Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande af anslag för beredande af tillfällig förbättring i lotsoch fyrpersonalens aflöningsförmåner jämte en i ämnet vädd motion.
1912-04-26 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1912:61, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande af anslag för beredande af tillfällig förbättring i lotsoch fyrpersonalens aflöningsförmåner jämte en i ämnet vädd motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 61,
33
Nr 61.
Ankom till Riksdagens kansli den 26 april 1912 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
beviljande af anslag för beredande af tillfällig förbättring i
lots- och fyrpersonalens aflöningsförmåner jämte en i ämnet
vädd motion. (l:a Afd.)
I en den 22 mars 1912 till Riksdagen afbiten, till statsutskottet
hänvisad proposition (nr 130) har Kungl. Maj:t, under åberopande af
propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen, att för beredande af tillfällig
förbättring i lots- och fyrpersonalens aflöningsförmåner under år
1912 enligt vissa i nämnda protokoll angifna grunder bevilja på extra
stat för år 1913 ett anslag af 60,200 kronor.
Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen i ärendet
anfört följande:
»Uti en till Kungl. Maj:t den 13 december 1911 ingifven
skrift hafva lotsförmannen Nils Friberg, mästerlotseu A. O. Hjalmar,
fyrmästaren Robert A. Ahlgren, mästerlotsen Einar Blomqvist och fyrmästaren
Carl G. Hagström å lotsverkets personalförenings vägnar i
underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t behagade bevilja lotsverkets
personal en tillfällig, effektiv förhöjning i inkomsterna att utgå
från och med år 1912 intill dess under utarbetande varande lönereglering
för verkets personal blefve genomförd.
Genom nådig remiss ofvannämnda den 13 december 1911 har
Kungl. Maj:t anbefallt lotsstyrelsen att häröfver inkomma med underdånigt
utlåtande, och har styrelsen i med anledning häraf den 28 i
samma månad afgifvet yttrande anfört följande.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 46 käft. (Nr 58—64.) 5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
Uti underdånig skrifvelse den 21 november 1902 afgaf lotsstyrelsen
på grund af nådigt uppdrag förslag till grunder för lönereglering för
personalen vid lots- och fyrinrättningarna, och blefvo dessa grunder af
Kungl. Maj:t godkända den 30 september 1904 att lända till efterrättelse
från och med år 1905.
Vid afgifvande af nämnda förslag anförde lotsstyrelsen i fråga om
lotspersonalen, att i sammanhang med förslag till nytt tjänstgöringsreglemente
för lotsverket styrelsen torde få tillfälle att taga under ompröfning
frågan om lotspenningarnas fördelning och ett i sammanhang
därmed erforderligt förslag till ny lönereglering för lotspersonalen, samt
i fråga om lönestaten för fyrpersonalen, att lotsverkets inskränkta medelstillgångar
nödgat styrelsen att till det nödvändigaste begränsa anslagskrafven
för denna personal.
Sedermera hade för beredande af tillfällig hjälp åt de svagast aflönade
af personalen vid lotsverket Kungl. Maj:t i samband med den årligen
skeende fastställelsen af stat för lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
beviljat ökning i anslaget för tillfällig arfvodesförhöjning
åt lotspersonalen samt särskilda lönetillskott åt fyrvaktare och fyrbiträden.
Med anlitande af anvisade medel för tillfällig arfvodesförhöjning,
hvilken enligt staten finge utgå till personal, som åtnjöte lotslott, vid
sådana platser, där dylik arfvodesförhöjning af styrelsen pröfvades vara
för lotsningens behöriga uppehållande nödig, kunde lotsstyrelsen för
närvarande ordna sålunda, att en hvar af den lotslott åtnjutande personalen
komme upp till en årlig inkomst af minst 1,140 kronor.
Den kontanta aflöningen till den ordinarie personalen vid de fasta
fyrarna utginge för närvarande med lön, tjänstgöringspenningar och
ålderstillägg tillsammans utgörande
för fyrmästare... . lägst 1,300 å 1,400 kr. och högst 1,600 å 1,700 kr.
» fyrvaktare med
uppbörd ..... » 1,020 kronor » » 1,170 kronor
» annan fyrvaktare
............... » 920 » » » 1,070 »
y> fyrbiträde........ » 800 » » » 950 »
hvarjämte samtliga ordinarie fyrvaktare och fyrbiträden, på sätt förut
nämnts, i afvaktan på lönereglering tilldelats lönetillskott hvardera af
100 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
35
Den fast anställda personalen å fyrskepp erhölle, förutom här ofvan
för den ordinarie personalen vid de fasta fyrarna angifna löneförmåner,
hyresbidrag af 300 kronor för fyrmästare, 180 kronor för fyrvaktare
och 150 kronor för fyrbiträde. Inkomstfyllnad till belopp af 100 å 220
kronor utginge till fyrvaktare, som aflagt maskinistexamen eller eljest
vore maskinkunnig och tjänstgjorde såsom maskinist å fyrskepp. Under
månaderna december, januari och februari, såvida fyrskeppet icke vore
afrustadt, utginge å fyrskepp särskild dagaflöning till belopp af 1 krona
för fyrmästare, 75 öre för fyrvaktare och 50 öre för fyrbiträde. Personalen
å fyrskepp åtnjöte därjämte portion ombord eller spisningspenningar.
Såsom motsvarighet till det åt personal å fyrskepp utgående hyresbidrag
erhölle den fast anställda personalen å de fasta fyrarna fri bostad
samt bränsle och lyse, undantagande i fyra speciella fall, där hyresersättning
utginge.
Till fyrpersonalen utbetalades särskild ersättning för mist- och
annan signalering, hvarförutom ersättning i särskilda fall såsom för proviantering,
för underhållande af förbindelse med fastlandet m. m. kunde
ifrågakomma.
Då det förslag till lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna,
som styrelsen hade under utarbetande, samt förslag å
kostnaderna för samma reglering äfvensom för det i samband härmed
stående ordnandet af pensioneringen af samma personal ännu icke kunde
framläggas, ansåge styrelsen önskvärdt att, i afvaktan på dessa förslags
framläggande och genomförande, den fast anställda personalen vid lotsoch
fyrinrättningarna kunde beredas en tillfällig inkomstförhöjning att
utgå i form af arfvode.
Beträffande lotspersonalen vore såsom ofvan nämnts den nu anvisade
tillfälliga arfvodesförhöjningen beräknad sålunda, att en hvar af den
lotslott åtnjutande personalen skulle kunna beredas eu årlig inkomst af
minst 1,140 kronor. Den nu ifrågasatta förhöjningen borde beräknas
och utgå i likhet med den tillfälliga arfvodesförhöjningen, dock under
iakttagande att den minsta årliga inkomsten för en hvar af den lotslott
åtnjutande personalen skulle utgöra 1,300 kronor i stället för 1.140
kronor. Till bestridande af kostnaden för sålunda beräknad tillfällig
inkomstförhöjning år 1912 åt lotspersonal skulle erfordras ett belopp af
omkring 21,000 kronor.
Inkomstförhöjning åt fyrpersonalen torde lämpligast beredas genom
tilldelande af tillfälliga aflöningstillägg å 200 kronor till fyrmästare,
hvilka sedan löneregleringen 1904 ej kommit i åtnjutande af någon
36
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
aflöningsförhöjning, samt å 100 kronor till fyrvaktare och fyrbiträden,
hvilka såsom förut nämnts redan kommit i åtnjutande af lönetillskott,
numera uppgående till 100 kronor; och skulle för sådant ändamål under
år 1912 erfordras ett belopp af 39,200 kronor.
För bestridande af dessa kostnader tillsammans 60,200 kronor vore
lotsverkets nuvarande medelstillgångar otillräckliga. Uti underdånig
skrifvelse den 28 november 1911, med öfverlämnande af underdånigt
förslag till stat för lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
lör år 1912, hade lotsstyrelsen anfört, att kostnaderna för reparation
och underhåll af byggnader m. in. år 1912 beräknats till 105,000 kronor,
men att i nämnda statsförslag endast uppförts det belopp, 30,000
kronor, som kunnat rymmas inom den i riksstaten för nämnda år beräknade
slutsumman för lotsverket, 1,700,409 kronor, sedan öfriga behof
blifvit tillgodosedda, samt att styrelsen därvid antagit, att återstående
för reparation och underhåll af byggnader m. in. erforderliga kostnader
75,000 kronor skulle framdeles få hos Kungl. Maj:t anmälas för
att fyllas medelst öfverskott å inflytande fyr- och båkmedel. Utöfver
fyllandet af redan nu beräknade brist af 75,000 kronor måste, då samtliga
förslagsanslag för lotsverket sedan många år tillbaka beräknades
ytterst knappt, oförutsedda utgiftsposter utöfver det i staten till slutsummans
utjämnande upptagna belopp alltid ifrågakomma, och, då all
utveckling -af lotsverkets säker!)etsanstalter under kommande år icke
alldeles kunde uteslutas, eventuell återstod af öfverskott å fyr- och båkmedel
oafkortad för dessa ändamål reserveras.
