Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kung 1. May.ts proposition angående uppförande af en fredsexpeditionsoch bostadsbyggnad i Boden.

1912-05-03 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:70, Utlåtande i anledning af Kung 1. May.ts proposition angående uppförande af en fredsexpeditionsoch bostadsbyggnad i Boden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70-

1

Nr 70.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af Kung 1. May.ts proposition angående

uppförande af en fredsexpeditions- och bostadsbyggnad i

Boden.

(l:a Afd.)

I en den 10 april 1912 till Riksdagen aflåten, till statsutskottet

hänvisad proposition (nr 175) har Kungl. Maj:t, under åberopande af

propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att af fjärde

hufvudtitelns allmänna besparingar ett belopp af 136,000 kronor må

tagas i anspråk för uppförande af eu fredsexpeditions- och bostadsbyggnad

i Boden.

Departementschefen bar i ämnet till berörda statsrådsprotokoll anfört

följande:

»Enligt nådigt bref den 21 december 1906 skall kommendantskapet

i Boden utgöras af kommendant, stabscbef, 2 adjutanter, artilleribefalhafvare,

fortifikationsbefälbafvare, fästningsintendent, fästningsläkare,

fästningsveterinär, fästningsp^stor och fästningsauditör. Enligt särskilda

bestämmelser lyda dessutom under kommendanten och äro att räkna

till kommendantskapet poliskommissarie och brandcbef.

I början af år 1909 uppstod fråga om expeditionslokaler och bostäder

för nämnda personal äfvensom för tre bos fortifikationsbefälhafvaren

anställda biträden, nämligen arbetschefen, en adjutant och en fortifikationskassör.

Angående dessa biträdens nödvändighet för kommendantskapet

anförde kommendanten i skrifvelse den 13 januari 1909, att äfven efter

det Bodens fästningsanläggning blifvit fullbordad inom då fastställd ram

fortifikationsbefälhafvaren behöfde biträden för utöfvandet af sin befattBihang

till Riksdagens protokoll 1912. ö samt. 5.1 käft. (Nr 70.)

L

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

ning. Fortifikationsbefälhafvaren vore nämligen föredragande för alla

frågor, som rörde de permanenta verkens och befintliga kasernetablissemangs

och byggnaders underhåll samt förvaltningen af Kronan tillhöriga

fastigheter och markområden, äfvensom för frågor, som rörde

uppförandet af nya erforderliga byggnader, underhållet af kommunikationerna

inom fästningen (landsvägs-, telegraf- och telefonförbindelser),

fästningens skanstygs- och byggnadsmaterialförråd m. m. dylikt. Dessutom

vore han föredragande för de trupptekniska (undantagandes artilleritekniska)

ärendena samt för alla frågor, som stode i samband med den fortifikatoriska

delen af fästningsförsvaret och fästningens fortifikatoriska

rustning. Doge man i betraktande omfattningen af alla dessa ärenden

och därtill erinrade sig, att i Boden då funnes eller enligt plan komme

att finnas kasernetablissemang för fyra truppförband, ett garnisonssjukhus,

en kommendantsbyggnad, en tygstation och en förplägnadsanstalt,

att det funnes ett betydande antal exproprierade byggnader att öfvervaka

och underhålla, samt att kommunikationerna ständigt kräfde uppsikt

och underhåll och att planer måste uppgöras för de förstärka ngsarbeten,

som af trupperna borde utföras i fredstid, m. m. dylikt, så insåges

lätt, att fortifikationsbefälhafvaren, som själf borde vara regementsofficer,

måste hafva minst två fortifikationsofficerare till biträde. Den ene,

kapten, skulle hufvud se kli gast vara arbetschef för de permanenta verkens

underhåll, för underhållet af öfriga anläggningar, såsom väg-,

telegraf- och telefonförbindelser, samt för utförandet af nya byggnader.

Den andre skulle vara biträde i öfriga ärenden och tillika fortifikationsbefälhafvarens

adjutant. Såsom nyss nämnts borde fortifikationsbefälhafvaren

hafva uppsikt öfver det för fästningen gemensamma fästningsbyggnadsmaterial-

och skanstygsförrådet. För uppbörden vid och förvaltningen

af detta förråd måste finnas en förrådsförvaltare, hvilken

tillika kunde handhafva och vara redogörare för de medel, som anvisades

till underhållet af de till fästningsanläggningen hörande permanenta

verken, batteriplatserna, förstärkta förpostställningarna och kommunikationerna.

I början af år 1909 använde kommendanten med stabschef och

adjutanter till expeditionslokaler vissa rum i Norrlands artilleriregementes

kasernetablissemang i Boden, men särskilda expeditionslokaler voro

för dem afsedda i bottenvåningen af den kommendantsbyggnad, som då

var under uppförande. Äfven fortifikationsbefälhafvaren med biträden

hade expeditionslokaler i Norrlands artilleriregementes nyssnämnda

kasernetablissemang. För återstoden af kommendantskapets personal

saknades expeditionslokaler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Hvad åter angår bostäder, så funnos sådana:

för kommendanten och stabschefen i kommendantshuset,

för kommendantens adjutanter vid respektive truppförband,

för artilleribefälhafvaren i en af Norrlands artilleriregementes två

befälsbyggnader,

hvarjämte fortifikationsbefälhafvaren och arbetschefen tills vidare erhölle

inkvartering i Bodens ingenjörkårs befälsbyggnad.

För den civilmilitära personalen saknades däremot bostäder i Kronans

hus.

Sedan generalmajoren m. m. L. Tingsten, öfversten m. m. C. E.

Grill, öfverstelöjtnanten m. m. friherre U. L. C:son Sparre, ledamoten

af Riksdagens Första kammare, majoren m. in. friherre O. H. A. Fleming,

kaptenen m. m. E. C. Erikson samt ledamöterna af Riksdagens

Andra kammare, bruksägaren m. m. A. Ekman och hemmansägaren P.

Nilsson i Bonarp i egenskap af särskild! tillkallade sakkunniga yttrat

sig i frågan, framlades för 1910 års Riksdag ett förslag, som gick ut på,

att de i kommendantshuset varande expeditionsrum]»en för kommendanten

med stabschef och adjutanter icke skulle användas för afsedt

ändamål, utan reserveras för den civilmilitära personalen med undantag

af fästningsintendenten,

samt att för eu kostnad af 151,000 kronor skulle uppföras två flyglar

till kommendantshuset, innehållande:

den ena expeditionslokaler för kommendanten med biträden, artilleribefälhafvaren,

fortifikationsbefälhafvaren med biträden och fästningsintendenten

äfvensom bostad för fortifikationsbefälhafvarens adjutant, samt

den andra bostäder för fortifikationsbefälhafvaren och hans två öfriga

biträden: arbetschefen och fortifikationskassören.

För fästningsläkaren beräknades bostad kunna beredas i den s. k.

Petréska villan, och fästningsintendenten ansåg man kunna erhålla bostad

i det blifvande intendenturetablissemanget. Hvad öfrig civilmilitär

personal angick, fann man det icke nödvändigt, att kronan tillhålldahölle

densamma bostäder.

I skrifvelse den 1 juni 1910 (Nr 4 punkt 32) anförde emellertid

Riksdagen, att det ådragit sig Riksdagens uppmärksamhet, att det då

framlagda förslaget till beredande af lokaler för fredsexpeditionen för

kommendantskapet i Boden i väsentlig mån afveke från det sätt, man förut

tänkt sig för lösningen af denna fråga. Af handlingar, som varit för Riksdagen

tillgängliga, framginge, att man tidigare ansett, att krigsexpeditionens

lokaler skulle kunna användas jämväl för expeditionen i fredstid,

i hvilket fall nybyggnad i den utsträckning Kung!. Maj:t föreslagit icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

skulle för ändamålet erfordras. Och då Riksdagen af den föreliggande

utredningen icke blifvit öfvertygad om, att icke lämplig anordning för

tillgodoseende af ifrågavarande byggnadsbehof skulle kunna på annat

sätt med mindre kostnad åstadkommas, hade Riksdagen icke ansett sig

kunna för det dåvarande bifalla Kungl. Maj:ts proposition i detta hänseende.

hivad beträffade bostadsbyggnaden för fortifikationsbefälhafvare,

arbetschef och fortilikationskassör i Boden, hade Riksdagen velat erinra

om, att Kungl. Maj:t i samma statsverksproposition under fjärde hufvudtiteln

begärt ett anslag å 150,000 kronor för uppförande af en

befälsbyggnad för Norrbottens regemente — en framställning, som Riksdagen

bifallit med någon nedsättning i anslagets belopp. För berörda

anslag skulle uppföras en byggnad, inrymmande 6 lägenheter för gifta

kompaniofficerare samt 3 dubletter för ogifta officerare. Om denna plan

komme till utförande, torde därmed följa en afsevärd lättnad uti bostadsförhållandena

på platsen. Då Riksdagen, särskildt med hänsyn därtill,

icke funne det vara ådagalagdt, att bostäder icke kunde beredas för fortifikationsbefälhafvaren,

arbetschefen och fortifikationskassören annorledes

än medelst den föreslagna nybyggnaden, funne sig Riksdagen för det

dåvarande ej heller kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

I nådigt bref den 10 juni 1910 anbefalldes arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att efter samråd med kommendanten i Boden

inkomma med nytt förslag till beredande af lokaler för fredsexpeditionen

för kommendantskapet i Boden, med iakttagande af hvad Riksdagen sålunda

uttalat.

Så snart Riksdagens beslut i denna byggnadsfråga blef kändt, lät

kommendanten den rent militära expeditionen och fästningsintendentens

expedition inflytta uti kommendantsbyggnaden, där de till expeditionslokaler

afsedda rummen användas på följande sätt:

de två arkivrummen i våningen en trappa upp tjäna till ämbetsrum

för kommendanten samt inrymma artilleribefälhafvarens expedition,

krigsexpeditionens fyra rum i bottenvåningen användas: ett till föredragningsrum,

ett för stabschefen, ett till kanslirum (för adjutanterna) och

ett till rum för skrifbiträde,

de rum i bottenvåningen, som äro afsedda till telegrafexpeditionsrum

och apparatrum samt till bostad för telegrafist, äro tillsvidare upplåtna

till fästningsintendenten.

Uti skrifvelse den 19 augusti 1910 till fortifikationsdepartementet

anförde kommendanten, att det hela sommaren varit nödvändigt att elda

bottenvåningen i kommendantsbyggnaden. Utrymmet vore såväl i arkiv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

t)

rummen som uti de fyra krigsexpeditionsrummen mycket knappt och

den fria golfytan vore så liten som den gärna kunde vara. Att ytterligare

expeditionslokaler skulle kunna anordnas uti kommendantsbyggnaden

vore otänkbart. Så snart krigstelefonnätet i Boden blefve färdigt,

både fästningsintendenten icke någon expeditionslokal, och så snart

den batterilokal uti Norrlands artilleriregementes kasernetablissemang,

som användes till expeditionslokaler åt fortifikationsbefälhafvaren, toges

i anspråk af trupp, hade sistnämnde befälhafvare, tillika byggnadschef,

icke några expeditionslokaler. Sådana funnes ej heller för fästningsläkaren,

fästningsveterinären, fästningspastorn, fästningsauditören, fästningspoliskommissarien

och brandchefen.

I senare hälften af 1910 uppgjorde fortifikationsdepartementet ett

nytt förslag, som afsåg att för en kostnad af 136,000 kronor omkring

100 meter nordväst om kommendantskapshuset uppföra en endabyggnad,

innehållande både expeditionslokaler och bostäder.

I bottenvåningen skulle inredas:

expeditionslokaler: för fortifikationsbefälhafvaren med biträden: arbetschefen,

adjutanten och fortifikationskassören... 7 rum

» för fästningsläkaren, fästningsveterinären, fästnings
pastorn,

fästningsauditören, fästningspoliskommissa
rien

och brandchefen ............................................. 3 rum

däraf ett jämväl skulle användas såsom krigsspelrum.

I våningen 1 trappa upp skulle anordnas:

bostad för arbetschefen ........................... 5 rum, jungfrukammare och kök,

» för fortifikationskassören............ 3 » j> » »

I våningen 2 trappor upp skulle anordnas:

bostad för fortifikationsbefälhafvaren... 6 rum, jungfrukammare och kök,

)) för posthafvande officer ........... 3 » » j> >.

I sammanhang härmed anställdes äfven utredning, huruvida ej fortifikationsbefälhafvaren

med sina biträden skulle kunna inkvarteras i någon

annan af befälsbyggnaderna i Boden. Då emellertid endast Norrbottens

regemente ännu fått sitt styrkeförhållande definitivt bestämdt, utgick

man i fråga om inkvarteringsförhållandena för öfriga truppförband från

beräkningar och icke från förhandenvarande förhållanden. Beträffande

antalet hushällslägenheter för officerare med vederlikar vid dessa truppförband

beräknade man härvid, att det borde finnas hushållslägenheter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

för samtliga regementsofficerare och kaptener — regementsintendenten

medräknad — oberoende af huruvida de voro gifta eller icke, enär dessa

personer borde kunna hafva eget hushåll. I fråga om subalternofficerarna

borde dylika lägenheter beräknas för halfva antalet löjtnanter.

Med dessa utgångspunkter anförde kommendanten i skrifvelse den

19 september 1910, att den verkliga bristen på lägenheter enbart förgifta

kompaniofficerare vid Norrbottens regemente redan då uppginge till

10, och att således, därest inga förändringar uppstode inom regementet,

det efter den beviljade nya befälsbyggnadens för samma regemente

uppförande, hvilken komme att innehålla 6 hushållslägenheter, skulle

återstå att bereda inkvartering för fyra regementet tillhörande gifta kompaniofficerare.

Att förhållandena i framtiden skulle komma att undergå

någon förbättring, med mindre än att inkvarteringsmöjligheterna ökades,

vore icke att förvänta, enär äktenskapsfrekvensen, som för det dåvarande

vore jämförelsevis låg inom regementets officerskår, syntes vara i stigande,

hvarför någon möjlighet icke förefunnes att vare sig då eller

framdeles vid detta regemente bereda inkvartering för ifrågavarande

personal af fortifikationen.

Styrkan af Boden-Karlsborgs artilleriregementes detcichements officerspersonal

med vederlikar — läkaren häri ej inräknad — vore ännu

icke definitivt bestämd, men torde komma att räkna:

1 öfverste,

1 öfverstelöjtnant,

1 major,

12 kaptener,

12 löjtnanter, och

6 underlöjtnanter.

Till inkvartering af denna personal, hvilken enligt förut angifna

beräkningsgrunder torde komma att behöfva 21 hushållslägenheter,

funnes endast 12 sådana, hvadan den sannolikt uppstående bristen å

dylika lägenheter torde komma att uppgå till 9.

Då därtill komme att redan för hösten 1910 samtliga vid detachementet

befintliga hushållslägenheter med all sannolikhet blefve upptagna,

kunde således därstädes hvarken då eller framdeles beräknas inkvarteringsmöjligheter

för fortifikationspersonalen i fråga.

Styrkan af Bodens ingenjörkårs officerspersonal med vederlikar —

läkaren häri ej inberäknad — vore likaledes ej definitivt bestämd, men

torde kunna antagas komma att uppgå till:

1 regementsofficer,

6 kaptener, och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

7

13 subalternofficerare (en fortifikationskassör inräknad).

Enligt förut tillämpade inkvarteringsgrunder skulle för inkvartering

af denna personal åtgå 12 hushållslägenheter. Endast 7 sådana

funnes, hvaraf dock en, afsedd för fortifikationskassören, ej vore fullt

ordnad, hvarför bristen å dylika lägenheter i framtiden torde kunna

antagas blifva 5. För det dåvarande vore fortifikationsbefälhafvare

och arbetschef inkvarterade i kårens befälsbyggnad, men torde detta

knappast låta sig göra längre än till och med 1911 års utgång. Vid

ingenjörkåren kunde således ej heller bostäder beredas för ifrågavarande

fortifikationspersonal.

Styrkan af Norrlands artilleriregementes detachements personal af

officerare med vederlikar vore ej heller definitivt bestämd, men torde

kunna beräknas sålunda:

2 regementsofficerare,

9 kaptener (däraf 1 intendent),

15 subalternofficerare (däraf 1 veterinär).

Det antal hushållslägenheter, som kräfdes för inkvartering af denna

personal, skulle enligt förut tillämpade grunder uppgå till 16. Då detachementet

förfogade öfver endast 11 dylika lägenheter, skulle således

en sannolik brist af 5 komma att uppstå. För närvarande funnes ett

öfverskott af 4 lägenheter, på den grund att haubitsdivisionen ännu ej

ditflyttat. Dessa lägenheter vore emellertid disponerade för inkvartering

af garnisonen tillhörig officerspersonal, hvilket förhållande icke

kunde beräknas före haubitsdivisionens ditflyttning komma att undergå

sådan ändring, att fortifikationspersonalen i fråga därstädes kunde beredas

bostäder, och efter det haubitsdivisionen inflyttat torde, som förut

visats, i stället för öfverskott af lägenheter, snarare en brist på 5 dylika

komma att uppstå. Någon möjlighet att vid Norrlands artilleriregementes

etablissemang i Boden inkvartera fortifikationsbefälhafvare, arbetschef

och fortifikationskassör funnes således icke och komme ej

heller att finnas.

I samma skrifvelse undersökte kommendanten äfven, i hvad mån

den beviljade befälsnybyggnaden för Norrbottens regemente kunde anses

komma att så lätta bostadsförhållandena inom Bodens municipalsamhälle,

att ifrågavarandefortifikationspersonal där kunde finna passande hushållslägenheter

att hyra.

Hushållslägenhe terna i Kronans byggnader därstädes räknade för regementsofficerare

6 rum, kök och jungfrukammare, för kaptener 5 rum, kök

och jungfrukammare samt för subalternofficerare 3 å 4 rum, kök och

jungfrukammare. Samma bostadsutrymme torde väl böra beräknas äfven

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

i fråga om hushållslägenheter för officerare och vederlikar i enskilda

fastigheter inom municipalsamhället, hvarest i allt fall hyreslägenheterna

vore mycket underlägsna både i fråga om ombonad, inredning och bekvämligheter.

Vatten- och afloppsledningar saknades exempelvis helt

och hållet.

För fortifikationsbefälhafvaren borde således beräknas en våningom

7 rum och kök, för arbetschefen en om 6 rum och kök samt för

fortifikationskassören en om 5 rum och kök.

Inom municipalsamhället utgjordes de allra flesta lägenheterna af

sådana, som räknade mindre än 4 rum och kök. Af upprättad tablå

fram gin ge, att i hela Boden icke mera än 2 våningar funnes till uthyrning,

hvilka med hänsyn till utrymmet kunde anses jämställda med en

regementsofficers våning i Kronan därstädes tillhöriga byggnader. Af

lägenheter om 6 rum och kök funnes endast 3 samt af lägenheter om

5 rum och kök endast 4.

Med undantag för den i ett ännu icke färdigbyggdt hus befintliga

våningen om 7 rum och kök vore samtliga dessa våningar redan uthyrda,

och någon anledning funnes icke att antaga, det någon af dem

skulle kunna förhyras af ifrågavarande fortifikationspersonal, med mindre

än att för desamma då utgående hyresbelopp afsevärdt höjdes.

Såge man till våningar med mindre utrymmen — om 4 rum och

kök, motsvarande o rum med jungfrukammare och kök — blefve förhållandet

enahanda, hvarförutom så små lägenheter knappast kunde anses

tillräckliga för fortifikationsbefälhafvaren och arbetschefen, enär desamma

måste beräknas hafva för stora familjer för att kunna vara nöjda med

så knappa utrymmen — båda dessa tjänstinnehafvare vore nämligen

gifta och hade tre barn hvardera.

Den enskilda byggnadsverksamheten i Boden hade under de senare

åren visat sig vara af synnerligen ringa omfattning, och det torde icke kunna

antagas, att någon afsevärd ändring däri inom rimlig tid kunde komma att

äga rum. Förutsatt således, att det verkligen vore rättvist eller billigt

att i fråga om rätten till inkvartering försätta ifrågavarande fortifikationspersonal

uti en undantagsställning gent emot de öfriga officerarna, tillhörande

Bodens garnison — en undantagsställning, som helt visst skulle

te sig egendomlig, då man betänkte, att på dessa tjänstinnehafvare fallit

tyngden af det arbete, som varit förenadt med det militära Bodens tekniska

uppbyggande — skulle det dock säkerligen komma att visa sig

hart när omöjligt för denna personal att inom Bodens samhälle förskaffa

sig drägliga bostäder, med mindre än att alldeles för små och

otillräckliga våningar skulle förhyras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

9

Fortifikationsdepartementet ansåg behofvet af den föreslagna nybyggnaden-

vara till fullo ådagalagdt och hemställde i skrifvelse, som

den 26 januari 1911 inkom till Kungl. Maj:t, att ett anslag af 136,000

kronor måtte hos 1911 års Riksdag äskas till uppförande af en fredsexpeditions-

och bostadsbyggnad för kommendantskapet i Boden.

Genom beslut den 10 februari 1911 fann emellertid Kungl. Maj:t

den gjorda framställningen icke föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Fortifikationsdepartementet har emellertid funnit behofvet af ifrågavarande

byggnad vara ytterst kännbart, och då något annat till buds

stående och mindre kostnad medförande sätt att tillgodose detta behof

icke kunnat utfinnas, har arméförvaltningen i underdånig skrifvelse den

25 oktober 1911 ånyo hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

äska ett anslag af 136,000 kronor för uppförande för kommendantskapet i

Boden af en expeditions- och bostadsbyggnad i enlighet med det den 26

januari 1911 till Kungl. Maj:t ingifna förslaget. Arméförvaltningen har

härvid anfört, att Riksdagens afslag å den år 1910 gjorda framställningen

enligt de därvid gjorda uttalandena icke syntes innebära något

underkännande af behofvet utaf en sådan byggnad, utan endast ett återförvisande

af ärendet för att möjligen vinna en billigare lösning af

frågan.

Af hvad kommendanten anfört har jag blifvit öfvertygad om nödvändigheten

af, att vid kommendantskapet i Boden framdeles finnas såsom

nu två ingenjörofficerare förutom fortifikationsbefälhafvaren samt att det

därjämte finnes eu fortifikationskassör; och har jag ytterligare styrkts

i denna uppfattning genom en från chefen för fortifikationen infordrad

utredning i ämnet.

För nu nämnda personal likasom för kommendantskapets personal i

öfrigt måste naturligtvis finnas nödiga expeditionslokaler; och då numera

alla de kommendantskapets expeditionslokaler, som redan uppförts för

sådant ändamål, blifvit tagna i anspråk, torde intet annat återstå än

att uppföra ytterligare expeditionslokaler.

Sedan det vidare numera blifvit utredt, att tillfredsställande bostäder

för nyss nämnda fortifikationspersonal icke stå att erhålla i privata byggnader

i Boden och icke kunna påräknas i Kronans byggnader därstädes,

synes mig staten icke häller böra längre undandraga sig att genom nybyggnad

bereda erforderliga bostäder åt samma personal.

Mot det föreliggande förslaget att sammanföra både expeditionslokaler

och bostäder i samma nybyggnad har jag intet att erinra. Kostnaderna

blifva härigenom afsevärdt mindre än enligt de beräkningar,

som betingades af nybyggnadsförslaget till 1910 års Riksdag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6. samt. 51 käft. (Nr 70.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottets
yttrande.

På samma gång jag sålunda funnit goda skäl i och för sig tala

för ett återupptagande af denna byggnadsfråga, anser jag mig böra

framhålla, att det med hänsyn till viktiga förläggningsfrågor är af den

största betydelse, att de lokaliteter, som nu tagas i anspråk för fortifikationsbefälhafvarens

i Boden expedition, med första möjliga blifva att

tillgå för sitt egentliga ändamål.

Att hos Biksdagen äska ett extra anslag för de nu beräknade

kostnaderna, 136,000 kronor, till en fredsexpeditions- och bostadsbyggnad

i Boden torde icke behöfva^, då fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar

för närvarande lämna tillgång till kostnadernas bestridande.))

Med hänsyn till den i Boden rådande brist på bostäder, lämpliga

för den personal, hvarom nu är fråga, finner utskottet det vara nödvändigt,

att sådana bostäder, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, beredas

genom statens försorg; och finner utskottet lämpligt, att denna fråga

löses i samband med anordnande af de för fredsexpeditionen afsedda

nya lokalerna.

Då någon anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag icke

förekommit, får utskottet hemställa,

att Biksdagen må medgifva, att af fjärde hufvudtitelns

allmänna besparingar ett belopp af 13Q,000

kronor må tagas i anspråk för uppförande af en fredsexpeditions-

och bostadsbyggnad i Boden.

Stockholm den 3 maj 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson, A. N. Halm,

friherre J. T. Gripenstedt, grefve P. O. L. Klingspor, H. F. Lamm, friherre G. H. Falkenberg,

friherre J. G. Beck-Friis, A. G. Lindblad, F. Berglund, A. TV. Lindh, H. Andersson,

F. W. Thorsson, P. Olsson, G. Persson, K. V. Rydén, J. A. Sjö, N. E. Lindberg, E. A.

Nilson och A. Tf var sson.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

11

Reservation

af herrar A. G. Lindblad, F. W. Thorsson, Å. V. Rydén och JSf. E.

Lindberg:

»Af 1910 års Riksdag äskade Kungl. Maj:t 151,000 kronor till

uppförande af en fredsexpeditionsbyggnad och en bostadsbyggnad för

fortifikationsbefälhafvaren, arbetschefen och fortifikationskassören i Boden.

Statsutskottet afstyrkte framställningen och anförde härför att det »ådragit

sig utskottets uppmärksamhet, att det nu framlagda förslaget till beredande

af lokaler för fredsexpedition för kommendantskapet i Boden i väsentlig

mån afviker från det sätt man förut tänkt sig för lösningen af denna

fråga. Af handlingar, som varit för utskottet tillgängliga, framgår, att

man tidigare ansett, att krigsexpeditionens lokaler skulle kunna användas

jämväl för expeditioner i fredstid,---------~ ~,

»Hvad beträffar den ifrågavarande bostadsbyggnaden för fortihkationsbefälhafvare,

arbetschef och fortifikationskassör i Boden, har utskottet

velat erinra om att Kungl. Maj:t under punkt 33 af denna hufvudtitel

begärt ett anslag å 150,000 kronor för uppförande af en befälsbyggnad

för Norrbottens regemente —--—. För berörda anslag skulle

uppföras en byggnad inrymmande 6 lägenheter för gifta kompanioffirerare

samt 3 dubletter för ogifta officerare. Om denna plan kommer

till utförande, torde därmed följa en afsevärd lättnad uti bostadsförhållande

på platsen.» ,

De skäl som dikterade 1910 års statsutskott och Riksdags beslut

stå oförminskade kvar. Härtill bör läggas ännu ett skäl. Sedan 1910

års beslut i bostadsfrågan har för kronans räkning förhyrts en större

byggnad, i hvilken afses att bereda bostad för tre officersfamiljer. Vid

sådant förhållande ha vi inom utskottet yrkat afslag å Kungl. Maj.ts

förslag.

På grund af hvad vi sålunda anfört fa vi hemställa,

att Riksdagen måtte afslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:234 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande af en fredsexpeditionsoch bostadsbyggnad i Boden. a1 i texten