Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande af anslag för beredande af tillfällig förbättring i lotsoch fyrpersonalens aflöningsförmåner jämte en i ämnet vädd motion.

1912-04-26 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:61, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande af anslag för beredande af tillfällig förbättring i lotsoch fyrpersonalens aflöningsförmåner jämte en i ämnet vädd motion.

Dokumentets text

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 61,

33

Nr 61.

Ankom till Riksdagens kansli den 26 april 1912 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

beviljande af anslag för beredande af tillfällig förbättring i

lots- och fyrpersonalens aflöningsförmåner jämte en i ämnet

vädd motion. (l:a Afd.)

I en den 22 mars 1912 till Riksdagen afbiten, till statsutskottet

hänvisad proposition (nr 130) har Kungl. Maj:t, under åberopande af

propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen, att för beredande af tillfällig

förbättring i lots- och fyrpersonalens aflöningsförmåner under år

1912 enligt vissa i nämnda protokoll angifna grunder bevilja på extra

stat för år 1913 ett anslag af 60,200 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen i ärendet

anfört följande:

»Uti en till Kungl. Maj:t den 13 december 1911 ingifven

skrift hafva lotsförmannen Nils Friberg, mästerlotseu A. O. Hjalmar,

fyrmästaren Robert A. Ahlgren, mästerlotsen Einar Blomqvist och fyrmästaren

Carl G. Hagström å lotsverkets personalförenings vägnar i

underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t behagade bevilja lotsverkets

personal en tillfällig, effektiv förhöjning i inkomsterna att utgå

från och med år 1912 intill dess under utarbetande varande lönereglering

för verkets personal blefve genomförd.

Genom nådig remiss ofvannämnda den 13 december 1911 har

Kungl. Maj:t anbefallt lotsstyrelsen att häröfver inkomma med underdånigt

utlåtande, och har styrelsen i med anledning häraf den 28 i

samma månad afgifvet yttrande anfört följande.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 46 käft. (Nr 58—64.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

Uti underdånig skrifvelse den 21 november 1902 afgaf lotsstyrelsen

på grund af nådigt uppdrag förslag till grunder för lönereglering för

personalen vid lots- och fyrinrättningarna, och blefvo dessa grunder af

Kungl. Maj:t godkända den 30 september 1904 att lända till efterrättelse

från och med år 1905.

Vid afgifvande af nämnda förslag anförde lotsstyrelsen i fråga om

lotspersonalen, att i sammanhang med förslag till nytt tjänstgöringsreglemente

för lotsverket styrelsen torde få tillfälle att taga under ompröfning

frågan om lotspenningarnas fördelning och ett i sammanhang

därmed erforderligt förslag till ny lönereglering för lotspersonalen, samt

i fråga om lönestaten för fyrpersonalen, att lotsverkets inskränkta medelstillgångar

nödgat styrelsen att till det nödvändigaste begränsa anslagskrafven

för denna personal.

Sedermera hade för beredande af tillfällig hjälp åt de svagast aflönade

af personalen vid lotsverket Kungl. Maj:t i samband med den årligen

skeende fastställelsen af stat för lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

beviljat ökning i anslaget för tillfällig arfvodesförhöjning

åt lotspersonalen samt särskilda lönetillskott åt fyrvaktare och fyrbiträden.

Med anlitande af anvisade medel för tillfällig arfvodesförhöjning,

hvilken enligt staten finge utgå till personal, som åtnjöte lotslott, vid

sådana platser, där dylik arfvodesförhöjning af styrelsen pröfvades vara

för lotsningens behöriga uppehållande nödig, kunde lotsstyrelsen för

närvarande ordna sålunda, att en hvar af den lotslott åtnjutande personalen

komme upp till en årlig inkomst af minst 1,140 kronor.

Den kontanta aflöningen till den ordinarie personalen vid de fasta

fyrarna utginge för närvarande med lön, tjänstgöringspenningar och

ålderstillägg tillsammans utgörande

för fyrmästare... . lägst 1,300 å 1,400 kr. och högst 1,600 å 1,700 kr.

» fyrvaktare med

uppbörd ..... » 1,020 kronor » » 1,170 kronor

» annan fyrvaktare

............... » 920 » » » 1,070 »

y> fyrbiträde........ » 800 » » » 950 »

hvarjämte samtliga ordinarie fyrvaktare och fyrbiträden, på sätt förut

nämnts, i afvaktan på lönereglering tilldelats lönetillskott hvardera af

100 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

35

Den fast anställda personalen å fyrskepp erhölle, förutom här ofvan

för den ordinarie personalen vid de fasta fyrarna angifna löneförmåner,

hyresbidrag af 300 kronor för fyrmästare, 180 kronor för fyrvaktare

och 150 kronor för fyrbiträde. Inkomstfyllnad till belopp af 100 å 220

kronor utginge till fyrvaktare, som aflagt maskinistexamen eller eljest

vore maskinkunnig och tjänstgjorde såsom maskinist å fyrskepp. Under

månaderna december, januari och februari, såvida fyrskeppet icke vore

afrustadt, utginge å fyrskepp särskild dagaflöning till belopp af 1 krona

för fyrmästare, 75 öre för fyrvaktare och 50 öre för fyrbiträde. Personalen

å fyrskepp åtnjöte därjämte portion ombord eller spisningspenningar.

Såsom motsvarighet till det åt personal å fyrskepp utgående hyresbidrag

erhölle den fast anställda personalen å de fasta fyrarna fri bostad

samt bränsle och lyse, undantagande i fyra speciella fall, där hyresersättning

utginge.

Till fyrpersonalen utbetalades särskild ersättning för mist- och

annan signalering, hvarförutom ersättning i särskilda fall såsom för proviantering,

för underhållande af förbindelse med fastlandet m. m. kunde

ifrågakomma.

Då det förslag till lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna,

som styrelsen hade under utarbetande, samt förslag å

kostnaderna för samma reglering äfvensom för det i samband härmed

stående ordnandet af pensioneringen af samma personal ännu icke kunde

framläggas, ansåge styrelsen önskvärdt att, i afvaktan på dessa förslags

framläggande och genomförande, den fast anställda personalen vid lotsoch

fyrinrättningarna kunde beredas en tillfällig inkomstförhöjning att

utgå i form af arfvode.

Beträffande lotspersonalen vore såsom ofvan nämnts den nu anvisade

tillfälliga arfvodesförhöjningen beräknad sålunda, att en hvar af den

lotslott åtnjutande personalen skulle kunna beredas eu årlig inkomst af

minst 1,140 kronor. Den nu ifrågasatta förhöjningen borde beräknas

och utgå i likhet med den tillfälliga arfvodesförhöjningen, dock under

iakttagande att den minsta årliga inkomsten för en hvar af den lotslott

åtnjutande personalen skulle utgöra 1,300 kronor i stället för 1.140

kronor. Till bestridande af kostnaden för sålunda beräknad tillfällig

inkomstförhöjning år 1912 åt lotspersonal skulle erfordras ett belopp af

omkring 21,000 kronor.

Inkomstförhöjning åt fyrpersonalen torde lämpligast beredas genom

tilldelande af tillfälliga aflöningstillägg å 200 kronor till fyrmästare,

hvilka sedan löneregleringen 1904 ej kommit i åtnjutande af någon

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

aflöningsförhöjning, samt å 100 kronor till fyrvaktare och fyrbiträden,

hvilka såsom förut nämnts redan kommit i åtnjutande af lönetillskott,

numera uppgående till 100 kronor; och skulle för sådant ändamål under

år 1912 erfordras ett belopp af 39,200 kronor.

För bestridande af dessa kostnader tillsammans 60,200 kronor vore

lotsverkets nuvarande medelstillgångar otillräckliga. Uti underdånig

skrifvelse den 28 november 1911, med öfverlämnande af underdånigt

förslag till stat för lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

lör år 1912, hade lotsstyrelsen anfört, att kostnaderna för reparation

och underhåll af byggnader m. in. år 1912 beräknats till 105,000 kronor,

men att i nämnda statsförslag endast uppförts det belopp, 30,000

kronor, som kunnat rymmas inom den i riksstaten för nämnda år beräknade

slutsumman för lotsverket, 1,700,409 kronor, sedan öfriga behof

blifvit tillgodosedda, samt att styrelsen därvid antagit, att återstående

för reparation och underhåll af byggnader m. in. erforderliga kostnader

75,000 kronor skulle framdeles få hos Kungl. Maj:t anmälas för

att fyllas medelst öfverskott å inflytande fyr- och båkmedel. Utöfver

fyllandet af redan nu beräknade brist af 75,000 kronor måste, då samtliga

förslagsanslag för lotsverket sedan många år tillbaka beräknades

ytterst knappt, oförutsedda utgiftsposter utöfver det i staten till slutsummans

utjämnande upptagna belopp alltid ifrågakomma, och, då all

utveckling -af lotsverkets säker!)etsanstalter under kommande år icke

alldeles kunde uteslutas, eventuell återstod af öfverskott å fyr- och båkmedel

oafkortad för dessa ändamål reserveras.

Lotsstyrelsen måste af sålunda angifna skäl bestämdt afråda, att

ifrågaställda inkomstförhöjning anvisades att utgå af lotsverkets nuvarande

medelstillgångar.

Kostnaderna för den ifrågaställda provisoriska inkomstförhöjningen,

kronor 60,200, skulle kunna täckas genom en höjning af fyr- och båkafgiften

med ett öre per ton. Fyr- och båkafgiften erlades sedan år

1895 af fartyg, som ankomm e från eller afginge till utrikes ort. Huru

fyr- och båkafgiften under åren 1895—1909 ställt sig med hänsyn till

de under nämnda år från utrikes ort till Sverige ankomna och därifrån

till utlandet afgångna såväl lastade som barlastade svenska och främmande

fartyg (enligt tullverkets uppgifter i kommerskollegii sjöfartsstatistik)

framginge af följande öfversikt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

37

Å r.

Fartygens

drägtighet

i ten

Fyr- och

båkafgift.

Kr.

Mot eu ton

svarar unge- färligen

öre.

1895 ........................................................................

12,383,747

1,571,015

12.7

1896 ........................................................................

14,119,804

1,616,038

11.4

1897 ........................................................................

14,877,813

1,701,202

11.4

1898 ........................................................................

15,373,091

1,695,557

11.0

1899 ........................................................................

16,384,747

1,791,808

10.9

1900 ........................................................................

17,123,126

1,766,110

10.3

1901 ........................................................................

16,566,699

1,684,055

10.2

1902 ........................................................................

17,719,198

1,750,042

9.9

1903 ........................................................................

18,117,152

1,819,021

10.o

1904 ........................................................................

18,340,212

1,765,397

9.G

1905 ........................................................................

18,183,459

1,730,474

9.5

1906 ........................................................................

19,248,937

1,763,541

9.2

1907 ........................................................................

19,664,896

1,818,319

9.2

1908 ........................................................................

20,120,884

1,887,754

9.4

1909 ........................................................................

20,243,350

1,888,427

9.3

Därest Kungl. Maj:t skulle besluta höjning af fyr- och båkafgiften

och den härigenom uppkommande inkomsten icke kunde disponeras

förr än år 1913, skulle det jämväl blifva nödvändigt att vidtaga

särskilda åtgärder för bestridande af eventuella kostnader under år 1912

för den nu ifrågaställda inkomstförhöjningen åt personal vid lotsverket.

För sådant fall skulle lotsstyrelsen möjligen kunna från handels- och

sjöfartsfonden erhålla eu försträckning å 60,200 kronor att återbetalas

på sätt och under villkor, som medgifvits genom Kungl. Maj:ts

nådiga bref till lotsstyrelsen den 7 mars 1902.

Den 13 januari 1912 har till Kungl. Maj:t inkommit en underdånig

skrifvelse i föreliggande fråga från Sveriges Redareförening

och har i denna skrifvelse anförts följande.

Ehuru föreningen insåge det berättigade uti fyrpersonalens framställningar

om förbättrade lönevillkor, finge dock föreningen på det bestämdaste

framhålla det oberättigade uti att för detta eller andra ändamål

ytterligare belasta den utrikes sjöfarten.

Föreningen finge i samband härmed äfven erinra hurusom vid flerfaldiga

tillfällen under senaste årtiondena såväl inom som utom Riksda
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

gen med skärpa framhållits det oberättigade i att utrikes sjöfarten ensam

vidkändes alla omkostnader för lots- och fyrväsendets vidmakthållande

och utvidgning, under det att såväl den inrikes sjöfarten som staten

för sina fartyg vore befriade från hvarje bidrag till denna allmännyttiga

institutions underhåll och tidsenliga utveckling.

Toge man därjämte i betraktande den extra beskattning å närmare

700,000 kronor i form af lastpenningar, som den utrikes sjöfarten dessutom

vore underkastad, utan att statsverket därför lämnade något vederlag,

så måste man rättvisligen erkänna, att den utrikes sjöfarten redan

nu vore så betungad af pålagor till lotsverket och statsverket i öfrigt

att hvarje ökning häraf måste förefalla den i utrikesfart sysselsatta

rederinäringen ej blott oskälig utan äfven i högsta grad orättvis.

Sveriges Redareförening finge därför i underdånighet hemställa,

att Kungl. Maj:t ej täcktes bifalla lotsstyrelsens begäran om någon

som helst höjning af nuvarande fyr- och båkafgifter eller på annat sätt

tillåta någon ytterligare belastning af sjöfarten för ifrågavarande lönereglering

åt lotsverkets personal, utan täcktes tillse, att personalen på

annat sätt genom statens försorg kunde komma i åtnjutande af de löneförbättringar,

som af Kungl. Maj:t befunnes skäliga.

Handlingarna i ärendet hafva sedermera varit remitterade till kommerskollegium,

som den 1 mars 1912 afgifvit underdånigt utlåtande och

därvid jämväl öfverlämnat af kollegium infordrade yttranden af Sveriges

allmänna sjöfartsförening, Sveriges Redareförening samt handels- och

sjöfartsnämnderna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Gäfle.

Sveriges Redareförening bär i sitt yttrande hänvisat till sin ofvan

omförmälda underdåniga skrifvelse i frågan. Handels- och sjöfartsnämnden

i Gäfle har tillstyrkt lotsstyrelsens förslag. Öfriga handels- och

sjöfartsnämnder samt Sveriges allmänna sjöfartsförening hafva väl i det

hela icke haft något att erinra mot de ifrågasatta löneförhöjningarna;

men beträffande sättet för anskaffande af de för ändamålet erforderliga

medlen hafva de däremot bestämt motsatt sig den af lotsstyrelsen föreslagna

höjningen af fyr- och båkafgiften, under framhållande af det oberättigade

i att för ifrågavarande ändamål ytterligare belasta den utrikes sjöfarten,

som redan förut vore betungad med dryga afgifter.

Kommerskollegium anför i sitt ofvan berörda utlåtande följande.

Kollegium ansåge sig icke behöfva ingå på en närmare granskning

af de af lotsstyrelsen ifrågasatta löneförhöjningarna och dessas omfattning,

helst behöfligheten af desamma i det hela vitsordats af de korporationer,

hvilka till kollegium uttalat sig i denna del af frågan.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Kr 61.

39

Kollegium utginge alltså från, att det i lotsstyrelsens framställning

angifna beloppet, 60,200 kronor, vore för ändamålet erforderligt, och

öfverginge till frågan om lämpligaste sättet för samma belopps anskaffande.

Då i förevarande fall saken gällde ett behof af rent tillfällig natur,

skulle kollegium finna det mest önskvärdt och lämpligt, om det erforderliga

beloppet kunde tillhandahållas ur de öfverskottsmedel, hvilka

årligen af lotsverkets ordinarie inkomstkälla, fyr- och båkafgiften, plägade

inflyta utöfver densammas i riksstaten upptagna, ganska lågt beräknade

belopp. Detta öfverskott torde, med stöd af tillgängliga siffror för

de senaste åren, kunna antagas under år 1912 uppgå till minst 200,000

kronor. Om därifrån droges det belopp af 75,000 kronor, hvilket lotsstyrelsen,

enligt hvad i dess framställning anförts, redan nu ansåge sig

behöfva påräkna för täckande af uppkommande brist i dess anslag för

reparation och underhåll af byggnader m. m. år 1912, blefve det slutliga

öfverskottsbeloppet minst 125,000 kronor och skulle alltså icke ens

till hälften behöfva tagas i anspråk för fyllande af nu ifrågavarande

behof.

Emellertid framhölles i lotsstyrelsens framställning, att, då samtliga

förslagsanslag för lotsverket sedan många år tillbaka beräknades ytterst

knappt, oförutsedda utgiftsposter utöfver det i staten till slutsummans

utjämnande upptagna belopp alltid ifrågakomme, och att, då afl utveckling

af lotsverkets säkerlietsanstalter under kommande år icke alldeles kunde

uteslutas, eventuell återstod af öfverskott å fyr- och båkmedel måste

oafkortad för detta ändamål reserveras. Därför afrådde lotsstyrelsen

bestämdt att till den ifrågasatta löneförhöjningen medel anvisades att

utgå af lotsverkets nuvarande medelstillgångar.

Då kollegium härutöfver under hand erfarit, att ett användande af

någon del af de förväntade öfverskottsmedlen å fyr- och båkafgiften till

andra ändamål skulle medföra en betänklig rubbning i en sedan längre

tid tillbaka fullföljd plan för utveckling och förbättrande af vissa för

det allmänna och sjöfarten nödiga och nyttiga anstalter, ansåge kollegium,

att tanken på att anvisa det för nu förevarande behof erforderliga

belopp att utgå af sagda öfverskottsmedel måste öfvergifvas.

Samtidigt ville kollegium emellertid bestämdt framhålla, att den af

lotsstyrelsen föreslagna utvägen att till beredande af medel för en tillfällig

löneförbättring provisoriskt höja fyr- och båkafgiften icke kunde

af kollegium tillstyrkas. Denna utväg hade ock, med ett undantag, afstyrka

af samtliga af kollegium hörda korporationer.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

Då kollegium icke heller ansåge det böra ifrågakomma, att behofvet

i fråga täcktes ur den för en mångfald af ändamål hårdt anlitade handels-

och sjöfartsfonden, finge kollegium följaktligen hemställa, att tillgång

till det af lotsstyrelsen för ifrågavarande ändamål äskade belopp

måtte beredas af allmänna statsmedel.

Härtill förefunnes enligt kollega mening desto större anledning, som

statsverket under en lång följd af år utaf sjöfarten erhållit och fortfarande

erhölle en afsevärd inkomst i form af lastpenningar, hvilken

icke motsvarades af utgifter från statsverkets sida för sjöfartens direkta

behof.

Den å lotsverkets personalförenings vägnar gjorda framställningen

om beredande af tillfällig inkomstförbättring åt lotsverkets personal, intill

dess en lönereglering må blifva genomförd, finner jag synnerligen

behjärtansvärd. Visserligen utgår redan nu, på sätt lotsstyrelsen erinrat,

tillfällig arfvodesförhöjning åt viss lotspersonal samt särskilda lönetillskott

åt fyrvaktare och fyrbiträden. Den tillfälliga hjälp, som sålunda

kunnat komma de svagast afiönade af denna personal till del, har dock

med hänsyn till lotsverkets inskränkta medelstillgång måst hållas inom

mycket trånga gränser och kan icke sägas vara tillräcklig för att bereda

personalen en efter nu rådande förhållanden skälig utkomst. Lika med

lotsstyrelsen anser jag det därför önskligt, att i afbidan på den välbehöfliga

lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna,

hvartill förslag torde vara att från lotsstyrelsen förvänta, den fast anställda

personalen må, utöfver de för närvarande anvisade tillfälliga

arfvodesförhöjningar och särskilda lönetillskott, komma i åtnjutande af

en ytterligare tillfällig afiöningsförbättring. Jag finner det äfven billigt,

att, såsom lotsstyrelsen jämväl föreslagit, sådan tillfällig afiöningsförbättring

beredes ifrågavarande personal redan för nu löpande året.

Mot de af lotsstyrelsen föreslagna grunder, efter hvilka den nu

ifrågasatta tillfälliga förbättringen i lots- och fyrpersonalens afiöningsförmåner

borde utgå, bär jag icke funnit något annat att erinra, än att

beträffande lotspersonalen sådan bestämmelse synes böra träffas, att icke

blott, såsom lotsstyrelsen afsett, en viss lägsta årsinkomst af tjänsten

beredes personalen utan äfven en begränsning göres, så att afiöningsförbättring

icke må komma att utgå till någon, hvars inkomst af tjänsten

öfverstiger visst belopp. Enligt lotsstyrelsens förslag skulle den

tillfälliga aflöningsförbättringen i likhet med den redan nu utgående tillfälliga

arfvodesförhöjningen tillkomma endast den lotslott åtnjutande

personalen, hvilken utgöres af öfverlotsar och lotsförmän samt krono
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

41

lotsar d. v. s. mästerlotsar, lotsar och i lotsningstur intagna extra lotsar

eller lotslärlingar. Ehuruväl dessa extra lotsar och lotslärlingar icke äro

att i egentlig bemärkelse anse såsom »fast anställd» personal, torde likväl

billigheten fordra, att, såsom, efter hvad jag inhämtat, äfven lotsstyrelsen

afsett, dessa extra lotsar och lotslärlingar, då de äro intagna i lotsningstur

och således på eget ansvar fullgöra ordinarie tjänst, böra jämväl i nu förevarande

hänseende likställas med den fast anställda personalen. Förutom

den en hvar af denna personal efter stadgad grund för lotsningsafgifternas

fördelning tillkommande lotslott utgår till hvar och eu af

högst 22 öfverlotsar lön med belopp af 300—500 kronor och till lotsförman

arfvode med högst 200 kronor samt åt kronolotsar, till det antal

lotsstyrelsen bestämmer, uppmuntringspenningar med högst 600 kronor

till mästerlots och högst 540 kronor till annan kronolots. Den nu från

särskildt i staten för lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna

anvisadt anslag utgående tillfälliga arfvodesförköjningen äger lotsstyrelsen

tilldela däraf förtjänt personal, som åtnjuter lotslott, med ett

belopp, som för år räknadt icke må för någon öfverstiga 600 kronor.

Den ifrågavarande personalens inkomster af tjänsten äro således i väsentlig

mån beroende af lotslotterna, hvilka uppgå till mycket olika och i

vissa fall ganska afsevärda belopp. Vid tilldelandet af nyssberörda tillfälliga

arfvodesförhöjning har därför iakttagits, att eu hvar af denna

personal skulle kunna beredas en årsinkomst af minst 1,140 kronor. Jag

biträder lotsstyrelsens förslag, att den nu ifrågasatta aflöningsförbättringen

bör beräknas så, att den minsta årsinkomsten af tjänsten för en hvar af

den lotslott åtnjutande personalen må kunna höjas från nyssnämnda

belopp till 1,300 kronor, men med ledning af mig från lotsstyrelsen

tillhandakomma upplysningar torde därjämte sådan begränsning kunna

iakttagas, att berörda aflöningsförbättring ej må utgå med högre belopp

än att densamma jämte de atlöningsförmåner, som i öfrigt åtnjutas, inberäknadt

lotslotten, tillhopa , icke må för någon öfverstiga 1,360 kronor.

Vidare finner jag mig böra erinra, att enligt gällande tjänstgöringsreglemente

för lotsverket lotsstyrelsen äger att, om den, som är berättigad

till lotslott eller del däraf, genom sjukdom urståndsättes att förrätta

sin tjänst, till den sjukes underhåll disponera viss del af de vid lotsplatsen

inflytande lotspenningar, intill dess den sjuke varder skyldig att

med pension afgå ur tjänsten eller pension kan honom beredas. Att

den, som af nu nämnd anledning i form af underhåll får under ständig

tjänstledighet åtnjuta viss del af den lotslott, som skulle tillkommit

honom, därest han varit i tjänstgöring, icke bör ifrågakomma till erhållande

af tillfällig aflöningsförbättring från det anslag, som kan blifva

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 46 käft. (Nr 58— 64.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

anvisadt, torde vara uppenbart, äfven om han må vara berättigad att,

efter hvad därom är särskildt stadgadt, under sådan tjänstledighet uppbära

vissa andra med tjänsten förenade inkomster.

Den ifrågaställda tillfälliga aflöningsförbättringen torde således böra

i form af arfvode utgå:

till lotsper sonat, som åtnjuter lotslott, med belopp, som må af lotsstyrelsen

bestämmas med iakttagande, att för en hvar af denna personal

nu utgående aflönings förmånerna, lotslotten däri inberäknad, jämte aflöningsförbättringen

må tillhopa kunna uppgå till minst 1,300 kronor,

dock att sådan förbättring ej må utgå med högre belopp än att

densamma tillhopa med öfriga ofvan nämnda aflöningsförmåner icke för

någon må öfverstiga 1,360 kronor, samt att sådan aflöningsförbättring

icke må tilldelas den, som under ständig tjänstledighet åtnjuter underhåll

af lotspenningar; och

till fyrpersonal med 200 kronor till fyrmästare samt med 100 kronor

till fyrvaktare och fyrbiträde.

Till bestridande af sålunda beräknad tillfällig aflöningsförbättring

under år 1912 skulle, enligt hvad lotsstyrelsen meddelat, erfordras för

lotspersonalen 21,000 kronor och för fyrpersonalen 39,200 kronor eller

tillhopa 60,200 kronor, till täckande hvaraf lotsstyrelsen föreslår en höjning

af fyr- och båkafgift eu med ett öre per ton. Denna åtgärd är af

kommerskollegium samt, med ett undantag, af samtliga af kollegium

hörda korporationer afstyrkt, och i likhet med kommerskollegium finner

äfven jag att för nu ifrågavarande ändamål en, låt vara provisorisk,

höjning af fyr- och båkafgiften icke bör tillgripas. Då jag emellertid

på de af lotsstyrelsen anförda skäl ej heller kan tillråda, att de erforderliga

medlen anvisas att utgå af lotsverkets nuvarande medelstillgångar,

och då, på sätt kommerskollegium framhållit, behofvet i fråga icke

torde kunna tillgodoses från handels- och sjöfartsfonden, anser jag lika

med kommerskollegium, att tillgång till det för ändamålet erforderliga

beloppet bör beredas af allmänna statsmedel.

Det för nu ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget å 60,200

kronor finnes icke beräknadt i det förslag till riksstat, som förelagts

innevarande års riksdag. Enär emellertid af Riksdagen gjorts besparingar

å äskade anslag till afsevärda belopp, kan det af mig nu ifrågasatta

anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för innevarande

års riksdag framlagda riksstatsförslagets inkomstsida fördenskull behöfver

äga rum.

I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 129) har herr E. A.

Nilson hemställt att Riksdagen måtte besluta, att för genomförande af

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

43

en tillfällig inkomstförbättring för personalen vid lots- och fyrinrättningarna

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kungl. lotsstyrelsens

förslag af 28 december 1911 anslå ett belopp af 60,200 kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Lotsverkets personalförening har till Kungl. Maj:t ingifvit underdånig

framställning om beredande af tillfällig förbättring af lots- och

fyrpersonalens inkomster från och med innevarande år och intill dess

under utarbetande varande lönereglering blefve genomförd.

Öfver denna framställning har lotsstyrelsen i anledning af nådig

remiss afgifvit underdånigt yttrande, hvithet yttrande jag tillåter mig

att såsom bilaga låta åtfölja denna motion.

Af kungl. lotsstyrelsens yttrande framgår, att kungl. styrelsen

anser det vara behöfligt att en del af lotsverkets samt fyrinrättningarnas

personal bere''des en tillfällig inkomstförbättring att utgå efter vissa af

kungl. styrelsen angifna grunder. Härför kräfves emellertid ett belopp

af 60,200 kronor och kungl. styrelsen saknar härför erforderlig medelstillgång.

I följd häraf har lotsstyrelsen hos Kungl. Maj:t hemställt om

höjning af fyr- och båkafgiften med 1 öre per ton, hvarigenom medel

skulle inflyta tillräckligt för att tillgodose ej mindre den förordade

inkomstförbättringen än äfven andra lotsverkets behof. Öfver denna

lotsstyrelsens framställning har Kungl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt

kommerskollegium att afgifva yttrande. Yttrandet är ej ännu till

Kungl. Maj:t inkommet.

Lotsverket intar i så måtto en lika ställning med försäkringsinspektionen,

bankinspektionen och patent- och registreringsverket, att

dess inkomster härflyta från viss näringsgren. Men i olikhet med hvad

fallet är med nyss nämnda ämbetsverk regleras såväl verkets styrelses

som den verket underlydande personalens löneförmåner af Kungl. Maj:t

utan Riksdagens medverkan. Lämpligheten af en sådan tingens ordning

må väl på goda grunder kunna ifrågasättas. Det spörsmålet är nu

emellertid af annan motionär underställdt Riksdagens pröfning, hvarför

jag ej anser nödigt att ingå på detsamma.

Visserligen äger Kungl. Maj:t rätt att genom höjning bereda

verket nödiga medel för att kunna åstadkomma den ifrågasatta tillfälliga

inkomstförbättringen, men då Kungl. Maj:t härom ej ännu varit

i tillfälle att fatta beslut och man alltså sväfvar i ovisshet om i hvilken

riktning Kung]. Maj:ts beslut kan komma att gå, har jag ansett mig

böra göra framställning till Riksdagen i ärendet för att härigenom

hålla möjligheten till inkomstförbättring öppen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

Utskottets

yttrande.

Kung].. . Maj:t har år 1907 på kung! lotsstyrelsens förslag fastställt

reglering af till styrelsen utgående löneförmåner, hvarigenom dess

lönestat från 1 januari 1908 höjdes från 78,000 kronor till 104,000

kronor. Förslag till lönereglering för lots- och fyrpersonalen lärer vara

under utarbetande, men den kan sannolikt ej genomföras med anlitande

allenast åt lotsverkets egen medelstillgång utan en viss förhöjning af

fyr- och båkafgifterna. Den vägen torde ej vara inbjudande att beträda.

Beträdes ej den vägen, så måste frågan om lotsverkets ställning inom

statsförvaltningen komma upp i hela sin omfattning. Att döma af det

spörsmålets tidigare handläggning inom Riksdagen synes dess lösning

ingalunda vara lätt. Det har vid sådant förhållande synts mig, att de

i ekonomiskt afseende svagast ställda af den plikttrogna personal, på

hvilkens plikttrohet, mod, sinnesnärvaro och själfuppoffring sjöfartens

säkerhet i hög grad beror, dock ej behöfde vänta med att'' erhålla någon

löneförbättring, intill dess frågan i sin helhet vore klarerad. Det gäller

här till viss omfattning en personal, hvars arbete är af den art, att

lifvet upprepade gånger kan vara den insats, som göres i och för

tjänstens fullgörande.

De grunder, hvarefter kungl. lotsstyrelsen föreslagit att den ifrågasatta

tillfälliga inkomstförbättringen skulle utgå, synas mig tillämpliga.

Dock kan jag ej begära Riksdagens medverkan till att löneförbättringen

måtte utgå redan från innevarande år.»

Lotsstyrelsens af motionären åberopade förslag återfinnes i departementschefens

ofvan intagna yttrande till statsrådsprotokollet.

Enligt Kung]. Majrts förslag skulle den ifrågasatta inkomstförbättringen

tillämpas för år 1912, enligt motionärens förslag däremot för

år 1913. Beträffande de föreslagna beloppens storlek och förslagets

innebörd i öfrigt äro propositionen och motionen i hufvudsak öfverensstämmande.

Utskottet anser det vara behjärtansvärdt, att de i ekonomiskt afseende

svagast ställda af personalen vid lots- och fyrinrättningarna

må, i afvaktan på resultatet af den lönereglering för personalen i dess

helhet, hvartill förslag lär vara under utarbetande, komma i åtnjutande

af en tillfällig inkomstförbättring. Då fyr- och båkmedlen icke utan

förhöjning af den nu utgående fyr- och båkafgiften lämpligen lämna

tillgång till en dylik inkomstförbättring, får utskottet tillstyrka, att ett

särskildt statsanslag må för ändamålet utgå. Dock vill utskottet icke

härmed hafva gjort något uttalande om huruvida för framtiden aflöningen

till ifrågavarande personal bör till någon del bestridas genom

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

45

af Riksdagen anvisadt anslag eller om den, såsom hittills varit fallet,

bör i sin helhet gäldas af fyr- och båkmedlen.

I fråga om grunderna för beräknande af de ifrågasatta aflöningsförbättringarna,

har utskottet intet att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

föreslagit. I likhet med motionären anser sig utskottet emellertid icke

kunna tillstyrka, att löneförbättringen skulle utgå redan innevarande

år, utan torde densamma, i enlighet med åsikter, som förut blifvit af

utskottet uttalade, böra tillämpas först år 1913, eller det år, hvilket nu

föreliggande statsreglering omfattar.

På grund af hvad sålunda anförts får utskotter hemställa,

att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition nr 130 och herr Nilsons motion nr 129

för beredande af tillfällig förbättring i lots- och fyrpersonalens

aflöningsförmåner under år 1913 enligt vissa

i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 22

mars 1912 angifna grunder, bevilja på extra stat för

år 1913 ett anslag af 60,200 kronor.

Stockholm den 26 april 1912.

På statsutskottets vägnar:

Gl. B ILLIN G.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T.

Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, friherre J. G. Beck-Friis, F. Berglund, A. Aström,

N. O. Bruce, C. I. Asplund, H. II. K. Ericson, A. W. Linål, F. W. Thorsson, P. Olsson,

C. Persson, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström, A. Tf var sson, E. F. Hellberg, A. P.

Gustafsson, J. E. Berglund och K. A. M. J:son Martin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:5 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten