Skrivelse till Kung!. Maj:l angående avskaffande av prokanslersämbetet vid universiteten.
1913-02-27 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 1TU 1913:6, Skrivelse till Kung!. Maj:l angående avskaffande av prokanslersämbetet vid universiteten.
Dokumentets text
4
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Nr 6.
Ankom till Riksdagens kansli den 27 februari 1913 kl. 4 e. in.
Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6, i anledning
av herr Christiernsons motion, nr 161, om skrivelse
till Kung!. Maj:l angående avskaffande av prokanslersämbetet
vid universiteten.
I en inom Andra kammaren av herr Christiernson väckt motion,
nr 161, liemställes, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t
begära sådan ändring i gällande bestämmelser, att prokanslersämbetet
vid universiteten avskaffas och att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt
inkomma med förslag i ärendet till Riksdagen.
Beträffande motionärens motivering tillåter sig utskottet att hänvisa
till motionen.
Frågan om avskaffandet av prokanslersämbetet har redan förut
behandlats av Andra kammaren på grund av en motion, väckt vid 1910
års riksdag av herr Starbäck, med yrkande att Riksdagen ville besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärd för
avskaffande av prokanslersämbetet vid universiteten i Uppsala och Lund
eller, därest härmed förenade göromål finnas böra till någon del bibehållas
under särskilt ämbete, att i allt fall biskops självskrivna egenskap
av prokansler måtte upphöra. Ett lika lydande yrkande gjordes i en
motion, framlämnad samma år i Första kammaren av herr Löfgren.
Andra kammaren remitterade herr Starbäcks motion till första
tillfälliga utskottet, som hemställde, att motionen icke måtte till någon
Andra kammarens åtgärd föranleda, vilken hemställan av Andra kammaren
bifölls. Den motivering, som utskottet vid nämnda tillfälle åberopade,
upptages till största delen av en ingående framställning av de
yttranden och förslag med avseende på prokanslersinstitutionen, som
föregingo Kungl. Maj:ts utfärdande av gällande statuter för universiteten
Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6. 5
i Uppsala och Lund den 27 november 1908. Då enligt, utskottets
mening motionärens yrkande lättare kan bedömas och prövas, om det
ses i belysningen av denna historik, tillåter sig utskottet att hänvisa
till densamma. I denna historik undersökes först, huruvida från Uppsala
och Lunds universitet gjorts några förslag i den riktning, motionären
avser, och framhålles därvid, att frågan om prokansleriatet och dess
ställning varit å bane vid behandlingen av universitetskommitténs år
1901 avgivna betänkande rörande universitetens och Karolinska institutets
styrelse och organisation. Härom yttrar utskottet följande:
»I detta betänkande föreslog kommittén, att prokanslern skulle
bibehålla i huvudsak samma ställning, som han ditintills innehaft. Hans
uppgift angavs så, att han skulle i allmänhet göra sig underrättad om
alla universitetets angelägenheter samt med underrättelser, råd och påminnelser
främja dess väl; han skulle kunna deltaga i överläggningar
— men ej i beslut — inom universitetets ledande korporationer, likaså
kunna göra framställningar till kanslern i universitetsärenden, samt
slutligen avgiva betänkande i befordringsfrågor. Dessutom skulle han
äga att bevilja tjänstledighet åt akademisk lärare eller tjänsteman för
tid av högst en månad. När kanslersämbetet vore ledigt, skulle han
bestrida dess åligganden, till dess Kungl. Maj:t förordnat om dess upprätthållande;
vid förfall för prokansler däremot eller när sådan ej funnes,
skulle all honom tillkommande handläggning av ärenden förfalla.
Vid förslagets behandling inom Uppsala universitets myndigheter
framställde två fakulteter, den filosofiska och den medicinska, det yrkande,
att prokanslerns befattning med befordringsärenden skulle upphöra.
Däremot gjordes på intet håll någon anmärkning mot ämbetet
såsom sådant. Inom större akademiska konsistoriet förekom icke heller
någon sådan anmärkning, utan till omröstning framställdes samma yrkanden
som inom fakulteterna, nämligen å ena sidan prokansleriatets
bibehållande med fortfarande rätt till yttrande i befordringsfrågor, å
andra sidan prokansleriatets bibehållande utan sistnämnda rätt. Majoriteten
anslöt sig till det förra yrkandet, prokansleriatets bibehållande med
den ställning, som kommitterade föreslagit. I Lund framställdes under
ärendets behandling inom fakulteterna på två håll, nämligen i filosofiska
fakultetens båda sektioner, förslag om ämbetets fullständiga avskaffande.
Motiveringen för förslagen utgick också bär närmast från befordringsfrågorna,
vilkas handläggning av prokanslern man ansåg olämplig,'' men
därjämte framhölls, dels att med dessa frågors undantagande från prokanslerns
befogenhet ämbetets enda viktigare uppgift skulle försvinna,
dels att prokansleriatet i sin helhet vore en föråldrad institution. I
6 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.
den ena av fakultetens två sektioner, den humanistiska, uttalade sig
majoriteten (5 röster mot 4) för ämbetets avskaffande, i den andra, den
naturvetenskapliga, blev utgången motsatt, i det att endast 3 medlemmar
röstade för upphävandet, men 5 emot; av dessa senare önskade
dock flertalet, att ämbetets förening med biskopsstolarne i Uppsala
och Lund skulle försvinna och prokansler! hädanefter utses genom val.
Övriga fakulteter lämnade prokansleriatet utan anmärkning; endast en
medlem av den juridiska fakulteten anslöt sig till förslaget om dess
avskaffande. Det större akademiska konsistoriet avvisade detta förslag
med stor majoritet (12 röster mot 2) och förordade prokansleriatets bibehållande
enligt kommitténs hemställan.
Universitetsmyndigheternas yttranden över kommitténs förslag fingo
vila i flera år, innan frågan om de nya statuterna togs till behandling
av regeringen, och när detta skedde, tillkallade regeringen för ytterligare
beredning av vissa viktigare spörsmål några sakkunnige från båda statsuniversiteten
och från Karolinska institutet. Deras förslag, av 1907,
ansluter sig i fråga om prokansler! till den äldre kommitténs, dock med
den viktiga förändring, att prokansler^ befattning med befordringsäreuden
ströks, i enlighet med det yrkande, som år 1902 framställts av de
båda Uppsalafakulteterna. Över vissa av de sakkunniges förslag infordrades
nya yttranden från de akademiska myndigheterna, men i remissen
ingick denna gång icke de delar av statuterna, som berörde
prokansler^ och om dessa delar kommo myndigheterna alltså icke att
uttala sig. I Lunds större akademiska konsistorium bragtes frågan visserligen
på tal i form av yrkanden, att konsistoriet skulle avstyrka de sakkunniges
förändring av kommittéförslaget och förorda detta senare oförändrat,
likasom år 1903 hade skett (alltså med bibehållande av prokanslerns
yttranderätt i befordriugsärenden), men detta yrkande fann
sig konsistoriet, på grund av remissens lydelse, icke kunna upptaga
till behandling.
De statuter, som av lvungl. Maj:t slutligen utfärdades (d. 27 nov.
1908), bestämde prokansler^ ställning fullständigt i enlighet med de
sakkunniges förslag. Prokansler^ befattning med befordringsärenden
upphörde alltså; i övrigt blev hans uppgift och befogenhet angiven på
det sätt, som universitetskommittén år 1901 förordat.
Av denna redogörelse för tillkomsten av nu gällande bestämmelser
om prokanslersämbetet. framgår, dels att dessa bestämmelser nyss blivit
reviderade, dels att vid universiteten själva någon allvarligare opinion
för ämbetets avskaffande icke gjort sig märkbar. I Uppsala har intet
yrkande i denna riktning framkommit; de krav, som där blivit fram
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avdra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 0. 1
ställda rörande prokansler^ ställning, nämligen upphävande av hans
befattning med befordringsfrågor, äro genom de nya statuterna uppfyllda.
