Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af herrar G. Kobbs och I). Perssons i Tallberg motioner om förhöjning af den till kvinnliga kontorsskrifvare vid statens järnvägar utgående ersättning för bostad och bränsle.

1912-05-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1912:81, Utlåtande, i anledning af herrar G. Kobbs och I). Perssons i Tallberg motioner om förhöjning af den till kvinnliga kontorsskrifvare vid statens järnvägar utgående ersättning för bostad och bränsle.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 81,

X

Nr 81.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1912 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af herrar G. Kobbs och I). Perssons

i Tallberg motioner om förhöjning af den till kvinnliga

kontorsskrifvare vid statens järnvägar utgående ersättning

för bostad och bränsle.

(3:e Afd.)

I särskilda motioner kafva herr G. Kobb inom Första kammaren

(motion nr 27) och herr I). Persson i Tallberg inom Andra kammaren

(motion nr 20) hemställt, att Riksdagen för sin del måtte besluta, att ersättning

för bostad och bränsle till kvinnlig kontorsskrifvare vid statens

järnvägar skall utgå med fyrtio procent af arfvodet i de tre första lönegraderna

och att ersättningen till tjänstehafvare i fjärde lönegraden skall

utså med 650 kronor.

I afseende å motiveringen till denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionerna.

I enlighet med förslag af den kommitté, som den 30 januari 1906

afgaf betänkande angående reglering af löneförhållandena för personalen

vid statens järnvägar, föreslog Kung]. Maj:t i proposition till 1907 års

Riksdag angående lönereglering för personalen vid statens järnvägar m. m.,

att kvinnliga kontorsskrifvare skulle åtnjuta arfvode med lägst 1,080

kronor och högst 1,500 kronor samt därjämte ersättning för bostad och bränsle

med 20—40 procent af arfvodet, dock högst 400 kronor å ort, där ersättningen

utgår med 40 procent, och högst 350 kronor å öfriga orter. Grunden för nämnda

bostadsersättnings beräknande var den, att en kvinnlig kontorsskrifvare

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 6 samt. 58 käft. (Nr 81.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

ansågs skola åtnöjas med bostad om ett rum och kök. I anledning af

inom Eiksdagen väckta motioner beslöt Riksdagen ändring i Kungl. Maj:ts

förenämnda förslag, så att slutarfvodet höjdes med 300 kronor till 1,800

kronor. En kvinnlig kontorsskrifvare hos styrelsen — och om dessa

synas förevarande motioner egentligen handla — uppbär således, med inberäkning

af ersättning för bostad och bränsle, lägst 1,480 och högst 2,200

kronor, hvilken aflöning uppnås efter nio tjänstår.

Vid jämförelse med hvad närmast motsvarande befattningshafvare

inom andra statens verk uppbära i aflöning kan utskottet ej finna, att

skäl föreligga till den af motionärerna föreslagna höjningen af bostadsersättningen

till de kvinnliga kontorsskrifvarna vid statens järnvägar. Motionärerna

synas ock hafva i hufvudsak grundat sin framställning därå, att

de manliga kontorsskrifvarna, äfven de ogifta, hafva icke blott högre arfvode

utan äfven högre bostadsersättning än de kvinnliga kontorsskrifvarna.

Det är ju emellertid en hela statsförvaltningen genomgående princip,

att aflöningen, af hvilken den vid statens järnvägar förekommande

bostadsersättningen är eu del, utgår med högre belopp till manlig tjänsteman

än till kvinnlig och inom ingen del af statsförvaltningen torde

därvid hänsyn hafva tagits till, huruvida den manliga tjänstemannen är

gift eller ej. Det kan därför enligt utskottets mening icke vara lämpligt,

att för ett enda fall inom en enda gren af statsförvaltningen rubba denna

princip, som från statens synpunkt har, bland andra, det synnerligen viktiga

skälet för sig, att man för de manliga tjänstemännen vill bereda

möjlighet att ingå äktenskap och bilda familj. Allra minst kan det vara

lämpligt att i större eller mindre mån bryta mot nämnda princip beträffande

ett verk, där kvinnlig tjänsteman icke får kvarstå i ordinarie tjänst, sedan

hon ingått äktenskap.

Nu afse visserligen motionerna icke, att bostadsersättningen skall utgå

med samma belopp till kvinnlig som till manlig kontorsskrifvare hos

styrelsen utan att densamma skall utgå med fulla 40 procent af arfvodet

i de tre lägsta arfvodesklasserna samt i den högsta begränsas till 650

kronor. Men om detta bifölles, skulle gifvetvis den närmast högre kvinnliga

tjänstemannagraden, bokhållarna, komma med anspråk om höjning af den

till dem nu utgående bostadsersättningen, hvilken är beräknad efter hyran

för två rum och kök samt utgår med 600—650 kronor. Detta skulle i

sin ordning medföra kraf på ökning af den bostadsersättning, som är beräknad

efter tre rum och kök o. s. v. Rättvisan torde också kräfva att,

om vissa styrelsens tjänstemän erhålla höjd bostadsersättning, sådan äfven

kommer motsvarande vid distrikten placerade befattningshafvare till del.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

3

Ett bifall till motionerna skulle alltså komma att draga med sig konsekvenser

af vidtomfattande ekonomisk art.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att herrar Kobbs och Perssons förevarande motioner

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 maj 1912.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLIG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

herrar A. G. L. Billing, A. Ekman, grefve F. Wachtmeister, O. Jonsson,

A. N. Habil, grefve P. O. L. Kling spor, H. F. Lamm, friherre C. H. Falkenberg.

friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad, F. Berglund, G. M. H. Ekelund, A.

W. Lindh, II. Andersson, F. W. Thorsson, P. Olsson, G. Persson, J. A. Sjö, N.

EL Lindberg, A. Ifvarsson, J. E. Berglund och K. A. M. J:son Martin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.