Lotsstyrelsen måste af sålunda angifna skäl bestämdt afråda, att
ifrågaställda inkomstförhöjning anvisades att utgå af lotsverkets nuvarande
medelstillgångar.
Kostnaderna för den ifrågaställda provisoriska inkomstförhöjningen,
kronor 60,200, skulle kunna täckas genom en höjning af fyr- och båkafgiften
med ett öre per ton. Fyr- och båkafgiften erlades sedan år
1895 af fartyg, som ankomm e från eller afginge till utrikes ort. Huru
fyr- och båkafgiften under åren 1895—1909 ställt sig med hänsyn till
de under nämnda år från utrikes ort till Sverige ankomna och därifrån
till utlandet afgångna såväl lastade som barlastade svenska och främmande
fartyg (enligt tullverkets uppgifter i kommerskollegii sjöfartsstatistik)
framginge af följande öfversikt.
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
37
Å r.
Fartygens
drägtighet
i ten
Fyr- och
båkafgift.
Kr.
Mot eu ton
svarar unge- färligen
öre.
1895 ........................................................................
12,383,747
1,571,015
12.7
1896 ........................................................................
14,119,804
1,616,038
11.4
1897 ........................................................................
14,877,813
1,701,202
11.4
1898 ........................................................................
15,373,091
1,695,557
11.0
1899 ........................................................................
16,384,747
1,791,808
10.9
1900 ........................................................................
17,123,126
1,766,110
10.3
1901 ........................................................................
16,566,699
1,684,055
10.2
1902 ........................................................................
17,719,198
1,750,042
9.9
1903 ........................................................................
18,117,152
1,819,021
10.o
1904 ........................................................................
18,340,212
1,765,397
9.G
1905 ........................................................................
18,183,459
1,730,474
9.5
1906 ........................................................................
19,248,937
1,763,541
9.2
1907 ........................................................................
19,664,896
1,818,319
9.2
1908 ........................................................................
20,120,884
1,887,754
9.4
1909 ........................................................................
20,243,350
1,888,427
9.3
Därest Kungl. Maj:t skulle besluta höjning af fyr- och båkafgiften
och den härigenom uppkommande inkomsten icke kunde disponeras
förr än år 1913, skulle det jämväl blifva nödvändigt att vidtaga
särskilda åtgärder för bestridande af eventuella kostnader under år 1912
för den nu ifrågaställda inkomstförhöjningen åt personal vid lotsverket.
För sådant fall skulle lotsstyrelsen möjligen kunna från handels- och
sjöfartsfonden erhålla eu försträckning å 60,200 kronor att återbetalas
på sätt och under villkor, som medgifvits genom Kungl. Maj:ts
nådiga bref till lotsstyrelsen den 7 mars 1902.
Den 13 januari 1912 har till Kungl. Maj:t inkommit en underdånig
skrifvelse i föreliggande fråga från Sveriges Redareförening
och har i denna skrifvelse anförts följande.
Ehuru föreningen insåge det berättigade uti fyrpersonalens framställningar
om förbättrade lönevillkor, finge dock föreningen på det bestämdaste
framhålla det oberättigade uti att för detta eller andra ändamål
ytterligare belasta den utrikes sjöfarten.
Föreningen finge i samband härmed äfven erinra hurusom vid flerfaldiga
tillfällen under senaste årtiondena såväl inom som utom Riksda
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
gen med skärpa framhållits det oberättigade i att utrikes sjöfarten ensam
vidkändes alla omkostnader för lots- och fyrväsendets vidmakthållande
och utvidgning, under det att såväl den inrikes sjöfarten som staten
för sina fartyg vore befriade från hvarje bidrag till denna allmännyttiga
institutions underhåll och tidsenliga utveckling.
