,095

—

,, nionde

11

11

40,479

—

Summa kronor

1,280,356

—

Redan år 1910 öfverstego alltså utgifterna de nu för 1912 uppförda

anslagen med inemot en half miljon kronor.

Häraf torde uppenbart framgå, att ett höjande af expensanslagen

till belopp, som närmare motsvara de verkliga utgifterna, icke längre

kan uppskjutas; och angelägenheten af att statsverkets utgifter beräknas

så nära som möjligt i anslutning till verkligheten framträder ju också

med ökad styrka, sedan numera, på grund af 1911 års Riksdags beslut

om den s. k. fondens för reserverade medel öfverförande till statsverkets

kassafond, någon sådan behållning, som förut i regel förefunnits å förstnämnda

fond, icke vidare är vid riksstaternas uppgörande att påräkna.

Om man nu från ofvan angifna belopp å utgifterna från de särskilda

hufvudtitlarnas expensanslag för år 1910 drager de summor, som

beräknats för de nya förslagsanslagen till tryckningskostnader, dock med

iakttagande härvid att afdrag ej skall ske för det belopp af 30,000 kronor,

som beräknats för tryckningen af statistiska centralbyråns publikationer,

återstå följande belopp, nämligen

för

andra hufvudtiteln..............................................

kronor

69,600

—

11

tredje

11

ii

153,000

—

11

fjärde

11 ..........*..............................

ii

11,700

—

11

femte

,, (till skrifmaterialier m. m.)

ii

98,100

—

11

sjätte

ii ...............................................

ii

368,100

—

11

sjunde

ii ...........................................

ii

112,800

—

11

åttonde

ii ................................................

ii

63,400

—

11

nionde

ii ................................................

ii

87,900

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

I betraktande häraf och med hänsyn därtill, att från nionde hufvudtitelns

expensntgifter bör ytterligare afgå hvad som beräknas motsvara

domänstyrelsens expenser,* torde expensanslagen för år 1913 icke böra

beräknas lägre än till följande belopp, nämligen

för

andra hufvudtiteln .............................

.................... kronor

65,000

—

Y)

tredje

Yl ...............................

................. IT

140,000

—

Yl

fjärde

Yl ...............................

................... Y)

13,000

—

It

femte

„ (till uppvärmning, belysning m. m.) „

315,000

—

„ (till skrifmaterialier m.

m.) „

100,000

—

Y)

sjätte

Yl ............................

................. Y)

350,000

—

Y)

sjunde

Y) .............................

................... Yl

100,000

—

åttonde

Yl ...............................

Yl

63,000

—

Y

nionde

Y) ...............................

................... Y)

60,000

—

Summa kronor

1,206,000

—

En jämförelse af dessa siffror med de i 1912 års riksstat uppförda

anslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. utvisar, att det framställda

förslaget, efter utbrytandet af särskilda anslag för tryckningskostnader,

innebär:

för andra hufvudtiteln eu minsknin

„ tredje „ „ ökning

ii fjärde ,, . ,, ,,

„ femte „ (till uppvärmning m. i

„ „ ■ „ (till skrifmat. m. in.)

,, sjätte „ en minskning

ii sjunde ,, ,, ,,

,, åttonde „ „ ökning

„ nionde „ „ „

af

kronor

46,991

—

Y)

Y)

19,846

—

Yl

It

10

—

en ökning af

Yl

15,000

—

Yl

minskning „

Y)

13,882

—

Y)

Yl

Y

Y)

75,756

9

_

Y

Y)

7,905

—

Yl

It

19,521

—

eller alltså inalles eu minskning af 74,356 kronor, hvadan, då de nya

anslagen till tryckningskostnader beräknats till 528,000 kronor, förslaget

i sin helhet innebär en ökning i utgiftstaten å 453,644 kronor.»

Af den förebragta utredningen synes utskottet framgå, att fullgiltiga

skäl tala för ett utbrytande från expensanslagen af tryckningskostnaderna,

hvilkas betydenhet och säregna beskaffenhet torde fullt

motivera särskilda förslagsanslag för ändamålet å de olika hufvudtitlarna.

Vid en dylik anordning synes nämligen, jämväl enligt utskottets mening,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

55

kunna knytas en förhoppning om bättre öfversikt och kontroll än hittills

öfver utgifter af nämnda slag.

Af samma anledning har utskottet likaledes velat ansluta sig till

Kungl. Maj:ts förslag om uppdelning af de under andra hufvudtiteln

för tryckningskostnader disponibla belopp, så att därifrån utbrytas kostnaderna

för svensk författningssamling.

Under uttalande häraf får utskottet, som icke funnit något att

erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag,

hemställa,

att Riksdagen må till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m., hvartill i 1912 års riksstat under

andra hufvudtiteln upptagits 111,991 kronor, å ordinarie

stat uppföra ett förslagsanslag å 65,000 kronor eller sålunda

46,991 kronor mindre än det nuvarande anslaget.

Svensk författningssamling.

