Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kung!. Maj:l angående avskaffande av prokanslersämbetet vid universiteten.

1913-02-27 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1913:6, Skrivelse till Kung!. Maj:l angående avskaffande av prokanslersämbetet vid universiteten.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Nr 6.

Ankom till Riksdagens kansli den 27 februari 1913 kl. 4 e. in.

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6, i anledning

av herr Christiernsons motion, nr 161, om skrivelse

till Kung!. Maj:l angående avskaffande av prokanslersämbetet

vid universiteten.

I en inom Andra kammaren av herr Christiernson väckt motion,

nr 161, liemställes, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t

begära sådan ändring i gällande bestämmelser, att prokanslersämbetet

vid universiteten avskaffas och att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt

inkomma med förslag i ärendet till Riksdagen.

Beträffande motionärens motivering tillåter sig utskottet att hänvisa

till motionen.

Frågan om avskaffandet av prokanslersämbetet har redan förut

behandlats av Andra kammaren på grund av en motion, väckt vid 1910

års riksdag av herr Starbäck, med yrkande att Riksdagen ville besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärd för

avskaffande av prokanslersämbetet vid universiteten i Uppsala och Lund

eller, därest härmed förenade göromål finnas böra till någon del bibehållas

under särskilt ämbete, att i allt fall biskops självskrivna egenskap

av prokansler måtte upphöra. Ett lika lydande yrkande gjordes i en

motion, framlämnad samma år i Första kammaren av herr Löfgren.

Andra kammaren remitterade herr Starbäcks motion till första

tillfälliga utskottet, som hemställde, att motionen icke måtte till någon

Andra kammarens åtgärd föranleda, vilken hemställan av Andra kammaren

bifölls. Den motivering, som utskottet vid nämnda tillfälle åberopade,

upptages till största delen av en ingående framställning av de

yttranden och förslag med avseende på prokanslersinstitutionen, som

föregingo Kungl. Maj:ts utfärdande av gällande statuter för universiteten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6. 5

i Uppsala och Lund den 27 november 1908. Då enligt, utskottets

mening motionärens yrkande lättare kan bedömas och prövas, om det

ses i belysningen av denna historik, tillåter sig utskottet att hänvisa

till densamma. I denna historik undersökes först, huruvida från Uppsala

och Lunds universitet gjorts några förslag i den riktning, motionären

avser, och framhålles därvid, att frågan om prokansleriatet och dess

ställning varit å bane vid behandlingen av universitetskommitténs år

1901 avgivna betänkande rörande universitetens och Karolinska institutets

styrelse och organisation. Härom yttrar utskottet följande:

»I detta betänkande föreslog kommittén, att prokanslern skulle

bibehålla i huvudsak samma ställning, som han ditintills innehaft. Hans

uppgift angavs så, att han skulle i allmänhet göra sig underrättad om

alla universitetets angelägenheter samt med underrättelser, råd och påminnelser

främja dess väl; han skulle kunna deltaga i överläggningar

— men ej i beslut — inom universitetets ledande korporationer, likaså

kunna göra framställningar till kanslern i universitetsärenden, samt

slutligen avgiva betänkande i befordringsfrågor. Dessutom skulle han

äga att bevilja tjänstledighet åt akademisk lärare eller tjänsteman för

tid av högst en månad. När kanslersämbetet vore ledigt, skulle han

bestrida dess åligganden, till dess Kungl. Maj:t förordnat om dess upprätthållande;

vid förfall för prokansler däremot eller när sådan ej funnes,

skulle all honom tillkommande handläggning av ärenden förfalla.

Vid förslagets behandling inom Uppsala universitets myndigheter

framställde två fakulteter, den filosofiska och den medicinska, det yrkande,

att prokanslerns befattning med befordringsärenden skulle upphöra.