Toge man därjämte i betraktande den extra beskattning å närmare
700,000 kronor i form af lastpenningar, som den utrikes sjöfarten dessutom
vore underkastad, utan att statsverket därför lämnade något vederlag,
så måste man rättvisligen erkänna, att den utrikes sjöfarten redan
nu vore så betungad af pålagor till lotsverket och statsverket i öfrigt
att hvarje ökning häraf måste förefalla den i utrikesfart sysselsatta
rederinäringen ej blott oskälig utan äfven i högsta grad orättvis.
Sveriges Redareförening finge därför i underdånighet hemställa,
att Kungl. Maj:t ej täcktes bifalla lotsstyrelsens begäran om någon
som helst höjning af nuvarande fyr- och båkafgifter eller på annat sätt
tillåta någon ytterligare belastning af sjöfarten för ifrågavarande lönereglering
åt lotsverkets personal, utan täcktes tillse, att personalen på
annat sätt genom statens försorg kunde komma i åtnjutande af de löneförbättringar,
som af Kungl. Maj:t befunnes skäliga.
Handlingarna i ärendet hafva sedermera varit remitterade till kommerskollegium,
som den 1 mars 1912 afgifvit underdånigt utlåtande och
därvid jämväl öfverlämnat af kollegium infordrade yttranden af Sveriges
allmänna sjöfartsförening, Sveriges Redareförening samt handels- och
sjöfartsnämnderna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Gäfle.
Sveriges Redareförening bär i sitt yttrande hänvisat till sin ofvan
omförmälda underdåniga skrifvelse i frågan. Handels- och sjöfartsnämnden
i Gäfle har tillstyrkt lotsstyrelsens förslag. Öfriga handels- och
sjöfartsnämnder samt Sveriges allmänna sjöfartsförening hafva väl i det
hela icke haft något att erinra mot de ifrågasatta löneförhöjningarna;
men beträffande sättet för anskaffande af de för ändamålet erforderliga
medlen hafva de däremot bestämt motsatt sig den af lotsstyrelsen föreslagna
höjningen af fyr- och båkafgiften, under framhållande af det oberättigade
i att för ifrågavarande ändamål ytterligare belasta den utrikes sjöfarten,
som redan förut vore betungad med dryga afgifter.
Kommerskollegium anför i sitt ofvan berörda utlåtande följande.
Kollegium ansåge sig icke behöfva ingå på en närmare granskning
af de af lotsstyrelsen ifrågasatta löneförhöjningarna och dessas omfattning,
helst behöfligheten af desamma i det hela vitsordats af de korporationer,
hvilka till kollegium uttalat sig i denna del af frågan.
Statsutskottets utlåtande Kr 61.
39
Kollegium utginge alltså från, att det i lotsstyrelsens framställning
angifna beloppet, 60,200 kronor, vore för ändamålet erforderligt, och
öfverginge till frågan om lämpligaste sättet för samma belopps anskaffande.
Då i förevarande fall saken gällde ett behof af rent tillfällig natur,
skulle kollegium finna det mest önskvärdt och lämpligt, om det erforderliga
beloppet kunde tillhandahållas ur de öfverskottsmedel, hvilka
årligen af lotsverkets ordinarie inkomstkälla, fyr- och båkafgiften, plägade
inflyta utöfver densammas i riksstaten upptagna, ganska lågt beräknade
belopp. Detta öfverskott torde, med stöd af tillgängliga siffror för
de senaste åren, kunna antagas under år 1912 uppgå till minst 200,000
kronor. Om därifrån droges det belopp af 75,000 kronor, hvilket lotsstyrelsen,
enligt hvad i dess framställning anförts, redan nu ansåge sig
behöfva påräkna för täckande af uppkommande brist i dess anslag för
reparation och underhåll af byggnader m. m. år 1912, blefve det slutliga
öfverskottsbeloppet minst 125,000 kronor och skulle alltså icke ens
till hälften behöfva tagas i anspråk för fyllande af nu ifrågavarande
behof.
Emellertid framhölles i lotsstyrelsens framställning, att, då samtliga
förslagsanslag för lotsverket sedan många år tillbaka beräknades ytterst
knappt, oförutsedda utgiftsposter utöfver det i staten till slutsummans
utjämnande upptagna belopp alltid ifrågakomme, och att, då afl utveckling
af lotsverkets säkerlietsanstalter under kommande år icke alldeles kunde
uteslutas, eventuell återstod af öfverskott å fyr- och båkmedel måste
oafkortad för detta ändamål reserveras. Därför afrådde lotsstyrelsen
bestämdt att till den ifrågasatta löneförhöjningen medel anvisades att
utgå af lotsverkets nuvarande medelstillgångar.
Då kollegium härutöfver under hand erfarit, att ett användande af
någon del af de förväntade öfverskottsmedlen å fyr- och båkafgiften till
andra ändamål skulle medföra en betänklig rubbning i en sedan längre
tid tillbaka fullföljd plan för utveckling och förbättrande af vissa för
det allmänna och sjöfarten nödiga och nyttiga anstalter, ansåge kollegium,
att tanken på att anvisa det för nu förevarande behof erforderliga
belopp att utgå af sagda öfverskottsmedel måste öfvergifvas.
Samtidigt ville kollegium emellertid bestämdt framhålla, att den af
lotsstyrelsen föreslagna utvägen att till beredande af medel för en tillfällig
löneförbättring provisoriskt höja fyr- och båkafgiften icke kunde
af kollegium tillstyrkas. Denna utväg hade ock, med ett undantag, afstyrka
af samtliga af kollegium hörda korporationer.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
Då kollegium icke heller ansåge det böra ifrågakomma, att behofvet
i fråga täcktes ur den för en mångfald af ändamål hårdt anlitade handels-
och sjöfartsfonden, finge kollegium följaktligen hemställa, att tillgång
till det af lotsstyrelsen för ifrågavarande ändamål äskade belopp
måtte beredas af allmänna statsmedel.
Härtill förefunnes enligt kollega mening desto större anledning, som
statsverket under en lång följd af år utaf sjöfarten erhållit och fortfarande
erhölle en afsevärd inkomst i form af lastpenningar, hvilken
icke motsvarades af utgifter från statsverkets sida för sjöfartens direkta
behof.
Den å lotsverkets personalförenings vägnar gjorda framställningen
om beredande af tillfällig inkomstförbättring åt lotsverkets personal, intill
dess en lönereglering må blifva genomförd, finner jag synnerligen
behjärtansvärd. Visserligen utgår redan nu, på sätt lotsstyrelsen erinrat,
tillfällig arfvodesförhöjning åt viss lotspersonal samt särskilda lönetillskott
åt fyrvaktare och fyrbiträden. Den tillfälliga hjälp, som sålunda
kunnat komma de svagast afiönade af denna personal till del, har dock
med hänsyn till lotsverkets inskränkta medelstillgång måst hållas inom
mycket trånga gränser och kan icke sägas vara tillräcklig för att bereda
personalen en efter nu rådande förhållanden skälig utkomst. Lika med
lotsstyrelsen anser jag det därför önskligt, att i afbidan på den välbehöfliga
lönereglering för personalen vid lots- och fyrinrättningarna,
hvartill förslag torde vara att från lotsstyrelsen förvänta, den fast anställda
personalen må, utöfver de för närvarande anvisade tillfälliga
arfvodesförhöjningar och särskilda lönetillskott, komma i åtnjutande af
en ytterligare tillfällig afiöningsförbättring. Jag finner det äfven billigt,
att, såsom lotsstyrelsen jämväl föreslagit, sådan tillfällig afiöningsförbättring
beredes ifrågavarande personal redan för nu löpande året.
Mot de af lotsstyrelsen föreslagna grunder, efter hvilka den nu
ifrågasatta tillfälliga förbättringen i lots- och fyrpersonalens afiöningsförmåner
borde utgå, bär jag icke funnit något annat att erinra, än att
beträffande lotspersonalen sådan bestämmelse synes böra träffas, att icke
blott, såsom lotsstyrelsen afsett, en viss lägsta årsinkomst af tjänsten
beredes personalen utan äfven en begränsning göres, så att afiöningsförbättring
icke må komma att utgå till någon, hvars inkomst af tjänsten
öfverstiger visst belopp. Enligt lotsstyrelsens förslag skulle den
tillfälliga aflöningsförbättringen i likhet med den redan nu utgående tillfälliga
arfvodesförhöjningen tillkomma endast den lotslott åtnjutande
personalen, hvilken utgöres af öfverlotsar och lotsförmän samt krono
-
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
41
lotsar d. v. s. mästerlotsar, lotsar och i lotsningstur intagna extra lotsar
eller lotslärlingar. Ehuruväl dessa extra lotsar och lotslärlingar icke äro
att i egentlig bemärkelse anse såsom »fast anställd» personal, torde likväl
billigheten fordra, att, såsom, efter hvad jag inhämtat, äfven lotsstyrelsen
afsett, dessa extra lotsar och lotslärlingar, då de äro intagna i lotsningstur
och således på eget ansvar fullgöra ordinarie tjänst, böra jämväl i nu förevarande
hänseende likställas med den fast anställda personalen. Förutom
den en hvar af denna personal efter stadgad grund för lotsningsafgifternas
fördelning tillkommande lotslott utgår till hvar och eu af
högst 22 öfverlotsar lön med belopp af 300—500 kronor och till lotsförman
arfvode med högst 200 kronor samt åt kronolotsar, till det antal
lotsstyrelsen bestämmer, uppmuntringspenningar med högst 600 kronor
till mästerlots och högst 540 kronor till annan kronolots. Den nu från
särskildt i staten för lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
anvisadt anslag utgående tillfälliga arfvodesförköjningen äger lotsstyrelsen
tilldela däraf förtjänt personal, som åtnjuter lotslott, med ett
belopp, som för år räknadt icke må för någon öfverstiga 600 kronor.