15:o) Kungl. Maj:t har under punkt 13 af denna hufvudtitel före- Svensk förslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för svensk författ- fattningsningssamling

å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 70,000 kronor. [13™]

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 51 i

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra kammaren af herr B. Hagberg, med instämmande af herr N. Larsson

m. fl., väckt motion (nr 191), däri föreslagits, att Riksdagen ville besluta

att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Svensk författningssamling

måtte på sätt i motionen föreslagits tillställas Riksdagens medlemmar,

samt, därest så skulle befinnas nödigt till bestridande af omkostnaderna

härför, höja anslaget å andra hufvudtiteln med erforderligt

belopp.

Beträffande den närmare innebörden af hvad motionären sålunda

föreslagit samt i fråga om de af motionären därför åberopade skälen

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Vid föregående Riksdag väckte motionären en motion af hufvud- utskottets

sakligen enahanda innehåll, som den nu föreliggande. Vid pröfning af yttrande.

den då väckta motionen yttrade statsutskottet, att då tillfälle förefunnes

att på åtskilliga ställen i hvarje stad och inom alla kommuner på landet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

afgiftsfritt taga del af den ifrågavarande publikationen samt abonnementspriset

å densamma icke syntes vara för den riksdagsman, som det

oaktadt skulle anse nödigt att i sitt hem äga tillgång till publikationen,

afskräckande, funne utskottet framställningen icke kunna afse ett behof,

som borde med uppoffrande af statsmedel tillfredsställas. Vid sådant

förhållande och då den utgift för ifrågavarande ändamål, hvilken torde

till sin natur kunna jämställas med kostnaderna för Riksdagens tryck,

icke syntes stå i öfverensstämmelse med den önskan att nedbringa dessa

kostnader, som under de senare åren gjort sig gällande och tid efter

annan funnit ett uttryck i särskilda af Riksdagens revisorer uti detta

afseende gjorda framställningar, ansåg utskottet sig icke kunna tillstyrka

bifall till motionen.

Framställningen blef ock af Riksdagen afslagen.

Den olikhet i förhållande till den förra året i ämnet väckta motionen,

som innefattas i motionärens nu framlagda förslag, och hvad motionären

till stöd för detsamma anfört har icke synts utskottet vara af beskaffenhet

att föranleda utskottet att frångå sin förut uttalade uppfattning i

frågan. Utskottet finner sig vid sådant förhållande icke heller kunna

tillstyrka den nu väckta motionen.

Under åberopande af hvad utskottet anfört under föregående punkt,

i fråga om utbrytning af kostnaderna för svensk författningssamling

från hufvudtitelns anslag till tryckningskostnader, får utskottet, som

icke funnit något att erinra i afseende å beloppet af det under nu förevarande

punkt äskade förslagsanslaget, hemställa,

a) att herr Hagbergs förenämnda motion icke

må af Riksdagen bifallas; samt

b) att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna

för svensk författningssamling å ordinarie

stat uppföra ett förslagsanslag å 70,000 kronor.

Tryckningskostnader.

Trycknings- 16:o) I punkt 14 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t före
kostnader.

8}ag.^ Riksdagen att till bestridande af tryckningskostnader, som icke

[^•-1 skola af andra medel gäldas, å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag

å 30,000 kronor, som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma upptagits

till 30,046 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

57

Under åberopande af hvad utskottet anfört under punkt 14:o) här

ofvan får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till bestridande af tryckningskostnader,

som icke skola af andra medel gäldas, å

ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 30,000 kronor;

dock att i anslaget må få göras den jämkning, som

för jämnande af hufvn dtitelns slutsumma kan blifva

erforderlig.

• •

Ofriga ordinarie anslag.

17:o) Beträffande ofriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under andra hufvudtiteln, bär Kungl. Maj:t

icke föreslagit någon förändring.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln,

som här ofvan icke blifvit särskild! omförmälda,

må för år 1913 fastställas till samma belopp som uti

innevarande års riksstat.

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till andra

hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag.

.Justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

18:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i afseende därå blifvit af departementschefen

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 höft. (Nr 2.) 8

Ofriga

ordinarie

anslag.

Provisorisk

lönereglering

för dep artenientet.

[15.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

ätaisuiskotteis utlåtande Nr 2.

Andre ledamot

å justitiedepartementets

afdelning

för laglirendeit.

[16.]

Extra

föredragande

inom justitiedepartementet.

[17-]

Straffregistret.

[18.]

till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari

1912 (sid. 53—56) anförd t, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till provisorisk lönereglering för

befattning skafvare i justitiedepartementet, i enlighet med

de af departementschefen tillstyrkta grunder och på

de af honom förordade villkor, å extra stat för år

1913 anvisa ett förslagsanslag af 5,195 kronor, hvaraf

högst 100 kronor må användas till höjning af vikariatsersättning

under semester.

19:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts i punkt 16 af

denna hufvudtitel gjorda framställning och under hänvisning till hvad

statsrådsprotokollet (sid. 57—58) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för aflönande af en andre

ledamot å justitiedepartementets afdelning för lagärenden

å extra stat för år 1913 anvisa 8,200 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis

af tillgängliga medel utanordna 100 kronor såsom

tillägg till det i 1912 års riksstat för samma ändamål

anvisade belopp af 8,000 kronor; skolande af återstående

8,100 kronor ett belopp af 2,500 kronor anses

motsvara tjänstgöringspenningar.

20:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till arfvode åt en extra föredragande

inom justitiedepartementet å extra stat för år

1913 anvisa 3,000 kronor.

21:o) Under tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts uti punkt 18

af denna hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

59

att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett

under de senare åren, för bestridande af de utaf tilllämpning

af lagen om straffregister föranledda kostnader

för amanuenser, renskrifning m. m. inom justitiedepartementet

å extra stat för år 1913 anvisa 5,000 kronor.

22:o) I punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom Ammuemer,

tillägg till det i staten för justitiedepartementets afdelning af Kungl. ZittningZ''

Maj:ts kansli uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning

renskrifning m. m. å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 6,000 no "i

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis - ’•

af tillgängliga medel utanordna 3,000 kronor.

f fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet sid. 59—61 därom innehåller.

Utskottet, som icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställer,

att Riksdagen må såsom tillägg till det i staten

för justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts

kansli uppförda anslag Ull amanuenser, vikariatsersättningar,

renskrifning m. m. å extra stat för år 1913

anvisa ett belopp af 6,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna 3,000 kronor.

LagberediiingeiK

23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts uti punkt 20 af hufvudtiteln

därom gjorda framställning hemställer utskottet,

Lagbered
ningen.

[20.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1903—1912 ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens

verksamhet å extra stat för år 1913 anvisa

ett belopp^af 50,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Förberedande utredning angående en rättegångsreform.

Förberedande

utredning angående

en

rättegångsform.

[21-]

24:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kung!. Maj:t under

punkt 21 af denna hufvudtitel föreslagit och under hänvisning till hvad

statsrådsprotokollet å sid. 62—63 i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna

för en förberedande ''Utredning angående en rättegångsreform

å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af

40,000 kronor.

Extra vaktmästare i nedre justitierevisionen.

extra rakt- 25:o) Kungl. Maj:t har under punkt 22 af hufvudtiteln föreslagit

nedre justuie- Riksdagen att till aflönande af en extra vaktmästare i nedre justitienvisionen.

revisionen å extra stat för år 1913 anvisa 1,175 kronor.

[22-] Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till

sid. 63—65 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställer alltså,''

att Riksdagen må till aflönande af en extra vaktmästare

i nedre justitierevisionen å extra stat för år

1913 anvisa 1,175 kronor.

Extra division i Svea hofrätt.

Extra division 26:o) Kungl. Maj: t har under punkt 23 af denna hufvudtitel före
t,

Svea hofrätt. s}ag.p Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett år från och

■-* med den 1 september 1912 af en extra division i Svea hofrätt för be
handling

af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra

stat för år 1913 anvisa 32,900 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta

belopp belöper å tiden från och med den 1 september till årets slut.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 i statsrådsprotokollet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

61

Då den ifrågavarande divisionen fortfarande är af behofvet påkallad,

om balansen å nyssnämnda mål skall kunna nedbringas till den balans,

som af löneregleringskommittén ansetts vara den normala, eller omkring

500 mål, bär utskottet ansett sig böra tillstyrka förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för fortsatt uppehållande under

ett år från och med den 1 september 1912 af en extra

division i Svea hofrätt för behandling af vädjade mål

och till hofrätten instämda tvistemål å extra stat för

år 1913 anvisa 32,900 kronor, med rätt för Kungl.

Maj: t att under år 1912 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad af detta belopp belöper å tiden

från och med den 1 september till årets slut.

K rigshof rätten.

27 :o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 24 af andra hufvudtiteln

därom gjorda framställning och under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet

sid. 67 blifvit, i ärendet anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1913 anvisa

a) till arfvoden åt lerigsliofrättens ordförande och

militära ledamöter 3,250 kronor, samt

b) till beredande af tillfällig löneförbättring åt

krig skof rättens vaktmästare 300 kronor, hvilket belopp

skall anses såsom tjänstgöringspenningar.

Resestipendier åt domare.

28:o) I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 25 af

andra hufvudtiteln i ämnet gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie

Vt skottets

yttrande.

Krigs hojrät

len.

[24.]

Resestipendier

åt domare.

[25.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för

domarkallet, å extra stat för år 1913 anvisa 6,000

kronor.

Understöd för fortsatt

utgifvande af “Nytt juridiskt arkiv4".

Understöd för 29:o) Kung!. Maj:t har under punkt 26 af hufvudtiteln föreslagit

^vandetf^ Riksdagen att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt juridiskt

arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt juridiskt arkiv. Afd.

II. Tidskrift för lagstiftning m. m.» å extra stat för år 1913 anvisa

“Nytt juridiskt

arkiv/

[26.]

3,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 68 i statsrådsprotokollet.

utskottets Utskottet, som förutsätter, att Kung!. Maj:t för anslagets ut
ythamie.

betalande stadgar enahanda villkor som för dess åtnjutande under

innevarande år, hemställer,

att Riksdagen må till understöd för fortsatt utgifvande

af »Nytt juridiskt arkiv. Afd. I. Tidskrift för

lagskipning» och »Nytt juridiskt arkiv. Afd. II. Tidskrift

för lagstiftning m. m.» å extra stat för år 1913

anvisa 3,000 kronor.

Fullbordande af det beslutade nya centralfängelset i Malmö.

Fullbordande 30:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 27 af andra hufvud
tade

njf'' titeln föreslagit Riksdagen dels medgifva, att af den ersättning, som i

centraifängci- anledning af öfverlåtande till Norrköpings stad af kronohäktet därstädes

set l iiainio. jn£u££ £]] statsverket, ett belopp af 80,000 kronor må användas såsom

L“ bidrag till bestridande af kostnaderna för uppförande, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med senast framlagdt förslag, af nytt centralfängelse

jämte länsfängelse i Malmö, dels ock därutöfver å extra stat för år 1913

anvisa 50,000 kronor att i mån af behof användas för byggnadsföretagets

fullbordande.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 68—84 i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

63

Då efter hvad numera blifvit i ärendet åtgjord t för nedbringande

af de för uppförandet af ifrågavarande centralfängelse jämte länsfängelse

ursprungligen beräknade kostnaderna, hvilka därigenom kunnat upptagas

till ett från 860,000 kronor till 730,000 kronor minskadt belopp,

ytterligare nedsättning af någon betydelse icke lärer däri kunna åstadkommas

utan att byggnadernas ändamålsenlighet blifver lidande, har

utskottet ansett sig höra tillstyrka nämnda fängelsers uppförande i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det senast framlagda förslaget.

På grund häraf och då utskottet icke heller i öfrigt haft något att

anmärka mot den förevarande framställningen, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) medgifva, att af den ersättning, som i anledning

af öfverlåtande till Norrköpings stad af kronohäktet

därstädes influtit till statsverket, ett belopp af 80,000

kronor må användas såsom bidrag till bestridande af

kostnaderna för uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med senast framlagdt förslag, af nytt centralfängelse

jämte länsfängelse i Malmö samt

b) därutöfver å extra stat för år 1913 anvisa

50,000 kronor att i mån af behof användas för byggnadsföretagets

fullbordande.

Siniiessjukafdelningar Aid kronohäktet i Västervik

och centralfängelset i Härnösand.

31:o) I punkt 28 under denna hufvudtitel har Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till ändrings- och tillbyggnadsarbeten, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de af fångvårdsstyrelsen framlagda ritningar,

sådana dessa af styrelsen sedermera modifierats, för anordnande

af sinnessjukafdelningar vid kronohäktet i Västervik och centralfängelset

i Härnösand å extra stat för år 1913 anvisa 35,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad

af detta belopp må finnas erforderligt för arbetenas påbörjande under

innevarande år.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet hänvisa till

sid. 85—99 i statsrådsprotokollet.

btskottcts

yttrande.

Sinnessjukafdelning

av

vid kronohäktet

i

Västervik och

centralfängelset

i

Härnösand.

[28.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

IJtshottets

yttranär.

Bostadshus

för bevakning

spersonalen

vid

tvängsarbetsanstalten

å

Svartsjö.

[29.]

Utskottets

yttrande.

Ehuru några närmare bestämmelser om de sinnessjuka fångarnas

uppdelning mellan hospitalen och fängelserna ännu icke föreligga, har

utskottet, i likhet med departementschefen, ansett detta förhållande icke

vara af beskaffenhet att böra medföra uppskof med inrättandet af sådana

sinnessjukaf delningar, hvarom nu är fråga. Hur än nämnda uppdelning

kommer att gestalta sig, synes nämligen behofvet af de nu ifrågasatta

sinnessjukafdelningarna vara till fullo ådagalagdt. I anledning häraf

och då de af departementschefen i sådant afseende förordade anordningarna

icke gifvit utskottet anledning till någon erinran, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till ändrings- och tillbyggnadsarbeten,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

af fångvårdsstyrelsen framlagda ritningar, sådana dessa

af styrelsen sedermera modifierats, för anordnande af

sinnessjukaf delning av vid kronoTiäktet i Västervik och

centralfängelset i Härnösand å extra stat för år 1913

anvisa 35,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af

detta belopp må finnas erforderligt för arbetenas påbörjande

under innevarande år.

Bostadshus för bevakningspersoiialen vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö.

32:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 29 af hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att för uppförande vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö af fyra bostadshus för tjänstemän af lägre grad, hvarje hus

innehållande två lägenheter om ett runa och kök samt två vindsrum,

å extra stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor, med rätt för Kung!.

Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta belopp

kan finnas erforderligt för byggnadsarbetets påbörjande under innevarande

år.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 100—-102 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som lika med departementschefen anser det vara af stor

vikt, att den ifrågavarande bevakningspersonalens bostadsförhållanden

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

65

snarast möjligt förbättras, har icke funnit något att erinra mot förevarande

förslag, genom hvars förverkligande det föreliggande behofvet

af bostäder för samma personal synes blifva på ett ändamålsenligt sätt

tillgodosedt.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för uppförande vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö af fyra bostadshus för tjänstemän

af lägre grad, hvarje hus innehållande två lägenheter

om ett rum och kök samt två vindsrum, å extra

stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel

utanordna hvad af detta belopp kan finnas erforderligt

för byggnadsarbetets påbörjande under innevarande år.

Upphuggning af fönster och dörrar i eu del celler i

straffängelserna.

33:o). Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 30 af andra hufvudtiteln

därom gjorda framställning och under hänvisning till hvad

statsrådsprotokollet å sid. 102—104 i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för upphuggning af fönster

och dörrar i en del för ''persedeltillverkning åt statsförvaltningarna

begagnade celler i rikets straffängelser å

extra stat för år 1913 anvisa 16,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel

utanordna hvad af detta belopp må finnas erforderligt

för arbetets påbörjande under innevarande år.

Understöd åt verksamhet till frigifna fångars skydd in. m.

34:o). Kungl. Maj:t har under punkt 31 af andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa till fångvårdsstyrelsens

disposition för understödjande af verksamheten till frigifna

fångars skydd ett belopp af 10,000 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 käft. (Nr 2.)

Upphuggning

af fönster och

dörrar i en

del celler i

straffängelserna.

[30.]

Understöd åt

verksamhet till

frigifna* fångars

skydd.

[31.]

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Beträffande utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 104—117 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till det behjärtansvärda ändamål, som med framställningen

afses, har utskottet ansett sig höra tillstyrka detsamma och

hemställer alltså,

att Riksdagen må å extra stat för år 1913

anvisa till fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande

af verksamheten till frigifna fångars skydd

10,000 kronor.

Understöd åt 35:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 32 af denna hufvudf“Skydds-

tihil föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 anvisa till unvämet“.

derstöd åt föreningen »Skyddsvärnet» ett belopp af 6,000 kronor.

[32.] Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 104—117 i statsråds
protokollet.

Då den gren af föreningens verksamhet, för hvars understödjande

det nu ifrågasatta anslaget är afsedt, åsyftar tillvaratagandet af ett

viktigt samhällsintresse, har utskottet funnit sig böra hemställa,

att Riksdagen må å extra stat för år 1913 anvisa

till understöd åt föreningen »Skyddsvärnet» 6,000

kronor.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

36:o) I punkt 33 af andra hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 bevilja dels till aflöningar

åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona högst 25,920 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af

tillgängliga medel utanordna 100 kronor såsom tillägg till det i 1912

års riksstat för samma ändamål anvisade belopp å 25,520 kronor, dels

ock till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett

förslagsanslag af 45,400 kronor.

Statens uppfostringsanstalt

&

Bona.

[33.]

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

67

Angående utredningen i ämnet hänvisas till sid. 117—121 i statsrådsprotokollet.

Hvad först beträffar den af Kung! Maj:t ifrågasatta reduceringen

af »pensionsafdraget» för direktören vid anstalten och den däraf påkallade

förhöjningen i anslaget till aflöningar åt tjänstemän därstädes, så

enär, på sätt statskontoret i ärendet yttrat, vid fastställande af lönestat

för en statens institution aflöningen icke gärna kan bestämmas annorlunda

än till visst belopp, oberoende af andra för innehafvaren af tjänsten

gällande särskilda förhållanden än sådana, som inverka på frågan

om ålderstillägg, har utskottet icke kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag

i denna del.

I öfrigt bär utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl.

Maj:ts framställningar under förevarande punkt och hemställer alltså,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa

a) till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt

å Bona högst 25,720 kronor, samt

b) till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna

elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

37:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 34 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att för beredande af uppfostran åt minderåriga

förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande

skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, å extra stat för år 1913

anvisa dels till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse för

ved, inventarier m. in. vid anstalten samt bidrag till aflöning åt personal

för anstaltens skötsel ett belopp af 10,700 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna

2,100 kronor såsom tillägg till det i 1912 års riksstat för enahanda

ändamål anvisade belopp af 6,500 kronor, dels ock till godtgörande af

de vid anstalten mottagna elevers bespisning, beklädnad, läkar- och

sjukvård m. m. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning ett förslagsanslag

af 6,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet tillåter sig utskottet att hänvisa

till sid. 122—125 i statsrådsprotokollet.

TJt skottets

yttrande.

Uppfostran åt

minderåriga

kvinnliga för*

brytare.

