Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående fortsatt förbud mot import av begagnade tomsäckar m. m.

1913-02-27 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1913:5, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående fortsatt förbud mot import av begagnade tomsäckar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5,

Ankom till Riksdagens kansli den den 27 februari 1913 kl. 3 e. m.

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande nr 5,

i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående fortsatt förbud mot import av begagnade

tomsäckar m. m.

I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 158, hava herrar Ekerot, Olsson i Tyllered, Henrikson

i Heberg, Persson i Tofta och Ifvar sson hemställt, att Riksdagen ville

besluta i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla, att det förbud mot import

av begagnade tomsäckar, som förra året utfärdades, måtte fortfarande

bliva gällande samt att fodermedel ej må importeras i andra begagnade

tomsäckar än sådana, som under kontroll blivit från vårt land utsända.

I fråga om motiveringen tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Genom nådig kungörelse den 19 mars 1912, vilken fortfarande är i Utskottets

gällande kraft, har Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att från land eller del utlåtande.

därav, som förklarats smittat av smittosam mul- och klövsjuka, fodermedel

icke få införas i säckar, som förut varit begagnade, dels ock att, därest

från land eller landsdel, som ovan nämnts, införsel av fodermedel sker i

järnvägsvagn, fodermedlen skola åtföljas av intyg därom, att järnvägsvagnen

omedelbart före fodermedlens inlastande blivit av därtill av behörig myndighet

förordnad person desinficierad.

Sedan kungl. medicinalstyrelsen därefter i underdånigt utlåtande den

21 mars 1912, under anförande, att styrelsen hölle före, att mul- och

klövsjukans smittämne kunde bliva genom gamla tomsäckar infört till landet,

hemställt om utfärdande snarast möjligt av förbud för införsel till

riket av dylika säckar från land eller del därav, som förklarats smittat

av smittosam mul- och klövsjuka, utfärdades samma dag nådig kungörelse,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 2 avd. 5 käft. (Nr 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra leammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande JSir 5.

varigenom förordnades, att införsel från land eller del därav, som förklarats

smittat av smittosam mul- och klövsjuka, av begagnade tomsäckar

skulle tillsvidare vara förbjuden.

Sistnämnda bestämmelse har i oförändrad form varit gällande till den

21 januari 1913, under vilken dag Kungl. Maj:t, efter av kungl. medicinalstyrelsen

i underdånig skrivelse den 13 i samma månad därom gjord

hemställan, i utfärdad kungörelse förordnat, att det i kungörelsen den 21

mars 1912 stadgade förbud mot införsel av begagnade tom säckar skall

tills vidare gälla endast beträffande införsel av säckar från Frankrike,

Spanien, Italien och Eyssland.

Under den tid, det genom kungörelsen den 21 mars 1912 stadgade

förbudet varit gällande, har detsamma visat sig synnerligen svårt att upprätthålla.

På en tid av föga mer än nio månader hava från olika affärsmän

och industriidkare inom landet till Kungl. Maj:t inkommit över 100

ansökningar om dispens från förbudet, för vilka ansökningar åberopats sådana

skäl, att Kungl. Maj:t i de flesta fall funnit sig böra bifalla ansökningarna

med eller utan föreskrift om vidtagande av vissa försiktighetsåtgärder.

Yid genomläsandet av dessa ansökningar finner man, att det här

gäller en fråga av betydande vikt för landets handel och industri. Ansökningarna

hava sålunda avsett import av tomsäckspartier om ända till

100,000 stycken på en gång, avsedda till emballage för de mest olikartade

varor, såsom superfosfat, cement, kol, kaolin, murbruk, trådrullar, risskal,

läderavfall, marmormjöl, bark, gummiavfall, garn, fältspatmjöl, borax, zinkoxid,

majs, buteljer och flaskor m. m. Och detta icke blott för varornas

försändning inom landet utan ock i stor utsträckning för export. Betydelsen

av importen av begagnade tomsäckar framgår även därav, att enligt

den officiella statistiken under vart och ett av åren 1909 —1911

sådana säckar importerats till ett värde av i medeltal 746,412 kronor.