Den ifrågavarande personalens inkomster af tjänsten äro således i väsentlig
mån beroende af lotslotterna, hvilka uppgå till mycket olika och i
vissa fall ganska afsevärda belopp. Vid tilldelandet af nyssberörda tillfälliga
arfvodesförhöjning har därför iakttagits, att eu hvar af denna
personal skulle kunna beredas en årsinkomst af minst 1,140 kronor. Jag
biträder lotsstyrelsens förslag, att den nu ifrågasatta aflöningsförbättringen
bör beräknas så, att den minsta årsinkomsten af tjänsten för en hvar af
den lotslott åtnjutande personalen må kunna höjas från nyssnämnda
belopp till 1,300 kronor, men med ledning af mig från lotsstyrelsen
tillhandakomma upplysningar torde därjämte sådan begränsning kunna
iakttagas, att berörda aflöningsförbättring ej må utgå med högre belopp
än att densamma jämte de atlöningsförmåner, som i öfrigt åtnjutas, inberäknadt
lotslotten, tillhopa , icke må för någon öfverstiga 1,360 kronor.
Vidare finner jag mig böra erinra, att enligt gällande tjänstgöringsreglemente
för lotsverket lotsstyrelsen äger att, om den, som är berättigad
till lotslott eller del däraf, genom sjukdom urståndsättes att förrätta
sin tjänst, till den sjukes underhåll disponera viss del af de vid lotsplatsen
inflytande lotspenningar, intill dess den sjuke varder skyldig att
med pension afgå ur tjänsten eller pension kan honom beredas. Att
den, som af nu nämnd anledning i form af underhåll får under ständig
tjänstledighet åtnjuta viss del af den lotslott, som skulle tillkommit
honom, därest han varit i tjänstgöring, icke bör ifrågakomma till erhållande
af tillfällig aflöningsförbättring från det anslag, som kan blifva
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 46 käft. (Nr 58— 64.) 6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
anvisadt, torde vara uppenbart, äfven om han må vara berättigad att,
efter hvad därom är särskildt stadgadt, under sådan tjänstledighet uppbära
vissa andra med tjänsten förenade inkomster.
Den ifrågaställda tillfälliga aflöningsförbättringen torde således böra
i form af arfvode utgå:
till lotsper sonat, som åtnjuter lotslott, med belopp, som må af lotsstyrelsen
bestämmas med iakttagande, att för en hvar af denna personal
nu utgående aflönings förmånerna, lotslotten däri inberäknad, jämte aflöningsförbättringen
må tillhopa kunna uppgå till minst 1,300 kronor,
dock att sådan förbättring ej må utgå med högre belopp än att
densamma tillhopa med öfriga ofvan nämnda aflöningsförmåner icke för
någon må öfverstiga 1,360 kronor, samt att sådan aflöningsförbättring
icke må tilldelas den, som under ständig tjänstledighet åtnjuter underhåll
af lotspenningar; och
till fyrpersonal med 200 kronor till fyrmästare samt med 100 kronor
till fyrvaktare och fyrbiträde.