Däremot gjordes på intet håll någon anmärkning mot ämbetet

såsom sådant. Inom större akademiska konsistoriet förekom icke heller

någon sådan anmärkning, utan till omröstning framställdes samma yrkanden

som inom fakulteterna, nämligen å ena sidan prokansleriatets

bibehållande med fortfarande rätt till yttrande i befordringsfrågor, å

andra sidan prokansleriatets bibehållande utan sistnämnda rätt. Majoriteten

anslöt sig till det förra yrkandet, prokansleriatets bibehållande med

den ställning, som kommitterade föreslagit. I Lund framställdes under

ärendets behandling inom fakulteterna på två håll, nämligen i filosofiska

fakultetens båda sektioner, förslag om ämbetets fullständiga avskaffande.

Motiveringen för förslagen utgick också bär närmast från befordringsfrågorna,

vilkas handläggning av prokanslern man ansåg olämplig,'' men

därjämte framhölls, dels att med dessa frågors undantagande från prokanslerns

befogenhet ämbetets enda viktigare uppgift skulle försvinna,

dels att prokansleriatet i sin helhet vore en föråldrad institution. I

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

den ena av fakultetens två sektioner, den humanistiska, uttalade sig

majoriteten (5 röster mot 4) för ämbetets avskaffande, i den andra, den

naturvetenskapliga, blev utgången motsatt, i det att endast 3 medlemmar

röstade för upphävandet, men 5 emot; av dessa senare önskade

dock flertalet, att ämbetets förening med biskopsstolarne i Uppsala

och Lund skulle försvinna och prokansler! hädanefter utses genom val.

Övriga fakulteter lämnade prokansleriatet utan anmärkning; endast en

medlem av den juridiska fakulteten anslöt sig till förslaget om dess

avskaffande. Det större akademiska konsistoriet avvisade detta förslag

med stor majoritet (12 röster mot 2) och förordade prokansleriatets bibehållande

enligt kommitténs hemställan.

Universitetsmyndigheternas yttranden över kommitténs förslag fingo

vila i flera år, innan frågan om de nya statuterna togs till behandling

av regeringen, och när detta skedde, tillkallade regeringen för ytterligare

beredning av vissa viktigare spörsmål några sakkunnige från båda statsuniversiteten

och från Karolinska institutet. Deras förslag, av 1907,

ansluter sig i fråga om prokansler! till den äldre kommitténs, dock med

den viktiga förändring, att prokansler^ befattning med befordringsäreuden

ströks, i enlighet med det yrkande, som år 1902 framställts av de

båda Uppsalafakulteterna. Över vissa av de sakkunniges förslag infordrades

nya yttranden från de akademiska myndigheterna, men i remissen

ingick denna gång icke de delar av statuterna, som berörde

prokansler^ och om dessa delar kommo myndigheterna alltså icke att

uttala sig. I Lunds större akademiska konsistorium bragtes frågan visserligen

på tal i form av yrkanden, att konsistoriet skulle avstyrka de sakkunniges

förändring av kommittéförslaget och förorda detta senare oförändrat,

likasom år 1903 hade skett (alltså med bibehållande av prokanslerns

yttranderätt i befordriugsärenden), men detta yrkande fann

sig konsistoriet, på grund av remissens lydelse, icke kunna upptaga

till behandling.

De statuter, som av lvungl. Maj:t slutligen utfärdades (d. 27 nov.

1908), bestämde prokansler^ ställning fullständigt i enlighet med de

sakkunniges förslag. Prokansler^ befattning med befordringsärenden

upphörde alltså; i övrigt blev hans uppgift och befogenhet angiven på

det sätt, som universitetskommittén år 1901 förordat.

Av denna redogörelse för tillkomsten av nu gällande bestämmelser

om prokanslersämbetet. framgår, dels att dessa bestämmelser nyss blivit

reviderade, dels att vid universiteten själva någon allvarligare opinion

för ämbetets avskaffande icke gjort sig märkbar. I Uppsala har intet

yrkande i denna riktning framkommit; de krav, som där blivit fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avdra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 0. 1

ställda rörande prokansler^ ställning, nämligen upphävande av hans

befattning med befordringsfrågor, äro genom de nya statuterna uppfyllda.

1 Lund har däremot förslag om ämbetets upphävande blivit

framställt, men synnerligen stark anslutning har detta förslag icke

heller där vunnit, och den allvarligaste anmärkning mot ämbetet, som

framfördes till stöd för förslaget, var även där prokansler^ yttranderätt

i fråga om befordriugar samt har med denna yttranderätt försvunnit.

An mindre har vid universiteten någon allmännare önskan framträtt om

ämbetets ombildning till likhet med kanslerns, alltså dess besättande

genom val, såsom motionären alternativt förordat.»

Av ovanstående framgår bland annat, att prokanslerns befattning

med befordringsärenden upphört, varmed ett av de starkast framhållna

önskemålen beträffande prokanslersinstitutionens reformerande blivit förverkligat.

Prokanslern har därför nu jämförelsevis ringa tillfälle att

göra sig gällande. Detta kan endast i nämnvärd mån inträffa, då han

bestrider de åligganden, som äro förenade med kanslersämbetet, vilket

äger rum, då kanslersämbetet av någon anledning är ledigt, intill dess

Kungl. Maj:t meddelat förordnande om ämbetets uppehållande, såsom

framgår av stadgandet i § 11 i ovannämnda statuter. »Då kanslersämbetet

är ledigt eller kanslern anmäler sig för någon tid vara förhindrad

att bestrida ämbetet, förordnar Kungl. Maj:t, huru med ämbetets

utövning under tiden skall förhållas.»

Då utskottet dessutom icke kan underkänna vikten av att vid de

visserligen begränsade tillfällen, då en prokansler har att fullgöra

en kanslers åligganden, eu sådan ämbetsinnehavare finnes på platsen,

och då vidare intet inträffat under de senare åren, som minskat bärkraften

av de skäl, som funno uttryck såväl i Andra kammarens första

tillfälliga utskotts utlåtande år 1910 som i uttalandena vid samma tillfälle

i Andra kammaren till förmån för det nämnda utlåtandet, får utskottet

alltså hemställa,

att herr Christiernsons förevarande motion icke

måtte till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 februari 1913.

På utskottets vägnar:

OSKAR LUNDGREN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Alidad kammarens första tillfälligd, utskotts utlutande Nr 6.

Reservation

av herrar Helger, Holmström och Strid, vilka anfört:

Som skäl för avslag å motionen anför utskottet, att prokansler

befattning med befordringsfrågor upphört i och med utfärdandet av

1908 års statuter, varigenom ett av de viktigaste önskemålen beträffande

prokanslersbefattningens reformerande blivit förverkligat. Prokansler

skall emellertid, när kanslersämbetet är ledigt, och till dess Kungi. Maj :t

annorlunda förordnat, bestrida alla de åligganden, som tillhöra detta

ämbete, och far således befattning även med befordringsfrågor. Därmed

inträda naturligtvis — om också för en kortare tid de olägenheter,

som varit anledning till ovannämnda inskränkning i prokanslers befogenhet.

Det enda positiva skäl, som utskottet anfört för prokanslersäinbetets

bibehållande, är, att vid inträffande vakans »en sådan ämbetsinnehavare

finnes på platsen». Men denna fördel kunde lika val vinnas,

om prokansler tillsatttes genom val, en anordning, som vi vilja förorda,

för den händelse Kungi. Maj :t skulle finna, att själva ämbetet bör

bibehållas. .

Vi anse sålunda, att utskottet bort i anledning av förevarande

motion hemställa, _ _

att Andra kammaren för sin del ville besluta, att Riksdagen i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring i gällande bestämmelser,

att prokanslersämbetet vid universiteten avskaffas eller, därest

därmed förenade göromål finnas böra till någon del bibehållas

under särskilt ämbete, i allt fall biskops självskrivna egenskap av prokansler

måtte upphöra.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTR. 19x3.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.