Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kangl. Maj:t angående anordnande av skolbad vid landsbygdens folkskolor.

1913-04-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1913:9, Skrivelse till Kangl. Maj:t angående anordnande av skolbad vid landsbygdens folkskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 2 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9, i anledning

av väckt motion om skrivelse till Kangl. Maj:t angående

anordnande av skolbad vid landsbygdens folkskolor.

Närvarande: herrar Enderstedt, Svensson i Skönsberg, Johanson i Gäre, Hallén*),

Lundgren i Björna*), Mörtsell, Sterne, Zelahn, Olsson i Järnsida*) och

Gustafsson i Brånsta.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 228, hava herrar Nils Helger, E. F. Hellberg, N.

A:son Berg, Harald Hallén, Ernst Liljedahl, Knut Tengdahl, Karl Magnusson,

Carl O. Strid, H. E. Nordström, Martin Holmström, W. Bäckström och

D. Viklund, med instämmande i motionens syfte av herrar G. Kronlund

och Gast. Olson, föreslagit, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t. begära utredning, huruvida och i vad mån från statsmakternas

sida åtgärder böra och kunna vidtagas för ett mera allmänt införande

av skolbad i folkskolorna på landsbygden.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Förbättrandet av den personliga hygienen hos vårt folk är en

angelägenhet, vars vikt och betydelse Riksdagen vid upprepade tillfällen

skänkt sitt beaktande. Såsom ett led i en allmän strävan

till folkhygienens höjande är den föreliggande motionen om anordnande

av skolbad vid landsbygdens folkskolor också att betrakta.

Enligt utskottets mening är denna motion värd att på allt sätt

uppmärksammas. Betydelsen av bad ur hälsovårdssynpunkt är så allmänt

känd, att ett ytterligare understrykande därav icke torde vara av

Bihang titt Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 9.)

Motionen.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra hammarens andra tillfälliga utsMtts utlåtande Nr 9.

nöden. Yad särskilt skolbaden beträffar, hava motionärerna framhållit

deras värde såsom befordrande renlighet i allmänhet bland barnen

ävensom deras indirekta inverkan till förbättrande av luften i skolsalarna.

Ur uppfostringssynpunkt hava skolbaden därjämte en viktig

mission att fylla. Flertalet av dem, som i skolan blivit vanda vid

regelbundna bad, torde nämligen efter slutad skolgång bibehålla den

goda vanan och mången gång även med exemplets makt bibringa den

åt andra.

Att skolbadens stora värde mångenstädes uppskattas, därom vittnar

det förhållandet, att sådana bad redan blivit införda vid skolorna

i ett betydande antal städer och därmed jämförliga samhällen. Badfrekvensen

är där också anmärkningsvärt hög. För landsbygdens del

är frågan emellertid ännu i stort sett olöst. Helt förbisedd är den likväl

icke. Såsom motionärerna anfört, ingå nämligen i de normalritningar

till folkskolebyggnader på landet, vilka äro föremål för överintendentsämbetets

prövning, också badstugor. Det huvudsakliga skälet

till att skolbad ännu icke annat än i undantagsfall förekomma å landet

torde hänföra sig till sakens ekonomiska sida. Att något initiativ från

statsmakternas sida tages, synes utskottet synnerligen önskvärt. Vid

en utredning i detta syfte torde kunna övervägas, huruvida de skoldistrikt,

vilka önska inrätta skolbad, böra sättas i tillfälle att med bidrag

av allmänna medel tillgodose detta behov. Motionärerna hava ansett,

att bidrag till anläggningskostnaden borde lämnas, men att utgifterna

för badhusens underhåll och verksamhet borde bestridas av kommunerna,

som mot avgift skulle kunna göra baden tillgängliga för allmänheten

de tider, då skolbarnen icke begagnade sig av desamma. Denna

tankegång anser utskottet värd allt beaktande, helst driftkostnaderna med

stöd av redan vunnen erfarenhet kunna förväntas bliva jämförelsevis

små, därest man, som väl är sannolikt, kommer att begagna sig av de

gamla praktiska och billiga badstubaden.

Huruvida det allmännas bidrag borde lämnas till anordnande av

skolbad ej blott vid nu befintliga skolhus, utan även i samband med

uppförande av nya folkskolebyggnader, därom torde en blivande utredning

kunna lämna klarhet. Detsamma gäller ock om sättet för statsbidragets

beräknande. Möjligen kunde man tänka sig, att skoldistriktet bestrede

halva anläggningskostnaden och att den andra hälften utginge

av statsmedel. Eu annan möjlighet vore, att, såsom motionärerna förslagsvis

framhållit, bidrag av landstingsmedel därjämte erhölles. Av

en blivande utredning torde också framgå, huruvida ett eventuellt statsbidrag

bör stå i viss proportion till skoldistriktets eget bidrag eller

utgå efter annan beräkningsgrund. I den mån, som en enhetlig grund

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9. 3

vid taxeringsförfarandet i våra kommuner kan åstadkommas, torde ock

i en utredning beaktande lämpligen kunna skänkas åt den synpunkten,

att statsbidrag skulle i regel lämnas endast till de kommuner,

vilkas utdebitering till skola och eventuellt fattigvård överstiger en viss

summa. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet väl

betänkt, det de kulturella intressenas tillgodoseende redan ställa betydande

krav på statskassan. Då det emellertid, enligt utskottets mening,

här gäller ett statsintresse av stor vikt, har utskottet likväl velat skänka

förslaget sitt stöd, och detta desto hellre som, om så befinnes nödvändigt,

ett blivande anslag för bidrag till anordnande av skolbad å landsbygden

lärer kunna beräknas till ett icke alltför stort belopp, då

det här i första hand dock egentligen gäller att uppmuntra vederbörande

till inrättande av skolbad.

Vad slutligen beträffar sättet för den ifrågasatta utredningens utförande,

vill utskottet erinra därom, att vid årets riksdag redan förelegat

en del frågor, avseende skolhygien och fysisk fostran, av vilka

utskottet till förberedande behandling förehaft frågorna om utredning

angående åvägabringande av en effektiv tandvård särskilt vid landsbygdens

småskolor och folkskolor samt beträffande obligatorisk läkarundersökning

av folkskolebarn m. m. Efter utskottets uppfattning torde utredningen

av alla dessa spörsmål böra ställas i ett visst samband, ett

förfarande, vilket såväl ur kostnadssynpunkt som med hänsyn till frågornas

enhetliga behandling torde komma att visa sig ändamålsenligt.

Utskottet, som sålunda på det varmaste vill understödja motionärernas

förslag, får med åberopande av det anförda hemställa,

att Andra kammaren ville för sin del besluta, att

Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i

vad mån från statsmakternas sida åtgärder böra och

kunna vidtagas för ett mera allmänt införande av skolbad

i folkskolorna å landsbygden.

Stockholm den 11 april 1913.

På utskottets vägnar:

M. ENDERSTEDT.

Reservation av herrar Mörtséll och Gustafsson i Brånsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:144 Skrivelse till Konungen angående vidtagande av åtgärder för anordnande av skolbad vid landsbygdens folkskolor. a1 i texten