Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Magi angående utredning och förslag ifråga om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla kännedom om sin fader.

1913-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1913:4, Skrivelse till Kungl. Magi angående utredning och förslag ifråga om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla kännedom om sin fader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens forsta tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

1

/

Nr 4.

Ankom till Riksdagens kansli den 21 februari 1913 kl. 4 e. m.

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4, i anledning

av herr Rydéns motion, nr 213. om skrivelse

till Kungl. Magi angående utredning och förslag ifråga

om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn

att erhålla kännedom om sin fader.

I en inom Andra kammaren av herr Rydén väckt och till kammarens

första tillfälliga utskott remitterad motion, nr 213, hemställes,

att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl. Maj:t

täcktes föranstalta om, att den av Riksdagen i skrivelse den 12 maj

1906 begärda utredningen angående ändring eller upphävande av mom.

7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må utsträckas att omfatta

jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom äktenskapet fött

barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om sin fader, samt

att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag, vartill

denna utredning kan giva anledning.

Beträffande vad motionären anfört till stöd för sin hemställan tilllåter

sig utskottet hänvisa till motionen.

Eu liknande motion, avgiven av samme motionär, förelåg vid förlidet

års riksdag, vilken motion dock utmynnade i det yrkandet, »att

Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående

lämpliga åtgärder, för att s. k. oäkta barn må tillförsäkras rätten

att erhålla vetskap om sina föräldrar, samt för Riksdagen framlägga

förslag till de författningsändringar, vartill utredningen må giva anledning.»

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 1 avd. 4 käft. (Nr 4.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Med anledning av motionen 1912 avgav Andra kammarens första

tillfälliga utskott, till vilket motionen remitterats, följande utlåtande.

»Utskottet anser de i förevarande motion berörda frågorna angående

rätt för utom äktenskapet födda barn att erhålla vetskap om sina föräldrar

vara synnerligen bekjärtansvärda. Dessa frågor sammanhänga i viss

mån med ett af samme motionär vid innevarande riksdag väckt förslag

(motion nr 11:75) angående rätt för dessa s. k. oäkta barn att ärva fader

och fädernefrände^ vilken motion hänvisats till lagutskottets behandling.

Genom lagen den 17 mars 1905 tillerkändes oäkta barn arvsrätt

lika med äkta barn efter moder och mödernefränder. Ett villkor för att

denna rätt skall kunna göras gällande är emellertid, att den ifrågavarande

arvingen giver sig till känna hos vederbörande »inom natt och

år, från det arvet föll». Denna arvsrätt blir sålunda i hög grad beroende

av, att ifrågavarande barn har kännedom om sin släktskap med

den person, efter vilken arv tillfallit detsamma. När denna lag om

arvsrätt för oäkta barn efter moder och mödernefränder av riksdagen

antagits, kunde det följaktligen sättas i fråga, huruvida icke mom. 7 av

1778 års kungl. brev angående barnamord omedelbart bort upphävas.

Skulle nu vidare utom äktenskapet födda barn tillerkännas arvsrätt, helt

eller delvis, även efter fader och fädernefränder, torde enligt utskottets

mening åtgärder böra vidtagas för att sådant barn skall kunna såvitt

möjligt erhålla vetskap om sin fader. Även för barnets vård samt för

utfående av bidrag till dess underhåll och uppfostran är det av vikt, att

faderns såväl som moderns anonymitetsrätt blir upphävd.

Då man försöker komma till djupare insikt om nu antydda frågor,

erfar man snart, att här förekomma mot varandra stridande intressen,

nämligen barnets rätt att få kännedom om sin mor och såvitt möjligt

även om sin far samt föräldrarnas önskan att få bevara sin anonymitet.

Ser man nu särskilt på barnets intressen uti här ifrågavarande avseende,

anser utskottet, att det icke kan förnekas, att ''barnet har rätt till sin

mor’. Om riktigheten av denna synpunkt erkännes, torde sedan enligt

utskottets mening utvecklingen komma att medföra, att barnets rätt utsträckes

att omfatta även fadern. Utskottet har emellertid ingalunda

förbisett de svårigheter av mångahanda art, som framställa sig, då det

gäller att lösa hithörande spörsmål. Nödvändigt har det därför synts

utskottet vara, att en grundlig utredning av dessa frågor företages för

att statsmakterna sedermera skola kunna lösa desamma på ett för barnet

samt såvitt möjligt även för dess föräldrar tillfredsställande sätt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 3

År 1906 begärde Biksdagen, såsom i motionen omnämnes, att

Kungl. Maj: t ville låta utreda möjligheten att ändra mom. 7 i ovannämnda

kungl. brev jämte därmed sammanhängande bestämmelser, så att

moderns anonymitetsrätt bevarades, men hennes namn antecknades för

att tjäna till upplysning i vissa bestämda fall. Därest denna utredningledde

till ett lyckligt resultat, anhöll Biksdagen vidare om utredning på

vad sätt en sådan ändring av 1778 års kungl. brev jämte hithörande

bestämmelser skulle kunna ske, men i motsatt fall att Kung!. Maj:t

måtte upphäva ifrågavarande moment och bestämmelser. Den av Biksdagen

sålunda begärda utredningen bär sedermera av Kungl. Maj:t överlämnats

till lagberedningen.

I förevarande motion föreslås nu en skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om utredning beträffande möjligheten för utom äktenskapet

fött barn att erhålla vetskap jämväl om sin fader samt framläggande av

förslag till bestämmelser i ämnet.

Då utskottet anser, att samtliga hithörande frågor böra utredas i

ett sammanhang, får utskottet hemställa, att Andra kammaren för sin

del ville besluta, att Biksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,

det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av Biksdagen i skrivelse

den 12 maj 1906 begärda utredningen angående ändring eller

upphävande av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må

utsträckas att omfatta jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom

äktenskapet fött barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om

sin fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Biksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning kan giva anledning.»

Andra kammaren biföll vad dess första tillfälliga utskott sålunda

hemställt, varefter frågan gick till Första kammaren, som hänsköt den

till förberedande behandling av denna kammares första tillfälliga utskott.

I sitt den 21 maj avgivna utlåtande yttrade Första kammarens första

tillfälliga utskott, att frågan tvivelsutan vore av den art, att den förtjänade

bliva föremål för Biksdagens uppmärksamhet, men att ärendet

blivit så sent överlämnat till utskottet, att det varit omöjligt att behandla

detsamma, varför utskottet hemställde, att Första kammaren icke

måtte biträda Andra kammarens i ärendet fattade beslut, vilken hemställan

jämväl av Första kammaren bifölls.

Som av ovanstående framgår fann sig Andra kammarens första tillfälliga

utskott böra förorda bifall till motionen dock med någon ändring

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

i motionens slutyrkande. Motionären har i år upptagit sitt yrkande

just i den form, för vilket utskottet i fjol uttalat sig.

Sedan utskottet avgav detta sitt utlåtande, ha emellertid en del

omständigheter inträffat, som måhända kunna anses ha medfört, att frågan

kommit i ett delvis något ändrat läge. I lagutskottets utlåtande

förra året med anledning av frågan om rätt för oäkta barn att ärva

fader och fädernefränder, vilket utlåtande inkom på kammarens bord

efter det att Andra kammarens första tillfälliga utskott avgivit sitt

nämnda utlåtande i frågan om rätt för oäkta barn att erhålla vetskap om

sina föräldrar, upplyste lagutskottet, att lagberedningen och fattigvårdslagstiftningskommittén

upptagit till behandling frågan om de oäkta barnens

rättsliga ställning i hela dess vidd. Av lagberedningens berättelse för år

1912 inhämtas också, att lagberedningens arbete jämväl avsett »frågan

om lagstiftning rörande utom äktenskap födda barn och deras mödrars

rättsliga ställning och därmed sammanhängande frågor», vidare att

preliminärt utkast till lagbestämmelser angående de utom äktenskap

födda barnen blivit uppgjort samt att från medicinalstyrelsen inkommit

yttrande om vissa frågor rörande faderskapsbevisningen. Det kunde

då synas, som om utskottet hade skäl att med hänvisning till den

utredning, som är å bane, yrka avslag å motionärens hemställan.

Men då utskottet är av den meningen, att av föreliggande handlingar

icke med full tydlighet framgår, att just den del av frågan om de

oäkta barnens rättsliga ställning, som avses i herr Eydéns förevarande

motion, är under behandling, ännu mindre, att den kommer att behandlas

ur de synpunkter, som framlagts i motionen, och då utskottet dessutom

i varje fall fortfarande håller före, att ett bifall till motionen ur

rättfärdighetssynpunkt framstår som en konsekvens av Eiksdagens 1906

fattade beslut i frågan om upphävande av mödrars anonymitet, får utskottet,

som förmodar, att Andra kammaren icke nu kommer att frångå

sin 1912 uttalade mening, hemställa,

att Andra kammaren för sin del ville besluta,

att Eiksdagen i skrivelse till Kung!. Maj:t

anhåller, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att

den av Eiksdagen i skrivelse den 12 maj 1906 begärda

utredningen angående ändring eller upphävande

av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778

m. m. må utsträckas att omfatta jämväl utredning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

huruvida och på vad sätt utom äktenskapet fött barn

kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om sin

fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen

framlägga de förslag, vartill denna utredning kan

giva anledning.

Stockholm den 21 februari 1913.

På utskottets vägnar:

OSKAR LUND GREK.

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 1 avd. 4 käft. (Nr 4.) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:56 Skrivelse till Konungen, angående utredning och förslag i fråga om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla kännedom om sin fader. s. 5 i texten