Skrivelse till Kungl. Majd angående utredning och förslag i fråga om obligatorisk läkarundersökning av folkskolebarn m. m.
1913-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1913:7, Skrivelse till Kungl. Majd angående utredning och förslag i fråga om obligatorisk läkarundersökning av folkskolebarn m. m.
Dokumentets text
f
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 1
Nr 7.
Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1913 kl. 2 e. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7,
i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.
Majd angående utredning och förslag i fråga om obligatorisk
läkarundersökning av folkskolebarn m. m.
I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott Motionerna.
hänvisad motion, nr 59, hava herrar Anderson i Knapasjö och Enderstedt,
med instämmande i motionens syfte av herrar Danielsson och Carlson i
Herrljunga, föreslagit, det Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda på vad sätt obligatorisk
läkarundersökning av nyinskrivna folkskolebarn lämpligast skulle kunna
anordnas samt ock utreda kostnaderna härför och för Riksdagen framlägga
det förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.
Vidare hava i eu likaledes inom Andra kammaren väckt och till dess
andra tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 155, herrar Ilallén och Helger.
med instämmande i motionens syfte av herrar Lundgren i Björna och
Hellberg, föreslagit, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och under vilka förutsättningar
bidrag av statsmedel må kunna utgå till årlig läkarundersökning
av samtliga skolpliktiga barn inom vissa eller eventuellt samtliga
skoldistrikt, och till Riksdagen inkomma med de lagförslag, vartill en
dylik utredning kan giva anledning.
I fråga om motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
e
Utskottet har ansett dessa motioner stå i det förhållande till var- Utskottet.
andra, att de böra handläggas gemensamt; och har utskottet i anledning
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 sand. 2 avd. 7 käft. (Nr 7.) 1
2
Andra hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 7.
härav och med hänsyn till det resultat, vartill utskottet i den föreliggande
frågan kommit, jämväl företagit motionerna i fråga till behandling i ett
sammanhang.
Frågan om läkarundersökning av skolpliktiga barn är enligt utskottets
mening värd allt beaktande. Samhället har allt för stora intressen att
bevaka med avseende å det uppväxande släktets hälsa för att det skall
kunna överlämna omvårdnaden därom uteslutande åt det enskilda initiativet.
I samma mån som åtgärder i profylaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans
bevarande, lära i framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och
underhåll komma att minskas. Kunna således ökade uppoffringar från det allmännas
sida i nu förevarande avseende med fog ifrågasättas för de fall, där
förhållandena så kräva, gäller frågan med hänsyn till de föreliggande motionerna
närmast, huruvida hälsotillståndet hos landets folkskola barn påkallar
något sådant. En utredning härutinnan kan i viss mån redan sägas pågå.
Jämlikt Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har nämligen 1911 års
Riksdag till bestridande av utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena
vid folk- och småskolor å Sveriges landsbygd beviljat ett
anslag på extra stat för år 1912 av 5,000 kronor. Denna utredning,
som skulle verkställas genom svenska provinsialläkarföreningens försorg,
från vilken initiativet jämväl utgått, omfattar enligt den av nämnda förening
framlagda planen, förutom en kortare historisk översikt över skolhygienens
utveckling, skolhuset med inredning och undervisningens hygien,
också lärjungarnas hälsotillstånd. Ehuru denna utredning knappast torde
bliva av någon större omfattning, synas dock de resultat, den i avseende å
hälsotillståndet bland skolbarnen kan komma att giva, möjligen kunna
bliva av värde vid det nu föreliggande spörsmålets behandling. Yad åter
städerna angår, föreligger redan nu ett icke oväsentligt statistiskt material
i detta avseende att beakta. Av detta inhämtas, att en rationell tillsyn
för närvarande ägnas barnens hälsoförhållanden i flertalet av våra större
städers folkskolor. Närmast fäster sig intresset i detta sammanhang givetvis
vid den allmänna sjuklighetsprocenten bland barnen. Det visar sig
då, att t. ex. i Gävle vid läkarundersökningen år 1908 (den sist tillgängliga
rapporten) icke mindre än 69 V4 proc. av barnen voro sjuka och att
av dessa 30,95 proc. voro angripa av sjukdomar av större betydenhet. Från
Norrköping uppgavs för år 1911 antalet »barn med sjukdomar av betydande
art» vara 28,5 proc. I Stockholm var motsvarande siflra för vårterminen
1911 28,9 proc., i Hälsingborg 31,29 proc. och i Malmö 19
proc. I Göteborg, där synbarligen en annan beräkningsgrund följts, var
antalet »sjuka barn i allmänhet» (d. v. s. barn behäftade med sjukdom
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
3
av större eller ringare betydelse) i småskolans andra klass 42,1 proc. och
i folkskolans första klass 49,2 proc. Penna siffra visar på ett belysande
sätt, både huru sjukdomsrisken tilltager vid högre ålder och huru måhända
nedärvda sjukdomsanlag då alltmer framträda.
Nu kan visserligen invändas, att man bör kunna hoppas på ett betydligt
bättre hälsotillstånd bland landsbygdens barn, och att man därför
utgår från en felaktig förutsättning, om man antager, att samma svåra
förhållanden äro rådande på landet som i städerna. Detta är naturligtvis
delvis sant. Och säkerligen finnas många trakter i vårt land, där tack
vare åtskilliga gynnsamt samverkande omständigheter skolbarnens allmänna
hälsotillstånd kan sägas vara tillfredsställande. Men visst är också,
att i synnerligen många bruks- och industrisamhällen en förändring till
det sämre inträtt i befolkningens levnadsförhållanden, vilket återverkat på
hälsotillståndet. Undernäring i hemmen — denna må nu bero på fattigdom,
bristande kunskap att tillreda billig och närande föda eller dessa
omständigheter i förening — tära sålunda på barnens hälsa. Osunda
bostadsförhållanden, bristande renlighet, alkoholism och åtskilliga andra
faktorer torde också finnas, vilkas degenerativa och hälsoförsämrande inverkan
på barnen lätt kan påvisas. Jämväl av andra orsaker torde
det allmänna hälsotillståndet bland folkskolebarnen vara ganska skiftande
i olika delar av landet.
Står det sålunda fast, att en effektivt ordnad tillsyn över folkskolebarnens
hälsotillstånd är högeligen önskvärd, gäller frågan, huru denna
tillsyn skall kunna ordnas. Utskottet vill då först framhålla, att den
nu ifrågasatta läkarundersökningen, i betraktande av svårigheterna att anskaffa
tillräckliga läkarkrafter och de stora kostnaderna härför, givetvis ej
kan tänkas komma att omfatta hela landet, utan, i förstone åtminstone, väl
torde böra begränsas till folkrikare och i kommunikationshänseende bättre
lottade trakter. Med hänsyn härtill vore det också enligt utskottets mening
mindre välbetänkt att nu göra en dylik läkarundersökning obligatorisk.
Fastmer torde det böra överlämnas åt varje särskilt skoldistrikt att själv
besluta i denna sak.
Yad därefter vidkommer frågans ordnande ur ekonomisk synpunkt,
vill det synas utskottet, som om en framkomlig väg vore, att de kommuner,
där dylikt behov av skolläkare förelåge, sattes i stånd att med understöd
av allmänna medel tillgodose detta behov. I den ena av de
föreliggande motionerna har uttalats, att om skoldistriktet tillhandahåller
lokal och bestrider hälften av kostnaden för läkarens anlitande, borde den
4
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
andra hälften utgå av statsmedel. En annan möjlighet vore, att bidrag
av landstingsmedel därjämte erhölles. Huruvida ett eventuellt statsbidrag
bör stå i viss proportion till skoldistriktets eget bidrag eller utgå efter
annan beräkningsgrund, därom torde klarhet vinnas genom en kommande
utredning. I den mån som en enhetlig grund vid taxeringsförfarandet
i våra kommuner kan åstadkommas, torde oek i en utredning beaktande
lämpligen kunna skänkas åt den i en av de förevarande motionerna
framförda synpunkten, att en för nu ifrågavarande ändamål
av statsmedel avsatt fond närmast bleve tillgänglig för kommuner, vilkas
utdebitering till skola och eventuellt fattigvård överstege en viss
summa.
Beträffande därefter huru denna läkarundersökning borde anordnas
och i vilken omfattning den skulle kunna genomföras, därom tilltror sig
utskottet icke att göra ett uttalande. Möjligen kunde man tänka sig
en anordning med distriktsskolläkare. Inrättande av skolkliniker såsom
i våra större städer låter sig av såväl ekonomiska som lokala skäl näppeligen
tänkas.
Närmaste vinsten med den av motionärerna ifrågasatta läkarundersökningen
torde vara de råd och upplysningar angående barnens hälsa, som
föräldrarna och lärarna erhölle av läkaren. Het skulle således gälla allenast
ett rent profylaktiskt arbete, vars störa betydelse ligger i öppen dag.
Åstadkommandet på det allmännas bekostnad av helt eller delvis fri läkarvård
åt barn från mindre bemedlade eller medellösa hem är något, som
med hänsyn till såväl den ekonomiska sidan av saken som läkartillgången
ej kan ifrågasättas. Mycket vore dock vunnet, om en grundlig undersökning
av folkskolebarnens hälsa kunde företagas först och främst vid barnens
intagande i småskolan och därefter, såsom fallet är i flera städer, vid
exempelvis barnens uppflyttning i folkskolans första och tredje klass eller
ock å andra lämpliga tider.
Under åberopande av det sålunda anförda får utskottet hemställa,
att Andra kammaren ville, i anledning av herrar
Andersons i Ivnapasjö och Enderstedts samt herrar
Halléns och Helgers förevarande motioner, för sin del
besluta, att Riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t
måtte anhålla, det Kung]. Maj:t täcktes låta utreda,
i vilken mån läkarundersökning av lärjungarna i landets
små- och folkskolor må kunna införas, ävensom i
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
5
vilken utsträckning och under vilka förutsättningar
bidrag av statsmedel må kunna utgå till dylik undersökning,
samt till Biksdagen inkomma med det förslag,
vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 10 mars 1913.
På utskottets vägnar:
M. ENDEBSTEDT.
Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 13 samt. 2 avd. 7 käft. (Nr 7.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1913:79 Skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av läkarundersökning av småoch folkskolebarn. a1 i texten