Yad särskilt de svenska gödningsämnesfabrikerna angår, är tillgången

till begagnade tomsäckar nästan ett livsvillkor för dem. Dessa fabriker

försålde tillsammans under år 1912 i runt tal 1,300,000 säckar gödningsämnen

inom landet och 600,000 säckar för export. Deras årliga förbrukning

av tomsäckar uppgår sålunda till omkring 2,000,000 stycken. Då

skillnaden i pris mellan begagnade säckar och nya sådana av den hållfasthet,

som erfordras för förvarande och transport av gödningsämnen,

enligt lämnade upplysningar uppgår till i genomsnitt 30 öre per säck,

skulle, därest gödningsämnesfabrikerna vore hänvisade till att uteslutande

begagna nya tomsäckar, detta för dem betyda en årlig utgiftsökning av

omkring 600,000 kronor. Yad detta skulle betyda torde lätt kunna inses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utsJcotts utlåtande Nr 5. 3

Då fabrikerna säkerligen icke själva kunna bära denna utgiftsökning

utan till största delen måste lägga densamma på varan, skulle den för

närvarande stigande exporten av gödningsämnen med ens hämmas. Yid

export spelar nämligen redan en ökning av priset med några öre per säck

en betydande roll och nedsätter de svenska fabrikernas konkurrensförmåga

på den utländska marknaden. Yid försäljningen inom landet skulle det

ökade priset på varan komma att drabba konsumenterna, det vill säga

lantbrukarna. Då dessa förut bestämt motsatt sig de upprepade framställningar,

som gjorts om tull å begagnade tomsäckar just av den anledning

att priset å gödningsämnen härigenom skulle komma att fördyras,

torde det ännu mer ligga i deras intresse att icke åtgärder vidtagas, som

helt omöjliggöra gödningsämnesfabrikernas import av begagnade tomsäckar.

Häremot skulle man möjligen vilja invända, att den utländska konkurrensen

i allt fall skulle hålla priset nere och att ett importförbud för begagnade

toinsäckar icke skulle utöva någon inverkan å priset på utländska

gödningsämnen, men, oavsett att man vid ett dylikt resonemang icke

tager någon hänsyn till konsekvensen av att en inhemsk industri av betydande

omfattning skulle förkvävas, kan det uppenbarligen icke tillåtas,

att utländska fabriker, vilka liksom de svenska för närvarande försända

sina varor uteslutande i begagnade tomsäckar, fortfarande skulle vid import

hit till landet få begagna sig av sådana säckar, under det att detta

vore förbjudet för de inhemska fabrikerna, utan förbudet måste givas en

sådan omfattning, att även import av gödningsämnen i förut begagnade

tomsäckar förhindras. Den förutsatta smittofaran är ju nämligen i bägge

fallen lika stor. Även de utländska fabrikerna skulle sålunda tvingas

att begagna nya säckar, varigenom en prisförhöjning skulle framkallas även

å den utländska varan.

Motionärerna synas emellertid hålla före, att landets jordbrukare villigt

skulle underkasta sig den prisförhöjning å för dem nödvändiga varor, som

ett förbud mot införsel av begagnade tomsäckar skulle medföra, då de

härigenom vunne ökad trygghet mot spridningen av smittosamma kreaturssjukdomar.

Oavsett att detta kan dragas i tvivelsmål, kan dock denna

fråga icke avgöras endast med hänsyn till jordbrukarnas önskemål och till

jordbruksnäringen, utan hänsyn måste tagas även till andra av den föreliggande

frågan berörda näringars berättigade intressen. Av det ovan sagda

torde framgå, att en mångfald näringar tillskyndas synnerligt men av förbud

mot import av begagnade tomsäckar och, såsom jämväl ovan framhållits,

har det med iakttagande av billighet och rättvisa gentemot dessa

näringar visat sig synnerligen svårt att upprätthålla ens det partiella för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 5.

bud, som under sistlidet år varit gällande, än mindre skulle ett absolut

förbud kunna, åtminstone under någon längre tid, upprätthållas, helst ett

sådant förbud för att göras fullt effektivt borde omfatta jämväl import av

alla slags varor i begagnade tomsäckar. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att smittofaran beträffande särskilt de säckar, som användas

i den svenska superfosfatindustrien, torde vara ytterst ringa. Dessa

säckar utgöras av sådana, som med ris, vete och dylikt ankomma till

huvudsakligen engelska hamnar, framförallt London. Här tömmes varan

direkt från fartyget i vid sidan liggande läktare, under det tomsäckarna

samtidigt uppsamlas i andra läktare. Sedermera lagas säckarna och förpackas

i balar för att direkt exporteras. Dessa säckar lära aldrig komma

i beröring med ladugårdar eller kreatur. Det torde vidare förtjäna påpekas,

att det säkerligen är hart när omöjligt för tullmyndigheterna att utöva

tillräcklig kontroll över att säckar, i vilka varor införas, icke förut blivit

begagnade. Det vill emellertid synas, som om motionärerna syftade till

ett absolut förbud, då i motionen talas om, att man borde »fortsätta på

den inslagna vägen.» Motionärerna åtnöja sig dock för närvarande med

att yrka, att det förbud mot import av begagnade tomsäckar, som förra

året utfärdades, måtte fortfarande bliva gällande. Såsom ovan återgivits

har detta förbud endast omfattat import av begagnade tomsäckar från land

eller landsdel, som förklarats smittat av smittosam mul- och klövsjuka.

Ivungl. medicinalstyrelsen, på vars tillskyndan detta förbud tillkommit, har

emellertid ansett, att numera någon större fara för spridande av uämnda

kreaturssjukdomar till vårt land icke föreligger beträffande andra länder

än Frankrike, Spanien, Italien och Eyssland, vadan importförbudet inskränkts

till att för närvarande endast omfatta dessa länder. Någon anledning

för Kiksdagen att begära att förbudet nu skall utsträckas till andra

länder förefinnes enligt utskottets förmenande alls icke. Vad motionärerna

anfört om, att tomsäckar från Eyssland kunna införas över Finland och

från Frankrike över Belgien eller andra länder, gäller ju även, därest det

förra året utfärdade förbudet beträffande tomsäckar i allmänhet skulle tilllämpas

i sin fulla utsträckning. Endast ett totalförbud kan förekomma dylika

eventualiteter, men därom hava icke ens motionärerna framställt yrkande.

Vad angår motionärernas hemställan om att fodermedel ej må importeras

i andra begagnade tomsäckar än sådana, som under kontroll blivit

från vårt land utsända, så gäller, såsom förut påvisats, fortfarande den

bestämmelsen, att fodermedel ej få importeras från smittad ort i andra än

nya säckar. I fråga om sådana varor innebär sålunda motionärernas förslag

eu lindring i det avseendet, att förutom nya även från Sverige under kontroll

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6. 5

utförda tomsäckar skulle få begagnas. En dylik lindring, mot vilken utskottet

i övrigt icke finner något att erinra, torde dock icke vara av den

betydelse, att för densammas erhållande någon åtgärd från Riksdagens

sida påkallas, helst det är tvivelaktigt, om med hänsyn till de med kontrollen

och utsändandet förenade kostnaderna någon nämnvärd fördel skulle

vinnas. Däremot innebär motionärernas förslag eu skärpning därutinnan,

att även från icke smittat land fodermedel ej skulle få införas uti andra

än nya eller från Sverige under kontroll utförda begagnade säckar.

Det må villigt medgivas, att i fråga om emballage för fodermedel

vida strängare bestämmelser kunna vara påkallade än beträffande emballage

för andra varor, emedan i fråga om emballage för fodermedel en direkt

fara för smittas överförande till kreatursbesättningarne kan förefinnas, men

då även enligt den uppfattning, motionärerna synas hysa, förbudet mot

införsel av fodermedel i begagnade säckar från smittad ort visat sig tillräckligt

verksamt, så att den mest fruktade kreaturssjukdomen, mul- och

klövsjukan, upphört, torde det icke vara skäl att utan vidare erfarenhet

göra det ytterligare intrång i handeln med fodermedel, som en utsträckning

av förbudet till icke smittade orter skulle innebära. Det torde för

övrigt böra påpekas, att en sådan skärpning icke innebär fullt betryggande

garantier. Intet hindrar nämligen att fodermedel, som inkommit

löst i fartygslast, av importören emballeras i begagnade tomsäckar, vilka

han importerat och om vilkas ursprung man saknar kännedom. Trots

detta håller utskottet dock före, att förbudet mot import av fodermedel

i begagnade tomsäckar från smittad ort är synnerligen välbetänkt och bör

upprätthållas. Då, såsom förut omförmälts, detta förbud fortfarande är

gällande, torde något uttalande från Riksdagens sida om önskvärdheten

av förbudets upprätthållande ej påfordras.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr Ekerots m. fl. förevarande motion ej

måtte till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 februari 1913.

På utskottets vägnar:

M. ENDERSTEDT.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 sand. 2 avd. 5 käft. (Nr 5.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.