Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för åstadkommande av sakkunnig behandling av s. k. kyrkoärenden.

1913-04-08 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1913:13, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för åstadkommande av sakkunnig behandling av s. k. kyrkoärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13,

Ankom till Riksdagens kansli den 8 april 1913 kl. 2 e. m

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 13,

i anledning av herr Lundgrens i Björna m. fl. motion,

nr 157, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder

för åstadkommande av sakkunnig behandling av s. k.

kyrkoärenden.

I eu inom Andra kammaren av herr Lundgren i Björna m. fl. avgiven

motion, nr 157, hemställes, att Riksdagen ville i.skrivelse till

Konungen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes vid behandlingen av statsdepartementens

omreglering särskilt taga i övervägande, vilka åtgärder, som

kunna anses lämpliga för tillgodoseende av kravet på en sakkunnig behandling

av de s. k. kyrkoärendena.

Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Motionären framhåller, att inom ecklesiastikdepartementet för de s. k.

kyrkoärendenas beredning ingen tillgång finnes till sakkunskap av det

praktiska livets art, och att samma förhållande torde vad kyrkoärendena

angår råda inom justitiedepartementet, till vilket ärenden av kyrkolagsnatur

bliva hänvisade. Han erkänner, att inom dessa departement de

administrativa och juridiska synpunkterna blivit med omsikt och intresse

tillgodosedda, men att initiativet till reformer och utveckling av nationens

religiösa intressen enligt tidens fordringar likväl varit ringa.

Att emellertid bilda sig ett bestämt omdöme om motionens egentliga

syfte faller sig ganska svårt, då motionären icke tydligt angivit arten och omfattningen

av de ecklesiastika ärenden, som han särskilt haft i tankarne.

Dessa ärenden synas icke vara kyrkliga ärenden av juridisk eller administrativ

art utan snarare i första rummet att hänföra till spörsmål av inre religiös

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. lavd. 11 käft. (Nr 13.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

eller religiöst praktisk natur. Särskilt fäster kan uppmärksamheten vid

sådana ecklesiastika ärenden, som skulle komma att stå i samband med

uppgiften att »nyanordna nationens religiösa angelägenheter», en uppgift

som enligt motionärens åsikt skulle kräva samverkan av de krafter, som

både. kyrkan och friare rörelser inom folket samt ett allmänt intresse för

religiös kultur kunna erbjuda. För att hithörande frågor skulle erhålla

en tillfredsställande behandling inom vederbörande departement, föreslår

motionären, att vid dess sida skulle ställas ett sakkunnigråd, sammansatt

av representanter för olika grupper av det religiösa folklivet, kyrkan, friare

religiösa rörelser samt det religiösa kulturarbetets gynnare och vänner.

Det^ förslag, som beröres i den föreliggande motionen, synes utskottet

i viss man sammanhänga med den framställning om eu friare församlingsbildning

inom svenska statskyrkan, som motionären framställt i sin motion

nr 194, vilken motion dock på förebragta skäl blivit av utskottet avstyrkt.

Motionären synes sålunda ha haft i tankarna ett religiöst liv, som, utmärkande

sig för fördragsamhet mellan olika religiösa meningsriktningar,

skulle leda till samverkan mellan dessa och på sådant sätt nå eu synnerligen

rik utveckling. För sitt fortbestånd och vidmakthållande skulle

detta religiösa liv erfordra en sakkunniginstitution vid sidan av vederbörande

departement.

Utskottet vill dock fästa uppmärksamheten på, att ett sådant samarbete

mellan kyrkliga, frikyrkliga och andra religiösa riktningar, som

motionären avser, ännu icke i någon mera märkbar grad givit sig tillkänna,

varigenom den egentliga förutsättningen saknas för att ett ingripande

från statens sida här skulle kunna komma i fråga, då ju institutioner

i allmänhet och allra minst statsinstitutioner icke böra inrättas,

utan att ett verkligt påvisbart behov av deras inrättande föreligger. Men

även om det såsom önskvärt framhållna samarbetet förefunnes och för sin

utveckling krävde stöd av någon institution, torde starkt kunna ifrågasättas

lämpligheten av att till en statsinstitution, sådan motionären synes

ha tänkt sig den, förlägga prövningen och avgörandet av rent religiösa ärenden,

vilka väl snarare torde böra behandlas av organisationer, som mera

direkt kunna stå i beröring med det religiösa liv, varom det är fråga.

Utskottet finner sig dock slutligen böra tillägga, att motionärens slutyrkande,

betraktat för sig utan sammanställning med motiveringen, kan

giva anledning till tolkningar av olika slag. Han hemställer nämligen om

vidtagande av åtgärder, som kunna anses lämpliga för tillgodoseende av

kravet på en sakkunnig behandling av s. k. kyrkoärender Utskottet

har emellertid icke ansett sig ha anledning att taga ett yrkande av så

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

allmän innebörd under omprövning, för den liändelse därmed skulle menas

något annat än vad i motionen närmare utvecklats. Utskottet har nämligen

av motionärens motivering, som ju bör utgöra ett förtydligande av

slutyrkandets mening, bibragts den uppfattningen, att motionen åsyftat just

det speciella slag av sakkunskap vid kyrkoärendenas handläggning, om

vilket utskottet i sin motivering här ovan yttrat sig. Att de kyrkoärender

som redan nu handläggas i departementen, vid en eventuell omläggning

av dessa senare skulle komma att utredas av fullt sakkunniga personer

är för övrigt något, som enligt vad utskottet förnummit departementalkommittérade

redan tänkt sig. Utskottet får alltså hemställa,

att herr Lundgrens i Björna m. 11. förevarande

motion icke måtte till någon Andra kammarens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 8 april 1913.

På utskottets vägnar:

OSKÄR LUNDGREK.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.