1 Lund har däremot förslag om ämbetets upphävande blivit
framställt, men synnerligen stark anslutning har detta förslag icke
heller där vunnit, och den allvarligaste anmärkning mot ämbetet, som
framfördes till stöd för förslaget, var även där prokansler^ yttranderätt
i fråga om befordriugar samt har med denna yttranderätt försvunnit.
An mindre har vid universiteten någon allmännare önskan framträtt om
ämbetets ombildning till likhet med kanslerns, alltså dess besättande
genom val, såsom motionären alternativt förordat.»
Av ovanstående framgår bland annat, att prokanslerns befattning
med befordringsärenden upphört, varmed ett av de starkast framhållna
önskemålen beträffande prokanslersinstitutionens reformerande blivit förverkligat.
Prokanslern har därför nu jämförelsevis ringa tillfälle att
göra sig gällande. Detta kan endast i nämnvärd mån inträffa, då han
bestrider de åligganden, som äro förenade med kanslersämbetet, vilket
äger rum, då kanslersämbetet av någon anledning är ledigt, intill dess
Kungl. Maj:t meddelat förordnande om ämbetets uppehållande, såsom
framgår av stadgandet i § 11 i ovannämnda statuter. »Då kanslersämbetet
är ledigt eller kanslern anmäler sig för någon tid vara förhindrad
att bestrida ämbetet, förordnar Kungl. Maj:t, huru med ämbetets
utövning under tiden skall förhållas.»
Då utskottet dessutom icke kan underkänna vikten av att vid de
visserligen begränsade tillfällen, då en prokansler har att fullgöra
en kanslers åligganden, eu sådan ämbetsinnehavare finnes på platsen,
och då vidare intet inträffat under de senare åren, som minskat bärkraften
av de skäl, som funno uttryck såväl i Andra kammarens första
tillfälliga utskotts utlåtande år 1910 som i uttalandena vid samma tillfälle
i Andra kammaren till förmån för det nämnda utlåtandet, får utskottet
alltså hemställa,
att herr Christiernsons förevarande motion icke
måtte till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 februari 1913.
På utskottets vägnar:
OSKAR LUNDGREN.
8
Alidad kammarens första tillfälligd, utskotts utlutande Nr 6.
Reservation
av herrar Helger, Holmström och Strid, vilka anfört:
Som skäl för avslag å motionen anför utskottet, att prokansler
befattning med befordringsfrågor upphört i och med utfärdandet av
1908 års statuter, varigenom ett av de viktigaste önskemålen beträffande
prokanslersbefattningens reformerande blivit förverkligat. Prokansler
skall emellertid, när kanslersämbetet är ledigt, och till dess Kungi. Maj :t
annorlunda förordnat, bestrida alla de åligganden, som tillhöra detta
ämbete, och far således befattning även med befordringsfrågor. Därmed
inträda naturligtvis — om också för en kortare tid de olägenheter,
som varit anledning till ovannämnda inskränkning i prokanslers befogenhet.
Det enda positiva skäl, som utskottet anfört för prokanslersäinbetets
bibehållande, är, att vid inträffande vakans »en sådan ämbetsinnehavare
finnes på platsen». Men denna fördel kunde lika val vinnas,
om prokansler tillsatttes genom val, en anordning, som vi vilja förorda,
för den händelse Kungi. Maj :t skulle finna, att själva ämbetet bör
bibehållas. .
Vi anse sålunda, att utskottet bort i anledning av förevarande
motion hemställa, _ _
att Andra kammaren för sin del ville besluta, att Riksdagen i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring i gällande bestämmelser,
att prokanslersämbetet vid universiteten avskaffas eller, därest
därmed förenade göromål finnas böra till någon del bibehållas
under särskilt ämbete, i allt fall biskops självskrivna egenskap av prokansler
måtte upphöra.
STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTR. 19x3.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.