Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majd angående utredning och förslag i fråga om obligatorisk läkarundersökning av folkskolebarn m. m.

1913-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1913:7, Skrivelse till Kungl. Majd angående utredning och förslag i fråga om obligatorisk läkarundersökning av folkskolebarn m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

f

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 1

Nr 7.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1913 kl. 2 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7,

i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.

Majd angående utredning och förslag i fråga om obligatorisk

läkarundersökning av folkskolebarn m. m.

I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott Motionerna.

hänvisad motion, nr 59, hava herrar Anderson i Knapasjö och Enderstedt,

med instämmande i motionens syfte av herrar Danielsson och Carlson i

Herrljunga, föreslagit, det Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda på vad sätt obligatorisk

läkarundersökning av nyinskrivna folkskolebarn lämpligast skulle kunna

anordnas samt ock utreda kostnaderna härför och för Riksdagen framlägga

det förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.

Vidare hava i eu likaledes inom Andra kammaren väckt och till dess

andra tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 155, herrar Ilallén och Helger.

med instämmande i motionens syfte av herrar Lundgren i Björna och

Hellberg, föreslagit, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och under vilka förutsättningar

bidrag av statsmedel må kunna utgå till årlig läkarundersökning

av samtliga skolpliktiga barn inom vissa eller eventuellt samtliga

skoldistrikt, och till Riksdagen inkomma med de lagförslag, vartill en

dylik utredning kan giva anledning.

I fråga om motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

e

Utskottet har ansett dessa motioner stå i det förhållande till var- Utskottet.

andra, att de böra handläggas gemensamt; och har utskottet i anledning

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 sand. 2 avd. 7 käft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 7.

härav och med hänsyn till det resultat, vartill utskottet i den föreliggande

frågan kommit, jämväl företagit motionerna i fråga till behandling i ett

sammanhang.

Frågan om läkarundersökning av skolpliktiga barn är enligt utskottets

mening värd allt beaktande. Samhället har allt för stora intressen att

bevaka med avseende å det uppväxande släktets hälsa för att det skall

kunna överlämna omvårdnaden därom uteslutande åt det enskilda initiativet.

I samma mån som åtgärder i profylaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans

bevarande, lära i framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och

underhåll komma att minskas. Kunna således ökade uppoffringar från det allmännas

sida i nu förevarande avseende med fog ifrågasättas för de fall, där

förhållandena så kräva, gäller frågan med hänsyn till de föreliggande motionerna

närmast, huruvida hälsotillståndet hos landets folkskola barn påkallar

något sådant. En utredning härutinnan kan i viss mån redan sägas pågå.

Jämlikt Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har nämligen 1911 års

Riksdag till bestridande av utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena

vid folk- och småskolor å Sveriges landsbygd beviljat ett

anslag på extra stat för år 1912 av 5,000 kronor. Denna utredning,

som skulle verkställas genom svenska provinsialläkarföreningens försorg,

från vilken initiativet jämväl utgått, omfattar enligt den av nämnda förening

framlagda planen, förutom en kortare historisk översikt över skolhygienens

utveckling, skolhuset med inredning och undervisningens hygien,

också lärjungarnas hälsotillstånd. Ehuru denna utredning knappast torde

bliva av någon större omfattning, synas dock de resultat, den i avseende å

hälsotillståndet bland skolbarnen kan komma att giva, möjligen kunna

bliva av värde vid det nu föreliggande spörsmålets behandling. Yad åter

städerna angår, föreligger redan nu ett icke oväsentligt statistiskt material

i detta avseende att beakta. Av detta inhämtas, att en rationell tillsyn

för närvarande ägnas barnens hälsoförhållanden i flertalet av våra större

städers folkskolor. Närmast fäster sig intresset i detta sammanhang givetvis

vid den allmänna sjuklighetsprocenten bland barnen. Det visar sig

då, att t. ex. i Gävle vid läkarundersökningen år 1908 (den sist tillgängliga

rapporten) icke mindre än 69 V4 proc. av barnen voro sjuka och att

av dessa 30,95 proc. voro angripa av sjukdomar av större betydenhet. Från

Norrköping uppgavs för år 1911 antalet »barn med sjukdomar av betydande

art» vara 28,5 proc. I Stockholm var motsvarande siflra för vårterminen

1911 28,9 proc., i Hälsingborg 31,29 proc. och i Malmö 19

proc. I Göteborg, där synbarligen en annan beräkningsgrund följts, var

antalet »sjuka barn i allmänhet» (d. v. s. barn behäftade med sjukdom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

3

av större eller ringare betydelse) i småskolans andra klass 42,1 proc. och

i folkskolans första klass 49,2 proc. Penna siffra visar på ett belysande

sätt, både huru sjukdomsrisken tilltager vid högre ålder och huru måhända

nedärvda sjukdomsanlag då alltmer framträda.

Nu kan visserligen invändas, att man bör kunna hoppas på ett betydligt

bättre hälsotillstånd bland landsbygdens barn, och att man därför

utgår från en felaktig förutsättning, om man antager, att samma svåra

förhållanden äro rådande på landet som i städerna. Detta är naturligtvis

delvis sant. Och säkerligen finnas många trakter i vårt land, där tack

vare åtskilliga gynnsamt samverkande omständigheter skolbarnens allmänna

hälsotillstånd kan sägas vara tillfredsställande. Men visst är också,

att i synnerligen många bruks- och industrisamhällen en förändring till

det sämre inträtt i befolkningens levnadsförhållanden, vilket återverkat på

hälsotillståndet. Undernäring i hemmen — denna må nu bero på fattigdom,

bristande kunskap att tillreda billig och närande föda eller dessa

omständigheter i förening — tära sålunda på barnens hälsa. Osunda

bostadsförhållanden, bristande renlighet, alkoholism och åtskilliga andra

faktorer torde också finnas, vilkas degenerativa och hälsoförsämrande inverkan

på barnen lätt kan påvisas. Jämväl av andra orsaker torde

det allmänna hälsotillståndet bland folkskolebarnen vara ganska skiftande

i olika delar av landet.

Står det sålunda fast, att en effektivt ordnad tillsyn över folkskolebarnens

hälsotillstånd är högeligen önskvärd, gäller frågan, huru denna

tillsyn skall kunna ordnas. Utskottet vill då först framhålla, att den

nu ifrågasatta läkarundersökningen, i betraktande av svårigheterna att anskaffa

tillräckliga läkarkrafter och de stora kostnaderna härför, givetvis ej

kan tänkas komma att omfatta hela landet, utan, i förstone åtminstone, väl

torde böra begränsas till folkrikare och i kommunikationshänseende bättre

lottade trakter. Med hänsyn härtill vore det också enligt utskottets mening

mindre välbetänkt att nu göra en dylik läkarundersökning obligatorisk.

Fastmer torde det böra överlämnas åt varje särskilt skoldistrikt att själv

besluta i denna sak.

Yad därefter vidkommer frågans ordnande ur ekonomisk synpunkt,

vill det synas utskottet, som om en framkomlig väg vore, att de kommuner,

där dylikt behov av skolläkare förelåge, sattes i stånd att med understöd

av allmänna medel tillgodose detta behov. I den ena av de

föreliggande motionerna har uttalats, att om skoldistriktet tillhandahåller

lokal och bestrider hälften av kostnaden för läkarens anlitande, borde den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

andra hälften utgå av statsmedel. En annan möjlighet vore, att bidrag

av landstingsmedel därjämte erhölles. Huruvida ett eventuellt statsbidrag

bör stå i viss proportion till skoldistriktets eget bidrag eller utgå efter

annan beräkningsgrund, därom torde klarhet vinnas genom en kommande

utredning. I den mån som en enhetlig grund vid taxeringsförfarandet

i våra kommuner kan åstadkommas, torde oek i en utredning beaktande

lämpligen kunna skänkas åt den i en av de förevarande motionerna

framförda synpunkten, att en för nu ifrågavarande ändamål

av statsmedel avsatt fond närmast bleve tillgänglig för kommuner, vilkas

utdebitering till skola och eventuellt fattigvård överstege en viss

summa.

Beträffande därefter huru denna läkarundersökning borde anordnas

och i vilken omfattning den skulle kunna genomföras, därom tilltror sig

utskottet icke att göra ett uttalande. Möjligen kunde man tänka sig

en anordning med distriktsskolläkare. Inrättande av skolkliniker såsom

i våra större städer låter sig av såväl ekonomiska som lokala skäl näppeligen

tänkas.

Närmaste vinsten med den av motionärerna ifrågasatta läkarundersökningen

torde vara de råd och upplysningar angående barnens hälsa, som

föräldrarna och lärarna erhölle av läkaren. Het skulle således gälla allenast

ett rent profylaktiskt arbete, vars störa betydelse ligger i öppen dag.

Åstadkommandet på det allmännas bekostnad av helt eller delvis fri läkarvård

åt barn från mindre bemedlade eller medellösa hem är något, som

med hänsyn till såväl den ekonomiska sidan av saken som läkartillgången

ej kan ifrågasättas. Mycket vore dock vunnet, om en grundlig undersökning

av folkskolebarnens hälsa kunde företagas först och främst vid barnens

intagande i småskolan och därefter, såsom fallet är i flera städer, vid

exempelvis barnens uppflyttning i folkskolans första och tredje klass eller

ock å andra lämpliga tider.

Under åberopande av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

att Andra kammaren ville, i anledning av herrar

Andersons i Ivnapasjö och Enderstedts samt herrar

Halléns och Helgers förevarande motioner, för sin del

besluta, att Riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t

måtte anhålla, det Kung]. Maj:t täcktes låta utreda,

i vilken mån läkarundersökning av lärjungarna i landets

små- och folkskolor må kunna införas, ävensom i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

5

vilken utsträckning och under vilka förutsättningar

bidrag av statsmedel må kunna utgå till dylik undersökning,

samt till Biksdagen inkomma med det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 10 mars 1913.

På utskottets vägnar:

M. ENDEBSTEDT.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 13 samt. 2 avd. 7 käft. (Nr 7.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:79 Skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av läkarundersökning av småoch folkskolebarn. a1 i texten