[34.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Beträffande minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, livilka enligt

domstols beslut skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, är för närvarande

så anordnadt, att diakonissanstalten i Stockholm på grund af

aftal med staten är skyldig att för uppfostran mottaga sådana förbrytare

till ett antal af högst 24 vid två skyddshem, som uppförts å den af

anstalten inköpta egendomen Viebäck i Almesåkra socken i Jönköpings

län. Den med diakonissanstalten ingångna öfverenskommelsen gäller tillsvidare

och intill två år efter skedd uppsägning. Enligt styrelsens för

Svenska diakonissällskapet årsredogörelser har antalet å hemmen intagna

minderåriga kvinnliga förbrytare vid slutet af följande år utgjort: 1907

8, 1908 9, 1909 13 och 1910 17.

Ehuru utskottet icke kunnat undgå att finna kostnaden för uppfostran

per individ af de å ifrågavarande skyddshem intagna minderåriga

kvinnliga förbrytarna redan nu afsevärdt stor, har utskottet icke

velat motsätta sig den gjorda framställningen i hvad den afser höjning

i anslaget till anstalten för år 1913 med 2,100 kronor till 8,600 kronor.

Däremot anser sig utskottet icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslagom

ökning i det af nästlidet års Riksdag beslutade anslaget för innevarande

år. I sammanhang härmed har utskottet velat uttala, att

utskottet förutsätter, att med den personalökning, som genom anslagshöjningen

möjliggöres, skyddshemmen skola blifva skickade att, om så

erfordras, till vård och uppfostran mottaga hela det antal elever, för

hvilket de äro afsedda.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för beredande af uppfostran åt

minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt

domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,

å extra stat för år 1913 anvisa

a) till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse

för ved, inventarier m. in. vid anstalten samt

bidrag till aflöning åt personal för anstaltens skötsel

ett belopp af 8,600 kronor, samt

b) till godtgörande af de vid anstalten mottagna

elevers bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård m. m.

äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning ett

förslagsanslag af 6,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet utlåtande Nr 2.

69

Jordregistret.

38:o) Under punkt 35 af denna hufvudtitel har ICungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att af det för inrättande af ett jordregister beviljade

reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1913 anvisa

ett belopp af 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 126—128 i statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari 1912.

Beträffande jordregistret har Riksdagen år 1908 för inrättande

däraf beviljat ett reservationsanslag å 750,000 kronor, hvaraf 150,000

kronor anvisats för hvart och ett af åren 1909—1912. Nu förevarande

framställning afser sålunda återstoden af de för ändamålet hittills beviljade

medlen.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, hemställer,

att Riksdagen må af det för inrättande af ett

jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000

kronor å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af

150,000 kronor.

Extra lönetillägg.

39:o) Under punkt 36 af andra hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1912 angifna grunder,

af extra lönetillägg för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte i

ämbetsverk under justitiedepartementet å extra stat för år 1913 anvisa

ett förslagsanslag af 7,000 kronor.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 128 i statsrådsprotokollet;

och tillåter sig utskottet tillika hänvisa till det af departementschefen

i nämnda yttrande åberopade, af chefen för finansdepartementet

till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari

1912 hållna anförande angående extra lönetillägg till vissa tjänstemän

och betjänte.

Jordreqistret.

[35.]

Utskottets

yttrande.

Extra lönetillägg.

[36.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Då utskottet anser, att extra lönetillägg bör, i likhet med hvad för

åren 1908—1911 ägt rum, jämväl för innevarande år beredas vissa

tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må för beredande, i enlighet med

de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den

13 januari 1912 angifna grunder, af extra lönetillägg

för år 1912 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk

under justitiedepartementet å extra stat för år 1913

anvisa ett förslagsanslag af 7,000 kronor.

Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande*

Ersättning åt 40:o) I punkt 37 af hufvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit Riks
ikJifvarna

för dagen att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af

röstlängders chefen för justitiedepartementet i 1910 års statsverksproposition angifna

upprättande. o-runder, för röstlängders upprättande under år 1913 å extra stat för

samma år anvisa ett förslagsanslag å 50,000 kronor.

Till utredningen i detta ärende, hvilken förekommer å sid. 129 i

statsrådsprotokollet, tillåter sig utskottet hänvisa.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för beredande åt häradsskrifvarna

af ersättning, enligt af chefen för justitiedepartementet

i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för

röstlängders upprättande under år 1913 å extra stat

för samma år anvisa ett förslagsanslag å 50,000 kronor.

Statskontorets förskott.

statskontorets 41 :o) Till täckande af utgifter, som statskontoret förskottsvis bestridt

^381 ^r de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13

L januari 1912 omförmälda ändamål, har Kungl. Maj:t i punkt 38 af före
varande

hufvudtitel föreslagit att Riksdagen måtte anvisa i jämnt krontal

188,401 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 71

Under hänvisande till den utredning i detta ämne, som finnes intagen

å sidorna 129—135 af nämnda statsrådsprotokoll, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till täckande af ofvan omförmälda,

utaf statskontoret anmälda förskott å extra stat

för år 1913 anvisa 188,401 kronor.

Stockholm den 9 februari 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Reservationer:

Vid punkt 3:o) mom, c) (angående villkor och bestämmelser för

aflöningsförmåner åt skrifbiträden å nedre justitierevisionens stat):

af herrar A. G. L. Billing, grefve P. Ö. L. Kling spor och G. Persson,

hvilka ansett, att punkten 7 af dessa villkor och bestämmelser bort

hafva följande lydelse:

»att kvinna, som innehar ordinarie biträdesbefattning, skall, om

hon ingår äktenskap, anses hafva frånträdt befattningen, vederbörande

myndighet dock obetaget att, där sådant befinnes lämpligt, bibehålla

henne såsom tillfälligt biträde»;

Vid punkt 10:o) (angående motion af herr Lindhagen om ändringar

i lönestaten för bevakningspersonalen vid fångvården):

af herr F. W. Thorsson, som ansett, att utskottet bort föreslå,

att herr Lindhagens motion nr 221 må på det

sätt bifallas, att, beträffande nedannämnda å fångvårdens

stat uppförda tjänster, 100 kronor öfverföras

från tjänstgöringspenningar och läggas till lönen, så

att aflöning och pension bestämmas till följande

belopp:

Lön.

Uppsyningsman

Öfverkonstapel

Vaktkonstapel....

Första vaktfri! .

Tjänstgörings
penningar.

Två ålderstillägg,

tillsammans

utgörande:

Summa.

Pensions
belopp.

900

— 600

— 200

— 1,700

— 1,100

800

— 500

— 200

— 1,500

— 1,000

700

— 400

— 200

— 1,300

— 900

600

— 350

— 150

— 1,100

— 750

550

— 250

— 150

— 950

— 700

400

— 100

— 100

— 600

— 500

af herr S. Jl. Kvarnselins;

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

73

Vid punkt 12:o) (angående assistenten H. F. Broströms rätt till

ålderstillägg):

af herr A. C. Lindblad, H. Andersson, F. W. Thorsson, C. Persson,

K. V. Rydén och J. A. Sjö, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att assistenten och

arbetsföreståndaren vid centralfängelset å Långholmen

Henrik Ferdinand Broström må från och med år 1913

tillgodoföras de två för hans tjänst i stat uppförda

ålderstilläggen, hvardera å 400 kronor.

Vid punkt 15:o) (angående kostnad för svensk författningssamling):

af herrar A. Ekman, K. V. Rydén och E. A. Nilson, hvilka ansett,

att utskottet bort hemställa,

a) att Riksdagen i anledning af herr Hagbergs

motion nr 191 må besluta, att svensk författningssamling

från och med år 1913 skall afgiftsfritt tillställas

de af Riksdagens ledamöter, som därom göra

anhållan, samt

b) att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna

för svensk författningssamling å ordinarie stat

uppföra ett förslagsanslag å 72,000 kronor.

Vid punkt 37:o) mom. a) (angående hyresersättning m. m. till

anstalt för beredande af uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare):

af herrar S. H. Kvarnzelius, O. Jonsson, J. G. Beck-Friis, C. G.

Ekman, A. Ekman, K. Starbäck, J. A. Ström och E. A. Nilson, hvilka

ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen må för beredande af uppfostran åt

minderåriga förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt

domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,

å extra stat för år 1913 anvisa

a) till hyresersättning för sådan anstalt och godtgörelse

för ved, inventarier m. m. vid anstalten samt

bidrag till aflöning åt personal för anstaltens skötsel

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 sand. 2 höft. (Nr 2.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

■ ett belopp af 10,700 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att däraf under år 1912 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna 2,100 kronor såsom tillägg till det i

1912 års riksstat för enahanda ändamål anvisade belopp

af 6,500 kronor.

Det skulle här antecknas, att herr P. Olsson icke deltagit i förestående

hufvudtitels behandling inom utskottet.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

75

Bil. Ditt. A.

Tabell öfver ordinarie ansiagen under riksstatens Andra hufvudtitel.

11912 års riksstal

Förslå» till

anslar:

blifvande riksstat:

i Anvisning

kontant.

i

Anvisning

kontant.

Kronor.

ö.

Justitiedepartementet.

Kronor.

ö.

17,000

—

Departementschefen .................................................

17,000

_

47,800

—

Departementets afdelning af Kungl. Mairts kansli

47,800

_

8,000

—

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmän-

315,900

görande, förslagsanslag ........................................

8,000

—

Högsta domstolen ...................................................

315,900

—|

28,400

—

Justitiekanslersexpeditionen ....................................

28,400

294,000

—

Nedre justitierevisionen...........................................

294,000

—

770,337

—

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat.

*

Nuvarande belopp..................................................

. 770,337: —

518,763

minskas med ..........................................................

3,250: —

767,087

—

—

Göta hofrätt med därunder lydande justitiestat.

Nuvarande belopp...................................................

. 518,763: —

minskas med .....................................................

. . 250:—

518,513

_

222,963

—

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande

justitiestat. Nuvarande belopp ...........................

. 222,963: —

11,100

minskas med ..........................................................

500: —

222,463

—!

—

Krigshofrätten............................................................

11,100

—I

80,000

Alderstillägg, förslagsanslag ....................................

Fångvården;

80,000

i

i

Fångvårdsstyrelsen ............................................

Fångars vård och underhåll:

90,700: —

i

Bestämdt anslag........................ 836,050: —

Förslagsanslag. Nuvarande

belopp............ 1,375,000: —

Ökas med ........ 40,000: — 1,415,000: —

Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen

2,251,050: —

2,440,950

och fångvården anställda ämbets- och tjänste- män, förslagsanslag ........................................

99,200: —

—

Vård och underhåll af straffängelser och krono-

häkten, reservationsanslag (utgår).

..........- J

2,440,950

4,755,213

—

Transport

4,751,213

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

il912 års riksstat

Förslag Ull

anslår;

blifvande riksstat:

Anvisning

Anvisning

kontant.

kontant.

Kronor.

5.

Kronor.

ö.

4,755,213

Transport

4,751,213

—

84,000

—

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar

för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötes-

andelar, förslagsanslag ................................................................

84,000

—

16,200

—

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag ....................................

16,200

—

18,000

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........................

18,000

—

165,000

—

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ........

165,000

—

111,991

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nu-

varande belopp ........................................................ 111,991: —

minskas med ............................................................ 46,991: —

65,000

—

Till bestridande af kostnaderna för svensk författningssamling,

förslagsanslag ..............................................................................

70,000

—

Till bestridande af tryckningskostnader, förslagsanslag ............

30,046

4,500

—

Extra utgifter, reservationsanslag....................................................

4,500

—

2,000

—

Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den inter-

nationella byrån i Bern, förslagsanslag ....................................

2,000

| 5,156,904!—

Summa

5,205,959

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

77

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Kronor.

J ustitiedepartementet.

I Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedeparte- mentet, förslagsanslag........................................................................

5,195

» aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdel- ning för lagärnnöftn...........................................................................

8,200

3,000

» arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet...

—

i » bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom

justitiedepartementet .......................................................................

5,000

j Tillägg till det för justitiedepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts

kansli uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättningar,

renskrifning m. m. inom justitiedepartementet ............................

6,000

j Till fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................

50,000

—

» bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning an- gående en rättegångsreform ............................................................

40,000

_

» aflönande af en extra vaktmästare i nedre justitierevisionen....

1,175

—

» fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september

1912 af en extra division i Svea hofrätt ....................................

32,900

» arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter

3,250

—

; » beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt- mästare ................................................................................................

300

» resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid dom- stolarna bereda sig för domarkallet................................................

6,000

» understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt Arkiv» ....

3,000

—

» bestridande af kostnaderna för uppförande af nytt central- fängelse jämte länsfängelse i Malmö ............................................

50,000

_

» ändrings- och tillbyggnadsarbeten för anordnande af sinnessjuk- afdelningar vid kronohäktet i Västervik och centralfängelset i

Härnösand...........................................................................................

35,000

» uppförande vid tvångsarbetanstalten å Svartsjö af bostadshus

för tjänstemän af lägre grad ........................................................

28,000

—

Transport

277,020

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 2 höft. (Nr 2.) 11

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Transport

Kronor.

277,020

Ö.

Till upphuggning af fönster och dörrar i en del för persedeltillverk- ning åt statsförvaltningarna begagnade celler i rikets straff- fängelser ..........................................................................................

16,000

» understödjande af verksamheten till frigifna fångars skydd ....

10,000

—

» understöd åt föreningen »Skyddsvärnet»........................................

6,000

—

» aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona,

högst................................................................................................

25,720

» kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona

intagna elever m. m., förslagsanslag ............................................

» beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder- åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra,

ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före- ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt................................

45.400

8,600

» godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga

förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, be- klädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom till

utrustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag............................

6,000

» inrättande af ett jordregister, reservationsanslag ........................

150,000

—

» beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt vissa tjänstemän

och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet, förslags- anslag ...............................................................................................

7,000

» beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstlängders

upprättande under år 1913, förslagsanslag....................................

50,000

_

» täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott........................

188,401

—

Summa

790,141

—!

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Rättelse.

I statsutskottets utlåtande nr 2 sid. 72 r. 2

står: Vid punkt 3:o) mom. c)

läs: Vid punkt 3:o) mom. b)

Bihang till Riksdagens protokoll 1912

6 samt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:2 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1912:123 Skrifvelse till Konungen angående kostnaderna för svensk författningssamling. a1 i texten
  3. Rskr. 1912:32 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkten 27 af andra hufvudtiteln gjorda framställning om fullbordande af s. 11 i texten