Till bestridande af sålunda beräknad tillfällig aflöningsförbättring
under år 1912 skulle, enligt hvad lotsstyrelsen meddelat, erfordras för
lotspersonalen 21,000 kronor och för fyrpersonalen 39,200 kronor eller
tillhopa 60,200 kronor, till täckande hvaraf lotsstyrelsen föreslår en höjning
af fyr- och båkafgift eu med ett öre per ton. Denna åtgärd är af
kommerskollegium samt, med ett undantag, af samtliga af kollegium
hörda korporationer afstyrkt, och i likhet med kommerskollegium finner
äfven jag att för nu ifrågavarande ändamål en, låt vara provisorisk,
höjning af fyr- och båkafgiften icke bör tillgripas. Då jag emellertid
på de af lotsstyrelsen anförda skäl ej heller kan tillråda, att de erforderliga
medlen anvisas att utgå af lotsverkets nuvarande medelstillgångar,
och då, på sätt kommerskollegium framhållit, behofvet i fråga icke
torde kunna tillgodoses från handels- och sjöfartsfonden, anser jag lika
med kommerskollegium, att tillgång till det för ändamålet erforderliga
beloppet bör beredas af allmänna statsmedel.
Det för nu ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget å 60,200
kronor finnes icke beräknadt i det förslag till riksstat, som förelagts
innevarande års riksdag. Enär emellertid af Riksdagen gjorts besparingar
å äskade anslag till afsevärda belopp, kan det af mig nu ifrågasatta
anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för innevarande
års riksdag framlagda riksstatsförslagets inkomstsida fördenskull behöfver
äga rum.
I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 129) har herr E. A.
Nilson hemställt att Riksdagen måtte besluta, att för genomförande af
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
43
en tillfällig inkomstförbättring för personalen vid lots- och fyrinrättningarna
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kungl. lotsstyrelsens
förslag af 28 december 1911 anslå ett belopp af 60,200 kronor.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Lotsverkets personalförening har till Kungl. Maj:t ingifvit underdånig
framställning om beredande af tillfällig förbättring af lots- och
fyrpersonalens inkomster från och med innevarande år och intill dess
under utarbetande varande lönereglering blefve genomförd.
Öfver denna framställning har lotsstyrelsen i anledning af nådig
remiss afgifvit underdånigt yttrande, hvithet yttrande jag tillåter mig
att såsom bilaga låta åtfölja denna motion.
Af kungl. lotsstyrelsens yttrande framgår, att kungl. styrelsen
anser det vara behöfligt att en del af lotsverkets samt fyrinrättningarnas
personal bere''des en tillfällig inkomstförbättring att utgå efter vissa af
kungl. styrelsen angifna grunder. Härför kräfves emellertid ett belopp
af 60,200 kronor och kungl. styrelsen saknar härför erforderlig medelstillgång.
I följd häraf har lotsstyrelsen hos Kungl. Maj:t hemställt om
höjning af fyr- och båkafgiften med 1 öre per ton, hvarigenom medel
skulle inflyta tillräckligt för att tillgodose ej mindre den förordade
inkomstförbättringen än äfven andra lotsverkets behof. Öfver denna
lotsstyrelsens framställning har Kungl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt
kommerskollegium att afgifva yttrande. Yttrandet är ej ännu till
Kungl. Maj:t inkommet.
Lotsverket intar i så måtto en lika ställning med försäkringsinspektionen,
bankinspektionen och patent- och registreringsverket, att
dess inkomster härflyta från viss näringsgren. Men i olikhet med hvad
fallet är med nyss nämnda ämbetsverk regleras såväl verkets styrelses
som den verket underlydande personalens löneförmåner af Kungl. Maj:t
utan Riksdagens medverkan. Lämpligheten af en sådan tingens ordning
må väl på goda grunder kunna ifrågasättas. Det spörsmålet är nu
emellertid af annan motionär underställdt Riksdagens pröfning, hvarför
jag ej anser nödigt att ingå på detsamma.
Visserligen äger Kungl. Maj:t rätt att genom höjning bereda
verket nödiga medel för att kunna åstadkomma den ifrågasatta tillfälliga
inkomstförbättringen, men då Kungl. Maj:t härom ej ännu varit
i tillfälle att fatta beslut och man alltså sväfvar i ovisshet om i hvilken
riktning Kung]. Maj:ts beslut kan komma att gå, har jag ansett mig
böra göra framställning till Riksdagen i ärendet för att härigenom
hålla möjligheten till inkomstförbättring öppen.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
Utskottets
yttrande.
Kung].. . Maj:t har år 1907 på kung! lotsstyrelsens förslag fastställt
reglering af till styrelsen utgående löneförmåner, hvarigenom dess
lönestat från 1 januari 1908 höjdes från 78,000 kronor till 104,000
kronor. Förslag till lönereglering för lots- och fyrpersonalen lärer vara
under utarbetande, men den kan sannolikt ej genomföras med anlitande
allenast åt lotsverkets egen medelstillgång utan en viss förhöjning af
fyr- och båkafgifterna. Den vägen torde ej vara inbjudande att beträda.
Beträdes ej den vägen, så måste frågan om lotsverkets ställning inom
statsförvaltningen komma upp i hela sin omfattning. Att döma af det
spörsmålets tidigare handläggning inom Riksdagen synes dess lösning
ingalunda vara lätt. Det har vid sådant förhållande synts mig, att de
i ekonomiskt afseende svagast ställda af den plikttrogna personal, på
hvilkens plikttrohet, mod, sinnesnärvaro och själfuppoffring sjöfartens
säkerhet i hög grad beror, dock ej behöfde vänta med att'' erhålla någon
löneförbättring, intill dess frågan i sin helhet vore klarerad. Det gäller
här till viss omfattning en personal, hvars arbete är af den art, att
lifvet upprepade gånger kan vara den insats, som göres i och för
tjänstens fullgörande.
De grunder, hvarefter kungl. lotsstyrelsen föreslagit att den ifrågasatta
tillfälliga inkomstförbättringen skulle utgå, synas mig tillämpliga.
Dock kan jag ej begära Riksdagens medverkan till att löneförbättringen
måtte utgå redan från innevarande år.»
Lotsstyrelsens af motionären åberopade förslag återfinnes i departementschefens
ofvan intagna yttrande till statsrådsprotokollet.
Enligt Kung]. Majrts förslag skulle den ifrågasatta inkomstförbättringen
tillämpas för år 1912, enligt motionärens förslag däremot för
år 1913. Beträffande de föreslagna beloppens storlek och förslagets
innebörd i öfrigt äro propositionen och motionen i hufvudsak öfverensstämmande.
Utskottet anser det vara behjärtansvärdt, att de i ekonomiskt afseende
svagast ställda af personalen vid lots- och fyrinrättningarna
må, i afvaktan på resultatet af den lönereglering för personalen i dess
helhet, hvartill förslag lär vara under utarbetande, komma i åtnjutande
af en tillfällig inkomstförbättring. Då fyr- och båkmedlen icke utan
förhöjning af den nu utgående fyr- och båkafgiften lämpligen lämna
tillgång till en dylik inkomstförbättring, får utskottet tillstyrka, att ett
särskildt statsanslag må för ändamålet utgå. Dock vill utskottet icke
härmed hafva gjort något uttalande om huruvida för framtiden aflöningen
till ifrågavarande personal bör till någon del bestridas genom
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
45
af Riksdagen anvisadt anslag eller om den, såsom hittills varit fallet,
bör i sin helhet gäldas af fyr- och båkmedlen.
I fråga om grunderna för beräknande af de ifrågasatta aflöningsförbättringarna,
har utskottet intet att erinra mot hvad Kungl. Maj:t
föreslagit. I likhet med motionären anser sig utskottet emellertid icke
kunna tillstyrka, att löneförbättringen skulle utgå redan innevarande
år, utan torde densamma, i enlighet med åsikter, som förut blifvit af
utskottet uttalade, böra tillämpas först år 1913, eller det år, hvilket nu
föreliggande statsreglering omfattar.
På grund af hvad sålunda anförts får utskotter hemställa,
att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition nr 130 och herr Nilsons motion nr 129
för beredande af tillfällig förbättring i lots- och fyrpersonalens
aflöningsförmåner under år 1913 enligt vissa
i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 22
mars 1912 angifna grunder, bevilja på extra stat för
år 1913 ett anslag af 60,200 kronor.
Stockholm den 26 april 1912.
På statsutskottets vägnar:
Gl. B ILLIN G.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:
herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T.
Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, friherre J. G. Beck-Friis, F. Berglund, A. Aström,
N. O. Bruce, C. I. Asplund, H. II. K. Ericson, A. W. Linål, F. W. Thorsson, P. Olsson,
C. Persson, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, J. Ström, A. Tf var sson, E. F. Hellberg, A. P.
Gustafsson, J. E. Berglund och K. A. M. J:son Martin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1912:5 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten