Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åbon Rasmus Jönsson från Hököpinge i Ilöko pinge socken.

1912-05-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:75, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åbon Rasmus Jönsson från Hököpinge i Ilöko pinge socken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

1

«r 75.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition till Riksdagen

angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf

efter åbon Rasmus Jönsson från Hököpinge i Ilöko

pinge socken.

(3:e Afd.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling

öfverlämnad proposition, nr 94, af den 22 mars 1912 har

Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att

kronans rätt till danaarf efter abon Rasmus Jönsson från Hököpmge i

Hököpinge socken må, efter afdrag af till kammaradvokatfiskalen utgående

aktoratsprovision, efterskänkas till förmån för Jönssons änka

Anna Persdotter och Jönssons halfbroder Rasmus Månsson, till hälften

hvardera.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet

anfört följande:

»Åbon Rasmus Jönsson å nr 12 Hököpinge i Hököpinge socken

afled den 27 september 1888. I instrumentet öfver den efter Jönsson

.den 24 november samma ar förrättade bouppteckningen uppgafs, att

Jönsson icke efterlämnat kända arfvingar samt att behållningen i boet

utgjorde 825 kronor 77 öre, däraf 700 kronor motsvarade taxeringsvärdet

å boets fastighet 1/Ui mantal af skattehemmanet Hököpinge nr 12

med därå uppförda åbyggnader. Vid bouppteckningen företeddes ett

af Rasmus Jönsson och hans efterlämnade hustru Anna Persdotter den

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 51 höft. (Nr 75—77.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

22 januari 1881 upprättadt testamente, hvarigenom makarna förordnat,

att den af dem, som öfverlefde den andra, skulle, så länge han eller

hon förblefve ogift, ensam hafva rätt till all den egendom, som vid

dödstillfället funnes i boet, men att, därest den efterlefvande trädde i

nytt gifte, den aflidnes släktingar skulle träda till sin rätt i boet enligt

lag. Detta testamente blef i behörig tid och ordning bevakadt efter

Jönssons död.

Nämnda fastighet hade Jönsson och hans hustru Anna Persdotter

gemensamt förvärfvat.

Änkan Anna Persdotter inkom sedermera till Kungl. Majd med

underdånig ansökning om efterskänkande till hennes förmån af kronans

rätt till danaarf efter hennes bemälde man. I häröfver afgifvet underdånigt

yttrande anförde kammaradvokatfiskalsämbetet, att kronans rätt

till större eller mindre del af behållningen i boet efter Jönsson icke

syntes för det dåvarande kunna ådagaläggas; och fann, med afseende

å hvad kammaradvokatfiskalsämbetet anfört, Kungl. Maj:t genom beslut

den 27 november 1891 berörda ansökning icke till någon vidare åtgärd

föranleda.

Den 28 december 1894 blef änkan Persdotter i äktenskap förenad

med husägaren Jöns Rasmusson å n:r 11 och 25 Hököpinge i Hököpinge

församling men synes, oaktadt bestämmelsen i förut omförmälda testamente,

hafva klanderfritt behållit hela kvarlåtenskapen efter Rasmus

Jönsson. Den häri ingående fastigheten 1/lii mantal nr 12 Hököpinge

försålde hon den 4 februari 1905 för eu summa af 1,825 kronor.

Med anledning af en uti post- och inrikes tidningar den 10 februari

1910 införd kungörelse med tillkännagifvande, att den, som förmådde

styrka sin släktskap med den 27 september 1888 aflidne åbon Rasmus

Jönsson från nr 12 Hököpinge, född i Trelleborg den 10 januari 1839

samt son till soldaten Holm från Trelleborg och pigan Mätta Larsdotter,

borde meddela sig med L. Gullstrand i Hököpinge i och för lyftande af

arf efter Jönsson, meddelade kammaradvokatfiskalsämbetet i skrifvelse till

Gullstrand den 11 februari 1910, att som Rasmus Jönssons arfvingar,

därest sådana funnes, måste enligt lag anses hafva försuttit sin rätt att

taga arf efter den aflidne, ämbetet å Kungl. Maj ds och kronans vägnar

gjorde anspråk på kvarlåtenskapen efter Rasmus Jönsson såsom danaarf;

och förständigades Gullstrand att till ämbetet insända behållna danaarfsmedlen,

därest dessa af Gullstrand innehades. Till svar härå anförde

Gullstrand, bland annat, att Anna Persdotter, hvilken uppfattat Kungl.

Maj ds beslut i anledning af hennes förenämnda ansökning så, att

den rätt, kronan ägde till danaarf efter Rasmus Jönsson, efterskänkts,

s. 3 Kontrollera mot PDF

’Statsutskottets utlåtande Nr 75.

3

vägrade att utlämna behållna arfsmedlen, enär hon ämnade hos Kungl.

Maj:t anhålla om efterskänkande af desamma till förmån för sig och

en person vid namn Rasmus Månsson, hvilken i bref till Gullstrand uppgifvit

sig vara halfbroder till Rasmus Jönsson och därför göra anspråk

på danaarfsmedlen.

Den 10 april 1910 förrättades emellertid arfskifte efter Rasmus

Jönsson, därvid utan afseende å Rasmus Månssons begäran att såsom

halfbroder till den aflidne få tillträda arf efter denne, behållningen i

boet, utgörande i lösören 125 kronor 77 öre och i köpeskilling för

fastigheten 1,825 kronor, eller tillhopa 1,950 kronor 77 öre, så fördelades,

att ena hälften däraf tillskiftades Anna Persdotter med 975

kronor 38 öre samt andra hälften, efter afdrag af kostnader för utredning

rörande Rasmus Jönssons släktskapsförhållanden m. m. 115 kronor

60 öre, eller sålunda 859 kronor 79 öre, afsattes såsom danaarf.

I särskilda till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län

inkomna och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig

skrifvelse den 18 juli 1910 jämte yttrande af vederbörande kronofogde

till Kungl*. Maj:t öfverlämnade skrifter hafva nu dels Anna Persdotter

och Rasmus Månsson, under framhållande att sökandena vore medellösa

och att Anna Persdotter ett flertal år måst under bekymmersamma omständigheter

vårda sin aflidne man, i underdånighet anhållit om efterskänkande

till förmån för sökandena, till hälften hvardera, af kronans

rätt till den såsom danaarf afsätta delen af Rasmus Jönssons kvarlåtenskap,

dels ock Anna Persdotter i underdånighet hemställt, att, därest

Kungl. Maj:t icke skulle finna skäl bifalla nyssnämnda framställning, i

hvad den anginge Rasmus Månsson, danaarfvet måtte i dess helhet tillläggas

Anna Persdotter. Förevarande framställningar hafva biträdts af

Anna Persdotters nuvarande man Jöns Rasmusson.

Af de utaf sökandena företedda handlingar inhämtas, bland annat,

att enligt anteckning i födelseboken för Trelleborg pigan Mätta Larsdotters

oäkta son Rasmus födts därstädes den 10 januari 1839 samt att

soldaten Holm i Trelleborg uppgifvits vara fader till barnet samt trolofvad

med barnaföderskan; att denne Rasmus erhållit tillnamnet Jönsson;

att å baksidan af ett för Mätta Larsdotter den 25 oktober 1837

utfärdadt flyttningsbetyg antecknats en af kaptenen J. Montell underskrifven,

den 18 november 1837 daterad tillåtelse för soldaten nr 75

M. Holm att ingå giftermål med Mätta Larsdotter, men att detta tydligen

aldrig blifvit af; att soldaten M. Holm såsom änkling haft en år

1833 född son vid namn Rasmus; att sökanden Rasmus Månsson är

född den 22 november 1833; att Jöns Rasmusson och hans hustru Anna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

Persdotter äro skröpliga och med svårighet kunna försörja sig; samt

att Rasmus Månsson är sjuklig och oförmögen till arbete äfvensom

medellös och i behof af de medel, han kan erhålla.

Kronofogden har i sitt yttrande anfört, att så vidt Anna Persdotter

anginge, ansökningen syntes på grund af föreliggande omständigheter

vara förtjänt af nådigt bifall, men att beträffande Rasmus Månson

något eftergifvande af kronans rätt syntes icke böra göras.

Jämväl Kungl. Maj:ts befallningshafvande har, enär Månsson såsom

arfvinge till Rasmus Jönsson försuttit sin rätt till arf efter denne, afstyra

ansökningen såvidt den rörde Månsson, men däremot ansett Anna

Persdotters framställning vara förtjänt af bifall.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som på grund af nådig remiss yttrat

sig i ärendet, har anfört följande.

Enligt hvad företedda intyg af vederbörande prästmän gåfve vid

handen, hade såväl Anna Persdotter och hennes nuvarande man som

Rasmus Månsson svårt att försörja sig. Beträffande särskilt Rasmus

Månsson hade intygats, att denne vore medellös och på grund af ålder

och sjuklighet föga arbetsför samt därför i behof af de medel, han

kunde erhålla. Vid sådant förhållande och då Rasmus Månsson såsom

Rasmus Jönssons halfbroder varit berättigad att ärfva denne, därest

anspråk därom i laga tid blifvit väckt, syntes billigheten tala för,

att Rasmus Månsson ej mindre än Anna Persdotter komme i nådig

åtanke vid eventuellt efterskänkande af ifrågavarande danaarf. Advokatfiskalsämbetet

hemställde därför om aflåtande af nådig proposition till

Riksdagen, i syfte att kronans rätt till danaarf efter Rasmus Jönsson

måtte efterskänkas till förmån för sökandena, dock med ämbetet förbehållen

rätt till författningsenlig provision.

Justitiekanslersämbetet har i infordradt underdånigt utlåtande likaledes

tillstyrkt nådigt bifall till den af Anna Persdotter och Rasmus

Månsson gjorda framställningen.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner jag Anna

Persdotters framställning om efterskänkande till hennes förmån af danaarf

efter hennes man böra bifallas. Hvad angår Rasmus Månsson, torde

jämväl den af honom gjorda ansökningen om erhållande af del i kvarlåtenskapen

efter Rasmus Jönsson vara förtjänt af beaktande. Af allt

att döma synes verklig arfsrätt för Månsson hafva förelegat. Med hänsyn

härtill äfvensom till innehållet i det mellan Rasmus Jönsson och

«/

Anna Persdotter upprättade testamentet synes det mig billigt, att

Månsson kommer i åtnjutande af någon del af den rätt, hvaraf han,

genom uraktlåtenhet att inom den i 15 kapitlet 6 § ärfdabalken före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

5

skrifna tid gifva sig tillkänna, gått i mistning, och synes denna del

höra, i enlighet med sökandenas framställning, bestämmas till hälften

af danaarfsbeloppet.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot förevarande framställning,

hemställer,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 3 maj 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLXNG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, 0. Jonsson,

A. N. Mahn, grefve P. O. L. Klingspor, H. F. Lamm, friherre C. H. Falkenberg,

friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, F. Berglund, G. M. H. Ekelund, A. W.

Lindh, M. Andersson, F. W. Thorsson, P. Olsson, C. Persson, K. V. Rydén, J. A.

Sjö, N. E. Lindberg, E. A. Nilson och A. Ifvarsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1912:164 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åbon Rasmus Jönsson a1 i texten