Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af kamrarnas återremiss å det i punkt 50 under utskottets utlåtande nr 8 omförmälda ärende angående vissa befattningsliafvares vid tekniska högskolan lönetursrätt.

1912-03-22 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:23, Utlåtande, i anledning af kamrarnas återremiss å det i punkt 50 under utskottets utlåtande nr 8 omförmälda ärende angående vissa befattningsliafvares vid tekniska högskolan lönetursrätt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

i

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af kamrarnas återremiss å det i punkt 50

under utskottets utlåtande nr 8 omförmälda ärende angående

vissa befattningsliafvares vid tekniska högskolan

lönetursrätt.

(2:a Afd.)

I en inom Första kammaren af herr J. E. Berglund väckt motion

(nr 39) hade föreslagits, att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i riksdagsbeslutet

af år 1909 angående löneregleringen för tekniska högskolans

vaktmästare, laboratorietjänare och maskinist, att dem måtte tillerkännas

rätt till tjänstårsberäkning från sin anställningsdag såsom ordinarie befattningshafvare

vid högskolan.

Till stöd för denna framställning hade i motionen anförts följande:

»Genom 1909 års riksdagsbeslut reglerades nu gällande lönestat för

Kungl. Tekniska Högskolan att tillämpas från och med år 1910.

_ Därmed bestämdes af Riksdagen till siffran såväl lönen som tjänstgöringspenningar

för samtliga befattningshafvare, och uppfördes betjäningen

därmed på s. k. ordinarie stat. Dessförinnan åtnjöt »Högskolan»

ett visst anslag, hvarifrån bland annat aflöning utgick till betjäning på

sätt Högskolestyrelsen ägde att närmare besluta.

På grund af de alltsedan midten af 1890-talet alltjämt stegrade levnadskostnaderna

funno sig Högskolans betjänte omsider nödsakade att

ingå till styrelsen med vördsam anhållan om sådan förbättring af löneförmånerna,

som på grund af dyrtidsförhållandena kunde anses af behofvet

påkallad. Denna framställning föranledde, att Tekniska Högskolans

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt, 22 käft. (Nr 23—24.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

styrelse hos Kungl. Maj:t äskade ett förhöj dt anslag för att kunna tillmötesgå

betjäningens begäran.

I afbidan på en redan planerad lönereglering framlade Kungl. Maj:t

för 1907 års Riksdag proposition om anslagets höjande så, att en tillfällig

löneförbättring för åren 1908 och 1909 skulle kunna åstadkommas. Riksdagen

beviljade också propositionen, hvarigenom 10 % förhöjning af då

existerande löner fastställdes för de båda åren liksom för andra med dem

jämställda befattningsinnehafvare.

En för Tekniska Högskolans utvidgning och omorganisation tillsatt

kommitté framlade under denna tid utom förslag i förenämnda syfte äfven

förslag om lönereglering.

Af Kungl. Maj:t på kommittébetänkandet grundad proposition förelåg

vid 1909 års riksdag med det resultat, som i början blifvit nämndt.

Tekniska Högskolans af löneregleringen berörda betjäning, då denna

reglering trädde i kraft, utgjordes af en l:ste vaktmästare, fyra laboratorietjänare

och en maskinist. Dessa äro alla såsom ordinarie befattningsinnehafvare

anställda vid Högskolan: förste vaktmästaren K. A. Johansson

sedan den 1 augusti 1892, laboratorietjänaren vid Bergsskolan C. A.

Svensson sedan den 1 oktober 1895, laboratorietjänarne vid kemiska laboratoriet,

fysiska och elektrotekniska laboratoriet F. E. Ahlstrand och E.

G. Tyllström och maskinisten K. A. Korsner, alla tre sedan den 1 januari

1899, samt laboratorietjänaren vid kemiska laboratoriet A. Törnqvist sedan

den 1 januari 1908.

Lönerna för ofvannämnda betjänte äro:

l:ste vaktmästaren kr. 900: —

Laboratorieränarna och maskinisten 700 kr. hvardera.

Tj änstgöringspenningar:

l:ste vaktmästaren ................................. 450 »

laboratorieränarna och maskinisten 350 » hvardera

Ortstillägg för samtliga............. 150 » 5

Från dessa summor, kr. 1,500 för l:ste vaktmästaren och kr. 1,200

för hvar och en af de Övriga, fråndrages kr. 250 på hvar och en för åtnjuten

bostadsförmån.

Löneregleringen bestämde vidare för hvar och en ett ålderstillägg

efter fem och ytterligare ett efter tio års tjänstgöring, å hvartdera 100 kr.

Med undantag af l:ste vaktmästarens äro inkomstförhållandena ungefär

desamma som under åren 1908 och 1909, beroende därpå, att inga

ålderstillägg fått uppbäras.

Då vid löneregleringens tillämpning den 1 januari 1910 K. A. Johansson

räknade en tjänstetid af 17 år och 5 månader, C. A. Svensson 15 år

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

3

och 3 månader, F. E. Ahlstrand, E. G. Tyllström och K. A. Korsner jämt

11 år hvardera, lefde alla dessa fem i den bestämda öfvertygelsen att på

grund af tjänstårsberäkning vara berättigade i högsta lönegraden. Emellertid

erhöllos, som nämndt, inga ålderstillägg, hvilket vid närmare . efterforskning

med all sannolikhet berodde därpa, att ingen framställning af

vederbörande gjorts i syfte att dessa fem betjånte matte tillerkännas

tjänstårsberäkning. Det var därför gifvetvis med stor besvikenhet dessa

togo del af beslutet om löneregleringen, då ålderstilläggen i fyra fall på

fem skulle bli den enda väntade inkoinstförbättringen.

Under förutsättning, att ålderstilläggen af samtliga skola intjänas pa

tio år, räknadt från 1910 års början, och att alla komma, att gorå det, i

stället för att få tillgodoräkna sig redan 1910 innehafda tjänstår, erhåller

hvar och en därigenom 1,500 kronors mindre inkomst under ifrågavarande

tioårsperiod, som synes, en för dylika tjänsteställningar afsevärd summa.

Helt naturligt ansågo sig de som saken berörde vara i sin fullgoda rätt

till ålderstillägg, ehuru de ej formellt sedt före 1910 varit uppförda på. ordinarie

stat, dock utan afbrott i tjänsten varit anställda såsom .ordinarie

befattningsinnehafvare vid Tekniska Högskolan under förut angifna tidsperioder.

Och då allting i {ifrigt, beträffande tjänsteåligganden, afdrag å

lönen till civilstatens pensionsinrättning m. in. gifvit. vid handen, att i

realiteten ingen skillnad förefunnits mellan högskolebetjaningen och andra

i statens tjänst närmast jämställda, må det ej förvåna, att såväl en önskan

som bestämd förväntan existerat att äfven i rättigheter blifva likställda.

Det förhållandet, att Högskolans herrar professorer, i enlighet med

vederbörandes framställning vid samma lönereglering beviljades att räkna

sig till godo redan innehafda tjänstår, stärkte den uppfattningen, att ett

förbiseende beträffande betjäningens motsvarande rättighet ägt rum. I anledning

häraf gjordes af de fem Högskolans betjänte, som voro intresserade

i ålderstilläggsfrågan, underdånig anhållan hos Kungl. Maj:t om sådana

åtgärders vidtagande, att ålderstilläggen måtte beviljas utgå redan från

och med år 1910 på grund af redan då innehafda tjänstår.

Såväl Högskolans nuvarande rektor som dess styrelse hysa i princip

samma uppfattning om betjäningens rätt i fråga, som betjäningen själf,

hvilket också framgått af på sin tid afgifna utlåtanden. Detta oaktadt

föranledde den i underdånighet gjorda framställningen icke någon Kungl.

Maj:ts åtgärd på grund af den ursprungliga framställningen i löneregleringsfrågan

och riksdagsbeslutets formulering.

Det vill äfven synas, att utom förlusten af ålderstillägg under förut

angifna omständigheter en annan konsekvens följer, nämligen ett menligt

inverkande på pensionsfrågan, ty utan rätt till tjänstårsberäkning före år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Utskottets

yttrande.

1910 lärer väl ingen* af åsyftade tjänstinnehafvare vid 67 års ålder komma

upp till oafkortad pensionsrätt.

Af hvad sålunda anförts se sig ifrågavarande betjänte med dem till

buds stående medel urståndsätta att vinna rättelse beträffande sina ålderstillägg.

Då det synes otroligt, att Riksdagens mening skulle varit den att

underkänna statstjänares genom mångårigt arbete i verkligheten in tj äntå

förmåner, finner jag det i hög grad behjärtansvärdt, att sådan åtgärd vidtages,

att tekniska högskolans betjäning genom Riksdagens försorg sättes i

tillfälle att åtnjuta ålderstillägg på sätt 1909 års lönereglering bestämmer,

oaktadt densamma icke före denna reglering var uppförd på ordinarie stat.

Gifvetvis hade det varit önskvärdt, att en framställning i detta syfte

gjorts snarast möjligt efter löneregleringens tillämpning, d. v. s. till 1911

års Riksdag, men då ifrågavarande betjänte ej tidigare haft det fullt klart

för sig, att endast Riksdagen ägde besluta i ett dylikt fall, torde det vara

ursäktligt, om frågan först nu förelägges densamma till pröfning.»

Utskottet hade i punkt 50 af sitt utlåtande nr 8 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel hemställt, att förevarande

motion icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har denna punkt

blifvit af båda kamrarne till utskottet återförvisad.

A den före år 1910 gällande staten för tekniska högskolan var till

betjäningens aflöning uppfördt ett anslag å 5,100 kronor, från hvilket utgingo

arfvoden till, bland andra, en vaktmästare, fyra laboratorietjänare

och en maskinist; och voro vid 1909 års utgång anställda såsom vaktmästare

K. A. Johansson, såsom laboratorietjänare C. A. Svensson, F. E.

Ahlstrand, E. G. Tyllström och A. Törnqvist samt såsom maskinist C. A.

Korsner. Dessa betjänte innehade sålunda icke ordinarie tjänst vid högskolan,

och då motionären såväl i sin ofvannämnda hemställan som i den

därtill gifna motiveringen om bemälde betjänte använder uttrycket »ordinarie

befattningshafvare», torde det därför få antagas, att motionären

afsett att beteckna det förhållandet, att de viss tid haft stadigvarande anställning

vid högskolan. Vid 1909 års lönereglering uppfördes å ordinarie

stat en förste vaktmästare med en aflöning å 1,500 kronor samt fyra laboratorietjänare

och en maskinist med en aflöning för hvardera af dem af

1,200 kronor, hvarjämte en hvar af bemälde befattningshafvare är berättigad

till två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera efter fem och tio år.

Från och med år 1910 blef hvar och en af ofvannämnda personer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

5

innehafvare af den å ordinarie stat sålunda uppförda tjänst, som motsvarade

den af honom förut bestridda tjänsten. Hvad då beträffar motionärens

nu föreliggande förslag, hvilket, med den tolkning utskottet här

ofvan gifvit uttrycket »ordinarie befattningshafvare», torde, af motiveringen

att döma, få antagas afse beredande af rätt åt de nuvarande innehafvarne

af berörda ordinarie befattningar att för erhållande af ålderstillägg å de

särskilda tjänsterna tillgodoräkna sig den tid, de före år 1910 innehaft

stadigvarande anställning såsom respektive vaktmästare, laboratorietjänare

och maskinist vid tekniska högskolan, vill utskottet till en början''framhålla,

att förslaget innebär en afvikelse från den vid de senare årens löneregleringar

allmänt tillämpade grundsatsen, att tjänstgöring såsom extra

ordinarie ej får tillgodoräknas vid lönetursberäkning såsom ordinarie. Emellertid

synes i förevarande fall vissa billighetsskäl föreligga för beredande åt

flertalet af nu ifrågavarande tjänsteinnehafvare af en dylik lönetursrätt.

Frånsedt den långa tid, under hvilken Johansson, Svensson, Ahlstrand, Tyllström

och Korsner faktiskt bestridt de tjänster, hvaraf de nu äro ordinarie

innehafvare, förekommer nämligen, enligt hvad utskottet inhämtat, att med

tillämpning af kungl. brefvet den 31 maj 1878, hvarigenom tekniska högskolans

föreståndare, ordinarie lärare och vaktbetjänte förklarats skola vara delägare

i civilstatens pensionsinrättning från och med den 1 januari 1879,

ofvannämnde vaktmästare, tre laboratorietjänare och maskinist erlagt föreskrifna

afgifter, Johansson från och med augusti 1892, Svensson från och

med oktober 1895, Ahlstrand och Tyllström från och med januari 1899 samt

Korsner från och med december 1899 dels till pensionsinrättningens tjänstemannafond

för rätt till erhållande af pension för egen del från nämnda fond,

dels ock till Civilstatens enskilda änke- och pupillfond — från och med år

1908 Civilstatens änke- och pupillkassa — för rätt till pension för änka

och barn. Då nämnda personer sålunda i nu förevarande hänseende betraktats

såsom ordinarie tjänsteinnehafvare och fullgjort erforderliga inbetalningar

för erhållande af pensionsförmåner, som eljest endast äro förenade

med ordinarie befattningar, vill det synas utskottet, som om härutinnan

läge starka billighetsskäl för att jämväl i afseende å lönetursrätt

betrakta deras anställning vid högskolan före år 1910 såsom ordinarie.

Utskottet kan emellertid icke tillstyrka, att de ålderstillägg, som med en

sådan lönetursberäkning må vara intjänta, få uppbäras för tid före år

1913, utan anser att desamma böra utgå först från och med nämnda år.

Beträffande Törnqvist, hvilken varit såsom laboratorietjänare anställd

i högskolans tjänst från och med den 1 januari 1908, vid hvilken tidpunkt

civilstatens pensionsinrättning förändrades till enbart änke- och

pupillkassa, har han sålunda icke kunnat till pensionsinrättningen erlägga

opaginerad Kontrollera mot PDF

<5

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

några afgifter för egen pensionering från tjänstemannafonden; och har

han ej heller, såvidt af utskottet från änke- och pupillkassan tillhandakornna

uppgifter framgår, till denna kassa verkställt några inbetalningar.

Vid sådant förhållande anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att Törnqvist

erhåller lönetursrätt för de båda åren 1908 och 1909, som han före

erhållande af sin ordinarie tjänst varit vid högskolan anställd.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att följande tjänsteinnehafvare

vid tekniska högskolan, nämligen förste vaktmästaren

K. A. Johansson, laboratoriet]änarne C. A.

Svensson, F. E. Ahlstrand och E. G. Tyllström samt

maskinisten C. A. Korsner, må, för erhållande af ålderstillägg

å sina respektive tjänster från och med år 1913

eller därefter, tillgodoräkna sig den tid de före år 1910

innehaft stadigvarande anställning vid högskolan, Johansson

såsom vaktmästare, Svensson, Ahlstrand och Tyllström

såsom laboratorietjänare samt Korsner såsom

maskinist.

Stockholm den 22 mars 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, S. H. Kvarnzelius, grefve F.

Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm, friherre J. T. Gripenstedt, grefve

P. O. L. Kling spor, friherre C. EL Falkenberg, friherre J. G. Beck-Friis,

A. C. Lindblad, C. G. Ekman, N. O. Bruce, A. Wiklund, H. Andersson

i Skifarp, F. W. Thorsson, P. Olsson, C. Persson, K. V. Rydén, J. A. Sjö,

N. E. Lindberg, J. Ström., E. A. Nilson och J. Pälsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten